Dissertations / Theses on the topic 'Handledningsmodeller i förskola/skola'

Vår studie går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har även undersökt tillgängligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda på om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig på intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill åtta år. Intervjuerna är bearbetade och sammanställda utifrån de bitar som är viktigast för undersökningen. I resultatet kan vi konstatera att pedagogerna tycker det är viktigt att använda sig av musik och musikinstrument i den pedagogiska verksamheten, men gör detta i olika utsträckning. Genomgående kan vi se att musikinstrument inte finns tillgängliga för barnen mer än vid styrda aktiviteter. Integrering används i snäv utsträckning, men här finns visioner till förändring. Pedagogerna ser musik som något positivt och menar att det ska vara roligt för barnen att använda musik. Under intervjuernas gång framkom det av samtliga pedagoger, att de tycker utbildning inom ämnet musik är något viktigt, därför har vi valt att lyfta fram detta i arbetet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur och varför pedagoger arbetar med högläsning i förskolan och upp till skolår tre. Vi ville även se hur personer med olika kompetenser såg på högläsning. Vi valde att samla in information om ämnet genom åtta semistrukturerade intervjuer där två förskollärare, två lärare, en speciallärare, en föreläsare, en bibliotekarie och en forskare medverkade. Samtliga nu aktiva pedagoger arbetar med högläsning men i olika stor utsträckning. Bland våra informanter finns en spridning på hur de arbetar med högläsning på det sätt de gör och varför. Informanterna ser högläsningen som betydelsefull och strävar efter att göra den intressant för barnen.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation. Vi kom även fram till att pedagogerna inte vet så mycket om varandras verksamheter, hur pedagoger och elever arbetar med elevinflytandet i förskola och skola. Det framkom även att pedagogerna är omedvetna om vad som står i läroplanerna om elevinflytande.

Abstrakt

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.

Betygsdatum 2016-10-28 i Ladok.

Abstrakt

Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.

Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.

Nyckelord: samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen.

I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer.

Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Resultatet visar att samtliga respondenter tar upp kompetenser som gagnar både social samhörighet och individualitet. Relaterandet till andra människor och miljön är det viktigaste för barnets personlighetsutveckling och tillägnande av social kompetens. Mer än hälften av pedagogerna beskriver att de arbetar med en medveten metodik för att utveckla barns sociala förmågor. Föräldrarnas betydelse anses som en viktig förutsättning för barns tillägnande av social kompetens, men också att pedagoger i förskolan och skolan har stor betydelse för att stödja barnets förmåga att samspela med andra. Nästan alla pedagoger menar att inte alla barn får stöd i sin sociala utveckling. Det är de utagerande som får mest uppmärksamhet medan de tysta barnen får minst.

Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev. Det har framkommit i studien att det inte går att ta över en färdig handlingsplan. Det är den mentala förberedelsen som tycks vara den viktigaste delen för att en kris skall hanteras på ett fördelaktigt sätt.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.

För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats.

Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a. handlade om hur de använder sig av samma sociala kompetens i yrkeslivet som privat, och om de tror att det finns några skillnader mellan förskola och skola när det gäller den sociala kompetensen. Resultatet som framkom av dessa intervjuer visade att pedagogernas syn på social kompetens inte skiljer sig nämnvärt åt i förskola och skola.

Abstract

 The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.

In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language.

In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan.

Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen.

Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen.