To see the other types of publications on this topic, follow the link: Handla24.
Journal articles on the topic 'Handla24'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Handla24.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Karlsson, Tom S. "När blir det plagiat? – En tvärsnittsstudie av studenters färdigheter och förmågor gällande fusk i form av plagiat." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 32. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1645.
Full textAbstract:
Den här artikeln berör situationer då plagiat kan uppstå. Mer specifikt handlar artikeln om studenters färdigheter och förmågor när det kommer till plagiering eller situationer som skulle kunna förstås som plagiering. En enkät med nio olika situationer skapades i syfte att kartlägga studenters förmåga att identifiera när det kan handla om plagiat. 634 studenter på två olika institutioner vid Göteborgs universitet svarade på enkäten. Resultat och analys visar att studenter generellt hade god förmåga att identifiera enklare fall av plagiat, men klarade sig sämre i mer komplexa fall. Resultaten pekar vidare på att det framförallt är yngre studenter (födda på 90-talet) och akademiskt oerfarna som har lägre träffsäkerhet i sin identifikation. Artikeln avslutas med en reflektion kring undervisning och examination och lyfter särskilt fram tre delar: (i) vikten av att prata om plagiat, (ii) vikten av att arbeta med akademisk integritet och (iii) vikten av att arbeta med akademiskt oerfarna.
2
Economou, Catarina, and Elin Ennerberg. "Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?" Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.
Full textAbstract:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
3
Gerver, Richard. "Ett manifest för förändring." Venue 3, no. 2 (September 23, 2014): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14311.
Full textAbstract:
Vid den här tiden förra året fick jag en förfrågan från Bloomsbury förlag om jag var intresserad av att göra en uppdatering av min bok ”Creating Tomorrow’s Schools Today” (”Att skapa morgondagens skola idag”) och publicera en ny utgåva. Jag hade mina tvivel först, men sedan insåg jag vilken tidpunkt det handlade om.
4
Holmberg, John. "Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.
Full textAbstract:
FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.
5
Biesta, Gert. "Kunskapande som ett sätt att handla - John Deweys transaktionellateori om kunskapande." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 13, no. 1 (January 1, 2004): 41–64. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v13i1.767.
Full text
6
Rosenberg, Tiina. "Exit: Höger." lambda nordica 23, no. 3-4 (March 27, 2019): 157–77. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v23.555.
Full textAbstract:
Denna essä handlar om demokratiska fri- och rättigheter i tider av högerpopulism och argumenterar för att hbtq-rättigheter i likhet med andra minoritetsrättigheter ytterst handlar om demokrati, något som varje ny generation får värva på nytt. I essän framhålls det att högerpopulismen inte är ”en åsikt som alla andra” utan ett uttalat och våldsamt hot mot minoriteters existens i våra samhällen. Det är en viktig distinktion. Där högerpopulismen härskar finns det inte utrymme för alla, i synnerhet inte för minoritetsgrupper som hbtq-personer och rasifierade. Europa, varje dag spottar vita människor efter oss på tunnelbanan. De tror på allvar att sittplatserna är deras födslorätt.
Europa, du verkar inte ha återhämtat dig från digerdöden. Europa, det är muslimerna. Det är muslimerna och judarna och romerna och afrikanerna. Och de som ser ut att vara muslimer och afrikaner, men inte är det. Och de som var judar, men gjorde allt för att dölja det. (Athena Farrokhzad, ”Brev till Europa” 2018)
7
Forskning, Sociologisk. "Komande temanummer av Sociologisk Forskning." Sociologisk Forskning 57, no. 2 (July 8, 2020): 220. http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21973.
Full textAbstract:
Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19.
Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder.
En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten.
Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris?
Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen.
Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret.
Deadline för manus är 15 oktober 2020
Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se
8
Wyszynska Johansson, Martina, Ellinor Dyne, and Åsa Mårtensson. "Vad blev det av Gy2011 reformens intentioner för yrkesutbildning?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 73–85. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.04.
Full textAbstract:
Med utgångspunkt i tre studiers resultat handlar denna essä om utvecklingen av ett gymnasialt yrkesprogram, Barn- och fritidsprogrammet. Frågan är hur gymnasiereformens (Gy2011) intentioner om ökat samarbete med arbetsplatser i syfte att uppnå en yrkesmässig spetskompetens har förverkligats i lokala kontexter. Bf-lärares uppdrag har diversifierats genom Gy2011. För det första har yrkeslärares fokus flyttats från skolan och arbetet med eleverna där, till att även omfatta introduktion och ”fjärrstyrning” av handledare på arbetsplatsen. För det andra innefattar uppdraget att anpassa programmet till branschspecifika villkor som i sak inte nödvändigtvis erbjuder reella möjligheter till samarbete mellan skola och arbetsliv. Slutligen behöver yrkeslärarna också hantera svårigheten med att integrera det yrkesspecifika med det programgemensamma. Tre avgränsade och Bf-programspecifika utvecklingsområden som resultat av hur Gy2011 intentioner har fallit ut i förändrade praktiker har därmed identifierats. Utmaningen för yrkeslärarna handlar därför dels om att samordna handlingar i ett nät där andra aktörer ingår, t ex för yrkesutgången personlig tränare och väktare, dels att hantera strukturella problem med elevers tillgång till specialiserat kunnande.
9
Fägerstam, Emilia. "Utomhusdidaktik i högstadiet – fungerar det?" Venue 4, no. 2 (March 30, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1549.
Full textAbstract:
”Det kommer aldrig att fungera, det är ju tonåringar det handlar om, tänk om det regnar. De vill inte gå ut”. Det är en vanlig farhåga inför att undervisa utanför klassrummet och yttrades av en lärare inför vårt forskningsprojekt i utomhusdidaktik för högstadieelever. Fick läraren rätt? Vad tycker lärare i år 7–9 om utomhusdidaktik efter ett år av regelbunden utomhusundervisning?
10
Bergehed, Annika, Sofia Karlsson, Annika Knutson, Elisabeth Vilhelmsson, Joakim Samuelsson, and Lisa Björklund Boistrup. "Att fokusera elevernas matematiska fokus." Venue 2, no. 1 (May 22, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13210.
Full textAbstract:
I denna artikel redovisas ett forskningsprojekt som genomförts av lärare i Norrköping tillsammans med forskare i matematikdidaktik. Vi beskriver varför denna studie genomförts, vad som studerats, hur arbetet har gått till och resultatet av projektet. Resultatet handlar dels om vilka svar vi fått på våra frågeställningar, dels om hur deltagande lärare utvecklats i arbetet som lärare i matematik. Avslutningsvis gör vi några reflektioner som kan hjälpa andra lärare som vill arbeta på liknande sätt.
11
Lago, Lina, and Maria Simonsson. "Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan." Venue 4, no. 3 (September 11, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.
Full textAbstract:
Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.
12
Yatabe, Kazuki, Masaru Hisada, Yudai Tabuchi, and Masumi Taki. "A Cysteine-Reactive Small Photo-Crosslinker Possessing Caged-Fluorescence Properties: Binding-Site Determination of a Combinatorially-Selected Peptide by Fluorescence Imaging/Tandem Mass Spectrometry." International Journal of Molecular Sciences 19, no. 11 (November 21, 2018): 3682. http://dx.doi.org/10.3390/ijms19113682.
Full textAbstract:
To determine the binding-site of a combinatorially-selected peptide possessing a fluoroprobe, a novel cysteine reactive small photo-crosslinker that can be excited by a conventional long-wavelength ultraviolet handlamp (365 nm) was synthesized via Suzuki coupling with three steps. The crosslinker is rationally designed, not only as a bioisostere of the fluoroprobe, but as a caged-fluorophore, and the photo-crosslinked target protein became fluorescent with a large Stokes-shift. By introducing the crosslinker to a designated sulfhydryl (SH) group of a combinatorially-selected peptide, the protein-binding site of the targeted peptide was deduced by sodium dodecyl sulfate-polyacrylamide gel electrophoresis (SDS-PAGE)/fluorescence imaging followed by matrix-assisted laser desorption ionization-time of flight tandem mass spectrometry (MALDI-TOF-MS/MS) analysis.
13
H. Jabir, Jinan M. "A study of the effect of acid immersion on some physical properties of ( Epoxy – MgO) composites." Iraqi Journal of Physics (IJP) 13, no. 26 (February 10, 2019): 146–50. http://dx.doi.org/10.30723/ijp.v13i26.295.
Full textAbstract:
In this study a polymeric composite material was prepared by handlay-up technique from epoxy resin as a matrix and magnesium oxide(MgO) as a reinforcement with different weight fraction (5,10,15,and 20)% to resin. Then the prepared samples were immersed undernormal condition in H2So4(1 M) solution, for periods ranging up to10 weeks. The result revealed that the diffusion coefficientdecreasing as the concentration of MgO increase. Also we studiedHardness for the prepared samples before and after immersion. Theresult revealed that the hardness values increase as the concentrationof MgO increase, while the hardness for the samples after immersionin H2SO4 decreased as compared to those before immersion. Inaddition, the dielectric strength decreasing by increasing the MgOconcentration with time immersion.
14
Desmet, Marc. "Iskanje virov za Opus musicum Jacobusa Handla: »Instructio ad musicos« in njegov pomen za skladateljev projekt." De musica disserenda 14, no. 1 (November 28, 2018): 111. http://dx.doi.org/10.3986/dmd14.1.06.
Full text
15
Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.
Full textAbstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
16
Magnusson, Jenny. "Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 56. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2296.
Full textAbstract:
Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna.
17
Alm, Lina, and Ylva Odenbring. "Klassmärkt barndom." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 47–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3006.
Full textAbstract:
Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.
18
Rapp, Anna. "Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.
Full textAbstract:
Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.
19
Lindqvist, Henrik, Rickard Östergren, and Lotta Holme. "Elevassistenter i skolan." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 114–37. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.06.
Full textAbstract:
Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
20
Hildén, Ebba, Annica Löfdahl Hultman, and Andreas Bergh. "Undervisning från svenska förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 147–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2902.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska förskolechefers användning av begreppet undervisning i förskolan. Genom en begreppshistorisk analys (Koselleck 2004) studeras relationen mellan den förväntanshorisont och de erfarenhetsrum som kan urskiljas i förskolechefernas uttryck. Det empiriska materialet består av ljudinspelade samtal inom ramen för en kompetensutvecklingsinsats om undervisning i förskolan och en enkätstudie där förskolechefer svarat på öppna frågor om undervisning med en uppföljande fördjupande intervju. Studien synliggör de förväntningar som förskolechefer laddar i undervisningsbegreppet, där undervisningsbegreppet ska börja användas samtidigt som verksamheten inte radikalt behöver förändras, utan som en av informanterna uttrycker sig, ”förgyllas”. Trots detta framgår det av studien att begreppet undervisning rymmer en rad spänningsförhållanden. Allra tydligast handlar det om hur det tidigare kollegiala ansvarstagandet nu utmanas av ett mer uppdelat ansvar. Detta öppnar sammantaget för framtida betydelseförskjutningar i undervisningsbegreppet såväl som möjliga förändringar i förskolans praktik.
21
Odland, T. "Naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker." lambda nordica 25, no. 2 (October 26, 2020): 39–67. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v25.674.
Full textAbstract:
Hur upprättas och upprätthålls naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker? Vilka vägar till naturalisering aktualiseras när ambitionen är att inkludera trans- och intersexpersoner i statlig administration och reglering? Dessa frågor ligger till grund för analysen i denna artikel om betydelsebildning i den offentliga utredningen Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92) – en utredning som på många sätt skiljer sig från tidigare utredningar som behandlar trans- och intersexpersoner och statlig reglering. I analysen behandlar jag utsagor om kunskap samt det arbete dessa utsagor gör i förhållande till betydelsebildning om inkludering i statlig reglering. Jag redogör för vägar till naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker som handlar om möjligheter till kategoribaserad mätning och sortering i befolkningsstyrningsprogram. Jag vill med artikeln bidra till ett akademiskt och politiskt samtal som tar sin utgångspunkt i att naturaliserad statlig reglering leder till ökade negativa konsekvenser för marginaliserade grupper. Det är därför av stor vikt att studera hur naturalisering upprättas, upprätthålls och utmanas.
22
D., Vivekanandan, Sakthivel M., Srinivasa Moorthy S., and Ajith Arul Daniel S. "Fabrication and characterization of TiO2 particulate filled agave Americana fiber-reinforced polyester resin composites." Pigment & Resin Technology 48, no. 6 (November 4, 2019): 533–39. http://dx.doi.org/10.1108/prt-08-2018-0079.
Full textAbstract:
Purpose In this study, TiO2 is used to enhance the mechanical properties of the composite material containing agave Americana fiber and polyester resin. Design/methodology/approach Agave Americana fiber was first treated with 5% of NaOH, and the composition of treated and untreated fiber was kept constant, whereas the particulate and resin were alternatively used. The handlay method is used to fabricate the composite plates. The morphology of the composites was studied using scanning electron microscopy (SEM). Findings The composite was composed of 30% treated agave Americana, 10% of TiO2 particulates and 60% of a polyester resin for better and enhanced mechanical properties. Practical implications The composite can be used for aero-structural components, automobile components and other areas where light-weight components are required. Originality/value A new type of agave Americana fiber with TiO2 and polyester resin composite was fabricated and investigated.
23
Czyżowicz, Wiesław, and Ewa Gwardzińska. "Wartość celna towarów." Doradztwo Podatkowe - Biuletyn Instytutu Studiów Podatkowych 7, no. 299 (July 26, 2021): 31–39. http://dx.doi.org/10.5604/01.3001.0015.0502.
Full textAbstract:
Artykuł poświęcony jest problemom związanym z określaniem wartości celnej towarów importowanych, zgodnym z prawem celnym zarówno międzynarodowym, jak i unijnym. Na podstawie analizy oryginalnych dokumentów przedstawiono w ujęciu historycznym proces ujednolicania podejścia do ustalania wartości celnej na arenie międzynarodowej. W tym procesie szczególną rolę odegrali Układ ogólny w sprawie taryf celnych i handlu1 oraz Światowa Organizacja Handlu2. Opisano także podejście do ustalania wartości celnej w unijnym prawodawstwie celnym oraz wskazano elementy definicji wartości transakcyjnej, przysparzające najwięcej problemów w praktyce. Przeanalizowano zaktualizowane w 2020 r. wytyczne Komisji Europejskiej (KE) w sprawie ustalania wartości celnej3 oraz omówiono przewidywane skutki ich stosowania. W artykule przedstawiono również wyniki publicznych konsultacji KE w sprawie ustanowienia podstaw prawnych dla wiążących informacji o wartości celnej towarów (WIWC) oraz stan zaawansowania prac nad przygotowaniem odpowiednich przepisów. Scharakteryzowano decyzję WIWC na tle już istniejących decyzji w sprawie wiążących informacji taryfowych (WIT) oraz w sprawie wiążących informacji o pochodzeniu (WIP).
24
Edenroth Cato, Fanny. "Kompetenta flickor med förmågor." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.
Full textAbstract:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
25
Enstedt, Daniel. "Russinet i mindfulness: Erfarenhetsbaserad utbildning och praktik i religionsvetenskap." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 59. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2118.
Full textAbstract:
I den här artikeln argumenterar jag för praktikbaserade inslag i icke-konfessionell utbildning i religionsvetenskap. Det görs utifrån några konkreta exempel på religiös praktik som jag har utarbetat inom ramen för den undervisning som jag bedriver. Förslaget gäller inte övningar i varje situation eller sammanhang, och det indikerar inte heller att religiös praktik är det enda sättet att uppnå målen med religionsvetenskaplig utbildning. Det finns även etiska implikationer av att införa religiös praktik i en icke-konfessionell utbildning som jag menar bör tas i beaktande. Jag argumenterar för att religiös praktik kan vara ett sätt att åstadkomma ett djupinriktat lärande och tillägna sig kunskap om religion som skiljer sig från andra typer av färdighetsträning som övas inom ramen för en icke-konfessionell utbildning. Religiös praktik i utbildningen kan även, menar jag, vara ett sätt att hantera de problem som det så kallade världsreligionsparadigmet är förknippat med, som har dominerat religionsvetenskaplig utbildning, läromedelsproduktion och kursplaner. Dessa problem handlar om försanttaganden, föreställningar och definitioner som präglar paradigmets religionsförståelse.
26
Brorström, Björn, and Birgitta Påhlsson. "Det hållbara lärosätet – innebörd och hinder på vägen." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 66. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2596.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten vid universitet och högskolor. För lärosätena gäller att de förutsättningar som följer av traditioner och verksamhetens inriktning ser olika ut. För utveckling av den hållbara högskolan fordras stor insikt om det egna lärosätets historik och särskilda förutsättningar samt den egna verksamhetens styrkor och svagheter, risker och möjligheter. Vi menar att alla lärosäten, som på allvar vill integrera hållbar utveckling i verksamheten, möter en uppsättning dilemman i detta arbete. I artikeln behandlas sju dilemman. Det handlar bland annat om att balansera eldsjälars engagemang mot vikten av systematik, att skapa förutsättningar för förnyelse genom avveckling av program och kurser som inte längre är relevanta i förhållande till samhälls- och kunskapsutvecklingen och att utveckla verklig tvärvetenskap, parallellt med att en hög nivå på klassiska ämnen upprätthålls. För att etablera hållbara lärosäten behövs också riktade satsningar som stödjer utvecklingen och en ökad samverkan mellan lärosäten för att säkra resurser och kompetens.
27
Norberg, Anna-Maija. "Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass." Nordic Journal of Literacy Research 5, no. 1 (2019): 38. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v5.1477.
Full textAbstract:
Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.
28
Ingmar Oldberg, Karl. "Krigets fångar och änglar: Svenska hjälparbetare under första världskriget." Nordisk Østforum 33 (June 19, 2019): 60–62. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1658.
Full textAbstract:
Mycket har skrivits om första världskriget och dess politiker och militärer, inte minst vid jubileerna hundra år efteråt, men mycket mindre om offren, krigsfångarna och hjälparbetarna. Den här boken handlar om det svenska Röda korsets (RK) insatser i Ryssland bland de två miljonerna krigsfångar, främst från Tyskland och Österrike-Ungern, som spreds till läger över hela landet. Eftersom Sverige var neutralt i kriget, vände sig Tyskland och Ryssland 1915 till Sverige för att utväxla och få fram hjälp till sina respektive krigsfångar. Över tusen järnvägsvagnar med förnödenheter gick genom Sverige från Trelleborg till Haparanda för vidaretransport på ryska järnvägar. Inalles 77 svenska delegater arbetade på plats i Ryssland. Många var kvinnor, oftast ur överklassen, som sökte sig ut i arbetslivet som volontärer. De var tysktalande och anklagades ofta lokalt för tyskvänlighet och spioneri, många arresterades och några dödades. Detta blev Sveriges första stora humanitära insats utomlands och inledde en tradition som fortsatt till våra dagar.
29
Sundberg, Daniel. "Resonans i höghastighetssamhället." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (December 17, 2019): 84–90. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.04.
Full textAbstract:
Texten är en recension av sociologen Hartmund Rosas senaste bok, Resonans (Rosa, 2019). Trots att Rosa berör många av de klassiska och stora pedagogiska frågorna har ännu inga försök att arbeta med Rosas teoretiska begrepp gjorts i den pedagogiska forskningen, åtminstone inte i Norden (se dock Rosa, 2013b, för en inbjudan). Tre essäer av Rosa finns sedan några år tillbaka översatta till svenska (Rosa, 2014). Rosas nya bok Resonans (2019) handlar om jagets relation till världen och hur det förändras under moderniteten och särskilt sen-moderniteten, dvs. från 1970-talet och framåt. Teoribygget kretsar kring två stora poler och olika grundläggande hållningar till livet, resonans – ett vibrerande liv till människor och ting – och alienering – ett stumt liv med ”frusna” band till världen. Boken bygger vidare på den tidigare boken Social acceleration (2013a) och kan läsas som att den förra gör samtidsdiagnosen, den senare pekar ut handlingsvägar ut ur denna tidsregim. Boken avslutas följaktligen av en ”rekonstruktion av det moderna projektet”.
30
Poutanen, Heidi. "(Sinne)bilder av ekologisk produktion och konsumtion." Sakprosa 13, no. 1 (March 16, 2021): 1–39. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.8193.
Full textAbstract:
Denna artikel tar avstamp i den socialsemiotiska multimodalitetsforskningen som utgår från att betydelser skapas i samspel mellan olika semiotiska system, som skrift och bild. I artikeln besvarar jag frågan hur djur, växter och människans relation till dem representeras i texter som handlar om ekologisk produktion och konsumtion inom den finska dagligvaru- och alkoholhandeln. Jag diskuterar även likheter och skillnader mellan representationerna i skrift och bild. Mitt material består av multimodala texter från tre svenspråkiga kundtidningar i Finland: Etiketten, K-Mat och Samarbete. I analysen redogör jag för olika semiotiska resurser och deras betydelsepotentialer i representationerna. Resultaten visar att representationer av det lyckliga livet av korna har en framträdande roll i marknadsföringen. Dessutom framkallar representationerna minnen från det förflutna och väcker konnotationer av den äkta och traditionella, finska matkulturen. I texterna betonas även den ömsesidiga relationen mellan människor och djur och människor och växter. Min analys visar att kundtidningarnas texter som helhet orienterar sig mot en verklighet där känslor och det sinnliga har betydelse.
31
Bennich, Maria. "Kompetensutveckling ur ett styrningsperspektiv — exemplet omsorgen." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 3 (September 1, 2009): 062–77. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i3.108822.
Full textAbstract:
Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en
32
Melander, Stina. "Att göra högre studier tillgängligliga – ett lärarperspektiv." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 37. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2290.
Full textAbstract:
Från politiskt håll finns idag en tydlig politisk intention att studenter med funktionshinder ska inkluderas i högskolornas och universitetens utbildningar. Denna artikel tar upp vad som hindrar respektive möjliggör att dessa politiska intentioner om tillgänglighet och mångfald implementeras i undervisningen. Analysen baseras på en fallstudie av en samhällsvetenskaplig institution vid ett svenskt lärosäte och frågeställningarna handlar om lärarna vill, förstår och kan implementera dessa intentioner. I studien framgår att även om det finns en tydlig vilja hos lärarna och den administrativa stödpersonalen att dessa studenter ska kunna delta i och tillgodogöra sig utbildningen, råder det ingen samsyn kring varför det är viktigt med en mångfald i studentpopulationen. Det pedagogiska stöd som finns tillgängligt för enskilda studenter anses vara värdefullt men inte särskilt flexibelt. Den mer generella anpassning lärarna gör av undervisningen beskrivs som viktig men tidskrävande. Förståelsen för studenters behov grundas mer på personliga erfarenheter hos lärarna än på en pedagogisk diskussion mellan kolleger på arbetsplatsen. Att göra anpassningar och delta i en pedagogisk diskussion tar tid och kräver prioriteringar. Här får undervisningen ofta stå tillbaka till förmån för den forskningsrelaterade verksamheten.
33
Risenfors, Signild, and Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Full textAbstract:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
34
Andersson, Maj-Britt. "Caravaggios queera allegori om alkemi." lambda nordica 18, no. 2 (June 1, 2013): 79–92. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v18.384.
Full textAbstract:
Det kan förefalla omöjligt att tillfoga något nytt om konstnärer som Leonardo da Vinci, Michelangelo, Rafael och Caravaggio som det skrivits så oändligt mycket om. Men än finns det förbisedda verk och verk att återupptäcka. Ett sådant är den ganska okända takmålning från omkring 1599 av Caravaggio, i ett litet sidorum, en studerkammare, i Casino Ludovisi i Rom. Målningen återupptäcktes 2010 då 400-års- minnet av Caravaggios död uppmärksammades med utställningar och visningar av hans verk i kyrkor, museer och privat ägo. Den visas nu efter tidsbokning och mot en större avgift. Estremamente potente, ex- tremt kraftfull, brukar besökare utbrista om målningen med molnig himmel och en sfär med zodiaken, omgiven av tre nakna män. Männen har identifierats som ett trippelsjälvporträtt av Caravaggio som gudarna Jupiter, Neptunus och Pluto (bild 1) i ett komplext kultur- och naturve- tenskapligt program som handlar om alkemi. Med queert läckage, ska det här tilläggas. I det följande kommer jag att redogöra för hur detta program också involverar ett dåtida normsystem kring sexualitet.
35
Norberg, Anna-Maija. "Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys." Sakprosa 12, no. 3 (September 18, 2020): 1–42. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7794.
Full textAbstract:
Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.
36
Norlund, Anita. "Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning - en kritisk textanalys." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 7–25. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.01.
Full textAbstract:
Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.
37
Svensson, Maria. "Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 1. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2791.
Full textAbstract:
Att öka internationaliseringen inom högre utbildning och speciellt lärarutbildningen har länge varit en viktig fråga. Det handlar vanligen om att studenter ska få möjlighet att skaffa kunskaper om lärande ur ett interkulturellt perspektiv så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Det finns forskning som visar vilka effekter internationella utbyten under några månader eller år kan få men det finns få studier av lärarstudenter som genomför kortare internationella utbyten. I denna studie har skriftliga reflektioner i samband med lärarstudenters två veckor långa utlandspraktik i Uganda samlats in för att beskriva de erfarenheter som studenter fått samt hur dessa kan möjliggöra utveckling av interkulturella perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman av erfarenheter som utlandspraktiken har gett upphov till: kulturella, didaktiska och personliga. Den kulturella dissonans som uppstår när studenterna under två veckor får möjlighet att möta en kultur som skiljer sig från den de är vana vid utmanar deras förståelse genom så väl positiva som negativa upplevelser. Även en kortare utlandspraktik med goda möjligheter till reflektion kan bidra till erfarenheter viktiga för att utveckla kunskaper så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
38
Anderhag, Per, Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Andreas Holst, and Johan Nordling. "Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen: En studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens målPurposes and contingencies in the lower and upper secondary school lab." Nordic Studies in Science Education 10, no. 1 (April 22, 2014): 63–76. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.862.
Full textAbstract:
English title: Purposes and contingencies in the lower and upper secondary school lab: A study of how students act in relation to the goals of the activityStudies have shown that students’ awareness of the goals and purposes of the laboratory activity is important for their possibility to participate in and learn from the activity. While practical activities often have been considered to be a central part of science education, relatively few studies have examined laboratory work in situ. In this paper we addressed these issues by examining (a) what purposes are distinguished when students’ work with a laboratory assignment and (b) how these purposes are made continuous with the teacher’s aim with the assignment. The data was based on classroom observations from two ordinary laboratory settings, one from a chemistry class in lower secondary school and one from a physics class in the natural science programme in upper secondary school. Although both student groups acknowledged their teacher’s intentions with the practical and could act towards the more student centered purposes of the activity, e.g. describe what happens with the copper and measure the speed of a small vessel respectively, there were differences regarding the possibilities the students had to act toward the activity’s final aim. The results showed that these factors can be referred to the amount of purposes introduced by the teacher as well as those that arose because of contingences, and the connection of these purposes to students’ prior experiences.
39
Strandén-Backa, Sofie. "Farliga vargar och bedrägliga maskhål – Produktion av risk i mediematerial om varg och barn." TRACE ∴ Journal for Human-Animal Studies 7 (April 7, 2021): 96–117. http://dx.doi.org/10.23984/fjhas.99434.
Full textAbstract:
I artikeln analyseras en diskussion om vargen och dess existensberättigande som pågick i Österbottens Tidning under år 2018 i samband med att vargar rörde sig i trakten. Utgående från Paul Slovic analyseras hur tankegångar om risk byggs upp i materialet. Syftet för artikeln är att undersöka hur varg som risk produceras och hanteras i ett tidningsmaterial, med ett särskilt fokus på de roller som barnen tilldelas. Jag intresserar mig i synnerhet för tiden, och för vad som händer med den i dessa processer. En sammansmältning av Slovics tankar om risk och Heta Lähdesmäkis och Outi Ratamäkis analys av den farliga vargen som en diskursiv resurs i det kulturella minnet i Finland ger ett underlag för en analys av ett material som i sin helhet handlar om en konstruktion av risk för vargangrepp på barn. Jag föreslår termen ”maskhål” som ett alternativ till det som Lähdesmäki och Ratamäki kallar för tidshopp, för att visa på den cirkulära rörelsen i den nutida ständiga återkomsten till händelser som man själv inte upplevt – dödliga vargangrepp på barn i äldre tid. Maskhålet ger tillgång till vargangreppen oberoende av tid och plats, och jag ser de känslor som berättelserna genererar som den kraft som upprätthåller existensen av maskhålet. I processen synliggörs även vad jag kallar för barnets inneboende moraliska imperativ.
40
Schult, Tanja. "Gestaltningen och etablering av Förintelseminnet i Sverige." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 27, no. 2 (December 5, 2016): 3–21. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67608.
Full textAbstract:
Artikeln handlar om de monumenten över Förintelsens offer som restes i Sverige mellan 1949 och 1998 och kompletterar och till viss del korrigerar bilden av hur minnet av Förintelsen har vuxit fram i Sverige. Medan vissa menar att Förintelsen inte uppmärksammades alls i Sverige förrän på 1980-talet, visar artikeln att minnesmonument faktiskt restes både direkt efter kriget och under de följande decennierna. Om vi frigör oss från dagens förståelse av Förintelsen och den nu etablerade vokabulären kan vi ta till oss de tidiga verken och därmed få en mer nyanserad bild av hur minneskulturen har förändrats. Därmed kan vi också ge dem som drev monumentfrågan det erkännande som de inte tidigare fått men som de förtjänar. De tidiga monumenten är knappast kända för en bredare krets och syftet med artikeln är att göra fler uppmärksamma på deras existens. De tidiga verken ger framförallt uttryck för de överlevandens behov av att sörja sina anhöriga som blivit offer för nazisternas folkmord. Med tiden och med nya judiska invandrare och flyktingar från kontinenten växte nya behov fram som så småningom ledde till fler monument. Det blir tydligt hur minnena omförhandlas inom den judiska minoriteten som för övrigt inte var en homogen grupp. Parallellt med dessa omförhandlingar etablerades minnet av Förintelsen internationellt som en referenspunkt i historien. Tillsammans med de överlevandes och deras anhörigas engagemang blev Förintelsen en viktig referenspunkt både inom den judiska gruppen och så småningom även i det svenska majoritetssamhället (något som behandlas i del 2).
41
Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Full textAbstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
42
Fitzgerald, Michael. "Differential diagnosis of adolescent and adult pervasive developmental disorders/autism spectrum disorders (PDD/ASD): a not uncommon diagnostic dilemma." Irish Journal of Psychological Medicine 16, no. 4 (December 1999): 145–48. http://dx.doi.org/10.1017/s079096670000553x.
Full textAbstract:
The failure to recognise the pervasive developmental disorders/autism spectrum disorders is probably not uncommon in adult psychiatry. Indeed some of the treatment-resistant chronic mental illnesses are due to the failure to make this diagnosis and apply more appropriate treatment.Patients with PDD/ASD cause considerable diagnostic difficulties in both inpatient and outpatient adolescent and adult psychiatry. Clinical experience suggests that patients with PDD/ASD in adulthood have been misdiagnosed as having schizophrenia resulting in inappropriate treatment. Mesibov and Handlan state that the diagnostic situation is complicated because the characteristics of autism are less pronounced in older clients. It is critical that an accurate diagnosis is given because of the specific treatment implications. In the past decade there have been considerable developments in our understanding of autism. The importance of bringing the developmental viewpoint into adult psychiatry is now highly relevant. Unfamiliar diagnostic categories now have to be considered by adolescent and adult psychiatrists. Grounds for the deletion of adult psychiatric disorders, eg. simple schizophrenia from ICD102 may exist. Instead PDD/ASD disorder may need to be considered.As the purpose of diagnosis is to ensure appropriate client management, it is essential that diagnostic criteria are continually reviewed in view of clinical observation and research developments. In this paper, diagnostic categories causing confusion are outlined, and that these are variants of the core deficit of autism is suggested. The major PDD/ASD diagnoses in adolescence and adulthood are listed below.Two of the following are required for the diagnosis of autism:
43
Ackesjö, Helena, and Sven Persson. "Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven – en dokumentanalys av sexåringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till idag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 71–87. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3579.
Full textAbstract:
Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.
44
Larsson, Anna-Karin. "Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 5–23. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3410.
Full textAbstract:
Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser.
Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.
45
Economou, Catarina. "Litteraturarbete i ett svenska som andraspråksklassrum." Acta Didactica Norge 9, no. 1 (June 8, 2015): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1704.
Full textAbstract:
AbstractThis article considers the role of reading fiction in Swedish as a second language instruction. The study examines how a group of advanced second language learners in a Swedish upper secondary school read, interpret and discuss a contemporary Swedish novel, how they interact with the text and with each other in relation to the text. Furthermore, it analyses which forms of reading the students use. It is a qualitative, empirical study based on field studies, transcriptions of tape recorded interaction and of written texts. The results indicate that second language learners in this context have a positive attitude towards reading and discussing what they read using several forms of reading. They often compare the content of the text to their own lives. One conclusion is that literature teaching and literature can be integrated into one Swedish subject in order to create even more meaningful interactions between students from different backgrounds. Another is that literature can be a means of language development as well as personal development.Keywords: Second language learners, literature pedagogy and didactics, forms of reading, democracy. SammandragDenna artikel handlar om skönlitteraturens roll i skolämnet svenska som andraspråk. Studien undersöker hur en grupp avancerade andraspråksinlärare i en svensk gymnasieskola läser, tolkar och diskuterar en modern svensk roman och hur de interagerar med texten och med varandra i relation till texten. Dessutom analyseras vilka läsarter som eleverna använde sig av. Den är en kvalitativ, empirisk studie som baseras på fältstudier, transkriptioner av inspelade boksamtal och elevtexter. Resultaten visar att andraspråkseleverna hade en positiv attityd till boksamtal och de använde sig av flera läsarter. De jämförde ofta texten till sina egna liv och erfarenheter. En slutsats är att litteraturundervisning och litteraturarbete skulle kunna integreras i ett gemensamt ämne så att ännu mer meningsfulla samtal mellan elever från olika bakgrund. Dessutom kan litteratur bli ett medel för personlighetsutveckling liksom för språkutveckling.Nyckelord: Andraspråkselever, litteraturpedagogik och didaktik, läsarter, demokrati.
46
Abrahamsen, Hedvig, Ingrid Syse, and Astrid Øydvin. "Utdanna skoleleiar – nye spenningar?" Acta Didactica Norge 10, no. 4 (November 8, 2016): 201–17. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2945.
Full textAbstract:
Føremålet med studien er å auke kunnskapen om den norske rektorutdanninga ved å undersøkje korleis eit utval skoleleiarar beskriv kva nye spenningar dei opplever i leiarkvardagen sin etter at dei har gjennomført studiet. Gjennom analyse av fokusgruppeintervju og e-postintervju med skoleleiarar identifiserer vi tre område for spenningar. Vi beskriv desse som balanseøvingar som skoleleiarane opplever at dei må handtere i kvardagen. Den første er forventningar og nye krav, den andre er balansen mellom nærleik og distanse til lærarane, og den tredje handlar om å balansere ulike kompetansar. Det teoretiske rammeverket belyser perspektiv på leiing som individualistisk eller systemisk og korleis kopling mellom teori og praksis aukar profesjonsforståinga. Utvikling av fagspråk er eit sentralt element i dette. Ein av implikasjonane som blir løfta fram, er at rektorutdanninga bør bevisstgjere studentane på at ny kompetanse og endra forståing av leiarrolla kan gi nye spenningar.Nøkkelord: rektorutdanning, leiing, spenningarAbstractThis study aims at increasing our knowledge about the national school leadership program in Norway by investigating how school leaders describe new tensions they experience in their day-to-day practices after they have finished the program. Through analyses of focus group interviews and e-mail interviews with previous school leader students, three areas of tension are identified. These tensions are in this article described as balancing exercises. The first balancing exercise is situated between expectations and new demands, the second one is described as balancing between being close to and being distant from the teachers, and the third balancing exercise focuses on the situation where some school leaders have participated in training programs, while others have not. The theoretical framing of this investigation illuminates individualistic and systemic perspectives on school leadership and how connecting theory and practice may increase understanding of one’s own profession. The development of a professional language is central. One of the implications put forward is that the school leadership program should make the students aware of and focus on the fact that new competencies and changed understanding of the leadership role may give new school leaders new challenges.Keywords: national school leadership program, leadership, tensions
47
Alm Fjellborg, Andreas, and Lena Molin. "Vilka typer av uppgifter gynnar elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk? En undersökning med data från de nationella proven i geografi." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6286.
Full textAbstract:
Elever med utländsk bakgrund tenderar att prestera sämre än svenskfödda elever i skolan primärt på grund av sämre kunskaper i det svenska språket. Utifrån statistisk analys (Differential item functioning) identifieras uppgifter från de nationella proven i geografi (2014 – 2017) där elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk klarar sig avsevärt mycket bättre - eller sämre - än förväntat. Tidigare forskning har visat att geografiska begrepp är särskilt svåra för elever som inte har svenska som modersmål, vilket också påvisas i denna studie. Den visar att det särskilt är uppgifter med lite text som handlar om geografiska begrepp som uppvisar större skillnader i prestationer mellan elever som följer kursplanen i svenska respektive svenska som andraspråk. Resultaten kan stödja såväl lärare som provkonstruktörer att bättre anpassa undervisning och prov genom att undvika att skapa uppgifter som mäter irrelevanta bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att besvara uppgifter på ett adekvat vis utifrån deras kunskapsnivåer.Nyckelord: Nationella prov i geografi, uppgiftsformat, elever med utländsk bakgrund, svenskfödda elever, DIF-analysWhat types of test items benefit students who follow the syllabus in Swedish as a second language? A study using data from the Swedish national assessments in geography.AbstractPupils born outside Sweden are likely to accomplish less in comparison to native pupils, primarily as a result of inferior knowledge of the Swedish language. Based on a statistical analysis (Differential item functioning) of questions given at national tests in geography (2014-2017), it was possible to identify questions where pupils following the syllabus of Swedish as a second language attain either considerably better or more inferior results than expected. Earlier research has shown that pupils whose native language is not Swedish find it particularly hard to comprehend geographic concepts, which was confirmed by the present study. This study furthermore revealed that in particular questions containing a limited amount of text concerning geographic concepts resulted in larger differences than expected between native pupils following the syllabus in Swedish and foreign born pupils following the syllabus in Swedish as a second language. These findings could aid teachers and test constructors in their efforts to adjust teaching and tests by not formulating questions that measure irrelevant background factors, which might affect the pupils’ ability to answer questions adequately, based on their level of knowledge.Keywords: National tests in geography, question format, pupils born outside Sweden, Swedish-born pupils, DIF-analysis
48
Auestad, Inger. "Fellesskap i oppløysing? Differensieringspraksis på 6.trinn." Acta Didactica Norge 9, no. 1 (June 2, 2015): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1491.
Full textAbstract:
Tilpassa opplæring er eit politiske omgrep som i seinare år er løfta fram i utdanningspolitiske styringsdokument og i den pedagogiske retorikken. For å kunna tilby tilpassa opplæring tek lærarane i bruk ulike differensieringsmåtar. Målet med den studien er å få tak i sentrale differensieringsmåtar, analysera og drøfta korleis dei regulerer kven av elevane som får tilgang til kva for eit innhald og fellesskap. Kven som møtest og kva dei er saman om, handlar og om kvalifisering til vidare utdanning og utviklinga av samfunnet.Artikkelen viser at lærarane er opptekne av nivådifferensiering. Utgangspunktet for differensieringa er evnene til elevane. Elevane blir dela inn i to kategoriar: i flinke og svake elevar. Kategoriplasseringa definerer og legitimerer i neste omgang tilgang til fellesskap og innhald i alle teoretiske fag. Nivådifferensieringa trer fram på mange måtar i skulekvardagen, den får organisatoriske uttrykk, verkar saman med dei pedagogiske støttesystema og smyg seg inn som strukturar i samla klasse og deler klasserommet. Differensieringstiltak som på den eine sida skal støtte læringa og gi elevar tilpassa opplæring, fører til tap av meining og færre mulegheiter for deltaking i fellesundervisninga for elevar som blir vurderte til å vera svake. Tiltaka som blir sette i verk for desse elevane verkar saman og forsterkar kvarandre og regulerer deltaking i andre fag og fungerer som ”wires in a birdcage”.Nøkkelord: Tilpassa opplæring, nivå differensiering, deltakarstrukturarAbstractAdapted learning is a core concept on the political educational level and in the rhetoric of pedagogy. Teachers differentiate their teaching to offer adapted learning. The aim of this study is to come to an informed understanding of teachers’ differentiating practices and to analyse and discuss how these practices regulate access to subjects and communities. This regulation has consequences for pupil’s qualifications, further education and for their social development.The article shows that differentiation practices are based on ability. The pupils are divided into two categories, the clever and the weak, and the category defines and legitimizes access to community and content. The differentiating takes many forms during the school day, works together with the pedagogical systems for support while at the same time it divides the classroom. Initiatives that are supposed to support learning and offer the pupils adopted learning lead to loss of meaning and reduced possibilities for participation for pupils that are categorized as weak. Initiatives that are carried out to meet the pupil’s needs reinforce each other and limit participation in other subjects as well. In practice they function like “wires in a birdcage”. Keywords: Adapted learning, differentiating based on ability, structures of participation
49
Jacobsen, Jógvan í. Lon. "Sproglig markedsøkonomi på Færøerne / Language variation in the Faroes." Fróðskaparrit - Faroese Scientific Journal 59 (January 11, 2017): 75. http://dx.doi.org/10.18602/fsj.v59i0.44.
Full textAbstract:
<p><strong>Úrtak</strong></p><p>Henda grein snýr seg um málsliga variatión, og eg havi valt at nærkast hesum evni við støði í hugtakinum ímyndanarligt vald á tí málsliga marknaðinum. Í samfelagsmálvísindum er tað í roynd og veru einki nýtt í tí, at mál er meira enn samskifti. Til ber at greina málsliga variatión við støði í ymsum sjónarmiðum og ástøðum. Sama hvat sjónarhorn vit nýta, so er málvariatión ein veruleiki, og uppgávan hjá samfelagsmálvísindunum er at kanna tær mekanismur, sum eru virknar, tá ið málið verður handlað á marknaðarplássum og nýtt sum mentanarligur kapitalur. Eitt slíkt sjónarhorn vísir beinleiðis, at eg eri ósamdur við Saussure, tá ið hann sigur, at tala er fullkomiliga einstaklingsbundin. Hinvegin er mítt útgangsstøði, at samskifti er ein felagslig gerð, sum er stýrd av nøkrum normum og reglum.</p><p> Íblásturin til hesa grein er frá Pierre Bourdieu (19302002), sum er ósamdur við málfrøðingar, sum siga, at øll kraftin liggur í sjálvum orðunum. Hinvegin sigur Bourdieu, at málnýtsla er partur av mentanarligum kapitali í einum samfelag, og at hesin kapitalurin er stýrdur av marknaðarkreftum (Bourdieu 1991). Hann sigur t.d., at skulu eini boð hava nakra ávirkan, mugu tey verða givin av einum persóni við tí neyðuga myndugleikanum og sum hevur tað neyðuga ímyndanarliga valdið til tess, at onnur skulu lýða boð hansara.</p><p><strong>A</strong><strong>bstract</strong></p><p>The topic of this article is a sociolinguistic study of language variation in Faroese. Obviously one might analyse language variation from different points of view. The term linguistic market economy refers to Pierre Bourdieus sociology of culture. On the linguistic marketplace linguistic products have certain values, and the language is used as cultural capital. This point of view disagrees with the claim of Saussure that speech is individual. My contribution is to show which mechanisms are active when language is used.</p><p> The inspiration to my approach is Pierre Bourdieu. He actually disagrees with linguists, who claim that meaning of words is within the words themselves. On the contrary, Bourdieu says that the power comes from the social circumstances in which the words are used. He claims for instance that if an individual shall obey an instruction, it must be given of a person with authority and symbolic power.</p>
50
Ingemansson, Mary. "Djupläsning och lässtrategier." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (June 12, 2018): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5627.
Full textAbstract:
SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading