Dissertations / Theses on the topic 'Hälsofrämjande arbete'

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på.

För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.

Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete.

Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete.

Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron.

För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen.

Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:

 På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?

 Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?

Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp. Eleverna som deltog var från årskurs 7 och 9.

Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats vid analys av vårt empiriska material som går ut på att dela in materialet i kategorier.

Resultat: Vi anser att vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar delaktighet och inflytande. De kategorier som genom analys successivt trätt fram är följande:

 Direktinflytande på individnivå – Uppfattningarna i denna kategori rör inflytande som rör en elev eller några i dennes närhet.

 Aktiv delaktighet som förutsättning för elevinflytande – Denna kategori innefattar uppfattningar om olika sätt att påverka med förutsättning att eleverna är delaktiga på ett aktivt sätt.

 Hierarki som begränsning för elevinflytande – I denna kategori ryms uppfattningar om hur den hierarkiska ordningen som råder på skolan begränsar elevinflytande.

 Elevers uppfattning om delaktighet i mindre skala – Uppfattningar i denna kategori rör delaktighet i den form då elever exempelvis samarbetar och löser problem med förutsättning att alla är delaktiga.

 Insatser för att främja delaktighet och inflytande i skolan – Denna kategori innefattar de insatser som vi tolkat främjar delaktighet och inflytande i skolan.

Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar.

Våra frågeställningar var:

-         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag?

-         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?

Metod

Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.

Resultat

Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.

Slutsats

Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.  

En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras.

Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen.

Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007.  

Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt.

Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys.

You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue.

Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave".

We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007.  

The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way.

The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real.  However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier: Kvalitén på det professionella stödet och Evidens och erfarenhet betydelsefulla för förändringsarbetet. Dessa kategorier bildade temat, Distriktssköterskors lyhördhet och kunskap är ledstjärnor för att motivera patienter till en hälsosammare livsstil. Resultatet av vår studie visar att det är viktigt att lyssna och bekräfta patienten för att stödja dem emotionellt. Vid livsstilsförändringar måste förklaring och information ges. Det behövs verktyg i förändringsarbetet och för att arbeta evidensbaserat måste distriktssköterskor ha ett reflekterande förhållningssätt. Att förändra sin livsstil innebär att patienten inser vikten av att göra en livsstilsförändring och att de är beredda att ta förlusterna för de ser att vinsterna är så stora.

The Health Care Nurse plays an important role in motivating patients to implement lifestyle changes. Unhealthiness causes risks of developing long-lasting diseases and other complications. Living conditions and living habits are of great significance in terms of human health.  Lifestyle changes, in contrast to drugs, often have an impact on both risk markers and states of diseases. The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences when motivating patients to take part in health-promoting lifestyle changes. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Through interviews, data was collected from six health care nurses and analyzed using a qualitative content analysis. The results are based on two categories, quality of the professional support together with evidence and experiences important to the changing process. These categories formed the theme: Health Care Nurses´, sensitivity and knowledge are the guiding principles in terms of motivating patients to pursue a healthier lifestyle. The results of our study show that it is important to listen and to acknowledge the patient to be able to support them emotionally.  Undergoing lifestyle changes require explanation and information. The changing process requires tools, the informants must have a reflective attitude to be able to work based on evidence. The patient needs to realize the importance of making a lifestyle change and also be prepared to take the losses. When doing so the patients will learn that they gain more than they lose.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.

Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.

Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.

Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.

Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.