Dissertations / Theses on the topic 'Havsnivåer'

Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivån i Lomma. Strategierna tillsammans med handlingsalternativet defend resulterar i ett gestaltningsförslag som på ett hållbart sätt hanterar de väntade havsnivåerna.

”Mark som är eller kan bli olämplig, avseende de boendes hälsa och säkerhet eller om risken föröversvämning, erosion och olyckor är stor, ska ingen bebyggelse planeras eller uppföras. Enmedveten planering för en framtida klimatförändring utvecklar stadens anpassningsförmåga, gör den mindre sårbar och gör att man kan skapa ett mer robust samhälle” (Halmstads översiktsplan 2030) Som klimatet nu förändras, kommer Halmstad inom en snar framtid att få räkna med temperaturhöjningar, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. För en stor och kustnära kommun som Halmstad krävs det att kommunen anpassar sig inför dessa utmaningar och vidtar nödvändiga åtgärder i god tid. Konsekvenserna kan bli stora om anpassning inte sker för ett förändrat framtida klimat. Halmstad kommun har två områden i staden som kräver vidare analys, dessa är Tullkammarkajen och Söder. Tullkammarkajen är ett planerat bostadsområde som ska börja bebyggas 2020 och området Söder är till stor del redan bebyggt. Båda områdena är belägna direkt intill Nissan, som översvämmas vid vattenstånd på cirka +2,0 m ö h. Idag kan staden räkna med extremnivåer på +2,5 m ö h och vid stormen Gorm (2015) rådde ett vattenstånd på +2,37 m ö h. Prognoser från bl.a. SMHI tyder på att havsnivån kommer öka en meter fram till år 2100. Samtidigt minskar återkomsttiderna för vattenstånd på +2,5 m öh från cirka 50 år till endast 2 år fram till år 2100. Medeltemperaturen i Halmstad kommer öka under detta århundrade från 6-8°C till 10-14°C. Antalet varma dagar ökar från 10-15 till 50-55 dagar per år och värmeböljorna under sommaren kommer bli mycket längre, med torka, vattenbrist och i värsta fall dödsfall till följd. Syftet med rapporten har varit att ta fram åtgärdsalternativ för att minska risken för översvämningar och värmeböljor i staden. Samhällets resurser är begränsade, vilket medför att det behövs en så kostnadseffektiv anpassning som är möjligt. Kommunen har idag liten kunskap om de mest lönsammaste alternativen för att minska påverkan från översvämningar och värmeböljor, varför rapporten utreder den frågan. Metod har varit en översvämningssimulering, 14 intervjuer, en litteraturstudie och en samhällsekonomisk bedömning genom en kostnads-nyttoanalys. Fyra olika åtgärdsalternativ, som minskar risken för översvämningar och värmeböljor, redovisas i rapporten och utreder om översvämningsåtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. Åtgärderna innebär bland annat ökad vegetation, höjdsättning, backventiler, vallar, slussport och pumpar. I den samhällsekonomiska bedömningen jämförs nyttan från åtgärderna med kostnader. Analysen visar att trots höga investeringskostnader är samtliga åtgärdsalternativ samhällsekonomiskt lönsamma meden tidshorisont på 100 år fram i tiden.
"Land that is or may be inappropriate, regarding the residents' health and safety or the risk of flooding, erosion and accidents is great, no settlement should be planned or built. An increased awareness in planning for a future climate change develops the city's adaptability, making it less vulnerable and allows it to become a more robust society" (Halmstads översiktsplan 2030). Considering how the world and local society is developing, Halmstad will in the near future experience temperature rise, increased rainfall and rising sea levels. For a large coastal municipality like Halmstad, it is required that the municipality adapt to these challenges and take the necessary measures in good time. The consequences can be devastating if adaptation is not done for a changed future climate. Halmstad has two areas in the city that require further analysis, these are Tullkammarkajen and Söder. Tullkammarkajen is a planned residential area, that will be built in 2020 and Söder is an area that is largely already built. Both areas are located directly next to Nissan, which floods when the water level rises above approximately +2.0 meter above sea level(masl). Today the city can count on extreme levels of +2.5 masl and the autumnstorm Gorm (2015) advised a water level of +2.37 masl. Forecasts from SMHI indicate that the sea level will increase one meter by 2100. At the same time the recurrence times for the water level of +2.5 masl will be reduced from about 50 years to only 2 years until year 2100. The temperature in Sweden will increase during this century and Halmstads average temperature will increase from 6-8°C to 10-14°C. The number of hot days increases from 10-15 to 50-55 days per year and heat waves during the summer will be much longer, with droughts, shortage of water and in worst case deaths as a result. The purpose of the report was to develop policy options for reducing the risk of floods and heat waves in Halmstad. The resources in the society are limited, therefore the most cost-effective adaptation is needed. The municipality currently has no knowledge of the most profitable options for reducing the impact of floods and heat waves, hence this report aims to investigate the matter. Method has been a flood simulation, 14 interviews, a literature review and an economic assessment by a cost-benefit analysis. Four different policy options, which reduce the risk of flooding and heatwaves, are listed in the report and investigate if the flood measures is economically profitable. They include increased vegetation,elevation, check valve, dykes, sluice gate and pumps. The assessment compares the benefits from the actions with the cost in an economic assessment. The analysis shows that despite high investment costs, all proposals for action are economically viable with a time horizon of 100 years.

Stigande havsnivåer är något som idag påverkar kustområden världen över, vilket har lett till att fokus behövt riktas mot att klimatanpassa den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsarbetet är att genom en fallstudie undersöka kommunerna Karlskrona och Ystad arbete med klimatanpassning för havsnivåhöjningar. Vidare är syftet att studera vilken roll digitala planeringsverktyg har. Arbetet ska besvara två frågeställningar där den första handlar om hur respektive kommun arbetar med klimatanpassning för stigande havsnivåer och den andra behandlar digitala planeringsverktygs roll i det arbetet.  Studien bygger på kvalitativa metoder och insamlingen av empiri genomfördes med kvalitativa intervjuer samt konventionella innehållsanalyser. Det teoretiska ramverket består av begreppen: “resiliens”, “anpassningskapacitet”, “digitalisering inom fysisk planering” och “resurskoordinering”. Resultatet visar främst att Karlskrona kommun arbetar med långsiktiga lösningar och samverkan samt att Ystad kommun arbetar proaktivt och utifrån strategier och handlingsplaner. Det framkom även att digitala planeringsverktyg har en mer kompletterande roll i kommunernas arbete.
Sea level rise affects coastal areas around the world, which has made urban planning move towards climate adaptation. The purpose of this paper is to understand how the municipalities of Karlskrona and Ystad work with climate adaptation for sea level rise and what part digital planning tools have. The paper has two main issues which aims to understand how climate adaptation for rising seas is implemented in the municipalities and the role of digital planning tools.  The study is based on qualitative methods and the data was collected with qualitative interviews and conventional content analysis. The theoretical framework includes: “resilience”, “adaptation capacity”, “digitalization in urban planning” and “resource coordination”. The results shows that the municipality of Karlskrona works with long term solutions and cooperation, and that the municipality of Ystad works proactively with strategies. Lastly it became clear that digital planning tools have a complementary part in the municipalities work.

Inom den fysiska planeringen idag tycks det råda en viss osäkerhet kring hur risker i samband med framtida klimatförändringar och mer specifikt hur risken för stigande havsnivåer, bör hanteras. Det tycks råda en konflikt mellan att bygga bostäder i attraktiva vattennära lägen samt att vidta de åtgärder som behövs för att minska riskerna och minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Syftet med detta arbete har därför varit att nå en ökad kunskap kring hur den fysiska planeringen hanterar riskerna för ett förändrat klimat och specifikt riskerna med de stigande havsnivåerna, genom att granska hur dessa har hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg. Vidare har syftet varit att diskutera lämpliga riktlinjer för framtida planering av vattennära bebyggelse genom att besvara följande frågeställningar: Hur har klimatfrågan och framförallt riskerna med de stigande havsnivåerna, hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg? Finns det någon skillnad mellan hanteringen av klimatrisker och hanteringen av miljörisker? Vilka generella slutsatser kan dras utifrån fallet Norra Älvstranden? På vilket sätt kan slutsatserna tillämpas för att förbättra strategierna inför planering av framtida vattennära bebyggelse? En fallstudie har gjorts över Norra Älvstranden i Göteborg. Metoden som använts har varit en kvalitativ dokumentstudie. De dokument som studerats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt 14 antagna detaljplaner som omfattas av fallstudien. Plandokumenten har analyserats var för sig utifrån följande analysfrågor: Hur beskriver översiktsplanen vattnet och specifikt risken för stigande havsnivåer? Vilket är det minsta tillåtna avståndet från vattnet till bebyggelse? Vilken höjd över kommunens nollplan är den lägst tillåtna för bebyggelse i markplan? Var och i vilken omfattning i plandokumenten hanteras miljörisker?(a) generellt, och (b) i synnerhet riskerna med stigande havsnivåer? Beskrivs vattnet som en möjlighet eller ett hot? De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien har varit kopplade till hur den fysiska planeringen hanterar risker i vad som en del kallar för risksamhället. Begrepp som riskhantering, osäkerhet, riskmedvetandet diskuteras samt vilka problem kommuner och myndigheters organisering kan medföra gällande hantering av risker. Även vår tids tekniska utveckling och beroende av experter diskuteras. Att klimatet förändras till följd av mänsklig aktivitet har konstaterats. De har fått till följd att havsnivåerna stiger vilket medför stora konsekvenser för det svenska samhället där översvämningar är en av de mest uppenbara konsekvenserna eftersom både byggnader och naturmiljöer riskerar att drabbas. Hur sårbart ett samhälle är beror ofta på dess lokalisering. De städer och tätorter som är lokaliserade intill vattendrag och längs kusten är mer sårbara än de som ligger i högre terräng. Norra Älvstranden i Göteborg ligger både vattennära och relativt lågt och har tidigare varit en plats för hamnverksamheter och industri men som under 1990-talet omvandlats till ett attraktivt bostadsområde men fina kvaliteter. Av de granskade översiktsplanerna framgår att det skett en förändring i synen på vattnet, från att endast ha varit ett positivt element till att ses som en riskfaktor som kräver en beredskap samt en långsiktig planering. Av de analyserade detaljplanerna det först i de två sista planerna som det beskrivs vilka konsekvenser en stigande vattennivå skulle kunna få. I dessa planer framgår ett framtidstänkande där man föreslår att förebygga översvämningsriskerna genom att höja lägsta grundläggningsnivåerna med ytterligare 0,5 meter. Utifrån analysen av detaljplanerna kan slutsatsen dras att de miljörisker som beskrivits har varit oförändrade över tid från det att den första planen antogs och fram till idag samt att ett nytt förhållningssätt av hanteringen av vattenfrågan kan urskiljas under de senare åren.

På grund av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sker en pågående havsnivåhöjning. IPCC har i sina klimatscenarier kommit fram till att havet förväntas stiga mellan 28 cm och 98 cm till år 2100, vilket kommer att leda till stora konsekvenser för människa och samhälle. Förhöjda havsnivåer förväntas även ha en stor påverkan på kustnära naturvärden, bland annat för ett flertal Natura 2000-naturtyper. Den här studien visar för första gången vilka nationella effekter en havsnivåhöjning kan ha på skyddad natur i Sverige. Studien har undersökt hur stor andel av svenska naturreservat och Natura 2000-naturtyper som kommer att påverkas vid de projicerade havsnivåförändringarna i tre av IPCC:s klimatscenarier. Mellan 34 och 102 reservat kommer att förlora minst 5% av sin totalyta beroende på scenario, detta motsvarar landförluster med ca 750-4640 hektar. Av Sveriges totala yta kommer minst 5% hos 14-15 naturtyper att hamna under havsytan. Fyra av de naturtyper som förväntas drabbas hårdast vid det högsta scenariot är; Driftvallar (46%), Glasörtstränder (85%), Salta strandängar (42%) och Strandängar vid Östersjön (44%). Forskning har däremot visat på att en god förvaltning av omgivande mark är av yttersta vikt för naturtypers och arters överlevnad, exempelvis kan vissa naturtyper förflytta sig inåt land när havet stiger. Det krävs därför en klimatanpassad och adaptiv naturvård där hotade naturtyper och naturvärden ges möjlighet att sprida sig till lämpligare miljöer allteftersom klimatet förändras.
Due to climate change and global warming, there is an ongoing sea level rise. IPCC has published four climate scenarios that show the projected changes in climate until the year 2100. The global sea levels are estimated to rise between 28 and 98 cm, which will result in great consequences for coastal landscape and protected nature. This study is the first in Sweden to analyze which consequences a sea level rise will have on protected nature in Sweden. A geographical analysis has been made of how much of the Swedish nature reserves and Natura 2000-habitat types that are going to be covered by the sea in three of the climate scenarios. The sea will cover more than 5% of the total area in 34-102 nature reserves depending on which scenario takes place, which means a loss of 750-4640 hectares. More than 5% of 14-15 Natura 2000-habitat types in Sweden will be covered by the sea. Four of the habitat types that are most affected in the worst scenario are; Annual vegetation of drift lines (46%), Salicornia and other annuals colonizing mud and sand (85%), Atlantic salt meadows (42%) and Boreal Baltic coastal meadows (44%). Recent research has shown that habitat loss due to climate change and sea level rise can be avoided if species and habitats are allowed to move inland, and that management of surrounding areas are of high importance in conservation biology. It is therefore essential to use conservation strategies that are adapted to sea level rise.

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

Till följd av ett förändrat klimat stiger havsnivåerna och extrema väderhändelser blir allt vanligare, vilket i sin tur kommer innebära en ökad översvämningsrisk. Anpassningsarbetet sker huvudsakligen på lokal nivå, då nationell styrning saknas och kommunerna själv planerar sin mark i översiktsplaner och har kommunalt självstyre. Avsaknad av nationella strategier och finansiering gör att kommunens egen kapacitet anses vara avgörande för klimatanpassningen på lokal nivå. Kommunens förmåga att klimatanpassa anses utgöras av den egna anpassningskapaciteten som är bestående och avgörs av lokala tillgängliga faktorer i form av; kunskap och medvetenhet, politiskt engagemang, socialt och humant kapital, samt ekonomiska resurser. Syftet med studien är att undersöka hur Malmö kommuns anpassningsarbete kring översvämningar som orsakas av en höjning av havsnivån och extremväder ser ut för framtiden. Studien bygger på en fallstudie över Malmö kommuns klimatanpssningsarbete i översvämningsfrågan. Det har gjorts en kartläggning över riskerna med dessa effekter av ett förändrat klimat och hur kommunen skall arbeta mot dessa risker. Samt vilka svårigheter och behov som finns för anpassningsarbetet. Begreppen anpassningskapacitet och resiliens har använts för att analysera och föra en diskussion kring Malmös klimatanpssningsarbete. Studien visar att anpassning lokalt har svårigheter och utmaningar som rör kommunen inom sitt klimatarbete. Att klimatanpassa är till stor del en prioriteringsfråga, en ekonomisk fråga och en ansvarsfråga inom kommunen med avvägningar som måste göras mellan lokala målsättningar samt med nationella intressen. Malmö kommun ser svårigheter med att kunna anpassa till ett förändrat klimat då finansiering saknas och att det sker interna intressekonflikter mellan kommunens förvaltningar. Osäkra prognoser som sträcker sig över lång tid samt kunskapsluckor har gjort att skyfall och nederbörd är prioriterat i Malmös klimatarbete idag. Studien visar ett antal förbättringsförslag som kommunen samt nationella myndigheter kan arbeta med som kan utveckla anpassningsarbetet. Roller, ansvar och finansiering måste klargöras. Vägledning och stöd från myndigheter måste vara tydligare och stötta den lokala anpassningen i form av förbättring av den nuvarande lagstiftningen och att klyftan mellan nationell och lokal nivå minskar. Kommunen ser behovet av samsyn och att lokala aktörer involveras för att förbättra anpassningen. Kompetenshöjning och samlande av kommunens egen kunskap samt information till samhällets övriga aktörer anses vara ett sätt att få ett mer effektivt klimatanpassningsarbete och därmed höja den egna anpassningskapaciteten.
As a result of climate change rising sea levels and extreme weather events are becoming more common, which in turn will mean an increased flood risk. Customization work takes place mainly at local level, in which national governance is lacking and municipalities have planned their land in master plans and local self-government. Lack of national strategies and financing will allow the municipality's own capacity is considered to be crucial for climate change adaptation at the local level. The municipality's ability to adjust the climate is considered to be their own adaptive capacity that is enduring and is determined by local factors available in the form of; knowledge and awareness, political participation, social and human capital, and financial resources. The purpose of the study is to investigate the Malmö municipality adaptation efforts around the flooding caused by sea level rise and extreme weather looks to the future. The study is based on a case study of Malmö municipality klimatanpssningsarbete in flood issue. It has made a survey of the risks associated with these effects of a changing climate and how the municipality should work against these risks. As well as the difficulties and needs for adaptation work. The concepts of adaptive capacity and resilience has been used to analyze and exchange views on Malmö's klimatanpssningsarbete. The study shows that adaptation locally difficulties and challenges related to the municipality in its climate. Climate adaptation is largely a priority issue, an economic issue and a liability in the municipality with the trade-offs that must be made between local objectives and national interests. Malmö sees difficulties to adapt to a changing climate when funding is available and that there is internal conflict of interest between municipal administrations. Uncertain forecasts that extend over a long period of time and knowledge gaps have been made to downpour and the rain are given priority in Malmö's climate work today. The study shows a number of suggested improvements as the municipality and the national authorities can work with who can develop adaptation measures. Roles, responsibilities and funding must be clarified. Guidance and support from the authorities must be clearer and support local adaptation in the form of improvement of the current legislation, and that the gap between the national and local level decreases. The municipality sees the need for consensus and local stakeholders involved in order to improve the alignment. Capacity building and unifying of the municipality's own knowledge and information to society's other players are considered to be a way to get a more effective climate adaptation work and thus increase their adaptive capacity.

Globala klimatförändringar med en ökad havsnivå leder till att flacka landområden översvämmas, vilket drabbar värdefulla livsmiljöer och ekosystem längs med kusten. Den här undersökningens syfte är att genom en fjärranalys i ett geografiskt informationssystem kartlägga omfattningen av havsstrandängar i Blekinge län som hotas att försvinna till följd av en stigande havsnivå på 0,5 m respektive 1 m. För att vidare identifiera spridningsmöjligheter och en möjlig framtida utbredning för habitatet inåt land vid en förändrad havsnivå. Slutligen kommer fjärranalysens tillförlitlighet i avseendet att hitta spridningsmöjligheter utvärderas efter fältstudier i två utvalda referensområden. Resultatet visar att 98 % av Blekinges befintliga havsstrandängar hotas att försvinna till följd av en ökad havsnivå – men att det finns spridningsmöjligheter inåt land. Undersökningen har lokaliserat spridningsmöjligheter på mark med naturliga förutsättningar för att bli havsstrandäng, vilket anses vara en tillförlitlig tolkningsmetod som pekar på att habitatets utbredningsområde i länet kommer att minska. Det är därför viktigt att Länsstyrelsen i Blekinge arbetar för att så tidigt som möjligt skyddar och hävdar tänkbar utvecklingsmark tillsammans med dagens befintliga havsstrandängar för att underlätta arternas spridning i landskapet och bevara ett biologiskt värdefullt habitat till kommande generationer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla förståelsen för varför individer väljer att bosätta sig i ett översvämningsriskområde. Uppsatsen bygger på en fallstudie av 16 villa- och radhusägare i bostadsområdet Skanörs vångar på Falsterbonäset, Skåne. Per telefon har bostadsägarna intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring sitt val av bostadsort och hur de ser på ansvaret för förebyggande av översvämningsskador. Svaren har därefter analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk som behandlar riskuppfattning med fokus på översvämningsrisk. Resultaten visar att få bostadsägare känner oro för att drabbas av höga havsnivåer, delvis eftersom de inte ser översvämningsrisken som nära förestående. En annan orsak till avsaknaden av oro, som stärks av tidigare studier, kan vara bostadsägarnas tillit till kommun och stat samt tilltron till planerade skyddsåtgärder. Bostadsägarna anser att främst kommunen och staten, snarare än de som individer, bär ansvaret för att hantera riskerna som uppstår med höjda havsnivåer, vilket avviker från länsstyrelsens riktlinje gällande bostadsägares ansvar vid översvämning. Uppsatsen indikerar att människor väljer att flytta till ett översvämningsriskområde, även om de har andra alternativ, då de litar på att någon annan tar ansvaret för att bostaden är säker samt för att fördelarna med bostaden och riskkällan – havet – överväger den upplevda risken.

Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö. Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån. För att uppnå studiens syfte genomfördes dels en intervju och dels en dokumentstudie. Intervjun genomfördes med Ulf Moback som arbetar som landskapsarkitekt på Göteborgs stad. I dokumentstudien studerades Malmö Stads framtida planer för att skydda sig mot den stigande havsnivån. De resultat som framkom analyserades sedan utifrån fem olika steg som Länsstyrelsen (2011) anser vara viktiga i arbetet med att anpassa städer för att klara stigande havsnivåer. Studiens syfte och frågeställningar uppfylldes och resultatet belyser att städerna vidtar flera olika åtgärder för att skydda sig från en stigande havsnivå. Det finns också en mängd likheter i de båda städernas tankar kring hur de skall skydda sig för det stigande havet. En gemensam nämnare i deras arbete är att båda städerna har för avsikt att anlägga ett större översvämningsskydd i form av olika typer av barriärer. En annan gemensam nämnare i städernas arbete är att de verkar se konsekvenslindring som en viktig åtgärd. Denna konsekvenslindring består framförallt av att en anpassning av byggnader sker för att de skall tåla en eventuell översvämning. Ett ytterligare resultat som framkom i studien var att dessa två svenska städer ser Nederländerna som ett gott exempel när det gäller arbetet med att skydda sig mot de stigande havsnivåerna. De hämtar också mycket tips och erfarenheter från Nederländerna när det gäller att bygga olika former av översvämningsskydd.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters. The effect will be largerin the two remaining scenarios and include urban areas. Värmdö´s efforts of taking sea-levelrise in to consideration are flawed and they should more seriously consider future sea-levelrise as a threat.
Havsnivån höjs idag som en konsekvens av de rådande klimatförändringarna. Denna rapportutreder de möjliga konsekvenserna av havsnivåhöjningen i Värmdö kommun med specielltfokus på vägar och bebyggelse. Fyra scenarier av havsnivåhöjning på 0,5, 1,5, 2,5 meter samtett värstascenario på 3,9 meter har studeras med hjälp av grafiska information system (GIS) iarcMap. Rapporten undersöker också hur Värmdö kommun tagit hänsyn till en framtidahavsnivåhöjning i sin planering idag. Resultatet visar att landhöjning och havsnivåhöjning tarut varandra i det scenario där havsnivån höjs med 0,5 meter, men att ett flertal mer ellermindre viktiga vägar samt byggnader kommer att påverkas vid en höjning på 1,5 meter. I detvå resterande scenarierna blir påverkan allt större och inkluderar även större bebyggdaområden. Värmdö kommuns arbete för att förhindra skador till följd av havsnivåhöjningen ärbristfällig och kommunen bör i större utsträckning behandla en framtida havsnivåhöjning somett hot.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder.  Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande.
The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures.  This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Havsnivån beräknas stiga en meter fram till år 2100 som följd av de rådande klimatförändringarna. Redan idag har effekter av det förändrade klimatet påverkat kustnära områden. I Sverige är det Skåne som är hårdast drabbat av kustproblematik som erosionsskador och översvämningar. Skånska kommuner måste därför anpassa den fysiska planeringen till stigande hav idag och inför framtiden. Det är inte alltid en enkel uppgift då planeringen ska ta hänsyn till flera aspekter. Genom att använda teorier om kommunal tillväxt och möjliga anpassningsstrategier undersöks två skånska kustkommuner: Ystad och Vellinge. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att kommuners strävan efter tillväxt ligger bakom valet av anpassningsstrategi. Vidare visar det sig att det råder åsiktsskillnader mellan kommunala och statliga aktörer i frågan om vem som har det egentliga ansvaret för att skydda Skånes kust. Trots de olika ståndpunkterna om vilken eller vilka instanser som har det yttersta ansvaret för kusten så är samtliga intervjupersoner överens; klimatfrågan måste implementeras i samhällsplaneringen i större utsträckning.

Flood risk increases with rising sea levels and coastal settlements need to adapt to this increasing risk. For that, hazard and risk assessments are an important step. Coastal floods have caused problems in Iceland in the past and are thought to do so in the future as well. Therefore, a coastal flooding risk as- sessment needs to be made for Iceland. A risk assessment is currently in the early steps of preparation and a fitting method needs to be developed. To facilitate the process, an overview of the methods used in neighbouring countries is provided here and the suitability of the methods for Iceland is discussed. Building on these methods, a coastal flood scenario is produced for both present and future conditions as a preliminary hazard assessment for the country. The scenario produced is an upper bound scenario, highly unlikely but still possible. As a result, flooded areas are mapped and areas that need to be studied further in regard to flood hazard and risk are identified. It is shown that hazard estimation can be per- formed for Iceland through scenario production and that scenario results can be used in risk assessments.
De nuvarande klimatförändringar i världen kommer påverka människor på många olika sätt. En av de många saker som förändras är havsnivån. Havsnivån har stigit allt snabbare sedan i början av 1900 talet och kommer nästan säkert att fortsätta stiga i flera århudraden. Förhöjda havsnivåer föl- jer ökad översvämningsrisk som vi måste anpassa oss efter (Church, Clark, et al., 2013). Därför är riskbedömningar, alltså systematiska förfarande för att värdera risk, viktiga så att passande förebyggande åtgärder kan användas för att minska negativa påverkan från havsöversvämningar. En bedömning av översvämningsrisk från havet fattas för Island men för närvarande förbereder Is- ländska Meteorologiska Byrån att genomföra en. En tillämplig method behövs hittas och för att un- derlätta arbetet beskrivas i denna rapport metoder för preliminära bedömningar av översvämningsrisk från några av Islands grannländer; Danmark, Norge, Sverige och Storbrittanien. I huvudsak använder alla dessa länder liknande metoder, även om de har olika fysiska förutsättningar. De använder statis- tiska återkomsttider från mareograf data och informationer om historiska översvämningar för att bedöma faran. Sårbarhet identifieras inom fyra sårbarhets klasser, ofta genom ett index. Till slut sammanställs faro- och sårbarhetskartor för att bedöma risken och utpeka områden med översvämningsrisk. Eftersom Island har inte tillräckligt mycket data för att använda samma metoder som grannländerna, produceras i den här rapporten ett scenario för att värdera översvämningsfaran. Scenariot bygger på idéer från grannländerna och ska vara osannolikt men möjligt. Det är beräknad för både nuvarande och framtida förhållanden. Genom att subtrahera landhöjden från scenario havsnivån är översvämningsdju- pet beräknat. Några områden vart vattnet sannolikt skulle flöda och måste vara grundligt forskade är identiferade. Många påverkande faktorer är inte inkluderade i scenariot och därför anger resultatet inte noggranna översvämningskartor utan grovt överblick över översvämningsfaran. Resultaten ger alltså en idé om vart faran från havsöversvämningar är som störst och i vilka områden framtidiga havsnivåförän- dringar kommer bli som största. De visar också att ett scenario kan användas för farobedömning på Island, som sen kan kombineras med sårbarhetsbedömning via en index för att bedöma översvämn- ingsrisken på samma sätt som i grannländerna.

Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.

The increasing rate of global sea mean level rise, one of many effects of climate change, will most likelyproduce heightened risk of coastal flooding. Cities located along coastlines have to adapt to thesecircumstances that otherwise will increase the magnitude and frequency of coastal flooding. The purposeof this study is to evaluate the current and future risk of coastal flooding in central Stockholm in relationto global sea level rise. The overall coastal flood risk of central Stockholm is assessed using the currentsea level as well as with possible future sea level rise. Wave modelling is carried out in Saltsjön toestimate the possible addition to extreme sea levels from wave action. The wave characteristics isdetermined according to the physical properties of inner Saltsjön and local meteorological conditions.In-depth case studies regarding flood risk and flood prevention measures are carried out on Stadsholmenand Hammarby Sjöstad, two areas with very different physical characteristics. Areas most prone toflooding in these districts are identified using flood vulnerability maps. Suggestions for flood defencemeasures for the identified vulnerable areas are presented. It is evident that implementation of flooddefence should be adapted after the physical and social properties of the locality. Results of this studycorrelates with well with similar research claiming that there is a small risk of significant coastalflooding in central Stockholm. The flood risk will not increase significantly in the near future, primarilydue to the effect of regional uplift counteracting the global sea level rise. The accelerating rate of globalsea level rise in combination with possible trend changes of meteorological extremes will however mostlikely generate larger problems with coastal flooding in a longer time span.
En av de mest påtagliga effekterna av pågående klimatförändringar är global havsnivåhöjning. Ökademedel- samt extremnivåer kommer innebära ökad risk för översvämningar längs med kuststräckor.Städer belägna längs med kuster behöver anpassa sig efter dessa framtida förhållanden för att undvikaomfattande skador och förluster. Syftet med denna studie är att utvärdera den nuvarande och framtidarisken för kustöversvämning i centrala Stockholm med koppling till global havsnivåhöjning. Dengenerella risken för kustöversvämning i centrala Stockholm bedöms för den nuvarande havsnivån såvälsom för möjliga framtida havsnivåer. Modellering och beräkning av möjliga våghöjder för Saltsjönutförs för att uppskatta det potentiella tillägget till extrema havsnivåer från vågeffekter. Den potentiellavåghöjden i inre Saltsjön kontrolleras främst av de rådande meteorologiska och fysiskaförutsättningarna, så som vindens styrka och riktning. Mer ingående fallstudier gällandeöversvämningsrisk och åtgärder för att förhindra översvämningar utförs för Stadsholmen (Gamla Stan)och Hammarby Sjöstad, två områden med distinkt olika stadsbild och förutsättningar. Områden mestsårbara för kustöversvämning i dessa distrikt identifieras med hjälp av översvämningssårbarhetskartor.Förslag till åtgärder för att förhindra översvämningar i dessa områden presenteras. Hur och vad för typav översvämningsskydd som anläggs bör anpassas efter den specifika plats fysiska och estetiskaförutsättningar. Resultaten i denna studie stämmer överens med tidigare forskning vad gällande den lågarisk för kustöversvämning som finns i centrala Stockholm. Översvämningsrisken kommer inte ökanämnvärt i den närmaste framtiden, främst på grund av den regionala landhöjningens motverkandeeffekt till den globala havsnivåhöjningen. Däremot kommer hastigheten hos den globalahavsnivåhöjningen att öka. Detta i kombination med möjliga förändringar i meteorologiska extremerkommer troligtvis utgöra större risk för kustöversvämningar i ett längre tidsperspektiv.

Att industrier påverkar klimatet negativt var känt, men för att få veta hur klimatförändringarna fram till år 2050 kunde påverka massa- och pappersbruket BillerudKorsnäs i Karlsborg krävdes en riskinventering. Syftet var att ta reda på hur förändrad havsnivå, förändrade vindförhållande, förändrad temperatur och förändrad nederbördsmängd kunde påverka bioreningsdammarna och avloppssystemet på området. Av de fyra klimatscenarier som forskare tagit fram användes två av dessa, RCP 4,5 scenario och RCP 8,5 scenario för att jämföras med ett normalvärde. Genom en platsspecifik undersökning kunde riskerna listas och jämföras med den scenariodata som SMHI redovisade för samtliga klimatförändringar. Resultatet av riskinventeringen visade att en förändring i havsnivån hade flest risker kopplade till bioreningsdammarna och avloppssystemet. För att anpassa sig efter klimatförändringarna behövde BillerudKorsnäs i Karlsborg beakta och i framtiden bygga om vissa delar av bioreningsdammarna och avloppssystemet.
It is known that industries negatively affect the climate and contribute to climate change, but to find out how climate change till year 2050 could affect the pulp and paper mill BillerudKorsnäs in Karlsborg, a risk inventory was required. The purpose was to find out how changes in sea level, changes in wind conditions, changes in temperature and changes in precipitation could affect the aerated lagoons and the sewage system at the site. Out of the four climate scenarios developed by researchers, two scenarios i.e., RCP 4,5 scenario and RCP 8,5 scenario were used in a comparison to normal conditions. Throug a site-specific study, the risks could be listed and compared with the scenario data SMHI reported for all climate changes. The results of the risk inventory illustrate that changes in sea level poses most risk to the aerated lagoons and the sewage system. In order to adapt to climate change, BillerudKorsnäs in Karlsborg needed to consider and rebuild certain parts of the aerated lagoons and the sewage system in the future.