Dissertations / Theses: 'Hälsopromotion'

1

Engström, Monica. "Hälsopromotion i öppenvården." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24495.

Full text

Abstract:

Engström, M. Hälsopromotion i öppenvården. En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt. Metoden baseras på en systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som används: rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning eller individuellt anpassat träningsprogram. Den långsiktiga effekten visar sig framförallt i metoder som baseras av en teoribaserad rådgivning och handledd gruppträning/individ anpassat träningsprogram.Nyckelord: fysisk aktivitet, hälsopromotion, rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning/ individanpassat träningsprogram.
Engström, M. Health promotion in primary care. A literature review about the effects of different methods which promote physical activity. Degree project 10 credit points. Nursing program. Malmö university; Health and society, Department of Nursing, 2007. The purpose of this review was to describe the methods which are used in primary care to promote physical activity and to find out if it have any long lasting effects. The review is based on a systematic analysis of eight scientific articles with quantitative data. The result presents methods as counseling, theory based counseling, supervised exercise group or individual based exercise program. The long lasting effects are shown in methods as theory based counseling and supervised exercise group/individual based exercise program.Keywords: physical activity, exercise, health promotion, counseling, theory based counseling, supervised exercise group/ individual based exercise program.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ravelin, Pauliina, and Ida Bergström. "Hälsopromotion i primärvården." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64643.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hälsopromotion/hälsofrämjande arbete innebär att man arbetar med hälsa ur ett holistiskt synsätt där strävan är balans i hälsans alla delar. Hälsopromotion har sedan World Health Organization’s (WHO) lansering av Ottawadokumentet utvecklats till en inriktning som tydligt skiljer sig från sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande arbete. Livsstilsrelaterad ohälsa i Sverige kostar samhället upp till 55 miljarder kr per år. Åtgärder i människors livsstil kan ge vinster för individ, organisation och samhället med bl.a. minskad belastning i sjukvården, vilket rimligtvis kan minska kostnader för sjukvården och samhället i helhet. Primärvården kan som första vårdinstans betraktas ha goda förutsättningar till att på ett tidigt stadium nå patienter oavsett socioekonomisk status & då främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Syfte: Att undersöka hälsopromotivt arbete inom primärvården i en medelstor stad i Norrbotten. Vad är arbetsledares perspektiv på hälsopromotivt arbete inom primärvården? Hur arbetar medarbetare hälsopromotivt inom primärvården? Vilket stöd behövs för att utveckla det hälsopromotiva arbetet i primärvården? Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. Resultat: Arbetsledare har en medvetenhet kring det hälsofrämjande uppdraget och en vilja att implementera och utveckla det arbetet, det finns en ambition att arbeta befolkningsinriktat för en jämlik hälsa för alla och en tro på att primärvårdens roll kommer att vara viktigare i framtiden för främjandet av hälsan hos individer och grupper i befolkningen. Samtidigt uttrycks ett tydligt behov av resurser, kompetens och samverkan inom området då primärvårdens totala uppdrag inklusive främjandet av hälsan uppfattas som för brett och därmed svårgreppbart. Medarbetarna arbetar med samtliga delar av hälsa varav fysisk, psykisk och social hälsa uppger majoriteten sig arbeta med. Motivation via samtal samt utredning via samtal anges som primära arbetsmetoder inom samtliga områden av hälsa. Även receptordination och remittering till specialist anges som vanliga arbetssätt. Medarbetarna uttrycker ett tydligt behov av tid, resurser, kompetens och samverkan för ett ökat hälsopromotivt arbete, i likhet med arbetsledarnas uttryckta behov. Vår slutsats är att genom samverkan där både promotivt och preventivt arbete praktiseras, kan både tid och övriga resurser hos primärvårdens nuvarande vårdpersonal besparas.
Background: Health promotion means working with health from an holistic approach where the endeavor is balance concerning all aspects of health. Since the World Health Organization's (WHO) launch of the Ottawa document, health promotion has obviously distinguished from disease treatment and disease prevention. In Sweden, health problems related to lifestyle costs society up to SEK 55 billion a year. Measures in people's lifestyles can give benefits to individuals, organizations and society with a reduced burden on healthcare. Action can reduce costs regarding both healthcare and society as a whole. Primary care can be regarded as the first healthcare provider to have good conditions for reaching patients at an early stage regardless of socioeconomic status and thereby promote equal health development among the population. Purpose: To investigate health-promoting work in primary care in a medium-sized city in Norrbotten. What is the supervisor's perspective on health-promoting work in primary care? How do employees work in a health-promoting field in primary care? What support is needed to develop the health-promoting work in primary care? Method: Quantitative descriptive study. Result: Supervisors have an awareness of the health promotion mission and a willingness to implement and develop that work, there is an ambition to work population-oriented towards equal health for all and a belief that primary care will be more important in the future regarding promotion of the health of individuals and groups among the population. Meanwhile, there is a clear need for resources, skills and collaboration in the area, as the mission of primary care, including health promotion, is perceived as too broad and thus difficult to handle. The staff work with all parts of health, whereof physical, mental and social health are embraced by the majority. Motivation via conversation and inquiry via conversation are indicated as primary working methods in all areas of health. Recipe ordination and remittance to specialist are also stated as common practices. The staff expresses a clear need for time, resources, skills and collaboration for increased health-promoting work, similar to the expressed needs of supervisors. Our conclusion is that through collaboration where both promotional and preventive work is practiced, both time and other resources could be spared concerning primary care's current healthcare staff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Danielsson, Christina, and Niklas Gusténius. "Medarbetarens upplevelse av hälsopromotion." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-650.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle finns ett stort fokus kring träning och hälsa. Hälsofrämjande åtgärder i form av fysisk aktivitet är något som har blivit väldigt betydelsefullt i syfte att främja folkhälsan och aldrig förr har det tränats på gym eller sprungits så många lopp som i dessa dagar. Detta är något som även företag och organisationer har anammat genom hälsopromotiva åtgärder på arbetsplatserna. Genom ett hälsofrämjande arbete förväntas arbetsgivaren få friska och starka medarbetare, vilket i sin tur förväntas minska sjukdomar och belastningsskador och öka produktiviteten. Men vad anser medarbetaren om detta förfaringssätt? Ser medarbetarna det som något positivt eller är det så att de ser det som ett tvång? Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas upplevelse av de hälsofrämjande aktiviteter som deras arbetsgivare erbjuder. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har samlat empiri genom att intervjua sju medarbetare inom olika verksamhetsområden i Falköpings kommun. Valet av respondenter gjordes genom ett så kallat nätverksurval. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tolkande tematisk innehållsanalys med nyckelordskodning. I studien har vi valt att använda oss av Foucaults disciplineringsteori och Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) som teoretiska utgångspunkter. Studien visade att de medarbetare som deltog över lag har en positiv inställning till arbetsgivarens hälsofrämjande aktiviteter och anser att dessa medverkar till en stärkande effekt på individen. Dessutom framkom att det hälsofrämjande arbetet bidrar till att arbetstagarna får en positiv bild av sin arbetsgivare och att de aktiviteter som erbjuds ses som en ren förmån av de flesta av respondenterna. Ökad medvetenhet kring betydelsen av träning var också något som det hälsopromoverande arbetet bidrog till, enligt respondenterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Arboleda, Jhon. "Hälsopromotion i offentlig sektor." Thesis, Luleå tekniska universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74980.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Dammare, Jenny, and Hanna Löf. "Hälsopromotion - Ett strategiskt styrmedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77195.

Full text

Abstract:

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Frånberg, Martina, Christine Myhre, and Robles Jimena Tapia. "Sjuksköterskors uppfattningar om hälsopromotion i omvårdnad." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2879.

Full text

Abstract:

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olika

uppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotion

inkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogen

inriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrån

flera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.

Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,

sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsorisker

och motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet med

litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om

hälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13

vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att

sjuksköterskornas grundsyn hade en avgörande inverkan för hur

hälsopromotion uppfattades. Sjuksköterskorna ansågs ha en viktig

och ansvarsfull roll i det hälsopromotiva arbetet, men

organisationens miljö och kultur var en viktig påverkande aktör i

utförandet av hälsopromotion. Slutsatsen är att det krävs en

förmåga till balans mellan salutogen och patogen syn för att kunna

bedriva effektiv hälsopromotion. Sjuksköterskorna behöver

identifiera sin egen grundsyn för att kunna se för- och nackdelar i

sitt förhållningssätt gentemot patienten vid hälsopromotion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Edoff, Julia. "Hälsopromotion som ledningsstrategi : en kvalitativ studie hur hälsopromotion används för att få medarbetare att identifiera sig med organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411555.

Full text

Abstract:

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa. Även inom arbetslivet finns ett stort intresse för organisationers arbete med hälsopromotion. Denna kandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som en ledningsstrategi. För att uppnå syftet med studien och besvara tillhörande forskningsfråga valde jag att göra en fallstudie på en organisation med ett utpräglat hälsofrämjande arbete. Det empiriska materialet som samlats in analyserades utifrån kritisk organisationsteori och Alvesson och Willmotts teori om identitetskonstruktion. Studiens resultat visar att hälsofrämjande insatser inte bara är ett sätt för organisationer att få friskare medarbetare utan även ett sätt att konstruera medarbetarnas identitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Hälsopromotion kan i termer av kontroll därmed fungera som ett verktyg för att styra personalen i önskad riktning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hagman, Angela, and Klaesson Mari Hedlund. "Hälsopromotion : fokus på företaget och personalens hälsa." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18807.

Full text

Abstract:

Personalen är en viktig byggsten i företagen som inteskall slösas bort. Individer i en organisation måste känna sig behövd ochtrygg. På senare år har personalhälsa kommit i fokus på grund av de nyareglerna för sjukfrånvaroredovisning. Reglernas syfte är att företagen skall tatill aktion där det behövs och ta ansvar för den sjuka personalen. Företagenska undvika långvariga sjukskrivningar och förebygga ohälsa. Ett begreppsom uppkommit är hälsopromotion, där företagen genom att erbjudafriskvård för personalen kan minska sjukfrånvaron, effektivisera ochutveckla organisationen till det bättre. Ett vanligt inslag är att företag tarhjälp av en extern part för att lösa sina problem. Vi ställer oss frågan varförföretagen väljer att arbeta med hälsopromotiva åtgärder och hur de arbetarmed lagstiftning kring personalfrågor.Undersökningen är kvalitativ och utformad som en multipel fallstudie.Tolkningar av insamlad empiri görs genom ett hermeneutiskt synsätt.Angreppssättet är abduktivt.Slutsatserna efter avslutad studie är att företag idag ser allvarligt påpersonalfrågor och hälsopromotion är ett steg i att skapa en effektivareorganisation. Vinsterna är många; lägre sjukfrånvaro, gladare personal,effektivare organisationer och ett slags goodwill förknippat med företaget.Företagen ser insatserna som en investering men de har svårt att se vad detger tillbaka. Trots det vågar de inte vara utan hälsotänkandet. Skillnaderföreligger mellan olika företag och det är inte alla som anammathälsopromotion eller reglerna kring sjukfrånvaroredovisning. Många företagredovisa sjukfrånvaro bara för att de måste och använder sig inte avmaterialet för att skapa en bättre organisation. Företagen tar frågor omarbetsmiljö på största allvar och kan närmast ses som omtänksamma utöverdet som är lagstadgat. De önskar genom arbetsmiljön förbättra helaorganisationen.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Svensson, Jonas, and Jeanette Stjernblom. "Hälsopromotion för äldre ur ett mångdimensionellt hälsoperspektiv – en litteraturstudie." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-55.

Full text

Abstract:

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Khachatryan, Ermine. "Policyutveckling för hälsopromotion via medborgardialog i socialt utsatta områden : Utvärderingsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410806.

Full text

Abstract:

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet. Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Annett, Vikström. "Att använda sig av hälsopromotion i grupputveckling. : Strävan mot ett team." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100074.

Full text

Abstract:

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod. Därefter förändrades valet av analysmetod till en blandad metod istället. Detta för att kunna visa en så rättvis bild som möjligt av informanternas uppfattningar. Fenomenografin är fördelaktig gällande analysen av det syfte som är formulerat, vilket är att förstå på vilka olika sätt som deltagarna har uppfattat den aktuella grupputvecklingsmetoden. Resultatet som visade sig i studien var att arbetsmetoden för grupputveckling till viss del har gett ett positivt resultat. Dock visade det sig att alla uppgifter som skulle genomföras inte ännu hade hunnit fullföljas. Detta på grund av svårigheter med att finna vikarier till en slimmad vårdavdelning. Tidsaspekten för denna studie har varit 10 veckor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Svensson, Katarina. "Hälsopromotion i det systematiska arbetsmiljöarbetet : En fallstudie av tre medelstora företag." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-152693.

Full text

Abstract:

Hälsopromotion inom arbetslivet bygger på att skapa nya villkor som främjar hälsan. Detta kan ske genom att antingen påverka faktorer i den omgivande arbetsmiljön eller genom påverkan av arbetstagarnas levnadsvanor. Problemet som tas upp i detta arbete är att dagens systematiska arbetsmiljöarbete endast riktar in sig mot risker som redan finns inom företaget, istället för att arbeta med att främja personalens hälsa för att på så sätt hålla dem friska så att de kan prestera på bästa sätt. Syftet med detta examensarbete var därför att inom olika företag granska delar av deras systematiska arbetsmiljöarbete, med fokus på skyddsronder, utifrån ett hälsoinriktat perspektiv för att se om hälsopromotion skulle kunna bli en del av skyddsronderna i framtiden. Som grund till resultatet i studien användes tre olika företag. Från dessa företag intervjuades VD eller avdelningschef samt företagens skyddsombud. Dessutom samlades skyddsprotokoll från de olika företagen in. Resultatet som framkom utifrån de svar som gavs i intervjuerna och det som kunde utläsas från skyddsprotokollen var att inga specifika hälsopromotiva aspekter togs upp i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Det fanns heller ingen kunskap om vad hälsopromotion innebar hos de medverkande företagen men under intervjuerna kunde ändå det hälsopromotiva tänket ses i vissa svar. De intervjuade företagen ansåg själva att hälsopromotion skulle kunna bli en del i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta genom utbildningar, föreläsningar och målsättningar där företagshälsovården kunde komma att spela en stor roll. En god arbetsmiljö utgörs av gemenskap, aktiv friskvård, eget ansvar, bra fysisk arbetsmiljö och välfungerande ledarskap. Därmed finns stora förhoppningar om att hälsopromotion som en del av dagens skyddsronder skulle kunna hjälpa företag till att bli en hälsosammare arbetsplats med friska, hälsosamma och välmående arbetstagare.
Workplace health promotion is based on creating new conditions that promote health. This can be achieved by either affecting the factors in the work environment or through the effects of the lifestyle of the workers. The problem addressed in this work is that today’s systematic work of environmental management only focuses on risks that already exist within the company, instead of working with promotion of health of the employee and thereby keep them healthy so that they can perform optimally. The aim of the thesis was to examine existing safety inspections from a health oriented perspective from different companies with the goal to see how today's systematic work of environmental management is integrated within their work plan. Furthermore to examine if health promotion could be a part of the systematic work of environmental management in the future. To get information for the study three different companies were contacted. The manager and the safety supervisor from each company were interviewed and the safety protocols from the different companies were collected. Based on the answers from the interviews and the information gathered from the safety protocols, no specific health promotion aspect could be found in today's systematic work environmental management. The participating companies had no knowledge of the implication of the health promotion aspect, but during the interviews some health promoting ways of thinking was seen in the answers from the respondents. According to the interviewed companies, health promotion could be a part of today's safety inspections through education, lectures and by setting goals where occupational health services could play a major role. A healthy work environment is based on companionship, health preservation, individual responsibility, good physical work environment and effective leadership. There is great hope that health promotion as a part of today's safety inspections could help businesses to become better with healthier employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Svenzon, Andrinè. "Hälsopedagogik : vägen till god kommunikation i hälsopromotivt arbete." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-442.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Larsson, Jenny. "Hur diskuterar idrottsföreningar hälsa? : en studie om hälsa hos fyra idrottsföreningar i Västergötland." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-973.

Full text

Abstract:

Today sportsclubs are important actors in the work with promoting public health in Sweden. Sports have unique opportunities to reach out with messages to many people with diffrent backgrounds. In many respects sport- and clublife could be looked upon as health promotiv activiteis. It is not just the health of the individual that is affected by sportslife but also the community take advantage of active people in clubs. Partly through a healthier population and partly because clubs educational role in teaching democracy and solidarity to its members. The purpuse of this study is to investigate how sportsclubs perceive debate the health issue. It is also discussed how clubs position themselves towards possible demands in public health work. To study how sportsclubs discuss health I have used interviews in order to catch the qualitative aspects of the issue. The results show that activitets in many aspects are health promotive as they offer physical activitiese, solidarity and participation. The clubs saw health as something importent, but still their interpretation of the meaning of health differ and if in some cases limited. The studie show among other things that the sportsclub don´t attach great importace to social capital. If the local authority demand the sportsclubs to work with public health issues, the sportsclubs preceive the demands as difficult and looked fore discussionen and concert.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Karlsson, Carina. "En studie om hur mellanchefer, verksamma inom äldreomsorgen, upplever sin situation och hur de hanterar kraven." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-446.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Mikaelson, Christoffer, and Jessica Oscarsson. "Hälsa i arbetslivet : En intervjustudie om den hälsosamma styrningen på en arbetsplats." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272529.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte är att utifrån ett maktteoretiskt perspektiv undersöka hur chefer inom en organisation arbetar för att främja anställdas hälsa. Detta är framför allt intressant med tanke på de nya förutsättningar som syns i arbetslivet där produktiviteten i allt högre grad tycks stå i centrum. Som teoretiska begrepp används governmentality och McDonaldisering. Studien är baserad på intervjuer med nio chefer och en arbetsmiljöspecialist på en arbetsplats inom detaljhandelsbranschen. Av intervjuerna framgår att det finns en uttalad hälsoambition om att chefer behöver vara förebilder för att kunna påverka personalen i positiv riktning. Det finns även en ambition om att chefer behöver vara närvarande. Genom detta kan chefer på nära håll fånga upp anställdas hälsotillstånd. De anställda har samtidigt en viktig roll att själva ta initiativ till att påverka sin arbetssituation. En gemensam utgångspunkt är också att chefer sätter tillit till sakkunniga. Här går det därför att se hur styrningen till viss del är knuten till expertisens auktoritet. Att främja hälsa på arbetsplatsen sker med hänsyn till att anställda ska kunna prestera på arbetet, samtidigt som olika former av rationaliseringar motiveras med hälsoargument. Att dokumentera och kartlägga sjukfrånvaro förefaller vara det kanske viktigaste verktyget för chefer att förhålla sig till i det hälsofrämjande arbetet. Det finns skäl att undersöka vidare hur organisationer kan skapa en hälsosam arbetsplats som motverkar de negativa följder som en undermålig arbetsmiljö skulle kunna innebära för anställda. Detta är motiverat i förhållande till de utmaningar som chefer står inför när det gäller den psykosociala arbetsmiljön och strävan att nå lönsamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eriksson, Frida. "Hälsopromotion som ledningsstrategi : -ett sätt att få medarbetarna att identifiera sig med organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192382.

Full text

Abstract:

Health and physical exercise has a become trend in today's society and the work with health promotion has increased in organizations. This is not only a way for organizations to get healthier and more efficient employees, but also a way to regulate the employee’s identity by getting them to identify with the organization. This bachelor essay studies how health promotion can be used as a management strategy. This is done by interviews and by performed observations at the recruitment company, Adecco, in the Stockholm region. The empirical material was collected and analyzed based on the selected theory about identity regulation. The study describes how Adecco through health promotion can regulate the employee’s identity. A pattern can be seen that goes from the individual level, by influencing the individual’s values, to a market level, in which the employees are formed to become more competitive. The study shows that health promotion can be used by organizations as a management strategy to get employees to identify with the organization.
Hälsa och träning har blivit något av en trend idagens samhälle och att jobba med hälsopromotion har blivit allt vanligare inomorganisationer. Det är inte bara ett sätt för organisationer att få friskareoch effektivare medarbetare, utan även ett sätt att konstruera medarbetarnasidentitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Dennakandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som enledningsstrategi. Studien har gjorts genom intervjuer samt utförda observationerpå bemanningsföretaget Adecco i region Stockholm. Det empiriska materialet somsamlats in analyserades utifrån den valda teorin, som handlar omidentitetskonstruktion. I studien beskrivs hur Adecco genom hälsopromotion formarsina medarbetares identitet. Man kan se ett mönster som går från individnivå,genom att forma individens värderingar, till en marknadsnivå där man utvecklarmedarbetarna i att bli tävlingsinriktade och konkurrensmedvetna. Studien visardärmed att hälsopromotion kan användas av organisationer som en ledningsstrategiför att få medarbetaren att identifiera sig med organisationen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bank, Petra. "Hinder och problem med metoden FaR inom Primärvården. : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-6099.

Full text

Abstract:

Metoden fysisk aktivitet på recept började användas 2001 inom primärvården, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att använda metoden FaR inom primärvården. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan. Resultatet visade, att trots att metoden ansågs vara bra, fanns det aspekter som behövde förbättras. Hjälpmedlen användes i liten utsträckning, tid och arbete behövdes för att väl förankra metoden på arbetsplatsen. Förskrivarna behöver motiveras för att kunna hjälpa patienten på bästa vis och även andra aktörer i samhället behövs i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Slutsatsen blev att metoden behövs inom primärvården, men att tydliga riktlinjer krävs om hur arbetet ska implementeras och användas praktiskt i vardagen. Även kontinuerliga påminnelser behövs för att arbetet ska fortgå, till exempel tävlingar och föreläsningar som sätter extra fokus på metoden. Aktivitetskatalogen behöver utvecklas och om möjlighet finns, även införa en prisreducering, så att alla oavsett ekonomisk situation, har chans att delta. Ett större samarbete med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården krävs, för att möjliggöra och synliggöra arbetet, detta för att öka hälsan bland befolkningen. Slutligen så bör förskrivarna få större möjligheter att få vara med och utforma metoden, för att kunna eliminera det motstånd som finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lindelöf, Björn, and Camilla Mercurio. "Institutionalisering av hälsoarbete : En fallstudie av hälsopromotionens institutionalisering hos ett säljande företag inom detaljhandeln." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167314.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset och förändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationen hos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifikt är undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken grad hälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats. Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företag intervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning som utgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas ha institutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln? Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den största anledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet av bland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda. Med andra ord så har hälsopromotionen på arbetsplatsen institutionaliserats till låg grad. Intervjuerna visade tecken på att de anställda tänkte mycket på motion och friskvård men att de inte fick tid eller möjlighet till det på ett sätt som passar dem. Om företaget ska förändra den situation som finns idag så kan de ta fram en hälsopolicy och inkludera de anställda i det arbetet för att på så sätt förankra hälsopromotionsarbetet på alla nivåer i organisationen. De behöver även utvidga sin hälsosatsning till att inkludera flera alternativ, så att alla får chansen att delta. Ett sätt att nå dit är att utöka företagets verksamhet till att även sälja hälsokoncept för kontoret, på så sätt blir attityden till hälsopromotion mer naturlig då den kommer närmare företagets verksamhet och en ytterligare motivation för de anställda att “leva som de lär”. För framtida forskning vore det intressant att undersöka huruvida det är troligt att hälsopromotion kan ta en central plats och bli en naturlig del av företagets verksamhet eller om deras arbetsrutiner är ett allt för stort hinder för det samt att genomföra en undersökning bland föräldrar av vilken typ av stöd de skulle vilja få för att i större utsträckning få tid att utnyttja friskvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Börjesson, Åsa, Emelie Göransson, and Natalie Vestberg. "Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvård : Faktorer som påverkar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22300.

Full text

Abstract:

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Wall, Ulrika Lotta, and Malena Wolmestam. "Ett problem av vikt Promotiva och preventiva omvårdnadsåtgärder relaterade till obesitas." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-680.

Full text

Abstract:

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Carlsson, Örning Louise, and Johanna Larsson. "Psykosocial arbetsmiljö och hälsopromotion i två olika nationella kulturer - en komparativ studie mellan Sverige och Brasilien." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4582.

Full text

Abstract:

Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement. Resultatet visar på att brasilianarna upplever sin hälsa och sitt välbefinnande som bättre än vad svenskarna gör. Brasilianarna upplever sig även ha mest socialt stöd, störst tillhörighet, mest stimulans och mest balans mellan krav och kontroll. Resultaten visar vidare ingen signifikant skillnad mellan hur svenskar och brasilianare värderar när det gäller hälsan i den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatser som dras är att en fabriks ekonomiska situation, ledningens syn samt den nationella kulturen har betydelse för medarbetarnas uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön samt att mer djupt rotade kulturskikt än den nationella påverkar vad som anses främja hälsa i den psykosociala arbetsmiljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Essbrant, Anna, and Kim Larsson. "”Du ska må psykiskt bra för att fysiskt kunna klara av dina arbetsuppgifter” : En belysande undersökning om medarbetarnas uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas inom PEAB Bygg Division Väst." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14508.

Full text

Abstract:

Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget. Under fokusgruppen kom medarbetarna bland annat fram till att det både finns möjligheter och hinder i samband med att kunna utveckla hälsofrämjande arbete inom företaget. En av slutsatserna visar att PEAB Bygg Division Västs hälsoutvecklare använder sig av dialog i samband med hälsofrämjande arbete, vilket kan ses som en pedagogisk insats som leder till välbefinnande hos medarbetarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Björkman, Sofia, and Gunilla Hagberg. "Det hälsopromotiva arbetet : Hur individen identifierar sig med organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193054.

Full text

Abstract:

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa och välmående. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hälsopromotion, det vill säga främjande av hälsa på arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hälsopromotion används för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets värderingar. Anställda har intervjuats där utgångspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hälsopromotion och hur värderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret använder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli självstyrande. Förbundskontoret använder hälsopromotion för att skapa gemensamma värderingar, detta har bidragit till en stark sammanhållning mellan medarbetare vilket skapat lojalitet och legitimitet gentemot kollegor och organisation.
Society has in recent decades focused more and more on health and wellbeing. This has created a growing interest in organizations working with health promotion, in other words the promotion of health in workplaces. The bachelor essay discusses how health promotion is used to create employees who identify themselves with the Swedish Building Workers' Union values. Employees where interviewed on the basis of finding out how the federal office works with health promotion and how values are conveyed. Through interviews we learned that the federal office uses different identity regulation methods to control employees to identify with the organization and to achieve self-control. The federal office uses health promotion in order to create common values, this has contributed to a strong cohesion between employees which has created loyalty and legitimacy towards colleagues and organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hed, Patrik. "Vad är hälsa för män?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8448.

Full text

Abstract:

Abstract P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. Gävle: University of Gävle, Faculty of health and occupational studies; 2011. The purpose of this study was to find out how men did perceive health, what men thought was healthpromoting, what men saw as potential barriers to achieve health and if there were any differences between different age groups. A qualitative study was conducted by three focus groups with six participants in each group. The people in the focus groups were men of different age and the first group was men aged 20-29, the second group was men aged 30-39 and the third group was men aged 40-50. Participants were selected through a convenience sample. The focus groups were conducted by the study leader. The information gathered in the focus groups were analysed from a phenomenographic perspective. In the results that emerged, it appeared that health for the participants was not being sick and be at physical health in general. Health was also to be physically active, have a good social support and to eat right. Men in the focus groups felt that physical activity, nutrition and social support were the key factors in maintaining good health. If the participants health was good was depending on a number of factors, each of which helped to contribute to increased health benefits. As a threat to good health, the men saw in particular, stress, alcohol and tobacco. Opinions differed slightly between the groups and especially the third group (40-50) had a different view compared with the other groups about how physical activity was a key determinant to their sence of health. Key words: Men, health, healthpromotion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Broomé, Sabina, and Angelica Johansson. "Effekt av kosttillskotten, vassle- och kaseinprotein : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27778.

Full text

Abstract:

Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kosttillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen. Databearbetningen bestod av en dataanalys där tre teman framkom; kroppsliga effekter, motstridiga effekter i samband med fysisk aktivitet samt att felkonsumtion av vassle- och kaseinprotein kan ge hälsorisker. Det huvudsakliga resultatet i studien var att proteintillskotten, vassle och kasein inte påverkar prestation i samband med fysisk aktivitet däremot har vassle- och kaseinprotein effekt på muskelmassa, muskelskador och återhämtningsförmåga. Relevanta framtida forskningsprojekt skulle kunna vara att studera proteintillskott under längre perioder för att se långtidseffekter och reella effekter av användning av proteintillskotten samt studera det exakta innehållet i proteintillskotten då faktisk kunskap saknas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Dahl, Karolina, Helena Gustafsson, and Sofia Land. "Upplevelser av effekter på hälsa och träning vid användandet av kosttillskott." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69500.

Full text

Abstract:

Inledning: En undersökning från 2014 visade på att 73 procent av männen och 54 procent avkvinnorna som tränade på gym i Sverige äter någon typ av kosttillskott. Samtidigt visarforskning på att användandet ökar bland unga friska män trots att de inte har någon bevisadbrist som måste täckas utan tas på eget initiativ. Syfte: Att undersöka varför styrketränandemän i åldrarna 18 - 30 använder sig av kosttillskott, samt hur de upplever att detta påverkarderas hälsa och träning. Metod: Studien var kvalitativ och baserad på individuella intervjuer.Studien bestod av sju manliga deltagare i åldrarna 18 - 30 år med erfarenhet av kosttillskottsamt som var aktiva inom styrketräning. Resultat: Resultatet sammanställdes i enhuvudkategori samt tre underkategorier. Huvudkategorin var “Accepterat, enkelt ochförhoppningsvis effektivt” och underkategorierna resulterade i “omgivningen påverkar”,“praktiskt i vardagen” samt “osäkerhet kring upplevd effekt”. Kosttillskott framkom varaaccepterat av omgivningen, lätta att ta till som en försäkran om att kroppens proteinbehov varuppfyllt samt nyttjades med en förhoppning om effekt. Deltagarna visade dock på enosäkerhet kring effekt och uppgav att de inte kunde avgöra någon skillnad i upplevd hälsa.Slutsats: Det finns ett samband mellan bristande kunskap om exakt vad kroppen behöver, enrädsla för brister i det dagliga intaget samt en rådande jakt på snabba lösningar. Trots dettablir kosttillskott en del i ett större sammanhang för deltagarna som i ett bredare perspektiv kanfrämja hälsa, därför är det viktigt att se till helheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Rydell, Christina. "Salutogen hälsa och arbetssättet Lean : En kvalitativ studie om chefer och medarbetares hälsoupplevelser av arbetssättet Lean." Thesis, Högskolan Väst, Avd för hälsa, kultur och pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5787.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad. Om sedan det egna arbetssättet sker utan tid för någon djupreflektion, eftertanke och förankring tillbaka till vad den teoretiska visionen och praktiska kunskapen utgörs av, blir kvalitén där utefter på det vi gör. Den mjuka människan försöker finna kortvariga lösningar för stunden och samtidigt mobilisera kraft, men den strategin blir ohållbar, både för individens hälsa och för allas gemensamma arbetsmiljö. Vi behöver en god arbetsmiljö där personal känner trygghet och förutsägbarhet inför arbetet där allas hälsa och välmående främjas. Dessutom ett hållbart arbetsliv där vi skapar en grogrund att kunna växa som person. Vilket/Vilka arbetssätt skulle kunna förverkliga detta, är Lean en tänkbar strategi?Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av Lean som arbetssätt i relation till hälsa. Delsyftet är vilka faktorer som avgör om ett företag ska lyckas med sin tillämpning av Lean.Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor med anställda, chefer och medarbetare i företag och offentlig verksamhet och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys (n=7).Resultat: Informanterna uttrycker att det känns som att företagen satsar på deras hälsa, de ses som viktigaste resurs och betydelse att skapa de bästa förutsättningarna för dem. Företagen ser värdet att ha involverad och engagerad personal och utan deras medverkan når man inga framsteg. Det är klart och tydligt att personalens hälsa främjas sett ur ett salutogent synsätt på hälsa genom att tillämpa Lean som arbetssätt. De känner att företaget har tilltro, litar på sina anställda och ger befogenheter som känns motiverande, meningsfulla och värt att engagera sig2i . Detta är helt i överensstämmelse med hälsopromotionens grunder och ur ett hälsofrämjande arbete (Ottawa Charter, 1986). Lean skapar påtagliga och synbara "mjuka" hälsofrämjande effekter i hela företaget på alla systemnivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå också ut mot kund och brukare. Individen får och ges möjlighet att blomstra och växa i sin roll, att utvecklas med ett ständigt lärande och en stärkt självkänsla av att tillämpa Lean. Dessa effekter kan nås när företaget och ledningen är väl förankrade, har kunskap om filosofin och arbetssättet Lean. Det tar sin tid, en startsträcka vid tillämpning av Lean och lärandet om Lean, det är inget enkelt fixande genom kortvariga konsultuppdrag. Stöd och hjälp behövs på vägen till en lyckad implementering av arbetssättet Lean. För att nå de hälsofrämjande effekterna väljer man att implementera hela Leankonceptet och inte delar, det ger inte mer än kortvariga effekter. När företag och organisationer väljer att investera och satsa på arbetssättet Lean vinner de många positiva hälso- och arbetsmiljöeffekter. Genom sitt ständiga förbättringsarbete, värdeskapande tid och framgångar för alla anställda, brukare och kund så ökar trivseln och möjligheten att må bra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Wallengren, Gunilla, and Lena Ullman. "Offentliganställda kvinnor, tid och stress : fem röster om tidsupplevelsens koppling till stress." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-445.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ek, Ida. "En friskvårdssatsning i form av gemensamma träningspass : En kvalitativ studie om dess koppling till arbetet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74998.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att skapa en djupare förståelse för den upplevsele som anställda i en statlig myndighet har avseende friskvårdssatsning med gemensamma träningspass och dess betydelse. Frågeställningar som har använts för att besvara syftet är hur upplevelsen av friskvårdssatsningen har varit, vilken betydelse satsningen har haft för den sociala sammanhållningen samt vilken betydelse den har haft för arbetssituationen. Arbetet baserades på en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide. Krav-kontroll-stöd modellen av Karasek och Theorells (1990) samt KASAM av Antonovsky (2005) har legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultatet visade att upplevelsen av friskvårdssatsningen hade varit roligt och givande för deltagarna. Samtliga deltagare upplevde ett förbättrat välmående som visade sig på olika sätt, främst visade det sig i form av en piggare och gladare version av sig själva samt att orken på arbetsplatsen förbättrades, detta främst de dagar träningspassen genomfördes. Friskvårdssatsningen skapade en energiboost, deltagarna betonade vikten av det hade fått kämpa tillsammans och att den energi som frambringades på träningspassen följde med till arbetsplatsen. Relationerna och sammanhållningen på arbetsplatsen hade förbättrades på grund av att deltagarna hade lärt känna varandra bättre och på ett personligare plan. De förbättrade relationerna och den stärkta sammanhållningen i relation till deras egna välmående hade bidragit till förbättrad arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att friskvårdssatsningen hade påverkat arbetet på olika sätt, dels i form av att ett större engagemang och samt att motivation hade frambringats till arbete. Vissa deltagare upplevde även att de hanterade arbetet på ett bättre sätt, dels för att deras upplevda stressnivå hade reducerats, de kändes sig tryggare samt att de upplevde en högre grad av socialt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Puelma, Mora Sindy, and Månson Malin Shakir. "En kvalitativ studie om pedagogers attityder som påverkar hälsofrämjande insatser för ökad fysisk aktivitet bland F-Årskurs 6." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20946.

Full text

Abstract:

Inledning: Studien ger en bild av hur pedagogers roll kan vara betydelsefull i att möjliggöra hälsofrämjande insatser i skolan. Fysisk inaktivitet och stillasittande är idag ett ökande folkhälsoproblem och som går allt längre ner i åldrarna. Barn och unga spenderar till största del av sin vardag i skolan och därav är skolan en viktig arena för att förebygga fysisk inaktivitet. Eftersom barn och unga vistas mycket i skolan så är det av stor vikt att utforska hur pedagoger och skolorna arbetar med detta. Pedagogernas uppfattningar om sin egen roll och hur den kan påverka barn och ungas fysiska aktivitet inom förskolans och skolans miljöer ligger till grund för undersökningen. Syfte: Syftet var att undersöka attityder hos pedagoger som kan påverka hälsofrämjande insatser i skolan för ökad fysisk aktivitet hos barn. Metod: Som metod för datainsamlingen valdes kvalitativa intervjuer med tio olika pedagoger på olika skolor. Resultat: Det som framkom i resultatet var att pedagogers attityder kring fysisk aktivitet kan delas in två kategorier nämligen inre faktorer och yttre faktorer. Inre faktorer visade att pedagoger anser att det är en fördel att ha eget intresse för fysisk aktivitet då pedagogerna nämnde bland annat att det är lättare att vara aktiva med barnen. Yttre faktorer resulterade i att pedagogerna ansåg att det behövs mer stöd från ledning och mer utbildning för att kunna öka fysisk aktivitet bland eleverna. Konklusion: Slutsatserna av resultatet var att det behövs mer forskning kring pedagogers attityder till hälsofrämjande insatser, mer utbildning till pedagoger kring ökad fysisk aktivitet i skolan samt att det var viktigt för pedagogerna i studien att hälsofrämjande insatser var anpassade efter deras arbetsplats, få stöd från ledning och andra skolor för att kunna implementera fysisk aktivitet bland barn. Majoriteten av pedagogerna ansåg att det inte fanns konkreta riktlinjer med hur de ska arbeta med fysisk aktivitet i skolan, därav blev det upp till varje enskild pedagog att ta ställning till hur de ska arbeta med fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Anderberg, Tranberg Jenny, and Linnéa Granqvist. ""Det är en liten grej, men det gör jättemycket ..." : En kvalitativ stuide angående chefers och anställdas upplevelser av det hälsofrämjande arbetet." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67428.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Olsson, Therese, and Kajsa Ek. "Hälsoförskola - från vision till pedagogisk praktik : Att bygga upp en ny pedagogisk profil från grunden." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18887.

Full text

Abstract:

I den nya läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 skrivs hälsa och välbefinnande fram som ett prioriterat perspektiv som ska utgöra en naturlig del av barnens vardag på förskolan. Läroplanen ger dock inga direktiv gällande innebörden i begreppen ”hälsa” och ”välbefinnande” eller vad detta kan innebära i förskolans verksamhet. Vid tidpunkten för denna uppsats så pågick arbetet med att bygga upp en hälsoförskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolans ambition var att arbeta utifrån en utpräglad hälsoprofil. Med tanke på tolkningsutrymmet som läroplanen lämnar gällande hälsa och välbefinnande så blev det intressant att med kritisk blick granska hur framväxten av denna hälsoprofil gick till. Denna uppsats byggde alltså på en fallstudie, där syftet var att med Hälsoförskolan som utgångspunkt klargöra hur en ny pedagogisk profil växte fram från vision till implementering. Ett underliggande syfte var att belysa och bringa klarhet i vad begreppet hälsa kunde innebära i en förskolepraktik och hur detta begrepp kunde omsättas i praktisk pedagogisk verksamhet. Metoden som valdes var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex utvalda nyckelpersoner som antogs besitta den kunskap vi behövde för att uppfylla syftet. Resultatet som framkom i studien visade att processen att ta fram en ny pedagogisk profil hade genomgått olika faser och att nyckelpersonerna hade haft olika roller under processens gång. Vidare visade resultatet att nyckelpersonerna hade en klar samsyn gällande den konceptram som ligger till grund för profilen, även om tonvikten lades vid olika delområden. Samtidigt indikerade resultatet att det inte rådde en uttalad samsyn vad gäller det långsiktiga slutmålet för Hälsoförskolans arbete. John P. Kotters åttastegsmodell för ett framgångsrikt förändringsarbete låg som teoretisk grund för analysen av resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Dahlqvist, Lena, and Annika Freiholtz. "Salutogenes - grunden för skolsköterskans hälsopromotiva arbete inom området barn med fetma : ." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3325.

Full text

Abstract:

Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nilsson, Maria. "Livsstilskompetens : - vems ansvar är medarbetarens hälsa?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-885.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Sinik, Tinnberg Isabella, and Petra Sköld. "Om och på vilket sätt är arbetsglädje relaterat till att läras och utvecklas i arbetslivet? : En kvalitativ intervjustudie om medarbetares upplevelse av arbetsglädje i arbetslivet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29263.

Full text

Abstract:

The study is about understanding how workplaces can implement health promotion to promote, preserve and improve employees' health and well-being at work. The aim: The aim of this study was that from a health promotion perspective and with some prior understanding of what contributes to job satisfaction, study what job satisfaction is perceived to be and if there is a relation between job satisfaction and to learn and develop in working life. Method: Through a qualitative interview-study, 8 interviews were conducted with employees from a private company and a local administration. Based on some certain preconceptions about what it is that contributes to job satisfaction in the workplace and with a hermeneutic approach, the employee’s experiences through statements of job satisfaction and learning and development in the workplace were interpreted in order to understand if there was a relationship between them. Results: The study's results suggest that employees experience job satisfaction in the form of pride, satisfaction and security and that employees feel that they learn and develop through challenges and by the exchange of experience. The results also suggest that internal forces are something that can explain a relationship between job satisfaction and learning and developing for employees´ in the workplace. Theoretical framework: The theoretical framework used in this essay was inspired by and focused on educational and the health subject area with a aim on happiness and learning. The essays theoretical framework and previous research was inspired by theories and studies related to health promotion, Workplace Health Promotion, job as a health factor, health promotion work, social support, involved leadership, desire and joy of learning processes as well as lifelong learning and positive learning environment. Conclusion: This study illustrates how job satisfaction activates internal forces which are considered more important than external assessment to promote learning and development in the workplace, both in the sense of challenge and the feeling of a good community.
Studien handlar om att förstå hur arbetsplatser kan arbeta hälsopromotivt för att främja, bevara samt öka medarbetares hälsa och välmående i arbetslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopromotivt perspektiv och med viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje studera vad arbetsglädje upplevs vara och om det kan finnas någon relation mellan arbetsglädje samt att lära och utvecklas i arbetslivet. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes totalt 8 intervjuer med medarbetare ifrån ett privat företag och en kommunal förvaltning. Utifrån en viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje i arbetslivet och med en hermeneutisk utgångspunkt tolkades medarbetares upplevelser kring arbetsglädje samt lärande och utveckling i arbetslivet för att förstå om det däremellan fanns en relation. Resultat: Studiens resultat tyder på att medarbetare upplever arbetsglädje i form av stolthet, nöjdhet och trygghet samt att medarbetare upplever att de lär och utvecklas vid utmaningar och genom erfarenhetsutbyten. Resultatet tyder även på att inre drivkrafter är något som kan förklara en relation mellan arbetsglädje samt att läras och utvecklas inom arbetslivet. Teoretisk referensram: Studiens litteratur fokuserade på pedagogiska och hälsofrämjande ämnesområden med tyngd på glädje och lärande. Litteraturen var inspirerad av teorier och studier rörande hälsopromotion, Workplace Health Promotion, arbetsglädje som en friskfaktor, hälsofrämjande arbeten, socialt stöd, delaktigt ledarskap, lust och glädje för lärande processer samt livslångt lärande och positiv lärande miljö. Slutsats: Studien belyser hur arbetsglädje aktiverar inre drivkrafter vilka anses vara viktigare än yttre uppskattning för att främja lärande och utveckling inom arbetslivet, både genom känslan av utmaning samt känslan av en god gemenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Fredrickson, Ida, and Ida Karlsson. "Beteendeförändring och dess varaktiga resultat : En kvalitativ uppföljningsstudie av Umeå kommuns Kom igång-program." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97020.

Full text

Abstract:

Society and the workplace are two factors that are important for the individual's health status. It is important that the individuals has the right skills to take care of their health. For organizations, it is important to strive for the welfare of their employees. This has proven to have a positive impact on work performance, reduced absenteeism and reduced costs for rehabilitation. In 2007, the local authorities in Umeå implemented a wellness offering for all employees working in the municipality administration. They later saw a need to assist employees who needed help getting started with new exercise habits. This study aims to examine how the participants in the "Get Started Programme", succeeded in creating lasting exercise habits , 3-4 years after completing the program. Research questions are: How have the participants increased their knowledge practically and theoretically after the programme has finished? How have the participants succeeded in creating the content of the programme in their daily lives? How do the participants assess their health compared to before they participated in the programme? Are there any beneficial factors highlighted by the participants as during the program? The study was conducted on the basis of semi-structured interviews with eight voluntary participants who previously participated in the Get Started Programme. The results show that six of the eight participants succeeded to get started with the goals for behavioral change, and still maintain a sufficient physical activity level today. Participants who do not consider themselves to have succeeded in reaching the goals they set up in the beginning of the program, point out that they have the tools needed to go on and continue the behavioral change they strive for.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Forsman, Linn, and Wivianne Hellström. "Samverkande hälsoarbete med nyanlända ungdomar i Norrbotten : En kvalitativ studie med syfte att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74836.

Full text

Abstract:

Today there is limited research about the health of newly arrived adolescents. It is important to pay attention to health at an early age, since the foundation for a behaviour often remain in the adult life. The study was a sub project in a major health project in Norrbotten. The purpose of the study was to describe and understand newly arrived adolescents’ experiences of health. The study used the qualitative method photovoice. Seven newly arrived adolescents participated in photovoice which was based on the health promotional sentence "what makes me feel good and makes me learn what is important for me to be able to live a good life". The data was analyzed with qualitative content analysis. The result formed three sub themes; "maintains and creates relationships", "expresses emotions and goals images” and "uses coping strategies for recovery" which then developed into a main theme "togetherness, mood and coping strategies describes newly arrived adolescents’ experiences of health". Overall, the results showed that the newly arrived adolescents had a holistic perspective on experiences of health, which included social, mental and physical well-being.
Idag finns det begränsad forskning om nyanlända ungdomars hälsa. Det är viktigt att uppmärksamma hälsa i tidig ålder, då grunden till ett beteende ofta består i det vuxna livet. Studien var ett delprojekt i ett större hälsoprojekt i Norrbotten. Syftet med studien var att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar. I studien används den kvalitativa metoden photovoice. Sju nyanlända ungdomar deltog i photovoice som var baserad på den hälsopromotiva meningen “det som får mig att må bra och gör att jag lär mig vad som är viktigt för att jag ska kunna leva ett gott liv”. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet formade tre underteman; “upprätthåller och skapar relationer” “uttrycker känslor och målbilder” och “använder copingstrategier för återhämtning” som sedan utvecklades till ett huvudtema “samhörighet, sinnesstämning och copingstrategier beskriver nyanlända ungdomars erfarenheter av hälsa”. Sammantaget visade resultatet att de nyanlända ungdomarna hade ett holistiskt perspektiv på erfarenheter av hälsa som innefattande socialt, mentalt och fysisk välmående.
Hälsoskolan

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Castegren, Sofia, and Linn Schönbeck. "Här på Arbetsmiljöverket lär vi oss av varandra : En kvalitativ intervjustudie på Arbetsmiljöverket om deras föreskrifter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31843.

Full text

Abstract:

Studien handlar om att utifrån ett sociokulturellt studera hur Arbetsmiljöverket arbetar utefter sina föreskrifter. Syfte: Syftet var att utifrån ett sociokulturellt lärande studera hur Arbetsmiljöverket arbetar genom föreskrifterna för att förebygga ohälsa och åstadkomma hälsofrämjande arbetsmiljöer på arbetsplatser i Sverige. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes sammanlagt sex stycken semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på Arbetsmiljöverket med fem stycken arbetsmiljöinspektörer och en av föreskriftsförfattarna till föreskriften Organisatorisk och Social arbetsmiljö AFS 2015:4. Studiens resultat analyserades deduktivt genom sociokulturellt lärande. Teoretisk referensram: Studien litteratur fokuserar på pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på lärande och hälsopromotion. Den pedagogiska utgångspunkten finns i sociokulturellt lärande. Studien berör hälsopromotion som begrepp och strategi, hälsoprevention hälsolitteracitet. Slutsats: Studien visar på betydelsen av dialog, kommunikation och erfarenheter för lärande genom föreskrifterna men även internt lärande på Arbetsmiljöverket. Bristen av kompetens inom hälsofrämjande arbete visar sig vara orsaken till Arbetsmiljöverkets tydliga utgångspunkt i preventivt arbete
The study involves studying based on a sociocultural learing how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations. The aim: The aim of this study was to from a sociocultral learning study how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations to prevent illness and to achive health promoting workplaces in Sweden. Method: Through a qualitative interview-study a total of six interviews were conducted at the Swedish Work Environment Authority with five inspectors and one with the authors of the regulation AFS 2015:4. The study’s results were analyzed deductively through a sociocultural learning. Results: The study’s results demonstratet that dialogue, open communication and experiences were important tools to create learning during supervision. Lack of competence in health promoting indicates to be why the Swedish Work Environment Authority has a clear base in preventing illnesn. Theoretical Framework: The theoretical framework in this essay was inspired and focused on educational and the health subject areas with a focus on learning and health promotion. The pedagogical starting point is sociocultural learning. The study also concerns health promotion as a concept and as a stategy, health prevention and healthliteracy. Conclusion: The study shows the importance of dialogue, communication and experience in order for learning by the regulations but also internally learning by the Work Environment Authority. The lack of expertise in health promotion proves to be the cause of the Work Environment obvious starting point in preventive work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Forss, Anna, and Lina Karlsson. "Kunskap - nyckeln till hälsa vid premenstruella besvär : En kvantitativ studie om samband mellan hälsa, självupplevda premenstruella besvär och kunskap om hälsopromotiva livsstilsval." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa, medicin och rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79523.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Menstruerande individer kan uppleva sämre hälsa under upp till två veckor av en menstruationscykel, som ett resultat av exempelvis känslighet för skiftande eller obalanserade hormonnivåer. Sämre hälsa är inte ett normalt tillstånd för menstruerande individer och en onormal ägglossning kan ses som en indikation på ohälsa. Tidigare forskning visar att bättre hälsa vid självupplevda premenstruella besvär kan uppnås genom hälsopromotiva livsstilsval som rätt fysisk aktivitet, kosthållning, sömn och sociala sammanhang. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur salutogen hälsa har samband med självupplevda premenstruella besvär samt menstruerande individers kunskap om hälsopromotiva livsstilsval för att må bättre. Metod: Data kommer från en enkätinsamling som genomfördes via sociala medier. Totalt deltog 311 individer i åldrarna 18 år och uppåt. Deskriptiv frekvensanalys användes för att beskriva data. För att analysera samband mellan hälsa och självupplevda premenstruella besvär samt kunskap om hälsopromotiva livsstilsval tillämpades logistisk regression innehållande positiva oddskvoter (POR). Resultat: Det fanns samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär och hög kunskap om hälsopromotiva livsstilsval. Slutsats: För att uppleva bättre hälsa är kunskap om hälsopromotiva livsstilsval ett viktigt verktyg. Studiens resultat visade samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär. Samband fanns även mellan bättre hälsa och kunskap om livsstilsval, varpå menstruerande individer bör få mer utbildning och kunskap om hur hälsa kan förbättras. Studiens resultat skulle kunna bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa.
Background: Menstruating individuals can experience a decreased health during up to two weeks during a menstruation cycle, as a result of for instance irregular or unbalanced hormone levels. A decreased health is not a normal state for menstruating individuals and an abnormal ovulation can be seen as an indication of illness. Previous research indicates that an improved health during self-perceived premenstrual symptoms can be achieved through health promotive life choices such as the correct physical activity, diet, sleep and social contexts. Purpose: The purpose of the study is to examine how salutogenic health is connected to self-perceived premenstrual symptoms and knowledge among menstruating individuals about health promotive life choices aiming to a better well-being. Method: The data has been collected through a questionnaire using social media. In total 311 respondents from the age of 18 and older participated. To describe the data descriptive frequency analysis was used. To analyse the connection between health and self-perceived premenstrual symptoms and also knowledge about health promotive life choices logistic regression containing positive odds ratio (POR). Results: An association between all variables could be determined; between better health and less self-perceived premenstrual symptoms as well as between better health and a high level of knowledge about health promotive life choices. Conclusion: To experience an improved health, knowledge about health promotive life choices is an important tool. Since the study showed an association between a good health and less self-perceived premenstrual symptoms, menstruating individuals should receive more education and knowledge about how the general health can be improved. The material in the study can hence contribute to a more equal health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Enbuske, Mikael, Emelie Nilsson, and Rebecca Sundqvist. "Skrattet är mitt vapen : Syftet med studien var att undersöka skrattets påverkan på manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevda stressnivå." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79679.

Full text

Abstract:

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes. Enkäten bestod av frågor om skratt, stress,social tillvaro och upplevelser av att skratta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hurskratt påverkar universitetsstudenters upplevda stressnivå samt jämföra skillnaden mellan mänoch kvinnor. Sammanlagt deltog 230 studenter. Metod: Data från enkätundersökningenanalyserades genom oparad t-test samt deskriptiv statistik som presenterades med hjälp av graferoch tabeller. Jämförelse mellan könen analyserades i Graphpad Prism 8. Resultat: Resultatet avstudien visade på att de flesta universitetsstudenter har kännedom om hur skrattet påverkar derasstressnivå och hälsa på olika plan. Vikten av att skratta och ha roligt ensam och tillsammans medandra är något de flesta var medvetna om och värdesätter. Enligt resultatet så kan skratt användassom ett verktyg inom hälsopromotion för att minska stressnivån och bibehålla hälsan, med hjälpav något som redan är en positiv del i människors liv. Studien visar på att det finns signifikantaskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor ansåg att det var viktigare att skratta, de blevlyckligare av att skratta och de skrattade oftare inombords (P<0.05). Männen skratta oftareensamma (P<0.05). Universitetsstudenter har ofta roligt med sina kurskamrater och anser detsom en viktig del för deras välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Engström, Monica. "Hälsopromtion i öppenvården EN LITTERATURSTUDIE OM EFFEKTER AV OLIKA METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26763.

Full text

Abstract:

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt. Metoden baseras på en systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som används: rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning eller individuellt anpassat träningsprogram. Den långsiktiga effekten visar sig framförallt i metoder som baseras av en teoribaserad rådgivning och handledd gruppträning/individ anpassat träningsprogram.
A literature review about the effects of different methods which promote physical activity. Degree project 10 credit points. Nursing program. Malmö university; Health and society, Department of Nursing, 2007. The purpose of this review was to describe the methods which are used in primary care to promote physical activity and to find out if it have any long lasting effects. The review is based on a systematic analysis of eight scientific articles with quantitative data. The result presents methods as counseling, theory based counseling, supervised exercise group or individual based exercise program. The long lasting effects are shown in methods as theory based counseling and supervised exercise group/individual based exercise program.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Larsson, Anna. "Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35380.

Full text

Abstract:

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Dahlström, Josefin, and Wuolo Maya Bergström. ""Att min hjärta har ingen ont" : Vad nyanlända elever i Sverige upplever som hälsofrämjande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64380.

Full text

Abstract:

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Puric, Amela, and Gisela Vikström. "Alkohol och riskbruk hos ungdomar - en litteraturstudie : Hur sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens öppenvård arbetar hälsofrämjande med unga och unga vuxna som har ett alkoholriskbruk." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20701.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesroll omfattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande för patienten. Med ett salutogent synsätt identifieras riskbruk av alkohol hos ungdomar och unga vuxna. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens öppenvård arbetade hälsofrämjande med ungdomar och unga vuxna mellan 13-24 år med ett riskbruk av alkohol, samt att granska de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Den föreliggande litteraturstudien var av en deskriptiv design. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline mellan åren 2004-2015 och med sökorden adolescent, binge drinking,professional-patient relations, health promotion, text messaging, motivational interviewing ochalcohol. Tretton kvantitativa artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Olika hälsofrämjande insatser framkom. Brief interventions och motiverande samtal erbjöds och genomfördes. Genom att identifiera riskfaktorer och riskbruk minskade en ohälsosam alkoholkonsumtion hos ungdomar och unga vuxna. Identifiering av riskbruk av alkohol utfördes med hjälp av SMS och web men även med hjälp av broschyrer. Internet påverkade effektivt ungdomars attityder och självkänsla. Med god självbekräftelse utvecklades en högre självkänsla hos både ungdomar och vuxna. Utvecklingen minskade alkoholintaget och oavsett hur självkänslan stärktes underlättade detta för implementering och genomförande av information kring alkohol och dess risker. Slutsats: I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ingår att tidigt identifiera en ohälsosam livsstil och att stärka ungdomar och unga vuxnas självkänsla. Genom att beslutsfattande faktorer påverkades kunde motivationen till förändring öka vilket minskade antalet berusningstillfällen. Med rådgivning och stärkande samtal kunde ungdomar och unga vuxna motiveras till en mindre alkoholkonsumtion.
Background: The nurse's professional role includes promoting health, preventing illness, restoring health and alleviate suffering for the patient. With a salutogenic approach will risk use of alcohol in adolescents and young adults be identified. Aim:The purpose of this study was to describe the health promoting efforts by nurses within non-institutional care regarding their work with young people and young adults aged 13-24 yearsold and a risky use of alcohol. Furthermore, the purpose was to review the data collection methods of selected articles referenced in this study. Methods:The present study has a descriptive design. Searches were done in the Cinahl and Medline databases, were limited between the years 2004-2015 and with the keywords adolescent, binge drinking, professional-patient relations, health promotion, text messaging, motivational interviewing, and alcohol. Thirteen quantitative articles were selected and processed. Result: Various health promotion emerged. Brief interventions and motivational interviewing were offered and implemented. Unhealthy use of alcohol in adolescents and young adults were reduced, this by identifying the risk factors that influence to a risky use of alcohol. To identify the risks, Short Message Service (SMS) and the Internet where used. Identification was also done by means of leaflets. Using the Internet was an efficient way to influence young people's attitudes and self-esteem. A good self-affirmation also developed a higher self-esteem among both youth and adults. This development reduced alcohol intake. An improvement to a higher self-esteem among young people, regardless how it achieves, eases the implementation and execution work of giving information about alcohol and its risks. Conclusion: In the nurse's health promotion work includes early identification of an unhealthy lifestyle and to strengthen youth and young adults' self-esteem. Influencing the decision-making factors increased the motivation to change. This reduced the number of binge occasions. With counseling and strengthening dialogues, adolescents and young adults are motivated to drink less alcohol.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Trollklint, Sofia, and Lena Thollander. "Kunskapsresan : Hälsovetares resa genom utbildning och arbetsliv, utifrån ett Arbetsintegrerat lärandeperspektiv." Thesis, University West, Division of Health and Culture, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2580.

Full text

Abstract:

Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.

I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring.

Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Nilson, Caroline. "Peer, pirr och påverkan - en systematisk litteraturstudie om hur elever påverkas av sex- och samlevnadsundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24790.

Full text

Abstract:

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra. Flickor uppvisar större kun-skap, positivare attityder och något säkrare beteenden än pojkar. Elever uppskattar undervisningen, främst träning i praktiska färdigheter, t.ex. skills och när unga undervisar unga, s.k. ”peer education”. Den teoretiska referensramen omfattade tillvägagångssätt vid health promotion och förklaringsmodeller för beteenden och användes för att analysera resul-tatet. En ram för evidensbaserad sex- och samlevnadsundervisning växte därefter fram. SRE bör vara inriktad på att vara konkret och träna praktiska färdigheter, vara uppbyggd kring kommunikation, vara tematisk och utgå från olika perspektiv, börja i tidig ålder, vara kontinu-erlig och obligatorisk samt utföras av utbildade lärare.
n Sweden sex- and relationships education is compulsory. Nevertheless the content, quality and extent of the education vary between and within schools. The purpose of this systematic literature review is to examine how sex and relationships education through the efforts of school can influence students. Nine scientific articles were used for the study to find answers to that. The results show that students’ knowledge about sexual and reproductive health increase, that attitudes partly can be influenced but that behaviour is difficult to change through education. The girls show greater knowledge, more positive attitudes and some safer behaviour than boys. Students appreciate the education, especially skills-based training and peer education. Behavioural, educational and empowerment theories were used in order to analyze the results. A frame for evidence-based sex and relationships education was then developed. Sex and relationships education should concentrate on being concrete, being built on communication, being thematic, being based on different perspectives, start in early ages, being continuous and compulsory, and being delivered by educated teachers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Berleen, Danå Sara, and Linn Valfridsson. "Salutogent perspektiv på hälsa och arbete bland vårdpersonal - en kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80233.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Danielsson, Madeleine, and Maria Lind. "Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten : En Kvalitativ Intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20967.

Full text

Abstract:

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.
Physical activity should be recommended to all women during pregnancy. Midwives have an important role in the health promotion practice. There are recommendations about physical activity during pregnancy, although studies show that few pregnant women actually follow them. The midwife experience difficulties in counselling and there is a need to find strategies that can be used to promote physical activity. The aim of this study was to describe the midwives strategies to promote physical activity during pregnancy. The study was conducted by qualitative method and semistructured interviews were used to collect data. The data was analysed by thematic analysis. Several strategies emerged that the midwives used to promote physical activity during pregnancy; To advice, To motivate, To seek support in the surroundings, To individualize, To take care of the relationship and To elaborate. Another finding in the study was that promotion of physical activity was perceived as important but difficult by the midwives. These strategies can be used by midwives and other healthcare providers to promote physical activity during pregnancy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Johansson, Hannah. "Körsång som hälsofrämjande aktivitet : En studie om flowskapande och hälsofrämjande upplevelser av att sjunga i grupp." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55338.

Full text

Abstract:

I studien undersöks hur körsång påverkar den upplevda hälsan hos körsångare inom Svenska kyrkan. För att fördjupa studien ytterligare studerades även respondenternas upplevelser av körsången och hur dessa upplevelser kan kopplas till flow-teorin. För att genomföra studien har kvalitativa forskningsintervjuer använts och urvalet är handplockat med det enda kravet att de ska ha varit med i kör i minst tre år, detta för att få så mycket information som möjligt och få en djupare förståelse kring ämnet. Körsång verkar påverka respondenterna i denna studie övervägande positivt. I kören skaffade de nya vänner och fick social kontakt, de upplevde positiva känslor efter att de sjungit, bland annat att de blev glada och fick mer energi. Uppträdanden upplevdes också som positiva, flera tyckte det var roligt och stämningsfullt. Det fanns några få negativa känslor som kunde uppstå hos några av respondenterna. Det fanns en oro att man skulle bli ensam i sin stämma på övningar och uppträdanden. En nervositet kunde också uppstå när de inte var helt säkra på texten. Det framkom att körledaren kan vara en viktig del i hur bra en kör är. Körsången kunde enligt studien vara en flow-skapande aktivitet då respondenterna kände många av de känslor som flow kan skapa, till exempel intensivt fokus på nuet, att tiden går snabbare och att aktiviteten är målet. Med tanke på vad körsången kan göra för den uppleda hälsan skulle denna aktivitet också kunna vara bra ur ett hälsopromotionsperspektiv. De övervägande positiva upplevelserna och känslorna i samband med kören visar på att den upplevda hälsan kan påverkas på flera sätt, främst genom mer social kontakt och att det skapar glädje.
The study investigates how choir singing affects the perceived health of choir singers in the Swedish Church. To deepen the study further, the respondents' experiences of choir singing were also studied and how these experiences can be linked to The Flow Theory. Qualitative research interviews have been used with a handpicked selection of interviewees with the only requirement that they have been involved in choir singing for at least three years. This method was used to get as much information as possible and gain a deeper understanding of the subject. Choir singing seems to affect respondents positive in general in this study. In the choir they got new friends and social contact. They experienced positive feelings after the sessions, among other things, they became happy and gained more energy. Performances were also perceived as positive, several thought it was fun and atmospheric. There were a few negative feelings that could occur for some of the respondents. Some was concerned that they would be alone in their section during exercises and performances. A nervousness could also occur when they were not completely sure of the lyrics. It was found that the choir leader can be an important part of how good a choir is. According to the study, the choir singing can be a flow-creating activity because respondents felt many of the emotions flow can create, such as intense focus on the present, time is perceived to pass faster than normal and a feeling that the activity is the goal itself. Considering what choir singing can do for the perceived health, it can also be good in a health promotion perspective. The predominant positive experiences and feelings associated with the choir show that the perceived health can be influenced in several ways, primarily through more social contact and that it creates joy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Hälsopromotion'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles