Academic literature on the topic 'Havsnivåer'

Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivån i Lomma. Strategierna tillsammans med handlingsalternativet defend resulterar i ett gestaltningsförslag som på ett hållbart sätt hanterar de väntade havsnivåerna.

”Mark som är eller kan bli olämplig, avseende de boendes hälsa och säkerhet eller om risken föröversvämning, erosion och olyckor är stor, ska ingen bebyggelse planeras eller uppföras. Enmedveten planering för en framtida klimatförändring utvecklar stadens anpassningsförmåga, gör den mindre sårbar och gör att man kan skapa ett mer robust samhälle” (Halmstads översiktsplan 2030) Som klimatet nu förändras, kommer Halmstad inom en snar framtid att få räkna med temperaturhöjningar, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. För en stor och kustnära kommun som Halmstad krävs det att kommunen anpassar sig inför dessa utmaningar och vidtar nödvändiga åtgärder i god tid. Konsekvenserna kan bli stora om anpassning inte sker för ett förändrat framtida klimat. Halmstad kommun har två områden i staden som kräver vidare analys, dessa är Tullkammarkajen och Söder. Tullkammarkajen är ett planerat bostadsområde som ska börja bebyggas 2020 och området Söder är till stor del redan bebyggt. Båda områdena är belägna direkt intill Nissan, som översvämmas vid vattenstånd på cirka +2,0 m ö h. Idag kan staden räkna med extremnivåer på +2,5 m ö h och vid stormen Gorm (2015) rådde ett vattenstånd på +2,37 m ö h. Prognoser från bl.a. SMHI tyder på att havsnivån kommer öka en meter fram till år 2100. Samtidigt minskar återkomsttiderna för vattenstånd på +2,5 m öh från cirka 50 år till endast 2 år fram till år 2100. Medeltemperaturen i Halmstad kommer öka under detta århundrade från 6-8°C till 10-14°C. Antalet varma dagar ökar från 10-15 till 50-55 dagar per år och värmeböljorna under sommaren kommer bli mycket längre, med torka, vattenbrist och i värsta fall dödsfall till följd. Syftet med rapporten har varit att ta fram åtgärdsalternativ för att minska risken för översvämningar och värmeböljor i staden. Samhällets resurser är begränsade, vilket medför att det behövs en så kostnadseffektiv anpassning som är möjligt. Kommunen har idag liten kunskap om de mest lönsammaste alternativen för att minska påverkan från översvämningar och värmeböljor, varför rapporten utreder den frågan. Metod har varit en översvämningssimulering, 14 intervjuer, en litteraturstudie och en samhällsekonomisk bedömning genom en kostnads-nyttoanalys. Fyra olika åtgärdsalternativ, som minskar risken för översvämningar och värmeböljor, redovisas i rapporten och utreder om översvämningsåtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. Åtgärderna innebär bland annat ökad vegetation, höjdsättning, backventiler, vallar, slussport och pumpar. I den samhällsekonomiska bedömningen jämförs nyttan från åtgärderna med kostnader. Analysen visar att trots höga investeringskostnader är samtliga åtgärdsalternativ samhällsekonomiskt lönsamma meden tidshorisont på 100 år fram i tiden.
"Land that is or may be inappropriate, regarding the residents' health and safety or the risk of flooding, erosion and accidents is great, no settlement should be planned or built. An increased awareness in planning for a future climate change develops the city's adaptability, making it less vulnerable and allows it to become a more robust society" (Halmstads översiktsplan 2030). Considering how the world and local society is developing, Halmstad will in the near future experience temperature rise, increased rainfall and rising sea levels. For a large coastal municipality like Halmstad, it is required that the municipality adapt to these challenges and take the necessary measures in good time. The consequences can be devastating if adaptation is not done for a changed future climate. Halmstad has two areas in the city that require further analysis, these are Tullkammarkajen and Söder. Tullkammarkajen is a planned residential area, that will be built in 2020 and Söder is an area that is largely already built. Both areas are located directly next to Nissan, which floods when the water level rises above approximately +2.0 meter above sea level(masl). Today the city can count on extreme levels of +2.5 masl and the autumnstorm Gorm (2015) advised a water level of +2.37 masl. Forecasts from SMHI indicate that the sea level will increase one meter by 2100. At the same time the recurrence times for the water level of +2.5 masl will be reduced from about 50 years to only 2 years until year 2100. The temperature in Sweden will increase during this century and Halmstads average temperature will increase from 6-8°C to 10-14°C. The number of hot days increases from 10-15 to 50-55 days per year and heat waves during the summer will be much longer, with droughts, shortage of water and in worst case deaths as a result. The purpose of the report was to develop policy options for reducing the risk of floods and heat waves in Halmstad. The resources in the society are limited, therefore the most cost-effective adaptation is needed. The municipality currently has no knowledge of the most profitable options for reducing the impact of floods and heat waves, hence this report aims to investigate the matter. Method has been a flood simulation, 14 interviews, a literature review and an economic assessment by a cost-benefit analysis. Four different policy options, which reduce the risk of flooding and heatwaves, are listed in the report and investigate if the flood measures is economically profitable. They include increased vegetation,elevation, check valve, dykes, sluice gate and pumps. The assessment compares the benefits from the actions with the cost in an economic assessment. The analysis shows that despite high investment costs, all proposals for action are economically viable with a time horizon of 100 years.

Stigande havsnivåer är något som idag påverkar kustområden världen över, vilket har lett till att fokus behövt riktas mot att klimatanpassa den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsarbetet är att genom en fallstudie undersöka kommunerna Karlskrona och Ystad arbete med klimatanpassning för havsnivåhöjningar. Vidare är syftet att studera vilken roll digitala planeringsverktyg har. Arbetet ska besvara två frågeställningar där den första handlar om hur respektive kommun arbetar med klimatanpassning för stigande havsnivåer och den andra behandlar digitala planeringsverktygs roll i det arbetet.  Studien bygger på kvalitativa metoder och insamlingen av empiri genomfördes med kvalitativa intervjuer samt konventionella innehållsanalyser. Det teoretiska ramverket består av begreppen: “resiliens”, “anpassningskapacitet”, “digitalisering inom fysisk planering” och “resurskoordinering”. Resultatet visar främst att Karlskrona kommun arbetar med långsiktiga lösningar och samverkan samt att Ystad kommun arbetar proaktivt och utifrån strategier och handlingsplaner. Det framkom även att digitala planeringsverktyg har en mer kompletterande roll i kommunernas arbete.
Sea level rise affects coastal areas around the world, which has made urban planning move towards climate adaptation. The purpose of this paper is to understand how the municipalities of Karlskrona and Ystad work with climate adaptation for sea level rise and what part digital planning tools have. The paper has two main issues which aims to understand how climate adaptation for rising seas is implemented in the municipalities and the role of digital planning tools.  The study is based on qualitative methods and the data was collected with qualitative interviews and conventional content analysis. The theoretical framework includes: “resilience”, “adaptation capacity”, “digitalization in urban planning” and “resource coordination”. The results shows that the municipality of Karlskrona works with long term solutions and cooperation, and that the municipality of Ystad works proactively with strategies. Lastly it became clear that digital planning tools have a complementary part in the municipalities work.

Inom den fysiska planeringen idag tycks det råda en viss osäkerhet kring hur risker i samband med framtida klimatförändringar och mer specifikt hur risken för stigande havsnivåer, bör hanteras. Det tycks råda en konflikt mellan att bygga bostäder i attraktiva vattennära lägen samt att vidta de åtgärder som behövs för att minska riskerna och minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Syftet med detta arbete har därför varit att nå en ökad kunskap kring hur den fysiska planeringen hanterar riskerna för ett förändrat klimat och specifikt riskerna med de stigande havsnivåerna, genom att granska hur dessa har hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg. Vidare har syftet varit att diskutera lämpliga riktlinjer för framtida planering av vattennära bebyggelse genom att besvara följande frågeställningar: Hur har klimatfrågan och framförallt riskerna med de stigande havsnivåerna, hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg? Finns det någon skillnad mellan hanteringen av klimatrisker och hanteringen av miljörisker? Vilka generella slutsatser kan dras utifrån fallet Norra Älvstranden? På vilket sätt kan slutsatserna tillämpas för att förbättra strategierna inför planering av framtida vattennära bebyggelse? En fallstudie har gjorts över Norra Älvstranden i Göteborg. Metoden som använts har varit en kvalitativ dokumentstudie. De dokument som studerats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt 14 antagna detaljplaner som omfattas av fallstudien. Plandokumenten har analyserats var för sig utifrån följande analysfrågor: Hur beskriver översiktsplanen vattnet och specifikt risken för stigande havsnivåer? Vilket är det minsta tillåtna avståndet från vattnet till bebyggelse? Vilken höjd över kommunens nollplan är den lägst tillåtna för bebyggelse i markplan? Var och i vilken omfattning i plandokumenten hanteras miljörisker?(a) generellt, och (b) i synnerhet riskerna med stigande havsnivåer? Beskrivs vattnet som en möjlighet eller ett hot? De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien har varit kopplade till hur den fysiska planeringen hanterar risker i vad som en del kallar för risksamhället. Begrepp som riskhantering, osäkerhet, riskmedvetandet diskuteras samt vilka problem kommuner och myndigheters organisering kan medföra gällande hantering av risker. Även vår tids tekniska utveckling och beroende av experter diskuteras. Att klimatet förändras till följd av mänsklig aktivitet har konstaterats. De har fått till följd att havsnivåerna stiger vilket medför stora konsekvenser för det svenska samhället där översvämningar är en av de mest uppenbara konsekvenserna eftersom både byggnader och naturmiljöer riskerar att drabbas. Hur sårbart ett samhälle är beror ofta på dess lokalisering. De städer och tätorter som är lokaliserade intill vattendrag och längs kusten är mer sårbara än de som ligger i högre terräng. Norra Älvstranden i Göteborg ligger både vattennära och relativt lågt och har tidigare varit en plats för hamnverksamheter och industri men som under 1990-talet omvandlats till ett attraktivt bostadsområde men fina kvaliteter. Av de granskade översiktsplanerna framgår att det skett en förändring i synen på vattnet, från att endast ha varit ett positivt element till att ses som en riskfaktor som kräver en beredskap samt en långsiktig planering. Av de analyserade detaljplanerna det först i de två sista planerna som det beskrivs vilka konsekvenser en stigande vattennivå skulle kunna få. I dessa planer framgår ett framtidstänkande där man föreslår att förebygga översvämningsriskerna genom att höja lägsta grundläggningsnivåerna med ytterligare 0,5 meter. Utifrån analysen av detaljplanerna kan slutsatsen dras att de miljörisker som beskrivits har varit oförändrade över tid från det att den första planen antogs och fram till idag samt att ett nytt förhållningssätt av hanteringen av vattenfrågan kan urskiljas under de senare åren.

På grund av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sker en pågående havsnivåhöjning. IPCC har i sina klimatscenarier kommit fram till att havet förväntas stiga mellan 28 cm och 98 cm till år 2100, vilket kommer att leda till stora konsekvenser för människa och samhälle. Förhöjda havsnivåer förväntas även ha en stor påverkan på kustnära naturvärden, bland annat för ett flertal Natura 2000-naturtyper. Den här studien visar för första gången vilka nationella effekter en havsnivåhöjning kan ha på skyddad natur i Sverige. Studien har undersökt hur stor andel av svenska naturreservat och Natura 2000-naturtyper som kommer att påverkas vid de projicerade havsnivåförändringarna i tre av IPCC:s klimatscenarier. Mellan 34 och 102 reservat kommer att förlora minst 5% av sin totalyta beroende på scenario, detta motsvarar landförluster med ca 750-4640 hektar. Av Sveriges totala yta kommer minst 5% hos 14-15 naturtyper att hamna under havsytan. Fyra av de naturtyper som förväntas drabbas hårdast vid det högsta scenariot är; Driftvallar (46%), Glasörtstränder (85%), Salta strandängar (42%) och Strandängar vid Östersjön (44%). Forskning har däremot visat på att en god förvaltning av omgivande mark är av yttersta vikt för naturtypers och arters överlevnad, exempelvis kan vissa naturtyper förflytta sig inåt land när havet stiger. Det krävs därför en klimatanpassad och adaptiv naturvård där hotade naturtyper och naturvärden ges möjlighet att sprida sig till lämpligare miljöer allteftersom klimatet förändras.
Due to climate change and global warming, there is an ongoing sea level rise. IPCC has published four climate scenarios that show the projected changes in climate until the year 2100. The global sea levels are estimated to rise between 28 and 98 cm, which will result in great consequences for coastal landscape and protected nature. This study is the first in Sweden to analyze which consequences a sea level rise will have on protected nature in Sweden. A geographical analysis has been made of how much of the Swedish nature reserves and Natura 2000-habitat types that are going to be covered by the sea in three of the climate scenarios. The sea will cover more than 5% of the total area in 34-102 nature reserves depending on which scenario takes place, which means a loss of 750-4640 hectares. More than 5% of 14-15 Natura 2000-habitat types in Sweden will be covered by the sea. Four of the habitat types that are most affected in the worst scenario are; Annual vegetation of drift lines (46%), Salicornia and other annuals colonizing mud and sand (85%), Atlantic salt meadows (42%) and Boreal Baltic coastal meadows (44%). Recent research has shown that habitat loss due to climate change and sea level rise can be avoided if species and habitats are allowed to move inland, and that management of surrounding areas are of high importance in conservation biology. It is therefore essential to use conservation strategies that are adapted to sea level rise.

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

Till följd av ett förändrat klimat stiger havsnivåerna och extrema väderhändelser blir allt vanligare, vilket i sin tur kommer innebära en ökad översvämningsrisk. Anpassningsarbetet sker huvudsakligen på lokal nivå, då nationell styrning saknas och kommunerna själv planerar sin mark i översiktsplaner och har kommunalt självstyre. Avsaknad av nationella strategier och finansiering gör att kommunens egen kapacitet anses vara avgörande för klimatanpassningen på lokal nivå. Kommunens förmåga att klimatanpassa anses utgöras av den egna anpassningskapaciteten som är bestående och avgörs av lokala tillgängliga faktorer i form av; kunskap och medvetenhet, politiskt engagemang, socialt och humant kapital, samt ekonomiska resurser. Syftet med studien är att undersöka hur Malmö kommuns anpassningsarbete kring översvämningar som orsakas av en höjning av havsnivån och extremväder ser ut för framtiden. Studien bygger på en fallstudie över Malmö kommuns klimatanpssningsarbete i översvämningsfrågan. Det har gjorts en kartläggning över riskerna med dessa effekter av ett förändrat klimat och hur kommunen skall arbeta mot dessa risker. Samt vilka svårigheter och behov som finns för anpassningsarbetet. Begreppen anpassningskapacitet och resiliens har använts för att analysera och föra en diskussion kring Malmös klimatanpssningsarbete. Studien visar att anpassning lokalt har svårigheter och utmaningar som rör kommunen inom sitt klimatarbete. Att klimatanpassa är till stor del en prioriteringsfråga, en ekonomisk fråga och en ansvarsfråga inom kommunen med avvägningar som måste göras mellan lokala målsättningar samt med nationella intressen. Malmö kommun ser svårigheter med att kunna anpassa till ett förändrat klimat då finansiering saknas och att det sker interna intressekonflikter mellan kommunens förvaltningar. Osäkra prognoser som sträcker sig över lång tid samt kunskapsluckor har gjort att skyfall och nederbörd är prioriterat i Malmös klimatarbete idag. Studien visar ett antal förbättringsförslag som kommunen samt nationella myndigheter kan arbeta med som kan utveckla anpassningsarbetet. Roller, ansvar och finansiering måste klargöras. Vägledning och stöd från myndigheter måste vara tydligare och stötta den lokala anpassningen i form av förbättring av den nuvarande lagstiftningen och att klyftan mellan nationell och lokal nivå minskar. Kommunen ser behovet av samsyn och att lokala aktörer involveras för att förbättra anpassningen. Kompetenshöjning och samlande av kommunens egen kunskap samt information till samhällets övriga aktörer anses vara ett sätt att få ett mer effektivt klimatanpassningsarbete och därmed höja den egna anpassningskapaciteten.
As a result of climate change rising sea levels and extreme weather events are becoming more common, which in turn will mean an increased flood risk. Customization work takes place mainly at local level, in which national governance is lacking and municipalities have planned their land in master plans and local self-government. Lack of national strategies and financing will allow the municipality's own capacity is considered to be crucial for climate change adaptation at the local level. The municipality's ability to adjust the climate is considered to be their own adaptive capacity that is enduring and is determined by local factors available in the form of; knowledge and awareness, political participation, social and human capital, and financial resources. The purpose of the study is to investigate the Malmö municipality adaptation efforts around the flooding caused by sea level rise and extreme weather looks to the future. The study is based on a case study of Malmö municipality klimatanpssningsarbete in flood issue. It has made a survey of the risks associated with these effects of a changing climate and how the municipality should work against these risks. As well as the difficulties and needs for adaptation work. The concepts of adaptive capacity and resilience has been used to analyze and exchange views on Malmö's klimatanpssningsarbete. The study shows that adaptation locally difficulties and challenges related to the municipality in its climate. Climate adaptation is largely a priority issue, an economic issue and a liability in the municipality with the trade-offs that must be made between local objectives and national interests. Malmö sees difficulties to adapt to a changing climate when funding is available and that there is internal conflict of interest between municipal administrations. Uncertain forecasts that extend over a long period of time and knowledge gaps have been made to downpour and the rain are given priority in Malmö's climate work today. The study shows a number of suggested improvements as the municipality and the national authorities can work with who can develop adaptation measures. Roles, responsibilities and funding must be clarified. Guidance and support from the authorities must be clearer and support local adaptation in the form of improvement of the current legislation, and that the gap between the national and local level decreases. The municipality sees the need for consensus and local stakeholders involved in order to improve the alignment. Capacity building and unifying of the municipality's own knowledge and information to society's other players are considered to be a way to get a more effective climate adaptation work and thus increase their adaptive capacity.

Globala klimatförändringar med en ökad havsnivå leder till att flacka landområden översvämmas, vilket drabbar värdefulla livsmiljöer och ekosystem längs med kusten. Den här undersökningens syfte är att genom en fjärranalys i ett geografiskt informationssystem kartlägga omfattningen av havsstrandängar i Blekinge län som hotas att försvinna till följd av en stigande havsnivå på 0,5 m respektive 1 m. För att vidare identifiera spridningsmöjligheter och en möjlig framtida utbredning för habitatet inåt land vid en förändrad havsnivå. Slutligen kommer fjärranalysens tillförlitlighet i avseendet att hitta spridningsmöjligheter utvärderas efter fältstudier i två utvalda referensområden. Resultatet visar att 98 % av Blekinges befintliga havsstrandängar hotas att försvinna till följd av en ökad havsnivå – men att det finns spridningsmöjligheter inåt land. Undersökningen har lokaliserat spridningsmöjligheter på mark med naturliga förutsättningar för att bli havsstrandäng, vilket anses vara en tillförlitlig tolkningsmetod som pekar på att habitatets utbredningsområde i länet kommer att minska. Det är därför viktigt att Länsstyrelsen i Blekinge arbetar för att så tidigt som möjligt skyddar och hävdar tänkbar utvecklingsmark tillsammans med dagens befintliga havsstrandängar för att underlätta arternas spridning i landskapet och bevara ett biologiskt värdefullt habitat till kommande generationer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla förståelsen för varför individer väljer att bosätta sig i ett översvämningsriskområde. Uppsatsen bygger på en fallstudie av 16 villa- och radhusägare i bostadsområdet Skanörs vångar på Falsterbonäset, Skåne. Per telefon har bostadsägarna intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring sitt val av bostadsort och hur de ser på ansvaret för förebyggande av översvämningsskador. Svaren har därefter analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk som behandlar riskuppfattning med fokus på översvämningsrisk. Resultaten visar att få bostadsägare känner oro för att drabbas av höga havsnivåer, delvis eftersom de inte ser översvämningsrisken som nära förestående. En annan orsak till avsaknaden av oro, som stärks av tidigare studier, kan vara bostadsägarnas tillit till kommun och stat samt tilltron till planerade skyddsåtgärder. Bostadsägarna anser att främst kommunen och staten, snarare än de som individer, bär ansvaret för att hantera riskerna som uppstår med höjda havsnivåer, vilket avviker från länsstyrelsens riktlinje gällande bostadsägares ansvar vid översvämning. Uppsatsen indikerar att människor väljer att flytta till ett översvämningsriskområde, även om de har andra alternativ, då de litar på att någon annan tar ansvaret för att bostaden är säker samt för att fördelarna med bostaden och riskkällan – havet – överväger den upplevda risken.