Academic literature on the topic 'Hanterbarhet'

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet. Det är viktigt att vårdpersonal tänker holistiskt och gör vården individanpassad, på så sätt att unga vuxnas livssituation och önskemål tas i beaktande. Vidare forskning och utbildning i framtiden bör inriktas mot att utreda unga vuxnas behov och önskemål då det gäller känslor och emotionellt stöd vid en cancersjukdom så att hälso- och sjukvårdpersonal bättre kan tillmötesgå dessa.
Many young adults get a cancer illness each year. The high incidence of cancer in our society means that patients with cancer are to be met in the entire healthcare organization. Considering the strong emotional reactions following a cancer diagnosis and how the lives of young people are affected, it is a challenge to the nurses in order to provide emotional support, which may lead to better manageability among the patients. The purpose of this study was to examine how young adults cope with thoughts and feelings at a cancer illness and how the nurse can provide emotional support to make patients better handle the crisis. The study was conducted as a literature review and was based on 29 scientific articles. The results illustrated thoughts and feelings related to a cancer diagnosis, different strategies for coping with the diagnosis, and how the support received from the nurse can lead to better manageability. It is important that health professionals think holistically and makes health care more personalized, so that the living situation and desires of young adults are to be considered. Further research and education in the future should focus on investigating needs and desires of young adults, when it comes to feelings and emotional support at a cancer illness, so that healthcare staff can better respond to them.

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att ta reda på lärares undervisningspraktik i ämnet matematik användes metoden observation och för att ta reda på elevers upplevelse av matematikundervisningen användes metoden enkätundersökning. Författarna skapade en enkät utifrån det KASAM-test som Antonovsky (2005) har utformat. Våra undersökningsresultat visade att i den klass där eleverna starkast upplevde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i matematikundervisningen ägde en undervisning rum som i störst utsträckning genomsyrades av ett klimat där ett syfte med ämnet matematik och elevernas uppgifter var uttalat. Det matematiska innehållet var tydligast relaterat till det arbetssätt som användes för stunden och kopplingen dem emellan var oftast uttalad. Vidare erbjöds dessa elever i störst utsträckning flera olika arbetssätt inom samma moment och dessutom lärarledda sammanfattningar där dagens, gårdagens och morgondagens lektioner knöts ihop. Eleverna i denna klass kunde uttrycka sig muntligt i hel- och halvklass utan att det som sades direkt bedömdes. De fick även möjligheter att förstå matematiken utifrån en helhet och sin egen verklighet. Läraren i denna klass var dessutom synligt mer engagerad i ämnet matematik och de uppgifter eleverna ställdes inför.

The aim of this quantitative study was to from a gender perspective understand and measure the mental health among young people as a sense of managing to handle situations and also how satisfied young people are with their personal qualities. The study also aims to see if there is a connection between these two ways of explaining mental health. This study takes its standpoint from a gender theory and gender stereotypes. The study was conducted as a survey with 100 young girls and boys, all of whom was students of a Swedish upper secondary school. The result of the study show that young people in general has a good sense of being able to handle situations. There was as expected a difference between young girls and boys to be found, girls had in general a lower sense of managing to handle situations. Regarding the sense of being satisfied with the personal qualities, the girls and boys in this study show a general picture of being quite satisfied with their personal qualities. It has also shown that many of the results of this study is depending of gender and the beliefs and structures there is in society about how to be a “good” man or woman.

Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad. Resultatet visade att väntan på en hjärttransplantation var stressfylld, känslofylld och osäker. Effektiva copingstrategier under väntetiden var positivt tänkande och religiös tro och de negativa var förnekelse och känsloutbrott. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll genom att finnas där, stödja och ge information till patienten under väntetiden. Det rekommenderas att sjuksköterskan skulle vara mer tillgänglig för patienterna då kontakten med sjuksköterskan gav patienterna trygghet och underlättade väntetiden. Ytterliggare forskning kring hur informationen påverkar patienten behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge bra omvårdnad.
Patients waiting for a heart transplant has an uncertain time ahead. There is a need to explore these patients’ experiences during this time so that nurses can give optimal care. The purpose was to explore patients’ experiences during the wait for a heart transplant and the meaning of the nurses’ care during this period. The study was conducted as a literature review of 14 scientific papers that was chosen, reviewed and processed. The categories that were found in the process were about the patients’ psychological aspects, social aspects, physiological aspects, how patients coped during this time and nurses’ care. Results showed that the wait for a heart transplant was stressful, emotional and an insecure time. Coping strategies that were effective during the wait was positive thinking and religious believes. The negative ones were denial and getting emotional. Results showed that nurses had an important role in being present, support and give information during the waiting time. It´s recommended that nurses should be more available for patients because the contact gave patients feelings of security and eased the waiting time. More research about how information affects patients is needed to give good nursing care.

Sammanfattning Studien utgår från Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers känsla av sammanhang i sitt lärande utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning elever upplever att det salutogena synsättet/förhållningssättet genomsyrar lärandet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som meningsfullt? Är det salutogena synsättet mer vedertaget i någon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det någon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet?  Enkätundersökningen genomfördes i fem olika klasser på olika nivåer där urvalet bestod av 140 elever inom vård- och omsorgsutbildning. Enkäten bestod av påståenden utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som användes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys.  Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), Lärling och VOS (en klass med elever med svenska som andraspråk) upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lärandet. Det som kan ses är att klassen VOS utmärker sig på flera variabler med att instämma i högre grad än övriga klasser. När det gäller könsskillnad i elevernas uppfattning av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet visar det en statistisk signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Det område som det framför allt framkommer är inom hanterbarheten. Kvinnor upplever i högre grad att de har lagom med skriftliga inlämningar än män. Dessutom tycker kvinnor i högre grad att de har lagom med muntliga redovisningar. Resultatet visade, genom faktoranalys, att det utkristalliserades nio indexgrupper utifrån påståendena begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  De grupper som framträdde var: sociala relationer, delaktighet och ork, pedagogiska resurser, kontinuerlig återkoppling, praktik, arbetsformer och stöd, motivation, inre resurser samt framtidsmål.  Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), hälsa, salutogent förhållningssätt, vuxenelever

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur några förskollärares arbetsmiljö ser ut. För att besvara syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra verksamma förskollärare i två olika kommuner.   I resultatet framgick det att den befintliga arbetsmiljön i förskolan är präglad av hög bullernivå, stress, otillräcklighet och frustration. Några bidragande faktorer till detta är barngruppens storlek, bristande resurser och för få samt små lokaler. De förskollärare som deltog i studien ansåg att bristen på resurser är det som påverkar arbetsmiljön mest, då detta leder till stress och känslan av otillräcklighet. Å andra sidan anser deltagarna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Arbetslaget lyfts även fram som en positiv aspekt i arbetet i och med att personalen känner trygghet i ett väl fungerande arbetslag. En slutsats som görs är att förskollärarna anser att sitt arbete är meningsfullt och en viktig del av samhället, vilket gör att de vill fortsätta vara verksamma inom yrket, trots den påfrestande arbetsmiljön.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.