Dissertations / Theses on the topic 'Härskarteknik'

Denna uppsats handlar om maktspråk och härskartekniker och hur de kan illustreras i en skönlitterär text. Syftet med uppsatsen är att prova hur maktspråk och härskartekniker kan uttryckas i skönlitterär text och hur det kan uppfattas av läsare. Experimentet består av två texter som handlar om utövande av maktspråk och härskartekniker. Huvudingredienserna i experimentet består i att skriva fram en kvinnlig karaktär som använder maktspråk och härskartekniker samt att skriva fram en karaktär som får läsarens sympati trots användandet av maktspråk och härskartekniker. Därefter provas texterna på ett antal läsare och deras reaktioner inhämtas genom en så kallad semistrukturerard intervju. Utöver experimenttexterna finns ett faktavsnitt och en analysdel. Resultatet av experimentet är i det första avsnittet positivt – den kvinnliga karaktären upplevs som trovärdig av läsarna. Resultatet av det andra avsnittet är negativt – karaktären får inte läsarnas sympati. Däremot upplevs karaktären i huvudsak som trovärdig.

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem. Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook. Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook.

Syftet med denna studie var att öka kunskap kring härskartekniker som maktutövning på arbetsplatsen med fokus på ungas upplevelser. Även att undersöka om ålder och kön spelar någon roll för hur de blir bemötta samt vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnor och mäns upplevelser. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: 1) På vilket sätt framträder härskarteknikerna på arbetsplatsen och på vilket sätt skiljer sig olika arbetsplatser när det kommer till härskartekniker som maktutövning? 2) Vad är det som utmärker de som har makt på arbetsplatsen enligt respondenterna? 3) Hur upplever respondenterna sin ålder och köns påverkan för hur de har blivit bemötta på arbetsplatsen och vilka skillnader och likheter finns det bland kvinnor och mäns upplevelser? Det är en kvalitativ studie som består utav sex intervjuer. Resultatet visade hur härskartekniker framträder på arbetsplatsen och att de som respondenterna upplever har mer makt på arbetsplatsen är mer erfarna, har mycket kunskap, mer ansvar, äldre och chefer. Viktigt att notera var att det inte alltid var just chefer som använde sig utav maktutövning utan det var även de som hade mer ansvar än andra exempelvis skiftledare och kockar. Kön spelar roll för hur respondenterna blivit bemötta på arbetsplatsen på så sätt att kvinnorna har haft lite högre krav och mer förväntningar på sig. Även ålder har spelat en roll för hur de blivit bemötta men på både gott och ont. I vissa fall gör åldern att man inte blir lika lyssnad på men i vissa fall om man är ung och ny kanske man får mer överseende och att personer runt om är medvetna om att man inte är lika erfaren som de äldre kollegorna. De tydligaste skillnader och likheterna mellan kvinnor och mäns upplevelser var att ingen hade varit med om våld eller hot om våld och endast kvinnor hade varit med om objektifiering. Sedan skiljde sig arbetsplatserna från varandra när det kom till härskartekniker och maktutövning. Inom restaurangbranschen verkar det råda tydliga hierarkier och det är vanligt med objektifiering.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Syftet med studien var att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledares utövande av härskartekniker. Dessutom studerades vilka härskartekniker som av medarbetare upplevdes mest förekommande från ledare. Genom en enkätundersökning studerades arbetstillfredsställelse i förhållande till härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Resultatet visade en negativ korrelation mellan härskartekniker och arbetstillfredsställelse. En multipel regressionsanalys visade att förlöjligande starkast predicerade arbetstillfredsställelse. En ANOVA följt av ett post-hoc testvisade att osynliggörande upplevdes mest frekvent. Slutsatsen var att ledares användande av härskartekniker primärt har en negativ effekt på medarbetarens arbetstillfredsställelse, och att det därmed bör finnas ett organisatoriskt intresse i att uppmärksamma och arbeta förebyggande med härskartekniker.
The purpose of this study was to investigate the relationship between job satisfaction and leaders’ practices of master suppression techniques from an employee perspective. Further, the master suppression techniques most frequently experienced were studied. A survey was conducted to investigate job satisfaction in relation to following master suppression techniques; making invisible, ridicule, withhold information, double bind andheap blame/put to shame. Results showed that there was a negative correlation between job satisfaction and master suppression techniques. A multiple regression showed that the strongest predictor for job satisfaction was “ridicule”. Furthermore, an ANOVA followed by a post-hoc test showed that the master suppression technique “making invisible” was used most by leaders based on employees’ experience. In conclusion, master suppression techniques overall have a negative effect on employees’ job satisfaction. Therefore, there should be an organizational interest in noticing and working preventively with master suppression techniques.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

This essay aims to describe and problematize gender roles and master suppression techniques in Stephenie Meyer’s Twilight Saga. This is done in order to enable me, in my future profession as a teacher, to start an emancipatory discussion in class where pupils can become conscious of different ways of reading the love story. I will use the following two research questions to fulfil the purpose: 1) investigate which gender roles that appears in the book’s main characters Bella and Edward and 2) which master suppression techniques that colours their relationship. To answer the questions gender theory and ideology-critics are used. Gender theory is first and foremost used to analyse gender roles whereas ideology-critics is a method of reading that highlights the importance of taking the society and thereto connected values in to account. Applying these two theories on the book it becomes clear that the main characters follows traditional gender roles for what is seen as typical feminine and masculine behaviour; Bella is caring, passive, sexually loyal, and addicted and Edward is aggressive, physically strong and fast, stubborn, dominant and protective. Further more, it is also evident that these roles are accompanied by a number of master suppression techniques used by Edward, such as: make Bella invisible and silly, keep information from her, and use of violence and threats. By using the knowledge in a pedagogical fashion pupils can be energized to start critically reflecting about these stereotypical roles and thereby emancipate from them. They will realize that Stephenie Meyer’s Twilight Saga is a re-production of patriarchal gender structure through an emotional love story.

The aim of this Master’s thesis is to examine how the literature criticism are in the Swedish media in the reception of the novel Mosquitoes and tigers from 2007 written by the Swedish author Maja Lundgren. A second aim is to examine how master suppression techniques have been used by the literature critics in the newspaper debate. This qualitative study is based upon a total of 52 articles and reviews from five big Swedish newspapers. The theoretical approach, literature criticism, mainly originates from the Swedish professor in Literature Science Tomas Forser and the literature scholar Gunnar Hansson. The theory of master suppression techniques founded by Berit Ås, Norwegian professor in Social Psychology, are used as an analytic tool. The method of analysis is textual, qualitative text analysis. The conclusion of this study shows that the literature criticism usually is divided in one ethical and one aesthetic part. The aesthetic criticism includes the book not being entertaining or well written or too long, and also that the form is a problem for the readers who do not know if the genre is fact or fiction. The criticism about the form issue is also ethical while the author can be vague about the truth. The ethical criticism also consists from the author using name of authentic people. Another conclusion of this study shows that mainly three of the master suppression techniques are visible in the debate: “making invisible”, “ridicule” and “heap blame/put to shame”. By merging various articles, it was possible to interpret the master suppression technique “double bind”. There was no sign of “withhold information”. This study also shows that the writer Maja Lundgren uses master suppression techniques herself.
Program: Bibliotekarie

Under senare delen av 1990-talet och genom 2000-talet har kritiken mot den rättsliga hanteringen av sexualbrott växt sig allt starkare och hösten 2017 spred sig #metoo som en löpeld över sociala medier världen över. En stor del av kritiken berör behandlingen av brottsoffret i den rättsliga prövningens resonemang och argumentation. Offrets uppgifter och beteende är föremål för noggranna bedömningar i dessa mål och hamnar i centrum i en process som ska röra en förövares beteende. Denna studie syftar till att undersöka det svenska rättssystemets jämlikhetsproblematik enligt deltagare från manifestationerna #rättslösa. Studien undersöker även manifestationernas mål och ståndpunkter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer analyseras frågor om jämlikhet inom Sveriges rättssystem och manifestationernas #rättslösas ståndpunkter. Den teoretiska referensramen är Ås (1978) teori om härskartekniker och Christies (1986) teori om det ideala offret. Resultatet och analysen visar en rad olika problem i förhållande till jämlikhet inom rättssystemet, bland annat föreställningar om det kvinnliga brottsoffret och ifrågasättande av hennes berättelse. Resultatet och analysen visar också på hur gemenskap konstrueras inom manifestationerna och hur viktigt deltagande kan bli för den enskilde deltagaren.

This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.

I dagens samhälle spenderar barn en stor del av sin barndom på förskolan. Min erfarenhet är att barngrupperna är stora och att barnen ingår i många olika relationer, bland annat maktrelationer. Utifrån mina erfarenheter är av relevans att pedagogerna behöver öka sina kunskaper om barns maktrelationer för att hantera konflikter och förbättra klimatet i gruppen.Syftet med studien är att undersöka hur maktrelationer kommer till uttryck i förskolebarns fria lek.Jag genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod i form av icke-deltagande observation där jag använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Jag observerade barnens fria lek under tre veckors tid på en åldersblandad förskoleavdelning.Studien visar att:- Maktutövning pågår hela tiden i barns egenstyrda lek;- Makt handlar om rätten att bestämma och kontrollera barns villkor, andra barn och själva leken;- Barn uttrycker maktutövning verbalt respektive icke-verbalt och använder makt både positivt och negativt;- Barnen använder olika strategier i maktrelationer;- Maktutövning kan innebära både möjligheter och begränsningar för barn;- Barngruppen som jag observerade kräver åtgärder för att klimatet ska kunna förbättras.

Syftet med den här uppsatsen är att granska hur deltagare i Robinson blir gestaltade eftergenus. Den metod vi använt oss av är Jens Eders karaktärsklocka för att analysera deltagarnasbeteenden och produktionsbolaget gestaltning av dem. Vi har analyserat två konflikter ochfem deltagare. Resultatet av analysen visade att deltagarna blev gestaltade med hjälp avproduktionsbolagets val av klippning, ljudeffekter och bildkomposition. Vi kunde även segestaltning av stereotypa genusegenskaper men också undantag där deltagarna bryterstereotyperna.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.

I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.

När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.

I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.

I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor.

In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions.

In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead.

When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement.

In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity.

In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills.

The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades. Ur ett relationellt perspektiv sker ett samspel med alla i gruppen. Resultatet visar att två elever tilldelades och intog roller som dominanta i gruppen. Vilket innebar att å ena sidan gav de andra i gruppen två elever dominant utrymme, å andra sidan intog de andra och fick roller som bidrog till att arbetet fördes framåt. Alla i gruppen använde olika kommunikativa strategier i samtalen, de dominanta eleverna var mer skickliga på att få igenom sin vilja med hjälp av dessa kommunikativa strategier. Vi tolkar även att de dominanta elevernas förhållningsätt kan påverka arbetets framfart, då de elever som inte var dominanta hade svårt att få gehör för sina förslag som enligt vår tolkning kunde ha varit lika värdefulla för att lösa uppgiften. Vår studie visar att den interaktion som förekom mellan eleverna kan ge oss blivande lärare kunskap om roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier i en grupprocess. I förlängningen kan den förståelsen ligga till grund för att hjälpa elever att utvecklas sin kommunikativa förmåga i dialog med andra.

Det outtalade – What is not uttered. The purpose of this study is to observe and analyze interaction between young children and between them and their educators focusing on power relations shown by non verbal communication. The study argues that such expressions can often lead to violations that can be more difficult to address than those outspoken. In our intents as educators to remediate unequal relationships between children and between them and their educators and create a positive social atmosphere in the school context, we need to pay attention to nonverbal interaction. We also need to develop an adequate set of vocabulary in order to be able to discuss what happens and our practice; how we ourselves as educators interact, dealing with it. The study suggests how to – by using a palette of definitions and concepts, collected from different theories. I have performed observations in an Elementary School class, year one and at their After-school programme and furthermore interviewed the educators and pupils participating in the study. The theoretical framework used in the analysis is a combination of positioning and social dramaturgical theory. I present and discuss the negative nonverbal communication that I identified in my observations using four theoretical perspectives, all contributing to shed light on different aspects of power relations and relational creating interaction. These four are: 1. Johnstone’s positioning theory regarding how all human beings engage in High/Low swings in interpersonal relationships (1985).  2. The non vocal aspects of Eile’s theory of The Master Suppression Techniques and their Counter-strategies (2015) based on Ås’ theory (1989). 3. The Sociological theory of Goffman’s The presentation of the Self in Everyday life, an interactionist/dramaturgical perspective (1959). 4. The Low Arousal Approach as presented by Heljskov Elfvén & Wiman (2015). Among the results I found several occurrences of negative non verbal interaction in this First Grade Elementary class between pupils and educators and that the vocabulary of the used perspectives were applicable. The study’s result implies that awareness of non verbal communication can increase both children’s and educator’s available positions and repertoire of actions.
Studien syftar till att undersöka, lyfta fram och belysa tyst maktspel på lågstadiet. Studiens huvudsakliga syfte är att observera negativ icke verbal interaktion mellan barn sinsemellan och mellan pedagoger och barn med fokus på maktförhållanden. Ett andra syfte är att samla begrepp från olika teorier som belyser detta på olika sätt och på så vis presentera en vokabulär för att sätta ord på det outtalade, som kan vara användbar för pedagoger i förebyggande arbete mot kränkningar i skola och på fritidshem. Detta då det implicit uttryckta outtalade kan leda till kränkningar som ofta kan vara svårare att komma åt än sådana som bygger på det explicit uttalade. Jag har gjort observationer av en klass ett och deras tre pedagoger i olika situationer i skolan och på fritidshemmet. Observationer har oftast direkt följts upp med samtal om vad som hände. Empirin har så analyserats med utgångspunkt i positioneringsteori och det social-dramaturgiska perspektivet utifrån begrepp hämtade från fyra teorier av Eile (2015 – utifrån Ås, 1989), Goffman (1959), Johnstone (1985) samt Wiman & Hejlskov Elfvén (2015) som alla på olika vis belyser kroppsspråk ur ett relationellt maktperspektiv. Två längre intervjuer har genomförts: inledningsvis med Eile, doktorand i pedagogik specialiserad på ickeverbal interaktion och avslutningsvis med två av klassens pedagoger som reflekterat kring de observationer som gjorts och hur de tolkas. Uppsatsens resultat visar att bruk av ickeverbala negativa signaler förekommer som maktspel redan på lågstadiet och implikerar att pedagogernas kunskaper om kroppsspråk och maktspel i form av hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt kännedom om strategier för att motverka negativa effekter av detta – som till exempel genom Motstrategier, Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande – kan ha inverkan på hur dessa signaler påverkar klassen. Jag förordar därför vidare forskning på området och att pedagoger, i sitt arbete för jämbördiga relationer och för att skapa en positiv psykosocial skolmiljö, även bör uppmärksamma det outtalade. Mer kunskaper om de negativa ickeverbala signalerna och de metoder och den vokabulär som här lyfts fram för hur det kan motverkas tycks kunna användas som ett sätt att motverka mobbing i det tysta. Medvetenhet om dylikt ger fler möjliga sätt för barn och vuxna att förhålla sig till sin egen position i mötet med andra och därmed en större handlingsrepertoar.

Examinator blev samma person; Adrian Ratkic, som var den första handledaren för denna uppsats, men då det var redan 2016 och uppsatsen sedan dess skrivits om och givits ny form osv så ansåg kursansvarige, Frans Hagerman, att det var i sin ordning. Efter att uppsatsen ventilerats första gången 2018 med examinatorn Liza Haglund som berömde intentionerna men saknade den stringens som bör känneteckna ett dylikt arbete, fick jag så värdefull handledning av henne som möjiggjorde presentationen av denna reviderade version 2019.

Titel: Att härska genom internkommunikation – En observationsstudie om kvinnliga ledare Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Rama Malki och Malin Frisell Handledare: Monika Wallmon och Svante Brunåker Datum: 2020 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker, med fokus på internkommunikation. Metod: Denna studie är kvalitativ och utgår från en deduktiv ansats. Den empiriska insamlingen av data har genomförts med hjälp av fem ostrukturerade observationer som sedan har tolkats och analyserats. Analys & slutsats: Kvinnliga ledare använder och utsätts framförallt för härskartekniker som är av snällare art eller spelar på känslor, dessutom finns det indikationer på att både biologiskt kön och kommunikationsstil kan påverka vilka tekniker som används. Flera olika härskartekniker används av kvinnliga ledare, och det finns en risk att teknikerna försämrar effektiviteten i kommunikationen. Vi kan därför dra slutsatsen att de kvinnliga ledare vi har observerat bör fortsätta utveckla sin kommunikation genom ökad medvetenhet om härskartekniker, för att den ska bli mer framgångsrik. Examensarbetets bidrag: Härskarteknikerna som har observerats har synliggjorts genom verbal och icke-verbal kommunikation, men även via skämt och seriösare tonläge. Studien har indikerat att kvinnliga ledare som har en mer relationsorienterad kommunikation tenderar att använda sig av härskartekniker som är av snällare art.Studien har även indikerat att de kvinnor som använder sig av en mer manlig kommunikationsstil kan riskera att misstas för att använda härskartekniker. Förslag till vidare studier: Jämförelser mellan män och kvinnor inom olika branscher, och genom större studier, för att kunna dra slutsatser om huruvida det går att generalisera användningen av härskartekniker till biologiskt kön och kommunikationsstil. Ytterligare ett förslag på vidare studier är att studera vilken påverkan stereotyphot har på härskartekniker. Nyckelord: Härskartekniker, internkommunikation, kvinnliga ledare, ledarskap, stereotyper.
Title: To rule through internal communication – An observational study about female leaders Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Rama Malki and Malin Frisell Supervisor: Monika Wallmon and Svante Brunåker Date: 2020 - June Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how female leaders uses and are exposed to master suppression techniques, focusing on internal communication. Method: This study is qualitative with a deductive approach. The empirical material has been conducted and implemented through five unstructured observations and has later been interpreted and analyzed. Analysis & conclusions: Women use and are exposed to master suppression techniques that are more kind or utilizes feelings, and that there are indications that both biological gender and communication styles can affect which techniques that are used. Various master suppression techniques are used by female leaders and risk to impair the effectivity of the communication. Therefore, we can draw the conclusion that the female leaders we have observed should continue to improve their communication by increasing awareness about master suppression techniques, in order to communicate more successfully. Contribution of the thesis: The master suppression techniques have been observed through nonverbal and verbal communication, but also through jokes and a more serious tone. This study has indicated that female leaders have more of a relationship-oriented communication, tend to use master suppression techniques of a kinder nature. The study has also indicated that those women using a masculine communication style, risk to be misunderstood for using master suppression techniques. Suggestions for future research: Comparisons between men and women, in various branch of industries and through larger studies to draw conclusions whether it is possible to generalize master suppression techniques to biological gender and communication style. Furthermore, the effects that stereotypical threats have on master suppression techniques could be researched. Key words: Master suppression techniques, internal communication, female leaders, leadership, stereotypes.

Syftet med den här studien är att identifiera och undersöka olika beteenden i samtalen mellan män och kvinnor i Morgonpasset i P3 för att avgöra hur de manliga och kvinnliga programledarna samt gästerna talar till varandra utifrån ett maskulinitets- och maktperspektiv. Främst undersöks beteenden bestående av maktutövanden, i form av härskartekniker, samt maskulinitet. Analysen sker genom en kritisk diskursanalys, CDA, med hjälp av analysverktyget lexikala val. För att placera analysen i en teoretisk kontext presenteras relevant forskning kring jämställdhet, makt och radio. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier kring CDA, härskartekniker, maskulinitet, mediepåverkan och genus. Materialet för analysen består av delar ur fem valda avsnitt av Morgonpasset i P3. Detta material är hämtat från Sveriges Radios hemsida och radiosändes vecka 44 år 2018.   Resultatet av analysen visar att det utifrån ett maktperspektiv finns skillnader i hur män och kvinnor talar till varandra i Morgonpasset i P3, men att denna skillnad främst beror på individens personlighet och inte på könstillhörighet. Ur ett maskulinitetsperspektiv visar studien att det främst är männen som visar upp maskulina sidor eller gör maskulina yttringar i Morgonpasset i P3.
The purpose of this study is to identify and investigate different behaviors in the conversations between men and women in Morgonpasset i P3. This to determine how the male and female hosts and the guests are speaking to each other in the perspective of masculinity and power. Primarily, behaviors are investigated consisting of power exercises, in the form of master suppression techniques, and masculinity. The analysis is done through a critical discourse analysis, CDA, using lexical choices as an analytical tool. To place the analysis in a theoretical context, relevant research on gender equality, power and radio are presented. The theoretical framework consists of, among others, theories concerning CDA, master suppression techniques, masculinity, media influence and gender. The material for the analysis consists of parts from five selected sections of the Morgonpasset i P3. This material is received from the Swedish Radio website and was broadcasted week 44 in 2018. The result of the analysis shows that, from a perspective of power, there are differences in how men and women speak to each other in Morgonpasset i P3, but the difference mainly depends on the individual's personality and not on gender. From a masculinity perspective, the study shows that it is primarily the men who showcase masculine sides or do masculine manifestations i Morgonpasset i P3.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten.
The purpose of this study is to examine women's experiences of competition and envy between women in the Swedish Armed Forces.Previous research shows that the friction between the women is created because of society's gender policy; women are the subordinate sex whose achievements are not valued the same as men. It also turns out that woman’s needs for confirmation and identification by other women, creates tension.A questionnaire completed by cadets from all the Armed Forces schools shows that envy and competition is not an everyday phenomenon, however, the majority of the female cadets feel that the men, creates competition because the Swedish Armed Forces is an organization made ​​by men for men and a frustration among the women is obvious because of women's and men's different conditions.

Den här undersökningen handlar om maktspelet mellan manliga och kvinnliga politiker i en svensk partiledardebatt från år 2015. Syftet med undersökningen är att se hur män och kvinnor konstruerar makt i en partiledardebatt och om deltagarna har samma förutsättningar, oavsett könstillhörighet. Metoden som används är en samtalsanalys som utförts på en tv-sänd partiledardebatt från år 2015. Denna debatt är också materialet som ligger till grund för den här undersökningen. Stor betydelse för undersökningen har tidigare forskning av Kirsten Gomard (1991, 2001) använts, Gomard har gjort liknande undersökningar som denna. Gällande maktperspektivet används Berit Ås fem härskartekniker, osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, skuld- och skambeläggande och dubbelbestraffning. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor har lika mycket makt och utrymme i debatten som männen har. Den härskarteknik som är mest vanligt förekommande i den här debatten är osynliggörande, men också de fyra andra teknikerna förekommer. Slutsatsen av undersökningen är att kvinnor inte är underlägsna männen i en partiledardebatt, något som Gomard (2001) menade på.

Polismyndigheten har i årtionden präglats av en machokultur och även om synen på kön och könsidentitet förändrats med tiden påvisar studien att den gamla kulturen lever kvar. Myndigheten har en tydlig hierarkisk styrning med strikta regler och förhållningssätt, men som i alla organisationer förekommer informella osynliga maktrelationer även här. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader finns i upplevelse av osynliga maktrelationer till följd av könsidentitet alternativt ålder samt undersöka samband. Studiens teoretiska utgångspunkter är den institutionella makten, det kulturella perspektivet samt fyra härskartekniker som utgör grunden, för att undersöka skillnader i upplevelse av osynliga maktrelationer. Till hjälp har tre forskningsfrågor med tillhörande noll- samt alternativa hypoteser formulerats. Studien utgår från en kvantitativ metod där en enkät förmedlades till medarbetare inom Polismyndigheten, vidare genomfördes en kompletterande intervju för att erhålla djupare förståelse för det kvantitativa resultatets utfall. Resultatet visar en markant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser, dock inte mellan olika åldersgrupper. Vidare visar resultatet ett signifikant samband mellan kvinnor och osynliga maktrelationer, men eftersom urvalet är litet i förhållande till myndigheten går resultatet inte generalisera till populationen och vidare forskning bör ske för att kunna dra generella slutsatser.
For decades the Police Authority has been characterized by a macho culture, and although the perception on sex and gender identity has changed over time, the study shows that the old culture still lives on. The authority has an obvious hierarchical governance with strict rules and approaches, but as in all organizations, informal invisible power relationships exist here as well. The purpose of this study is to examine whether differences exist in the perception of invisible power relationships as a result of gender identity or age, and to investigate -relationships. The theoretical starting points of this study are institutional power, the cultural perspective and four suppression techniques are the basis for exploring differences in the perception of invisible power relationships. To help, three research questions and associated hypotheses have been formulated. The study is based on a quantitative method in which a questionnaire was communicated to employees within the Police Authority, and a supplementary interview was conducted to gain a deeper understanding of the outcome of the quantitative result. The results continue to show a significant connection between women and invisible power relationships, but since the selection is small in relation to the authority, the result does not generalize to the population and further research should be done in order to be able to draw general conclusions.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.

Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.

Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.

Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.

Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent.      The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives.     The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words.