Dissertations / Theses on the topic 'Health and medical services in society'

Syfte:

Syftet med studien var att studera erfarenheter, inställning och önskemål inför arbete med förskrivning av fysik aktivitet på recept, FaR, på vårdcentraler i Stockholms innerstad. Ytterligare ett syfte var att ge förslag på modeller för hur vårdcentralerna kan arbeta med FaR, bland annat gällande samordningsfunktionen mellan olika aktörer.

Metod:

En enkätstudie genomfördes på totalt 13 vårdcentraler på Kungsholmen, Norrmalm, Vasastaden, City, Östermalm, Hjorthagen och Gärdet. Totalt 119 enkäter besvarades av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. En intervju genomfördes med en person anställd på Beställarkontor Vård, Stockholms läns landsting för att ta reda på hur de ser på hinder, möjligheter och genomförbarhet av FaR och FYSS inom SLL.

Resultat:

Från enkätundersökningen framkom bland annat att en klar majoritet svarande ställde sig positiva till att arbeta med fysisk aktivitet på recept både i preventivt och behandlande syfte. Mer information och utbildning efterfrågades av många. Ungefär hälften av personalen på vårdcentralerna angav att de kände till FYSS respektive FaR. 104 av de svarande uppgav att de idag rekommenderar fysisk aktivitet muntligt. Endast 14 gav en skriftlig rekommendation. En övervägande andel av de tillfrågade var positiva till arbetsformer såsom skriftlig rekommendation, motiverande samtal, arbeta med en koordinatorfunktion samt tillämpning av hälsotest. Från enkätundersökningen framkom vidare att det finns en oklarhet kring metoderna för att hjälpa patienten till lämplig aktivitet samt för motivation och uppföljning av patienten. Hela 82 tillfrågade upplevde inte att det fanns några hinder för att arbeta med FaR. De vanligaste hindren i arbetet med FaR uppgavs vara osäkerhet om vart man kan skicka patienten med receptet, osäkerhet kring förskrivningen av FaR samt tidsbrist.

Slutsats:

I enkätundersökningen framkom således att det fanns ett stort intresse för att arbeta med FaR i Stockholms innerstad. I dag saknas dock utarbetade metoder för arbetsprocessen med FaR samt friskvårdsaktörer att skicka patienterna till. Från tidigare studier har framkommit att för ett lyckat arbete med FaR krävs utbildning i FaR och FYSS hos vårdpersonalen, motiverande samtal med patienten, en koordinator med kontakt till friskvårdsaktörer samt uppföljning av patienten med receptet.

Aim:

The aim of this study was to look at the experience, attitude and needs in the primary care in the city of Stockholm in order to work with FaR (physical activity by prescription) and the book FYSS (Physical activity in health prevention and medical treatment). Another purpose was to make a suggestion for a model of how the primary care may work with FaR, for example with a co-ordinator function.

Method:

A questionnaire was handed out to 13 healthcare centres at Kungsholmen, Norrmalm, Vasastaden, City, Östermalm, Hjorthagen and Gärdet. 119 questionnaires were answered and handed in. The people participating in the study were doctors and nurses. One person at BKV, SLL, (BKV decides what the healthcare in Stockholm should focus on and not) was interviewed, to find out how they look upon obstacles, possibilities and if and how FaR and FYSS is an alternative in SLL.

Results:

The study showed that the big majority were in favour of working with FaR an FYSS both in health prevention and health care. Many of those who participated in the study wanted more information and education. About half of the respondents knew what FYSS respectively FaR were. 104 answered that they gave an oral recommendation to their patients. Only 14 prescribed written recommendations. A majority were in favour of working with written recommendations, motivating conversations, working with a co-ordinator and applying some kind of health test. Another result from the study was that there are a lot of questionmarks when it comes to helping the patient to start with a suitable activity, motivation and evaluation. Interestingly 82 of the respondents did not see any obstacles working with FaR. The most frequent obstacles suggested were insecurity of where to send the patient, insecurity of how to work with the process of prescription and the lack of time.

Conclusion:

In this study it was concluded that there is a big interest in working with FaR. Today there is a lack of effective working methods and activities to send the patients to. Earlier studies have shown that for FaR to work successfully it requires education in FaR and FYSS for the health care staff, motivating conversations with the patients, a co-ordinator with contacts with the prophylaxis and a follow up

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats var att utifrån intervjuer med representanter för olika företag belysa och problematisera hur den särskilda sjukförsäkringsavgiften kommer att påverka företagens personalpolitik.

Frågeställningar var:

- Hur påverkar den särskilda sjukförsäkringsavgiften företag?

- Vad är företags åtgärder för att möta den särskilda sjukförsäkringsavgiften?

- Hur långt ska företagens ansvar för individens hälsa sträcka sig?

Metod

Utifrån ovan nämnda syfte valdes en kvalitativ undersökning. Sex representanter från olika företag intervjuades varpå innehållet i det material som erhölls tolkades och problematiserades; eventuella motsägelser i respondenternas tankebanor lyftes fram likväl som orsak- och verkansamband mellan olika aspekter belystes. Dessa aspekter knöts sedan an till relevant teori eller litteratur för att avslutningsvis diskuteras i ett större perspektiv.

Resultat

Den särskilda sjukförsäkringsavgiften kommer för de intervjuade företagen att innebära en ökad kostnad som många gånger upplevs som orättvis och en följd av införandet kan bli att företagen i framtiden blir försiktigare vid nyrekryteringar. Företagens strategi för att bemöta sjukpenningsreformen är i första hand en ökad fokusering på rehabilitering. Ansvaret för individens hälsa anser företagen vara gemensamt, deras huvudsakliga uppgift är dock att skapa goda förutsättningar för medarbetarna under arbetstimmarna.

Slutsatser

Det faktum att rehabilitering är den åtgärd som företagen huvudsakligen fokuserar på i dagsläget kan tolkas som att det på de intervjuade företagen råder ett sjukdomssynsätt. Detta innebär att hälsa är detsamma som frånvaro av sjukdom och ett hälsoarbete innebär då att man behandlar och förebygger sjukdom. Man tar således inte bort orsaken till problemet vilket kan liknas vid att när ett badkar svämmar över, endast torka upp vattnet på golvet istället för att stänga av kranen.

Aim

The aim of this essay was, based on interviews with representatives from different corporations, to enlighten and problemize how the co-financing reform will affect the corporate policies regarding human resources.

The questions were:

- How will the co-financing reform affect corporations?

- What is the corporate measures to co-financing reform?

- How far does the corporations´ responsibility for the employees´ health reach?

Method

Based on the aim a qualitative research was chosen. Six representatives from various corporations were interviewed whereas the content of the material given was interpreted and problemized; contradictions in the respondents thoughts were high lightened as well as cause- and effect between different aspects were enlightened. These aspects were then connected to relevant theory and literature and finally discussed in a larger perspective.

Results

The co-financing reform will, for the interviewed corporations, lead to an increase in cost that may seem unjust and a result of the introduction can lead to the corporations being more cautious when employing. The corporate strategy to answer to the co-financing reform is primarily an increase in focus on rehabilitation. The responsibility for the individuals´ health is in the mind of the corporation shared; their prime task is though to create possibilities for the employees during work hours.

Conclusions

The fact that rehabilitation is the measure the corporations are primarily focusing on today can be interpreted as that there is a view of illness. This means that health equals lack of illness and health work in this sense means treating illness, rather than eliminate the cause of the problem.

Aim

The aim with this essay was to find out what the personal in the primary care of Värmdö have for attitude to work with physical activity in prevention and treatment of diseases, how they work with the method today and how they think about working with the method in the future. Following questions were in focus of the study: How are they working in the primary care of Värmdö today with physical activity in prevention and treatment of diseases? What is the attitude to work with physical activity in prevention and treatment of diseases? And how do they want to work with physical activity in prevention and treatment of diseases in the future?

Method

The study includes all doctors, nurses and physiotherapists in Gustavsberg and Djurö primary care in Värmdö. To get answers on the question of issue was a questionnaire handed out. 82 % answered, which means that 45 of totally 55 employed in both primary care units answered the questinnaire.

Results

44 of 45 asked reported that they give verbal advice about physical activity to their patients today. 10 doctors and nurses answered that they sometimes complete the verbal advice with a written prescription on physical activity. 42 of 45 were very positive adjusted to work with physical activity in prevention of diseases. 40 of 45 were very positive adjusted to work with physical activity as a treatment of diseases.

Discussion

The study showed that almost all asked were positive adjusted to work with physical activity in prevention and treatment of diseases and that almost all are given verbal advice about physical activity today. It is however few that gives prescription on physical activity. The results indicate a lack of structure in both primary care units about how you should work with the moments that is included in a prescription on physical activity. It was few that saw any obstacle to work with physical activity on prescription and almost all was positive to work with physical activity on prescription including those methods that could lead to a more structure work with physical activity in this primary care units.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att ta reda på vad personalen på vårdcentralerna i Värmdö har för inställning till att arbeta med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, hur de arbetar med metoden idag samt hur de kan tänka sig arbeta med den i framtiden. Frågeställningarna var: Hur arbetar man på vårdcentralerna i Värmdö med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling idag? Vad har man för inställning till att arbeta med fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt syfte och som sjukdomsbehandling? Hur vill man arbeta med fysisk aktivitet som prevention och behandling i framtiden?

Metod

Studien innefattade samtliga läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Gustavsberg och Djurö vårdcentral i Värmdö. För att få svar på studiens frågeställningar utformades ett enkätformulär. Svarsfrekvensen uppgick till 82 % vilket innebär att 45 av totalt 55 anställda personer på de båda vårdcentralerna har svarat på enkäten.

Resultat

44 av 45 tillfrågade uppgav att de idag ger muntliga rekommendationer om fysisk aktivitet som sjukdomsprevention eller sjukdomsbehandling till sina patienter. 10 läkare och sjuksköterskor uppgav att de ibland kompletterar den muntliga rekommendationen med ett recept på fysisk aktivitet. 42 av 45 tillfrågade var mycket positivt inställda till att arbeta med fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt syfte. 40 av 45 tillfrågade var mycket positivt inställda till att arbeta med fysisk aktivitet som sjukdomsbehandling.

Diskussion

Studien visade att i stort sett alla tillfrågade var positivt inställda till att arbeta med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling och att de flesta idag ger muntliga rekommendationer om fysisk aktivitet. Det är dock få som kompletterar den muntliga rekommendationen med en skriftlig ordination. Resultaten indikerar att det saknas en tydlig struktur på vårdcentralen för hur man ska arbeta med de moment som en ordination av fysisk aktivitet på recept innefattar. Det var få som såg hinder för att arbeta med ordination av fysisk aktivitet i primärvården och de allra flesta var positivt inställda till att arbeta med de metoder som skulle kunna leda till ett mer strukturerat arbete kring skriftliga ordinationer av fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att genomföra och undersöka effekten av ett Fysiskt, Mentalt och Socialt friskvårdskoncept på patienter i primärvården i Botkyrka kommun. Konceptet bestod av hälsoundersökning med enkäter, motiverande samtal och fysiologiska tester, före och efter en sju veckors period, med ledarledd fysisk aktivitet förskrivet på recept (FaR) och teoretiska pass om hälsa.

Metod: Sammanlagt 12 patienter från två vårdcentraler i Botkyrka kommun erhöll varsitt FaR-recept. Alla recept var identiskt formulerade. Undersöknings- och kontrollgrupp utgjordes av sex personer vardera. För undersökningsgruppen användes ”FMS Personalprofil” innefattandes enkätundersökningar om livsstilsvanor och KASAM (känsla av sammanhang), fysiologiska tester och motiverande samtal. Kontrollgruppens individer, som skulle bedriva fysisk aktivitet i egen regi, svarade på utvalda livsstilsfrågor och en reducerad grupp genomförde fysiologiska tester. För undersökningsgruppen bedrevs gemensam gruppträning två dagar i veckan under en sju veckors period. Även ett eget träningspass skulle bedrivas per vecka som skulle registreras i en träningsdagbok. Utöver träningen hölls fem teoripass vilka behandlade motion, kost, hjärta och puls, stress och återhämtning samt beteendeförändring. Under projekttiden fick deltagarna även besöka en naprapat för behandling och rådgivning.

Resultat: Efter studien upplevde fyra av sex personer i undersökningsgruppen en bättre hälsa och samtliga hade ökat sin fysiska aktivitetsnivå. Försökspersonernas KASAM-värde var i stort sett oförändrat efter projektet. Alla deltagare, undantaget en, förbättrades i benstyrketestet, där den mest markanta styrkeökningen noterades generellt för gruppen. De mest framträdande förbättringarna vid rörlighetstesterna sågs i rygg och höftled. Samtliga deltagare förbättrade sitt balanstest. Ingen nämnvärd förändring av undersökningsgruppens kondition före och efter träningsperioden noterades. En majoritet av kontrollgruppens individer visade under projekttiden en oförändrad eller försämrad upplevd hälsa. Inte heller sågs under projekttiden några generella förändringar av de fysiologiska testerna för kontrollgruppen som helhet som endast i detta avseende var reducerad.

Slutsats: Våra resultat visar på att enbart ett recept med fysisk aktivitet inte leder till några nämnvärda förbättringar av livsstilsvanor eller fysiologiska test. Efter genomfört friskvårdskoncept syntes, trots den relativt korta perioden, förbättringar inom livsstilsvanor såsom fysisk aktivitetsnivå, upplevd hälsa samt kostvanor. Även vissa fysiologiska förbättringar kunde ses inom framförallt rörlighet, styrka och balans. Det hade varit önskvärt att undersöka om fler betydelsefulla hälsoförbättringar kunde ha uppnåtts om konceptet fått fortskrida över en längre period.

Aim: To implement and evaluate the effectiveness of a Physical, Mental and Social healthcare concept on primary care patients in the municipality of Botkyrka. This included a medical examination with questionnaires, motivational interviewing and a physical examination before and after a seven week period with physical activity on prescription led by an instructor and theoretical sessions about health.

Method: All together twelve patients from two health centres in municipality Botkyrka received physical activity on prescription. All the prescriptions were identically formulated. Both the intervention group and control group consisted of six patients each. For the intervention group a “FMS Personal profile” was used which comprised of questionnaires based on behavioural habits and KASAM, a physical examination and motivational interviewing. The control group, which had to carry out the physical activity on its own, answered predetermined questions about their behavioural habits and a reduced group carried out physical examination. Physical activity in a group was carried out for the intervention group twice a week during a seven week period. Another training session was to take place weekly single-handed and was to be recorded in a journal. As well as physical activity, five theoretical sessions were held which consisted of exercise, nutrition, heart and pulse, stress and recuperation and behavioural changing. During the project the participants were also able to visit a dr. of naparapathy for treatment and consultation.

Results: After the project, four out of six participants in the intervention group experienced a better health and all had increased their level of physical activity. The participants’ level of KASAM was overall unchanged after the project. All the subjects except for one increased their leg strength which was the most appreciable strength gain noted generally for the intervention group. The most significant improvement within the movability tests was seen in the back and hip-joint tests. All participants improved their balance. No significant change was seen on the cardiac output test within the intervention group after the training period. The majority of the participants in the control group showed an unchanged or a deteriorated evaluated health during the time of the project. Neither was any considerable change to be seen generally on the physical examination within the reduced control group.

Conclusions: Our results show that one single prescription with physical activity does not lead to any improvements worth mentioning within behavioural habits or physical status. After participating in the healthcare concept, in spite of the relatively short period, improvements were to be seen within behaviour habits such as level of physical activity, experienced health and nutrition habits. Also some physical status improvements were to be seen with regard to movability, strength and balance. We should have liked our research to continue further on to find out if more important health gains could have been achieved over a longer period of time.

Syfte

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den.

Metod

Jag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.

Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år.

Resultat

Friskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas. Torshälla har däremot en policy och erbjuder alla anställda att utnyttja friskvård en timme per vecka på arbetstid. En vanlig form för finansiering från arbetsgivaren är betalning av friskvårdsaktivitet vid uppvisande av kvitto.

De flesta som deltog i undersökningen använde sin friskvårdstimme. Det var endast en handfull som inte utnyttjade friskvårdstimmen.

Då friskvårdstimmen inte utnyttjades var det oftast på grund av att man inte kunde gå ifrån arbetet, eller att man hellre motionerade på fritiden. Men majoriteten uppskattade friskvårdstimmen och var positivt inställda till dem.

Slutsats

De flesta är mycket positivt inställda till friskvårdstimmen och den används flitigt av personalen. För att kunna nå ut till dem som inte utnyttjar sin friskvårdstimme behövs vissa insatser.

Aim

The aim with this paper is to examine how the employees on Spångagården (which is a short term accommodation for persons with some moulds of disabilities) in Torshälla and the National Dental Service on Forskliniken and Eskilshemkliniken in Eskilstuna feels about health care and how they use the health care hour. The aim is furthermore to analyse how the health care hour is offered of the employer.

Method

I have used a questionnaire that I distributed to the employees on Spångagården in Torshälla and the National Dental Service Fors and Eskilshem in Eskilstuna in order to investigate the extent of which the health care hour is used and what the employees think of it.

A further intention is to see why not everybody use the health care hour and what measures are needed in order to get more people to use it.

Results

The health care hour is offered in different shapes in Eskilstuna and Torshälla. In Eskilstuna, it is the respective unit director who decides about the health care hour and how it should be used. Torshälla has on the other hand a policy and offers all employees to use health care one hour per week during working hours. A common form of financing from the employer is payment of health care activity upon presenting a receipt.

Most of the participants in the survey used the health care hour. It was only a handful individuals who did not.

When the health care hour was not used it was often due to lack of time or rather to exercise after working hours.

Conclusion

Most people were very positive to the health care hour and it was used to a great extent among the personnel. However, in order to reach those how did not use the health care hour certain initiatives were needed.

There is an on going debate in academia on the health of immigrants in their host countries. Many studies have indicated that immigrants tend to have poor health as compared to the native born population. Researchers in this field however hold divergent views on the causes of the poor health of immigrants. One school of thought attributes poor health of immigrants to premigration period. The contenders of this theory argue that during this period immigrants experience and are subjected to hardships which will affect their health later on in their lives. On the other hand, some researchers view post migration period as an ultimate determinant of the poor health of immigrants in their host country. These researchers ascertain that during this

period immigrants are faced with many challenges of adaptation and most often lack good integration in their host countries which hampers their health.

The aim of this study is to explore and describe the impact of migration and integration on the health of African immigrants in the Swedish society. A combination of both qualitative and quantitative methods was used to collect and analyze data with the help of the “triangulation “technique. A structured questionnaire was used as a guideline to the in-depth interviews conducted with African immigrants who have lived in Sweden for a period of five to twenty

years and plus. Twentyfive African immigrants from fourteen African countries took part in this research. This study was conducted in the city of Linköping in Sweden.

Results from this study revealed that majority of African immigrants self rated their health as being good. Many affirm to be in good health. However, a majority of African immigrants reported psychosomatic symptoms such as stress, fatigue, and other illnesses such as high blood pressure, and diabetes. It was also observed that African immigrants hardly seek medical help except when necessary. Health as defined by immigrants is “a combination of physical and

mental well being”,” health is ” happiness and joy”, health is “self realization and self esteem”, health is “vitality”, Health is a “sine qua non condition to good life”. However mastery of the Swedish language, and flexible opportunities, which will enable immigrants to access the labor market and be self-sufficient, may improve the immigrants health condition. Also integration of immigrants’ health professionals in the Swedish health care system may be a vital tool to

encourage immigrants to seek health attention and improve their health condition.

Sammanfattning

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?

Metod

För att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS. Enkätundersökningen har legat till grund att besvara framför allt frågeställning 2 och 3 och ge en generell bild om uppfattningar hos de anställda. Intervjun med medarbetaren har bidragit till att ge en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Chefens intervju har framför allt legat till grund för att besvara frågeställning 4.

Resultat

Hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen är att ha en god arbetsmiljö, möjlighet att påverka, kontroll över sitt eget arbete, kompetensutveckling, delaktighet och inflytande. Vidare är det viktigt med planerad handledning och att bli respekterad av arbetskamrater och ledning. På företaget som undersökts existerade de alla i viss grad, mest var god arbetsmiljö, kontroll, kompetensutveckling, delaktighet och inflytande samt respekt av arbetskamrater och ledning. Påverkan av arbetstakt och framför allt arbetsmängd samt planerad handledning var faktorer som inte fanns i lika stor utsträckning. Motiverande faktorer för de anställda var arbetskamrater, uppgifter, feedback, utveckling, mål, ha kul, delaktighet, bra chef och lön. Uppgifter, kompetensutveckling, mål, delaktighet, ledarskap och lön kunde påverkas av ledningen.

Slutsats

Det fanns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplasten, då många av de hälsobefrämjande faktorerna som existerar är desamma som de faktorer som motiverade de anställda.

Abstract

Aim

The aim of this study was to find out if there is a connection between employees’ motivation for work and health promote factors at the place of work. The study was based on the following questions; What are health promote factors?; Which health promote factors exists at the chosen place of work?; Which factors makes the employees feel motivated at the place of work?; and How can these factors be affected by the employers?

Methods

To answer the aim a questionnaire was made with the employees at the company. One employee and one director have been interviewed. The answers were presented in Microsoft Office Excel and compiled in SPSS. The questionnaire has been the base to answer first of all questions 2 and 3 and give a general picture of the employees’ opinions. The interview with the employee has contributed to give a deeper understanding for these opinions. The interview with the director has first of all based on answering question 4.

Result

Health promote factors at the place of work are to have a good working environment, ability to affect, control your own work, competence development, being involved and have influence. It’s also important with planned guidance and to be respected by employees and employers. At the place of work that was examined all off the above existed to some degree, most was good working environment, control, competence guidance, being involved and have influence and to be respected by employees and employers. To affect working pace and especially working quantity and planned guidance were factors that didn’t exist to a great extend. Motivational factors for the employees were co-workers, assignments, feedback, development, goals, have fun, being involved, good boss and salary. Assignments, competence development, goals, being involved, leadership and salary could be affected by the employers.

Conclusion

There was a connection between employees motivation for work and health promote factors at the place of work, since many of the health promote factors that existed were the same as the factors that motivated the employees.

Länsförsäkringar in Värmland, Sweden, had during the year 2003 a total level of 6.1 percent of people on the sick-list, which was higher than average in the business (4,5%) and for salaried employees in the private sector (3,3%). The average age of those put on sick-list was 47 years, whish is four years higher than the average for the whole LF-group. The cost for the total amount of people being on sick-list at LF-company (6,1%) was estimated to 1 500 kkr, according to a calculation model coming from Försäkringskassan. For every percent the sick level could be reduced, the company would save 239 kkr. To map out the state of health of each and every collaborator in LF, the company offered all employees to make a health profile at the company's health service, Clarahälsan AB. This health control was accomplished during May 2004 to August 2004, and almost every employee participated (99%). The purpose of this study was to find out if the stress and lifestyle handling course at Clarahälsan AB, which was offered those considered in need for it after the health control,could influence the motivation of the participants to change lifestyle in order to prevent long time sick leave. A quantitative method was used to evaluate goals for life style changes after accomplishment of the course by quastionnaire. Three women and six men participated in the study. The result shows that six out of seven (two drop-outs) had been influenced in a positive way towards a chang in lifestyle including exercise, stress management, sleep and work situation. All seven had a postive change considering food habits.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?

Metod

Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar.

Resultat

Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar.

Slutsats

Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.

Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).

Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet. Individuell anpassning innebär att transponering börjar vid en startfrekvens som motsvaras av en persons döda regioner i innerörat. Studier visade att lyssnings-situationer som fågelkvitter och musik var de situationer där personer först ansåg sig uppleva nytta med tekniken. Efter träning kunde tekniken upplevas som fördelaktig även vid tal. En hörapparat med frekvenstransponering kan vara motiverad där fungerande hörsel endast finns i basområdet. Den kan vara ett icke operativt alternativ till cochleaimplantat (CI) för vissa personer och även ett alternativ vid öppen anpassning för de med svår diskantnedsättning.

Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.

Syfte

Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?

Metod

Data har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.

Resultat

Textundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.

Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.

Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan. Av lärarna tror cirka två tredjedelar att det går att leva upp till de statliga rekommendationerna medan knappt hälften av rektorerna tror att det går.

Samtliga skolor i kommunen arbetar med att göra elever dagligt fysiskt aktiva, men de arbetar mindre kring detta ju äldre eleverna blir. Det som skiljer de olika stadierna åt är att i de äldre åldrarna prioriteras inte utomhusvistelsen och inte heller närmiljön.

Slutsats

Slutsatsen i studien är att styrningen från statens och kommunens sida mot skolan är allt för otydlig. Problematiken blir att skolan som är en horisontell organisation, där varje lärare ansvarar för sitt eget innehåll i undervisningen, får svårt att realisera rekommendationerna angående daglig fysisk aktivitet om inte varje lärare vill arbeta med detta. En annan slutsats av studien är att det är mer av en ideologisk än en ekonomisk fråga att realisera de statliga rekommendationerna i skolan.

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.

För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss. 62 % av kvinnorna svarade på enkäten vilket gav oss ett externt bortfall på 38 %. Det interna bortfallet eliminerade vi genom att utforma enkäten så att deltagarna antingen svarade på alla frågor eller ej registrerades.

Våra resultat valde vi att sammanställa i Excel och statistikprogrammet SPSS. Vi fick fram en korrelationskoefficient på -0,326 med en signifikansnivå på 0,010. Detta visar att korrelationen var svag men signifikant och att det fanns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan upplevd stress och självtillit. 60 % av kvinnorna som deltog i studien upplevde sitt arbete stressande ofta eller alltid och 90 % av studiedeltagarna upplevde att de ibland hade för mycket att göra på sitt arbete. 52 % av kvinnorna kände att de ofta eller alltid fick det stöd de behövde för att klara sina arbetsuppgifter. 50 % uppgav att de alltid eller ofta hade tillräckligt med tid att koppla av medan 29 % kände att de ibland hade tillräckligt med tid att koppla av.

Vi kan konstatera att det finns ett troligt samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer då både tidigare forskning och vår undersökning tyder på detta förhållande. I vår studie hade studiedeltagarna generellt en hög självtillit och en relativt låg upplevd stressnivå. Den stress som deltagarna upplevde verkar kompenseras genom upplevelsen av kontroll över sitt arbete och möjligheten till återhämtning. Vi kan således konstatera att det kan vara positivt för en arbetsgivare att främja balans mellan medarbetarnas krav och kontroll.

I framtiden kan det vara av intresse att studera orsakssambandet mellan de undersökta faktorerna då det i vår studie inte var möjligt.

Abstract

The aim of this study was to find out whether there is a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in work related situations. Question at issue: Is there a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in workrelated situations?

To make the wanted comparison we had to be able to measure two variables; ones experienced strain level and the extent of self-efficacy. We have carried out a quantitative study by using a questionnaire. The population for the study consisted of 100 women in work related situations. 62 % decided to participate which gave us an external loss of 38 %. We were able to eliminate the internal loss by designing the questionnaire so that the participants either answered all the questions or where not registered.

We have compiled the result of the study in Excel and in the statistics program SPSS. That gave us the correlation coefficient -0,326 at a signification level of 0,010. This shows that the correlation was weak but significant and that the relation between strain and self-efficacy was negative. 60 % of the women in the study found their work to be stressful often or always and 90 % of the participants in the study found that they sometimes had too much to do at work. 52 % of the women found that they often or always received the support they needed to manage their work. 50 % stated that they always or often had time to relax whereas 29 % felt that they sometimes had time to relax.

We can establish that there is a possible correlation between strain and self-efficacy for women in work related situations. Both prior research and our study showed this relationship.

In our study the participants generally showed high levels of self-efficacy and relatively low levels of strain. The strain that the participants were experiencing seems to be compensated by high levels of control of their work situation and the possibility of recovery. Thus it may be positive for an employer to promote a balance between demands and control.

Further ahead it may be of interest to study the relation of cause between strain and self-efficacy as this was not possible in our study.

Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ”hjälpare” kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ”Traumatisk Stress i Arbetslivet”. Telefonintervjuer genomfördes med drabbade av butiksrån. Informanternas berättelser tydliggör butiksrånets karaktär av traumatisk upplevelse. Ungefär hälften av informanterna uppgav att de fått visst krisstöd, medan andra inte fått något stöd alls. De flesta menade dock att de återhämtat sig efter rånet, men kvarstående förändringar kan ses bl.a. i försämrad grundtrygghet. En litteraturgenomgång visar att traumapsykologi är ett nytt forskningsområde. För att bedöma individens risk för posttraumatiska besvär rekommenderas stress-sårbarhetsmodellen. Skyddande faktorer som diskuteras är socialt stöd och känsla av sammanhang tillsammans med akuta interventioner och psykoterapeutisk behandling.

The problem of vesico-vagina fistula still remains a ravaging scourge in resource-poor countries of which Nigeria is visibly prominent. A majority of the cases are attributed to prolonged complicated labour due to inaccessibility of adequate and immediate obstetric health care. Complicated labour arises as a result of narrow pelvis bones of victims due to suffering from poor nutrition. While the above factors are noted as the direct cause to the prevalent of VVF, there are other socio-cultural conditions which predispose victims to this disease. Notable among them are the following: poverty; marital age; illiteracy; hazardous traditional practices, such as female circumcision. VVF victims often live an unworthy life. Many of them have been abandoned or divorced by their husbands and become ostracised by families and societies because of their repulsive smell and inability to engage in sexual activity and bear children. VVF victims suffer both physical and social consequences, many of them find it difficult to engage in any economic activity, surviving the hardship is very complicated and pathetic; some victims turn to street begging, while others survive through hawking of “bagged” water and selling firewood.

Most studies conducted on the problem of Vesico vaginal fistula are done from the medical perspectives, often neglecting the psycho-social consequences faced by the sufferers. This study, however, discusses the socio-cultural and the psychological consequences of the disease. Locally and internationally, attempts are being made to eradicate the problem of VVF, however, if the Nigerian government does not recognise the incidence of VVF as a major public health issue, it will continue to ravage lives of Nigerian women, hence increasing maternal mortality in the country. This study proffers recommendations to help eradicate or alleviate the problem in Nigeria.

The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration?

Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration.

Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?

Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma. Metoder de använder för att uppnå detta är bland annat att uppmuntra daglig rörelse, servera bra och näringsrik mat, samt att låta barnen pröva på olika idrotter och dessutom via skolhälsovården stödja de barn och föräldrar som är i behov av hjälp.

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

Sammanfattning

Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.

Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen.

Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.

The thesis examines the privatisation of China's health care since the 1980s, focusingon the privatisation of primary health care at the county level. The research choosesprivate clinics as research objects, includes a brief historical description of privatehealth care evolution and the existing health care system in China; based on theempirical data collected in the field work, it provides a current picture of private clinicand its privatisation process in a Chinese city, discusses the problems in privatemedical practice and challenges private clinic faces, and the influence of privatisationon health sector performance.The thesis notes the privatisation of primary health care by private clinics supplies analternative way for health care services. It plays a significant role in compensatingpublic system and promotes more equal health access, although the radicalprivatisation of all health sectors undermines the accessibility and quality of healthservices in general. Currently the private health sector in China is still small and yet toform a mature market, and there are multiple challenges for its further development,but it can be expected that the private sector in the health care area will expand rapidly,and China could hopefully find a suitable way of public/private mix under the newhealth reform.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?

Metod

Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram.

Resultat

Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske.

Slutsats

Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.

Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig underordnade under läkare beroende på ojämlikheter som uppstår genom bristande respekt och dåliga kunskaper om andra professioners ansvarsområden. Kommunikation framhölls som en avgörande faktor för en positiv samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskans kunskaper i att informera, planera, organisera och kommunicera verbalt och skriftligt visade sig ha stor betydelse för hur relationen utvecklade sig mellan olika professioner. Grunden för en bra relation mellan sjuksköterska och läkare är att kunna kommunicera och använda sig av olika strategier för att främja samverkan positivt. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra olika faktorer i samverkan professionerna.

Nursing profession is the oldest traditional female occupation in medical care. The nurse can contribute to a good collaboration by her nursing knowledge and professional competence. The aim of this study was to illuminate factors of meaning between nurse and physician that has impact on collaboration between those professions. The method was a literature study where research was compiled within the topical area and conducted by systematical searches in different databases. The result shows different categories that appeared to be important factors for collaboration between nurses and physicians. Categories shown were traditional hierarchical structures, respect and equality, knowledge, communication and different strategies for improved collaboration. Several nurses experienced that subordination of nurses depended on inequalities that comes from lack of respect and bad knowledge about each others professional occupations. Communication was pointed out as a conclusive factor that contributed to a positive collaboration between the nurse and the physician. Nurses knowledge about informing, planning, organizing, and communicating both in oral and in writing was of importance for developing collaboration between different professions. The foundation for a good relationship between nurse and physician is to be able to communicate and to use different strategies in order to promote collaboration in a positive manner. Nurses have the ability to improve different factors of collaboration between the professions.

Abstract

Author

Johanna Rahl and Marie Johansson.

Title

Helsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers.

Content

Today you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study:

“The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work. Beside we will compare the municipalities and the selected schools and look for differences and similarities. Using actual knowledge about self generated health care we will support with thoughts how to develop the work for better self generated health care.”

To answer the aim we have done 20 interviews of teachers, headmasters, responsible for human resources in the municipality, project leader for “Hälsovägen” as well as responsible for Child and Youth committee, all working within Helsingborg and Ängelholm municipalities.

Our result shows that there is an ongoing work regarding self generated health care in both municipalities, even though it is different. In Ängelhom there is a policy regarding self generated health care, including 1000 SEK as a subsidy for these kinds of activities, among a lot of other things for the employees. The municipality also arrange special health congresses and other projects regarding self generated health care. In Helsingborg the subsidy is 2000 SEK a year, together with a health care card with discounts. The municipality in Helsingborg also has a well developed team work with “Hälsoborgen”, the towns` answer to the company’s health care. This is missing in the municipality of Ängelholm, who instead has progressed a lot more regarding the self generated health care activities for the employed teachers. The most used part is the subsidy of the self generated health care activities; however this part must be paid by the schools themselves. This will lead to the schools reducing both the number of employees as well as materials to the pupils.

Theories regarding self generated health care and health focus on the importance to affect people physical, psychological and social. The municipalities we have compared are still working more on the physical part. It is not enough to have a good physique if you don’t feel good both psychologically and socially. This is something to think about for both of the municipalities, when they evaluate their self generated health care work. Helsingborg and Ängelholm need to enlarge their views concerning self generated health care, through learning from each other.

Key words

Helsingborg municipality, Ängelholm municipality, employed teachers, ill-health, health and self generated health care.

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att en god hälsa är en viktig del av ett bra liv, och värdesätter en god hälsa högt. Medvetenhet om hur ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa varierar bland respondenterna. Det finns en medvetenhet hos respondenterna om att de påverkar medarbetarnas hälsa, men inte i vilken utsträckning de i själva verket gör det. Det finns även en ansvarskänsla för medarbetarnas hälsa hos merparten av respondenterna. Denna ansvarskänsla grundar sig hos flera respondenter på att medarbetarnas hälsa är en viktig faktor för att uppnå verksamhetens mål.

Nyckelord: ansvar, hälsa, ledarskap, medarbetare, medvetenhet, påverkan

Changes in working life, such as higher demands, increase the importance of health promotion in this arena. Several studies show the great importance of leadership, but only a few studies look into the awareness among leaders about their influence on their subordinates’ health. The leader’s self-awareness about their own leadership has a great impact on the health of subordinates; in fact, the leader is the out most important factor for the working environment in several workplaces. The aim of this study is to explore the view on health, the awareness of the impact of leadership on the health of subordinates and to examine the sense of responsibility for the health of subordinates among municipality leaders. The subject was approached by using a qualitative study method with semi structured personal interviews. The result shows that all respondents regard good health to be an important element of a good life and value good health highly. The awareness about how leadership influences the health of the subordinates varies among the respondents. The awareness of the leadership’s impact exists among the respondents, but not to the full extent of its impact. There also exists a sense of responsibility for the health of the subordinates among most of the respondents. This sense of responsibility is founded upon the importance of the subordinate’s health as an important factor in achieving the goals of the corporation.

Keywords: awareness, health, influence, leadership, responsibility, subordinate

This study proposes that poor understanding of the structures, processes and outcomes of organisations seriously hampers collaboration between professional groups in care organisations. Three care settings were investigated: follow-up of patients with heart disease, an intensive care unit and care services for older people.

The overall aim was to investigate how people understand structures, processes and outcomes in care organisations. The participants were patients, patient representatives, healthcare professionals, managers and politicians.

A qualitative approach was used. Thematic analysis and grounded theory were employed in analysing the data.

Despite considerable efforts, no major changes took place over a 7-year period as to how cardiac follow-up services were understood. The system of cardiac follow-up services was found fragmented in its organisation and in the way individuals understood it. The results indicate that care professionals, patients and leaders have dissimilar understandings. The data suggest that care is organised from a professional-centred perspective rather than from a holistic worldview of the patients’ total context. Leaders in intensive care perceive their organisation as a learning organisation. However, in daily work healthcare tends to function to what can be described as a mass production approach to care. This state of conflict caused confusion and chaos among the leaders. The municipal elderly care services and the county council’s geriatric organisation had difficulties in co-ordination. Older people were perceived as passive recipients of healthcare, rather than as consumers whose well being and outcome were a reflection to the quality of the service.

The study concludes that despite the major changes that have taken place in the Swedish health and elderly care organisations over the past years, healthcare professionals’ understanding of their work has gone largely unchanged. Their understanding of care structures and processes did not change despite outside pressures. Lack of understanding of what others understand hampers development with the result that care organisations risk stagnation.

The settings investigated were departments of internal medicine (IM), orthopaedics and surgery in acute care hospitals in Sweden. The objective was to identify exogenous and endogenous determinants of accessibility of health care. Both qualitative and quantitative analysis of utilisation was performed on national and regional level of data aggregation. The study proposes that accessibility to acute health services is influenced by exogenous factors, partly outside the control of health care professionals, such as season, physical proximity and overall supply. Organisational properties such as availability of inpatient beds, hospital and physician specialisation and the degree of system integration between provides of emergency care have effects on the quality of care. The novel finding is the strong association between acute readmissions and remaining inpatient utilisation indicating effects of bed supply on global use within IM. These conclusions follow:

§

§

§

§

§

§

§

There are conflicts between accessibility, efficiency and appropriateness of settings calling for attention to capacity to benefit in addition to needs as priority criteria.

De studerade enheterna var kliniker för internmedicin, ortopedi och kirurgi vid akutsjukhus i Sverige. Studiernas syfte var att identifiera exogena och endogena determinanter av tillgänglighet till sjukvården. Kvalitativa och kvantitativa analyser av vårdutnyttjande utfördes på nationell och regional nivå av dataaggregering. Studierna utmynnar i slutsatsen att tillgängligheten till akutsjukvården påverkas av exogena faktorer, delvis utanför kontrollen för de professionella inom sjukvården, såsom säsong, fysiskt avstånd och totalt utbud. Organisatoriska egenskaper som tillgången till vårdplatser, sjukhusens och läkarnas specialisering och graden av systemintegration mellan producenter av akutvård har effekter på vårdens kvalitet. Det nya fyndet utgörs av upptäckten av en stark association mellan akuta återinskrivningar och övriga inskrivningar. Sambandet indikerar effekterna av vårdplatsutbudet på totalt slutenvårdsutnyttjande inom internmedicinen. Slutsatserna är som följer:

§

§

§

§

§

§

§

Det finns uppenbara konflikter mellan tillgänglighet, produktivitet och vårdgivarens ändamålsenlighet. Det fordras större uppmärksamhet på kapaciteten att tillgodogöra sig behandling utöver behov som ett kriterium för prioritering mellan patientgrupper.

Aim. To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations.

Methods. Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation.

Results. 15 % of the patients could have gotten care at the primary health care center, based on the first assessment. 33 % could have gotten care at the primary health care center, according to the second assessment. One fifth of the patients chose not to visit the emergency department even though the telenurses recommended it.

Conclusion. The telenurses recommended the patients to the right level of care in seven out of ten cases. We consider the telenurses' assessments to work well.

Syfte. Att beskriva vilka patienter som blir rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen att söka till akutmottagningen, samt hur stor andel av dessa patienter som hade kunnat få vård i primärvården istället. Syftet var vidare att beskriva vilka och hur många patienter som blivit rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningen som inte följer denna rekommendation.

Metod. Kvantitativ, beskrivande studie, med journalgranskning av de patienter som rekommenderas till akutmottagningen av sjukvårdsrådgivningen under en veckas tid. Bedömning av huruvida patienten kunde söka vård i primärvården gjordes, först utifrån sjukvårdsrådgivningen dokumentation och sedan utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentationen.

Resultat. Sjutton av de 111 patienterna (15 %) hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån sjukvårdsrådgivningens dokumentation. 33 % hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentation. En femtedel av patienterna valde att inte komma till akutmottagningen trots att sjukvårdsrådgivningen rådde dem till detta.

Slutsats. Totalt sett rekommenderade telefonsjuksköterskorna patienterna till rätt vårdnivå i sju fall av tio, trots de svårigheter som rådgivning och bedömning via telefon medför. Därför anser vi att sjukvårdsrådgivningens bedömningar fungerar bra. En femtedel av patienterna valde att inte komma trots rekommendationen och till detta har vi inte funnit något särskilt skäl.