Academic literature on the topic 'Hälsofrämjande arbete'

I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.

Denna krönika är en berättelse om den s.k. Regnbågsmodellens framväxt och utveckling från 1970 - talet till idag. Denna pedagogiska modell som använts för att förenkla förståelse av vad som påverkar hälsa och ohälsa formulerades i sanden i en trädgård i Köpenhamn på 1970 – talet. Den spreds internationellt under namnet Dahlgren&Whitehead modellen från 1990 talets början. Modellen fick en utmärkelse år 2015 som en av de viktigaste innovationerna under de senaste 50 åren av ett Samhällsvetenskapligt råd i England ( the Economic and Social Research Council Shaping Society (ESRC)). Den användes också som utgångspunkt för att skapa förståelse för betydelsen av WHO´s existentiella faktorer med dess facetter för hälsa och ohälsa. Under 2000 – talen har den vidareutvecklats som ett viktigt verktyg i svenskt hälsofrämjande arbete främst av Östgötakommissions arbete för att påverka den ojämlika hälsan i Östergötland. Krönikan bygger på en ny artikel som publicerades till följd av 50 års jubileet för Skandinavian Journal of Public Health år 2022. I den föreslås en reviderad version som tar hänsyn även till den nya kunskap om orsaker till hälsa och ohälsa som tillkommit de senaste 50 åren.

· Riskerna, eller faktorer som direkt inverkar på dem, har inte identifierats i tid. Det är viktigt att inse, att riskprofilen hos äldre kan förändras snabbt, och att den är mera mångfacetterad än hos yngre. · Behandlingsinsatser som främjar hälsan och ingriper mot sjukdomdosaker har inte påbörjats i tid, eller genomförts tillräckligt effektivt. Det är viktigt att inse, att man bara kan få en kortvarig hälsoeffekt med reparativa åtgätder. · Bara personalen inom munhälsovården utför det hälsofrämjande arbetet bland den äldrebefolkningen. Det är viktigt att hänvisa en del av resurserna till att fortbilda den övriga personalen som har hand om de äldre, och att skapa en nätverksmodell för verksamheten. · De äldre kan ha begränsad förmåga att själv söka den vård och den omsorg de har rätt till. Det är viktigt att vårdapparaten och de anhöriga ser till att munhälsan får tillräcklig uppmärksamhet.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus.
The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.

Skolans miljö en är avgörande faktor för folkhälsoarbete, därför är hälsofrämjande arbete i skolan viktigt att belysa. Eleverna drabbas av stress, depressioner och ökade kunskapskrav. Bestämningsfaktorer som livsstil, trygga miljöer samt sociala nätverk påverkar en individs psykiska hälsa. Skolkuratorerna ansvarar mest av all personal på skolan för det hälsofrämjande arbetet. För att främja hälsan i skolarbetet är det av betydelse att identifiera hur skolkuratorerna arbetar.Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer i Eskilstuna Kommun arbetar med att främja psykisk hälsa för barn i årskurs 7-9. En kvalitativ studiedesign och en manifest innehållsanalys har använts för att uppnå syftet med studien. Skolkuratorerna i Eskilstuna kommun har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.Kuratorernas arbete styrs utifrån styrdokumentet Elevhälsan. Samarbete tillsammans med personal som skolsköterskor anses viktigt. Kuratorernas arbete med eleverna styrs kring helheten. Trivsamma miljöer, aktiviteter samt att umgås tillsammans med eleverna är något som är av betydelse. Akutsamtalen tar upp för mycket tid i det dagliga arbetet, vilket även tidigare studier belyser. Studiens slutsats visar att Elevhälsans alla resurser behöver vara mer tillgängliga på skolorna än de är i dagsläget. Den stora kuratorsträffen som sker månadsvis behöver också en samordnare för att ge den respons som behövs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på.

För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.

Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete.

Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.

The purpose of the study was to investigate the health promotion work for the children and young at Rapatac from an employee perspective. A qualitative method was used. Interviews with six employees at Rapatac were conducted using semi-structured questions. Data was analyzed by coding and forming categories and subcategories. Results showed that respondents' concept of health promoting work had both similarities and differences. There was an agreement on the complexity of health promotion, on the importance of promoting safety and on the lifestyle perspective in health promotion. The organization worked in various ways to implement health promotion initiatives for children and young people through activities, education, empowerment and supportive environments. Results also pointed to the need to develop collaboration with schools and families, staff competence and resources to improve health promotion strategies. In conclusion, respondents perceived health-promoting work as complex, were aware of the ongoing health promoting work in the organization and identified potential areas for improvement.
Syftet med studien var att undersöka det hälsofrämjande arbetet riktat mot barn och unga på Rapatac utifrån medarbetarnas perspektiv. Metoden för studien var kvalitativ och genomfördes på Rapatac med sex medarbetare. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades för att hitta meningsbärande enheter som kodades och delades in i subkategorier och huvudkategorier. Resultat visade att respondenternas hade en förståelse om hälsofrämjande arbete med både likheter och skillnader. Det rådde en samsyn i beskrivningarna av hälsofrämjande arbete som komplext, vikten av trygghetsfrämjande arbete och levnadsvanor. Organisationen arbetade på olika sätt att implementera hälsofrämjande insatser för barn och unga genom aktiviteter, utbildning, empowerment och stödjande miljöer. I studiens resultat framkom även några utvecklingsområden, bland annat samarbete med skolor och familjer, kompetensutveckling för personalen samt resurser för att förbättra verksamhetens hälsofrämjande strategi. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbetet uppfattades som komplext, att det fanns en medvetenhet om verksamhetens pågående hälsofrämjande arbete och flera områden med utvecklingspotential identifierades.

De flesta av oss vet, och forskning styrker, hur viktig fysisk aktivitet, utevistelse samt vila och rekreation är för ett hälsosamt liv. För våra skolor och fritidshem tas begreppet hälsa upp i styrdokument men det finns få riktlinjer för hur denna ska främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger anpassade fritidshemsverksamheten och arbetade aktivt med det hälsofrämjande utifrån styrdokumentet. Detta då skolan har ett samhälleligt ansvar i att motverka den ökade ohälsan bland barn och unga i Sverige som studier har visat på. För att undersöka detta har en mix-metod använts där en semistrukturerad intervju och ostrukturerad observation utförts tillsammans med en tematisk analys. Resultatet visade på att olika faktorer som trygghet, glädje, delaktighet och valmöjligheter som var grundversionen fritidspedagogerna strävade att arbeta med för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Resultatet pekade även på att fysisk aktivitet, utevistelse, rekreation och vila är viktiga för att uppnå det hälsofrämjande kriterierna. Slutsatsen av arbetet påvisade att det fanns en medvetenhet hos fritidspedagogerna om det hälsofrämjande arbetet, som bör utföras i verksamheten. Däremot ser det olika ut på skolorna och utvecklingspotential finns.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.

Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv. Kampen mot den samhällsfarliga smutsen fördes brett och på olika nivåer i samhället. Boken ger inblickar i den långa och komplexa renlighetsprocess som samhället genomgick. Bakom det över tid mer flitiga tvålanvändandet dolde sig förmaningar, förhandlingar och konflikter kring hur renlighetsarbetet skulle utföras och av vem. Tvålens herravälde var inte självklar utan tillkämpad. I bokens tio bidrag utforskas särskilt interaktionen mellan debattörer, föreningar, institutioner och enskilda individer. Hur gick renlighetsarbetet till och hur togs det emot? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder? Vad innebar renlighet i olika sammanhang och för olika individer? Boken synliggör hur förhandlingar kring renlighetens ideal och praktik gått till genom undersökningar av hur renlighetsidealet presenterats, propagerats, uppfattats, ifrågasatts, omsatts och ibland haft andra bevekelsegrunder än avsändaren avsett. Bidragen är skrivna av ekonomhistoriker, etnologer, historiker och idéhistoriker från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Boken vänder sig till studenter, forskare och andra intresserade av ett socialhistoriskt perspektiv på renlighet.

Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är: Det finns stora kunskapsluckor när det gäller förskolebarns hälsa. Detta kan bero på att det både saknas systematiska metoder för att samla in och sammanställa hälsodata, att det råder oklarheter i hur man mäter de yngsta barnens psykiska välbefinnande och att det saknas forskning om detta. Sammanställningen visar dock att det finns initiativ på gång när det gäller att systematisera och förstå hälsa bland våra yngsta barn. Sedan början på 1990-talet har andelen skolbarn i åldern 11–15 år med övervikt eller fetma mer än dubblerats. Bland 4-åringar ökade andelen med fetma och övervikt under COVID-19 pandemin efter att legat relativt oförändrat sedan en tid tillbaka. I en nationell jämförelse redovisar skånska barn i fyraårsåldern lägst andel fetma och övervikt, vilket förändras med åldern då skånska barn i åldrarna 6–9 har seglat upp som en av de regioner med störst andel barn med övervikt och fetma. Flickor dominerar statistiken upp till 8 års ålder, därefter är det fler pojkar än flickor som lider av fetma och övervikt. Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen. Vidare visar statistiken att den inaktiva tiden under dagen har ökat och att äldre ungdomar är stillasittande största delen av sin skoldag, även om vi kan se en viss ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid. Inaktiviteten är lika hög på helgerna, vilket sammantaget gör att färre ungdomar når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan verkar oftare leda till ökad rörelse, jämfört med om insatserna pågår utanför skoltiden, vilket betyder att skolan har en viktig roll i detta arbete. Andelen barn (4–12 år) som dagligen vistas i grönområden har minskat betydligt över en 10-årsperiod. Jämfört med för tio år sedan vistas barn idag mer sporadiskt i grönområden. Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre. Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Stress till följd av skolrelaterade krav tenderar således att spridas bland klasskamrater och framför allt flickor upplever en ökad stress genom att de pratar med varandra om pressen att lyckas i skolan. Skolkrav har ett negativt samband med livstillfredsställelse, vilket innebär att ju högre skolkrav, desto lägre livstillfredsställelse. Samtidigt har forskning också visat att studiemotivation bland klasskamrater är kopplat till färre hälsobesvär på elevnivå, även om man själv inte upplever studiemotivation. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig. Enligt stora internationella studier har förekomsten av psykiatriska tillstånd i form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och autism varit relativt oförändrad över tid. Samtidigt ser man att andelen barn och unga som diagnostiseras med ADHD och autism i vården ökar. Denna diskrepans återstår att förklara. Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund. Det finns också tendenser som visar att elever med utländsk bakgrund rapporter ännu färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i klassen är högre. Denna diskrepans behöver undersökas närmare.