Academic literature on the topic 'Hälsofrämjande arbetsplats'

Fokus i denna artikel ligger på hälsofrämjande på en akutklinik vidett universitetssjukhus. Inom sjukhuset finns en uttalad policy f ør att skapa hälsofrämjande arbetsplatser f ør att øka antalet långtidsfriska genom främjande och f ørebyggande åtgärder f ør hälsa. F ør att nå målet med hälsofrämjande arbetsplatser avsattes särskilda medel f ør olika utvecklingsprojekt på sjukhusets kliniker, och en av dessa insatser var utvecklingsarbetet vid akutkliniken. Det hälsofrämjande utvecklingsarbetet initierades vid akutkliniken f ør att f ørs øka bryta trenden med økande sjukfrånvaro, som vid utvecklingsarbetets b ørjan var relativt h øg i jämf ørelse med sjukhuset totalt. Syftet i denna artikel är att med utgångspunkt från akutklinikens hälsofrämjande utvecklingsarbete diskutera m øjligheter (och begränsningar) att skapa f ørutsättningar f ør sjukvårdspersonal att lära vad som främjar hälsa och vilka f ørutsättningar som bidrar till hälsofrämjande på arbetsplatsen.

Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdens intresse för det hälsofrämjande arbetet ökat. Studiens syfte var att kontrastera hur det hälsofrämjande arbetet gentemot medarbetarna beskrivs mellan olika hierarkiska nivåer på ett medelstort sjukhus. Vidare var syftet att beskriva hur nyckelpersonerna på central nivå går tillväga för att nå ut till hela verksamheten, relaterat till teori om förändringsarbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem nyckelpersoner på central nivå. Vidare genomfördes en skriftlig kartläggning som besvarades av 58 deltagare beståendes av chefer, hälsoombud, HFS-deltagare och kaizenkonsulter på lokal nivå. Resultaten, som tolkades utifrån en tematisk analys, indikerade att ett medelstort sjukhus arbetar hälsofrämjande gentemot medarbetarna genom friskvård och hälsoombud, samt genom att försöka få med alla delar av hälsa och via systematiskt arbetsmiljöarbete. Vidare visar resultaten att användandet av mänskliga resurser förekommer för att informera hela verksamheten. Slutsatsen av studien är att ett hälsofrämjande sjukhus bör ha ett helhetstänk kring hälsa samt använda sig av metoder som inom förändringsarbetet visat sig effektiva. Detta genom exempelvis tydligare och mätbara mål. Bättre målformulering kan även lösa problemet med bristfällig utvärdering och feedback.
LeanHealth, Karolinska Institutet

Introduktion: Folkhälsoarbete ämnar till att främja hälsa och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa genom insatser som bedrivs på befolkningsnivå. Hälsofrämjande arbetsplatser är ett vida begrepp som innefattas av flertal komponenter såsom strategisk ledning, styrdokument, organisationskultur och ledarskap. Anställda inom vårdyrken löper en signifikant risk att drabbas arbetsrelaterad ohälsa som leder till sjukfrånvaro, jämfört med andra yrkesgrupper. Arbetsplatsen är en viktig arena för förebyggande-och hälsofrämjande insatser som ämnar till att stärka arbetstagarnas hälsa. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka begreppet hälsofrämjande arbetsplatser utifrån vårdanställdas perspektiv. Metod: En strukturerad litteraturstudie som består av 13 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna består av både kvalitativa och kvantitativa studier. Materialet som hämtades organiserades, granskades och analyserades genom systematisk textkondensering för att fastställa teman som utgör studieresultatet. Resultat: Fem teman presenteras i resultatet vilka är ledarskap, socialt stöd, delaktighet kontroll. Slutsats: Resultatet visade betydelsen av en god arbetsmiljö för att minska arbetsrelaterad ohälsa bland vårdpersonal. Inom vårdorganisationer är det viktigt att vårdanställda erbjuds en god psykosociala arbetsmiljö där organisationen tar tillvara på resurserna som finns på arbetsplatsen. Vårdarbetsplatser som främjar arbetstagarnas hälsa genom ett tryggt arbetsklimat är gynnsamma för både personal, brukare och patienter vilket ställer krav på en välfungerad organisation.
Introduction: Public health work aims to promote health and prevent physical, mental and social ill-health through initiatives conducted at the population level. Health-promoting workplaces are a broad concept that is encompassed by several components such as strategic management, governing documents, organizational culture and leadership. Employees in the care professions run a significant risk of suffering from work-related ill health that leads to sickness that can lead to absence from work, compared with other occupational groups. The workplace is an important arena for prevention and health promotion initiatives that aim to strengthen workers' health. Aim: The literature study aimed to explore the concept of health-promoting workplaces from the perspective of healthcare employees. Method: A structured literature study consisting of 13 scientific articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The articles are qualitative and quantitative which were reviewed and analyzed through systematic text condensation. The material was organized and structured to determine the themes that make up the study result. Results: Five themes are presented in the results which are leadership, social support, participation control. Conclusion: The results showed the importance of a good work environment to change work-related ill health among healthcare professionals. It is important that healthcare organizations offer a god psychosocial work environment where the organization takes advantage of the resources available in the workplace. Workplaces in healthcare organizations that promote workers' health through a safe work environment are favorable for both employees, caretakers and patients which demands a well-functioning organization.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella ridskolor arbetar i Sverige mot en hälsofrämjande arbetsplats då få studier inom hälsofrämjande arbete genomförs i ideella organisationer. Studien fokuserar på ideella ridskolor i Dalarna. Sjukfrånvaron i Sverige 2017 uppgick till 62 miljarder kronor, där psykisk ohälsa var grunden för nästan hälften av beloppet. Tidigare forskning har visats att arbetsmiljön påverkar anställdas psykiska hälsa. Därför är trivsel på arbetsplatsen av stor betydelse på grund av dess roll för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande organisation har positiva effekter på både individen och organisationen och förebygger sjukfrånvaro. Den teoretiska referensramen för studien bygger på tidigare forskning inom ämnet hälsofrämjande arbetsplatser. Studiens empiri är baserad på fem semistrukturerade intervjuer som gjorts via Zoom samt telefon på grund av Covid-19-pandemin. Resultatet visar faktorer som är förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete. En av faktorerna är utbildning, dels i hälsofrämjande arbete då resultatet har visats att några respondenter inte är bekanta med begreppet hälsofrämjande arbete och att arbetet tar olika stor plats i de ideella ridskolorna. Även utbildning i ledarskap är av betydelse. En annan faktor är resurser där tid, stöd och ekonomi ingår. Resultatet visar att tiden många gånger inte räcker till för att arbeta hälsofrämjande samt att stödet från styrelsen är bristande många gånger. Dock är även ekonomi ett hinder och därav kan det vara svårt att ta in extra resurser. Resultatet pekar även på delaktighet och samanhållning samt kommunikation som betydelsefulla faktorer i det hälsofrämjande arbetet. En bristande kommunikation har visats vara orsaken till konflikter, kommunikation har även visats vara lösningen på konflikter. För utveckling av det hälsofrämjande arbetet i ideella ridskolor pekar resultatet på ett behov av kunskap inom hälsofrämjande arbete samt även inom ledarskap. Även ett behov av tydliggörande i vad styrelsen har för ansvar i rollen som arbetsgivare visas i resultatet.
The purpose of this study is to investigate how non-profit organizations work in Sweden towards a health-promoting workplace as few studies in health-promoting work are carried out in non-profit organizations. The study focuses on non-profit riding schools in Dalarna. Sick leave in Sweden in 2017 amounted to SEK 62 billion, where mental illness was the basis for almost half of the amount. Previous research has shown that the work environment affects employees' mental health. Therefore, well-being in the workplace is of great importance due to its role in creating a health-promoting workplace. A health-promoting organization has positive effects on both the individual and the organization and prevents sick leave. The theoretical frame of reference for the study is based on previous research in the subject of health-promoting workplaces. The empirical study is based on five semi-structured interviews conducted via Zoom and telephone due to the Covid-19 pandemic. The results show factors that are prerequisites for health promotion work. One of the factors is education, partly in health-promoting work as the results have shown that some respondents are not familiar with the concept of health-promoting work and that work takes different places in the non-profit riding schools. Leadership training is also important. Another factor is resources where time, support and finances are included. The results show that the time is often not enough to work to promote health and that the support from the board is often lacking. However, finances are also an obstacle and therefore it can be difficult to bring in extra resources. The results also point to participation and cohesion as well as communication as important factors in the health promotion work. Lack of communication has been shown to be the cause of conflicts, communication has also been shown to be the solution to conflicts. For the development of health-promoting work in non-profit riding schools, the results point to a need for knowledge in health-promoting work and also in leadership. The need also clarifies the Board's responsibility for its role as an employer.

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in i tre olika kategorier; uppskattning från ledningen, gemenskap med arbetskollegerna och individuell motivation. Uppskattning vilken de anställda upplevde genom att ledningen var lyhörd, brydde sig om och fick dem att känna sig bekräftade. Gemenskap till kollegor vilken kunde upplevas genom att de kände samhörighet. För vissa var det betydelsefullt medan andra inte brydde sig om det. Att som individ känna motivation för de hälsoförmåner som fanns på företaget visade sig vara viktigt. Det var egentligen inte de anordnade aktiviteterna som var det viktiga för informanterna, utan att få känna sig delaktig, inkluderad och sedd på arbetsplatsen. Upplever de anställda sig uppskattade inom företaget och att de har en bra sammanhållning främjar detta i sin tur individens upplevda hälsa.

The workplace has become an important platform for health promotion since people spend a big part of their life at work. Studies have shown how important it is for employers to have an understanding of the health and wellbeing of their staff. Yet most of the focus is still on the benefits for the employer. The aim of the study was to describe the employee’s experiences of their workplace health promotion. Qualitative interviews were implemented on all employees at a small company. All interviews were recorded, transcribed, interpreted and have been divided into three different categories; The sense of value that employees experienced when employers were good listeners, showed that they cared and made the employees feel important. The spirit of fellowship to colleagues could be experienced as very important to some and others didn´t care at all. To feel individual motivation for health promotion at the workplace was important. It showed that it wasn´t the actual method that was the most important part but to feel involved, included and to be seen at the workplace. The employees experience that they have a big participation in the company and that the solidarity is good which promote the individuals health experience.

Flera rapporter visar på att hälsofrämjande insatser inom organisationer kan leda till positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet. Arbetsgivare ses som centrala aktörer i att förebygga hälsa genom hälsofrämjande åtgärder. Tidigare studier har pekat på att åtgärderna bör innefatta såväl individen som organisationen samt att både medarbetare och ledare måste vara delaktiga. Därmed är det aktuellt att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den hälsofrämjande arbetsplatsen uppfattas och fungerar, både utifrån medarbetare och ledares perspektiv. På så sätt avsåg studien bidra till organisationer som vill arbeta för att skapa effektiva och hållbara arbetsplatser. En kvalitativ fallstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empirisk data om deltagarnas uppfattningar. Dessutom har viss sekundärdata samlats in i form av information om den studerade organisationen. Vidare har en litteratursökning genomförts för att undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet. Där framkom att en investering i en hälsofrämjande arbetsplats skapar förutsättningar för ökad produktivitet och effektivitet. Tidigare forskning har även fokuserat mycket på ledarskapet då det anses vara en viktig faktor. Resultatet av denna studie visade på att den hälsofrämjande arbetsplatsen handlar om många olika delar inom både hälsa och arbetsmiljö. Både medarbetarna och ledarna menade att insatserna gynnade både individen och organisationen på flera nivåer. Att integrera det hälsofrämjande arbetet i organisationens befintliga system ansågs som en viktig faktor. Vidare poängterades att tid, resurser, positivt ledarskap samt delaktighet från hela organisationen var de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Studiens resultat analyserades och visade på att en investering i humankapital i form av hälsofrämjande åtgärder skapar förutsättningar för en positiv resultatkedja inom organisationen, vilken slutligen bör resultera i en effektiv och hållbar arbetsplats. Vidare analyserades att ledarna har en viktig roll i att förebygga riskfaktorer och främja friskfaktorer, vilket också Arbetsmiljöverket tydliggjort i och med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Several reports show that health promotion efforts within organizations can lead to positive results in health, efficiency and quality. Employers are seen as key players in the prevention of health through health promotion. Previous research has indicated that the activities should include both the individuals and the organization, and both employees and managers need to be involved. This shows that it is relevant to examine which conditions that are essential to achieve a workplace health promotion. The purpose of the study was to contribute to the knowledge about how the workplace health promotion is perceived and how it works, both from employees and leaders' perspective. Thereby, the study aimed to contribute to organizations that want to create effective and sustainable workplaces. A qualitative case study was conducted and semi-structured interviews were carried out to collect empirical data on participants' perceptions. Additionally, some secondary data was collected in the form of information about the studied organization. Furthermore, a literature research was conducted to examine previous research in the field. It showed that an investment in a workplace health promotion creates conditions for increased productivity and efficiency. Previous research has also focused a lot on leadership as it is considered as an important factor. The results of this study showed that workplace health promotion involves many different elements within both health and working environment. Both the employees and the leaders argued that efforts benefited both the individual and the organization on several levels. Integrating the workplace health promotion in the organization's existing systems was considered an important factor. It was further argued that time, resources, positive leadership and involvement of the whole organization was the most important conditions for achieving a workplace health promotion. The study's results were analyzed and showed that an investment in human capital in the form of health promotion creates the conditions for a positive chain of results within the organization, which in the end finally should result in an effective and sustainable workplace. Further analysis showed that the leaders have an important role in preventing risk factors and promoting health factors, which the Swedish Work Environment Authority also made clear in the new provisions about organizational and social work environment.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering. Andra informanter såg istället detta som ett övervinneligt hinder. Som framtida forskning rekommenderas utökade undersökningar kring området hälsofrämjande insatser förlagda till fritiden, då forskning kring detta område i dagsläget är bristfällig.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket påverkar den fysiska och psykosociala hälsan hos medarbetarna. Hälsofrämjande ledarskap är ett outforskat område där få studier har gjorts vilket gör att det är svårt att förstå begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer på ett företag inom finanssektorn beskriver hälsofrämjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med åtta chefer på ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet. Resultat: Utifrån temaanalysen framkom tre teman som cheferna ansåg vara hälsofrämjande ledarskap: 1) Särskilda ledaregenskaper som handlade om att vara tillgänglia, tydliga och omtänksamma 2) Skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö som innefattande den psykosociala och fysiska arbetsmiljön samt 3) Organisera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Implikation: Begreppet hälsofrämjande ledarskap behöver uppmärksammas för att cheferna ska kunna leda organisationen och medarbetarna på ett hälsofrämjande sätt. Därför behövs det utbildning för chefer i hälsofrämjande ledarskap. Framtida forskning inom ämnet kan göras ur ett medarbetarperspektiv för att få deras kunskaper och erfarenheter kring ett hälsofrämjande ledarskap. Arbetsmiljön och kulturen ser olika ut beroende på vilken arbetsplats som studeras. Därför skulle det vara intressant att göra studier på hälsofrämjande ledarskap i andra branscher än finanssektorn.

Hälsofrämjande ledarskap är ett ämne som diskuteras flitigt. Studier finns och pågår inom ämnet, om vad hälsofrämjande ledarskap är och dess fördelar. Hälsofrämjande ledarskap inbegriper många aspekter, varpå författarna fann det intressant att undersöka hur hälsofrämjande ledarskap identifieras, vad det får för utfall om det utövas och vilka förutsättningar som krävs. Studien fann att den hälsofrämjande ledaren identifieras genom ett specifikt beteende, att den hälsofrämjande ledaren bidrar till en god arbetstrivsel, låg sjukfrånvaro och generellt bättre hälsa. Vidare fann studien att ledaren behöver förutsättningar för att arbeta hälsoorienterat och vad ledarens förutsättningar sedan innebär för medarbetarna. Studien är en litteraturstudie och är långt ifrån heltäckande, men författarnas sammantagna upplevelse är att studiens slutsatser visar på viktiga aspekter kring det hälsofrämjande ledarskapet –hur ledaren beter sig indikerar på om det är ett hälsofrämjande ledarskap, vikten av att ledaren får förutsättningar att arbeta enligt ett hälsofrämjande ledarskap då detta sedan får direkt inverkan på medarbetarna. Det är dock intressant att ur ett vidare perspektiv och med andra metodiker undersöka hälsofrämjande ledarskap, till exempel genom enkätundersökningar eller riktade intervjuer på olika arbetsplatser.