Academic literature on the topic 'Hedersmord'

In this article, we analyse the judicial handling of the murder of Sara in Umeål996. As point of departure, we use the verdicts from the district court and court of appeal, together with the preliminary investigation reports. In our analysis, we see connections between different forms of violence (e g threats, physical violence), violence used by different men (e g brothers, fathers, uncles), directed against different women (e g sisters, mothers). We also analyse the violence in a cultural context of honour. Our analysis of violence in its context and focus on the connections mentioned, points towards a comprehensive perspective. This perspective enables an analysis of the honour killing of Sara, showing how a collective of men, with reference to the honour of the family, use different forms ofviolence against several female relatives. In our interpretation, the perspective used in the judicial handling of the case is quite another. Here, the acts of violence are separated anddemarcated, and through this, disconnected from their context. Because of such fragmentising understanding, the action of the men ends up outside the judicial understanding of violence, and its perpetrators are found not guilty. A comprehensive perspective, however, may correspond to women's experience of violence and look after women's interests.

Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta. Med våra egna erfarenheter har vi också stått öga mot öga med den problematik som uppstår när man försöker finna hjälp för någon som är utsatt. Vi vill reda ut vilken hjälp som faktiskt finns att få, och jämföra den med den hjälp som i vårat fall Sara har fått. Motivet bakom hedersmord är att återupprätta en familjs eller en hel släkts förlorade heder, männens heder. Männens heder har ett tydligt samband med kvinnornas frigörelse, beteende och sexualitet. Detta handlar om tusenåriga traditioner och normer som är kulturellt betingade.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor. En feministisk förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett av många uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, och därmed en del i ett universellt strukturellt våld mot kvinnor.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder. Det allra flesta hedersmord begås i muslimska länder. Dessa mord har dock inget stöd i koranen eller islam. En förklaring, till att unga flickor mördas, är mötet mellan den invandrande familjens patriarkaliska syn på samhället kontra den svenska moderna synen där. När familjer kommer till ett nytt land kan man urskilja tre olika sätt att anpassa familjestrukturerna på. Ett sätt är att behålla den traditionella och patriarkala familjestrukturen. Ett annat är att integrera sig i det nya samhället och ett tredje är att skapa en ny familjestruktur, liknande den som finns i det nya landet. I hederskulturer finns begreppet heder i hela samhället. Det är männens plikt att återupprätta hedern, gör man inte detta så förlorar man omvärldens respekt. Tar en man däremot saken i egna händer och mördar sin egen dotter så hyllas han som en hjälte. Det finns länder som medger strafflindring om gärningsmännen hänvisar till hedern.

Mannens heder är livet, kvinnans vanheder är döden Förövarnas legitimering av hedersmord Beian Wilén Den största rädslan i en hederskultur är risken att förlora sin heder och då även sin sociala status. För kvinnorna gäller det att bevara sin kyskhet och att följa de sociala koderna oavsett om hon blir förtryckt och kontrollerad. När en kvinna blir misstänkliggjord och rykten börjar florera tvingas mannen agera för att rena skammen, och enda lösningen är hedersmord. I denna innehållsanalys användes nio hedersrelaterade domar där 11 gärningsmän dömdes för mord. Syftet med detta var att ta reda på hur gärningsmännen legitimerar sitt brott i relation till hedersbegreppet. Resultatet påvisade fyra centrala kategorier som gärningsmännen använde för att legitimera sitt brott (1) kränkta och vanhedrade, (2) oro och psykisk instabilitet, (3) nödvärn, (4) förnekelse av heder. Framtida forskning kan leda till att utveckla metoder som kan användas i samtal med ungdomar som lever i en hederskultur för att påverka deras sätt att tänka kring heder. Keywords: honor, dishonor, culture, violence, honor killing

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering. Många gånger betyder det att mordet godkänts av kollektivet vilket kan bestå av en kärnfamilj och dennes utökade krets samt dess vänner. Jag anser att begreppet hedersmord är något unikt i svensk rättsutveckling. Begreppet har funnits länge men konkretiserades under 1990-talet och existerar i det svenska domskäl trots att det inte finns någon lagstadgad begreppsdefinition. Efter det omtalade hedersmordet 2002 på Fadime satte den rättspolitiska debatten igång på allvar gällande hedersrelaterat våld. I samhället uttrycks hedersrelaterade handlingar och tankar kring heder på flera olika sätt beroende på religiösa övertygelser samt kulturella föreställningar. Hedersbegreppet kan dock inte kopplas till en viss typ av religion eller kultur. Begreppet heder finns i alla kulturer och religioner och kan även förekomma i kontexter där religion inte existerar. I Sverige blir enbart den faktiska gärningsmannen dömd för mord. Andra som främjat mordet blir genom medverkansreglerna dömda för medhjälp eller anstiftan. Ibland kan en medverkandes handlingar likställas med gärningsmannen och denne blir då dömd som medgärningsman. Det är den kollektiva karaktären som gör mord med hedersmotiv komplicerat. Vid hedersmord kanske gärningsmannen inte är den som beslutat och planerat mordet utan är den som är yngst i kollektivet och därför får på sig rollen som gärningsman för att denne kan få lägre straff. På så vis kan eventuella anstiftare och medhjälpare undkomma bestraffning helt då det kan vara svårt att bevisa beslutsfattande och planering till mord. I Sverige skall det också stå utom allt rimligt tvivel att någon utfört en gärning samt att domstolarna hellre friar än fäller vid osäkerhet gällande rättsläget. I Danmark satte man efter mordet på Ghazala Khan 2005 strikta riktlinjer för medverkansansvaret vid hedersmord. Den danska domstolen använde sig av de befintliga medverkansreglerna men utnyttjade dess fulla potential och dömde en hel familj och dess utökade krets samt vänner, totalt nio personer, för mord. Detta trots att det enbart var en person som faktiskt sköt och dödade mordoffret.

This study is a text analysis of the media debate about honor killings in the last 20 years. I want to contribute to increased knowledge about honor killings and crimes of honor. Through this increased knowledge I wish to prevent honor killings and crimes of honor. The result of this study shows a progress of the debate and through the years have the understanding of the problem improved. Authorities have begun to react and the public have become more aware about what honor killings are and in which way it can assert. Honor killings can occur all in religions, although could patriarchal remains in certain cultures have influence. Moreover, old habits like traditions and expectation from the society concerning how the man is supposed to control the women of the family and their sexuality.

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.

I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.

Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.

Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

Sammanfattning Studien syftar till att, utifrån polisers arbete och förhör med misstänkta förövare av hedersrelaterat våld och förtryck, bidra till kunskap om förövarnas motivering och inställning kring brottet för att på så vis få en fördjupad förståelse för problematiken. Deltagande sex respondenter, varav hälften män och hälften kvinnor, har genom semistrukturerade intervjuer intervjuats avseende deras kunskap och bemötande av misstänkta förövare av hedersrelaterade brott. I resultatet av intervjuerna med poliserna om deras arbete framkom det att anmälningar kring hedersrelaterat våld och förtryck har ökat, men att anmälningsfrekvensen fortfarande är låg. Respondenterna beskriver en svårighet med bevissäkring för att få dessa brott till åtal, och majoriteten av respondenterna önskar mer utbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna få fler misstänkta förövare dömda. Vidare visar resultatet att förövarna sällan erkänner brottet, att de aldrig anger att brottet har skett i hederns namn och att de inte visar någon ånger eller skam för deras handlingar. De som erkänner brottet hänvisar till att handlandet är rättfärdigat då offret bestraffas på grund av dennes felaktiga handlingar. Studiens resultat medför en fördjupad förståelse för såväl hederskultur, förövare som polisens arbete, vilket kan vara användbart i arbetet med förövare och offer för hedersrelaterat våld och förtryck.

Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån en innehållsanalys där syftet med studien är att undersöka medias framställning av fallen Pela och Fadime. Pela utsattes för hedersmord i slutet av år 1999 av sin pappa och sina farbröder. Fadime blev mördad av sin pappa år 2002. Detta är två mord som förekommit under hederns namn. För att undersöka medias framställning av fallen Pela och Fadime, har nyhets- och debattartiklar analyserats. Nyhetsoch debattartiklar från Aftonbladet, Svt Nyheter, Svenska dagbladet, AmnestyPress och Göteborgs-Posten har använts i uppsatsen. Artiklarna framställer fallen på olika sätt vilket innebär att varje artikel väljer specifikt vad de ska skriva om hedersmorden. Med hjälp av tidigare forskning och teorier analyseras det empiriska materialet. Den tidigare forskning beskriver innebörden av heder, hederskultur, hedersvåld och hedersmord samt hur muslimer i Sverige lever i en hederskultur. I den tidigare forskning innehåller det även hur socialtjänsten arbetar med hedersförtryck och medias framställning av hedersmord. De teoretiska utgångspunkterna i studien är det feministiska- och socialpsykologiska perspektivet samt det symboliska våldet och den manliga dominansen. Debattartiklarna i studien framställer fallen genom egna åsikter och kritik gentemot nyhetsartiklar. Nyhetsartiklarna framställning sker genom fakta och egna spekulationer om morden på Pela och Fadime. Undersökningens ämne valdes eftersom fenomenet hedersrelaterat våld och förtyck behöver uppmärksammas.