Academic literature on the topic 'Handledningsmodeller i förskola/skola'

Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.

The aim of this study was to study children’s transitions from preschool to school in two municipalities in Sweden and also activities that were intended to make these transitions effective. A mixed method approach and a multiple-case study design were used. The result showed that children’s transitions from preschool to school differed, that several transition activities were performed, that transition activities were general or extra and also proximal or distal – seen from a child perspective. Several development areas appeared as being particularly important when working towards improvement of preschool-school transitions.

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.

Vi vill genom denna studie belysa några specialpedagogers handledning. Vi har träffat respondenterna och detta är deras skildring av sin handledning. Utifrån vad de säger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att få en bild av den handledning de bedriver. Vårt huvudsyfte var att beskriva och kartlägga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frågeställningar vi fokuserat på är vilka typer av handledning använder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig på. Vilka tankar de har kring sin handledning, vilken roll och kompetens anser de krävs. Vi har även försökt belysa handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kartlägga om handledning bedrivs utifrån de mål, som finns i kursplanen för specialpedagoger, mot hur det fungerar i verkligheten där de intervjuade arbetar.Resultaten av denna studie visar att ett fåtal av specialpedagogerna ger enbart individuell handledning. De flesta utövade istället både individuell och grupphandledning. Detta stämde inte med vår förförståelse, vi förväntade oss att den individuella handledningen klart skulle dominera. Den vanligaste typen av handledning var konsultativ grupphandledning kring elever i behov av stöd. Att den konsulterande handledningen var väntat och att det ändå förekom reflekterande handledning för en tredjedel av respondenterna var väldigt glädjande. Här kan vi ha fått fram en för positiv bild om vi jämför med Malmgrens (2004) undersökning där uppgav respondenterna att de inte bedrev någon reflekterande handledningen. Vi kan av vår undersökning utläsa att de metoder som specialpedagoger använder i reflekterande handledning bottnar i en psykodynamisk systemteori, där handledaren ställer sådana frågor som ska få de handledda att öka medvetenheten av sitt handlande. Kort sagt att göra det omedvetna medvetet. Den modell som framstår tydligt i vårt resultat är att de specialpedagoger som handleder är influerade både av Tveitens (2003) handledningmodell som grundar sig på gestaltterapi och Gjems (1997) handledningsmodell som grundar sig på systemteorin.En gemensam faktor som studien visar är hur viktig utbildning och fortbildning är för en handledare. Alla respondenter nämner vikten av handledarutbildning och erfarenhet som grunden för handledning. Det framkom även att intresse, lyhördhet och egen handledning är viktiga faktorer att belysa.I vårt resultat lyfter vi fram ett hinder för handledning. Om pedagogen inte förstår varför man ska ha handledning blir detta ett hinder för handledningen. Även ledningens inställning till handledning kan vara ett hinder för specialpedagogers handledning. Men utnyttjas handledningen för reflekterande grupphandledning så ger det stora vinster för den pedagogens egen kompetens och insikt om sitt eget handlande. Det gäller även för den som handleder. Av svaren i denna studie förstår vi att det kan finnas en problematik när det gäller att ta till vara specialpedagogens kompetenser och kunskap. Detta gäller även när det handlar om handledning och att vara stöd och samtalspartner med ledning - organisation. Det var endast en av specialpedagogerna i vår studie som arbetade med ledningen kring dessa frågor, men anser att ledningens inställning till handledning är av stor vikt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att om vi får mer kunskap kring handledning och får utöva den inom ramen för utbildningen. Då kan specialpedagogerna bli mer rustade för sina uppdrag. Erfarenheten kommer ju med att få arbeta med handledning. Det krävs då att förskolechefer och rektorer anser att det är viktigt och visar tilltro till specialpedagogens kompetens som handledare.
Gahlin, Annica & Gredahl-Eriksson, Lena. (2007). Olika former av handledning. En studie av nio specialpedagogers handledning. (Different kinds of coaching. A study of nine special needs educators coaching). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syfte med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken handledning som nio specialpedagoger genomför i förskola och skola och vilka kompetenser det kräver.Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av nio specialpedagogers arbete med handledning. Vi delade in de intervjuade specialpedagogernas svar i olika kategorier som vi sen analyserade och jämförde med litteratur inom ämnet och tidigare forskning.Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att det sker handledning i både förskola och skola. Den framträdande formen av handledning var konsultativ handledning individuellt eller i grupp. Men den reflekterande handledningen förekom också till viss del. För att lyckas i sitt handledningsuppdrag menade våra respondenter att det behövs mandat från ledningshåll samt fortbildning i handledning.

Solvalla School & Preschool In the beginning of the project, we worked for a week with the concepts of security and challenge in relation to the school environment. We were asked to do a sketch model of our thoughts and I chose to continue working with it. One way to look upon the word safety is the possibility to get a view of the surroundings and to create an understanding of the situation you are in. In my school building there is a visual contact through window openings between the common rooms with both the grade above and the one below. This way the children can get a better understanding of their education, where you have been and where to go. Also you can develop some kind of contact with children in other grades. By working with terracing in the opposite direction of the terrain, displacements are created between the floors that make the window contact between the grades a little bit less intrusive. The terracing also provides space for a sports hall, staff and a canteen below the highest annual grades. The displacement of floors also enables windows with daylight to the common rooms, even though they are located in the center of the building. The preschool building works as a reflection of the primary school building, but in a smaller scale. The program is distributed in the exact same way with the oldest children at the top of the terracing and the youngest in the lowest parts. Canteen, staff areas and other common spaces are placed under the highest part of the preschool. The highest parts of my school buildings relates to its surroundings by meeting the highest parts of the new housing in Solvalla with its multi-storey houses. The lowest part connects with the forest and nature. Johanna Lundqvist
Solvalla Skola & Förskola I början av projektet arbetade vi en vecka med begreppen trygghet och utmaning i relation till skolmiljön. Vi fick i uppgift att göra skissmodell på våra funderingar och jag valde att arbeta vidare med den. Ett sätt att se på trygghet är möjligheten till överblick och att få ”koll på läget”. I min skolbyggnad har man via allrummen genom fönsteröppningar kontakt med både årskursen över och den under . På så sätt kan man också få överblick över sin utbildning, vart man är på väg och var man kommer ifrån, samt utveckla någon form av kontakt med de personer som går i andra årskurser. Genom terrassering som går emot terrängen skapas förskjutningar mellan planen som gör fönsterkontakten mellan årskurserna lite mindre påträngande. Terrasseringen ger också utrymme för sporthall, personalutrymmen och matsal under de högst belägna årskurserna. I och med förskjutningen i höjdled så möjliggörs fönster med dagsljus även till allrummen som är placerade i mitten av byggnaden. Förskolan fungerar som en spegling av lågstadiebyggnaden, fast i mindre skala. Den byggs upp på samma sätt som lågstadiet, med äldsta barnen längst upp i terrasseringen och matsal och personalutrymmen under den högsta delen av förskolan. Mitt tillägg förhåller sig till sin omgivning med att den högsta delen av byggnaden möter nya Solvalla med sina flervåningshus och den lägsta delen möter skogen och naturen. Johanna Lundqvist

Vår studie går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har även undersökt tillgängligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda på om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig på intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill åtta år. Intervjuerna är bearbetade och sammanställda utifrån de bitar som är viktigast för undersökningen. I resultatet kan vi konstatera att pedagogerna tycker det är viktigt att använda sig av musik och musikinstrument i den pedagogiska verksamheten, men gör detta i olika utsträckning. Genomgående kan vi se att musikinstrument inte finns tillgängliga för barnen mer än vid styrda aktiviteter. Integrering används i snäv utsträckning, men här finns visioner till förändring. Pedagogerna ser musik som något positivt och menar att det ska vara roligt för barnen att använda musik. Under intervjuernas gång framkom det av samtliga pedagoger, att de tycker utbildning inom ämnet musik är något viktigt, därför har vi valt att lyfta fram detta i arbetet.

Solvallaskolan är en 1-3-skola och förskola förskjuten i höjdled där naturen är i prioritet för både barnen och staden. Genom att lyfta upp skolmiljön i en struktur bevaras utomhusmiljön på marknivån för både barnen och i stadsrummet. Utgångspunkten till projektet syftar till att bevara naturen och skapa en bra miljö för skolbarnen och staden. Idag förtätas och planeras staden vilket oftast bidrar till förändrad och minskad naturtillgång. Utomhusmiljön för skolbarn är inte högt prioriterad vilket ger oplanerade och små ytor där barn förväntas vara. Tomten i Solvalla är bergig och grön vilket är tänkt att bevara. Det finns flera stora träd som bidrar till dess lummiga karaktär. Lutningen på tomten sluttar från parkområdet till staden och skapar en naturlig koppling till naturen. Skolan utgörs av ett stål-grid som täcker tomtens yta och är den bärande strukturen. Det bildar ett skelett där klimatskyddade programmerade klossar är utplacerade och bildar skolmiljön för förskole- och skolbarnen. Utöver dessa strukturen tillkommer ett gångnät som bärs upp av strukturen och dockar till de olika programmerade klossarna.
Solvallaskolan is an 1-3-school and a preschool displaced in vertical direction where nature for the children and the city is in priority. The move of lifting up the school environment with an building structure the environment on the ground can be left for the children an the urban space. The starting point for the projekt is to preserve the nature and create a good environment for the schoolchildren and the city. Today, the city is densifying and planning, , which usually contributes to changed and reduced natural resources. The outdoor environment for school children is not highly prioritized, which gives unscheduled and small areas where children are expected to be. The plot in Solvalla is hilly and green which is supposed to preserve. There are several large trees that contribute to its leafy character. The slope of the plot slopes from the park area to the city and creates a natural connection to nature. The school consists of a steel grid that covers the surface of the plot and is the supporting structure. It forms a skeleton where climate-protected programmed blocks are deployed and form the school environment for preschool and schoolchildren. In addition to these structures, a mesh is supported by the structure and docks to the different programmed blocks.

Åk3, Förskola och Skola Åk 0-3, Solvallastaden, Stockholm. Det är lätt hänt att ett projekt så stort som en skola bara blir ett jobb med att lösa programmet. Frågor kring varumottagning, vilka som ska gå in var, var ska de äta, var ska de bajsa. Frågor kring barn, föräldrar, pedagoger och utomståendes mötande eller icke mötande. Hur får man en plats och byggnaden att bli trivsam för alla som vistas på den. Målet måste alltid vara att göra platsen och byggnaden fantastisk. Så bra att den inte rivs om 50 år för att göra plats för något nytt.Målet var att skapa trivsamma innemiljöer för de 240 barn och ca 35 anställda som dagligen rör sig i skolan. Parallellt ville jag jobba med idén om skolan mitt i staden. Skolbyggnaden som en statusmarkör, ett monument. Jag ville således jobba med en drivande gestaltningsidé som skulle genomsyra programmet och de rumsliga kvaliteérna.Jag ville förstärka avskildheten jag upplevde på platsen genom att rita en introvert skola med tydliga rumsliga skillnader mellan skolan och dess omgivning. Den gestaltningsidén fick genomsyra hur jag kom att jobba med programmet. Sex hjärtväggar med en tjocklek på mellan en och en halv och två meter skär genom tomten i öst-västlig riktning. Väggarna delar in huset och programmet i skolan och förskolans respektive hemvister. Väggarna upplevs exteriört samt interiört som solider men är ihåliga och fylls av bland annat vertikal kommunikation, kök, förvaring och toaletter. Väggarna hjälper till att differentiera de rektangulära klassrummen. Med hjälp av krypin och mindre supplementära utrymmen skapas fler platser för barnen att vara på. Målet är att ändra klassrummets uppgift från att enbart vara en plats för instruktion till en ”hembas” där barnen kan känna sig trygga.
A Kindergarden and Primary School for 240 childern and 40 teachers. The school is located in the not yet buildt suburb "Solvallastaden" in Stockholm, Sweden.

Väster om Stockholm planeras en helt ny stadsdel, Solvallastaden, med 1500 nya bostäder med tillhörande service och kommunikationer. Området har tidigare varit en skogsbeklädd kulle med parkering för besökare till travbanan nedanför. Ett planerat huvudstråk med parkliknande struktur planeras sträcka sig från tvärbanans nya stopp till solvallaskogen och strax intill, platsen för den nya f-3-skolan.  Skolan inrymmer två parallella klasser i årskurserna f-3 inklusive en förskola med fyra avdelningar. Utöver detta inryms även en idrottshall som kan användas av allmänheten på kvällar och helger.  Förskolans fyra avdelningar är placerade i två plan med de yngsta barnen på bottenplan och de äldre en våning upp. Avdelningar är utformade så att personalen kan samarbeta mellan två avdelningar med delbara skötrum och lekrum.  Byggnaden skär tomten i fyra vädersträck och skapar i mitten ett torg med en öppen matsal och samlingsplats. Alla fyra delar har direkt kontakt, visuellt eller fysiskt, med torget och alla, med undantag för de allra minsta barnen, vistas någon gång under dagen här. En halvplansförskjutning parerar tomtens höjdskillnad och skapar samtidigt en vertikal kommunikation som ger överblickbarhet och varierande sätt att röra sig. Den centrala trappan understöds av ett trapphus i vart och ett av byggnadens kortsidor.  Skolbyggnaden skär även tomten på så sätt att fyra olika gårdar skapas. Två södervända skolgårdan, varav en går att stänga för förskolans mindre barn, och två gårdar i norr vilka tar hand om den mer formella huvudentrén samt inlastning. De båda skolgårdarna ansluter direkt till både skogen och parken intill, då de för sig själva är knappa i förhållande till antalet elever. Stommen är helt i trä, med massivträelement som huvudsaklig bärande struktur men med limträpelare där det behövs. Beklädnaden invändigt är i så hög grad som möjligt den obehandlade KL-skivan. Fasaden är klädd med obehandlad, giftfri, träpanel, och på kortsidorna, fibercementplattor i mönster vilket ger en tydlig identitet åt vart och ett av byggnadens hörn.
West of Stockholm a new district is planned, Solvallastaden, with 1500 new homes and associated services and communications. The area has previously been a wooded hill with parking for visitors to the racecourse below. A planned main area with park-like structure is planned to extend from the new tram stop to the Solvalla forest and right next door, the location of a new primary school. The school houses two parallel classes in grades 0 to 3 including a preschool with four departments. In addition, there is also a sports center that can be used by the public in the evenings and weekends. The four departments of the preschool are placed in two levels with the youngest children on the ground floor and the older ones upstairs. Departments are designed to allow staff to work together between departments with shared play rooms and toilet facilities. The building intersects the site in four directions and creates an open square in the middle with an open lunch room and gathering place. All four parts of the building have direct contact, visually or physically, with the center and everybody, except for the smallest children, stay here sometime during the day. A semi-plan displacement pairs the altitude difference of the plot and at the same time creates vertical communication that provides visibility and varying ways of movement. The central staircase is supported by a stairwell in each of the building’s short sides. The school building also intersects the site in such a way that four different school yards are created. Two south-facing school yards, one of which can be closed for pre-school’s smaller children, and two yards in the north which take care of the more formal main entrance, loading and transportation. The two south-faceing yards connect directly to both the forest and the park, as they themselves are scarce in relation to the number of students. The construction is entirely wood, with solid wood elements as the main bearing structure but with glue pillar where needed. The interior cover is as much as possible the untreated CL-timber. The facade is dressed with untreated, non-toxic, wood paneling, and on the short sides, fiber cement slabs in patterns giving a clear identity for each corner of the building.