Dissertations / Theses on the topic 'Hedersmord'

Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta. Med våra egna erfarenheter har vi också stått öga mot öga med den problematik som uppstår när man försöker finna hjälp för någon som är utsatt. Vi vill reda ut vilken hjälp som faktiskt finns att få, och jämföra den med den hjälp som i vårat fall Sara har fått. Motivet bakom hedersmord är att återupprätta en familjs eller en hel släkts förlorade heder, männens heder. Männens heder har ett tydligt samband med kvinnornas frigörelse, beteende och sexualitet. Detta handlar om tusenåriga traditioner och normer som är kulturellt betingade.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor. En feministisk förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett av många uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, och därmed en del i ett universellt strukturellt våld mot kvinnor.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder. Det allra flesta hedersmord begås i muslimska länder. Dessa mord har dock inget stöd i koranen eller islam. En förklaring, till att unga flickor mördas, är mötet mellan den invandrande familjens patriarkaliska syn på samhället kontra den svenska moderna synen där. När familjer kommer till ett nytt land kan man urskilja tre olika sätt att anpassa familjestrukturerna på. Ett sätt är att behålla den traditionella och patriarkala familjestrukturen. Ett annat är att integrera sig i det nya samhället och ett tredje är att skapa en ny familjestruktur, liknande den som finns i det nya landet. I hederskulturer finns begreppet heder i hela samhället. Det är männens plikt att återupprätta hedern, gör man inte detta så förlorar man omvärldens respekt. Tar en man däremot saken i egna händer och mördar sin egen dotter så hyllas han som en hjälte. Det finns länder som medger strafflindring om gärningsmännen hänvisar till hedern.

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.

I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.

Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.

Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?

Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?

Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.

För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.

Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet". "Svenskhet" beskrivs positivt och får symbolisera individuell autonomi och jämlikhet. De "svenska flickorna" beskrivs positivt och framställs som (ouppnåeliga) ideal för "invandrarflickorna".

Förövarna av hedersrelaterat våld beskrivs som patriarkala och bakåtsträvande "invandrarmän". De ses dels som offer för sin "kultur" vilket gör dem predestinerade att handla på visa sätt, dels beskrivs de som psykiskt sjuka. Den första beskrivningen dominerar rapporteringen och i denna sker en stark uppdelning i "vi" ("svenska, jämställda män") och "Dom" ("invandrade, patriarkala män"). I liten utsträckning förekommer en kritisk hållning till detta essentiella sysnsätt på "Dom" och "deras kultur". Istället dominerar ett kulturessentialistiskt synsätt både vad gäller beskrivningar av förövare och debatten i allmänhet. Detta befäster "svenskhet" och både den "svenska/e kvinnan/mannen" som jämställda och som den outtalade norm mot vilken "de Andra" ställs.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.

Syftet med studien var dels att undersöka närmare vem det är som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som är under 15 år respektive för dem som är över 18 år. För att göra detta användes följande frågeställningar: Vilka är åldrarna på flickorna som LINNA mottagningen hjälper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrån) och vilken problematik har de? och På vilket sätt uppfattar personalen på LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjänsten? Studien som kartlagts består av en kvantitativ del som utgörs av ärendestatistik från LINNA mottagningen. Utifrån den gjordes även tre fallstudier utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Designen för detta utgjordes av fallstudien och den vetenskapsfilosofiska positionen som användes var det hermeneutiska synsättet. Analyser gjordes med bakgrund av tidigare forskning såsom rent juridiska aspekter utifrån flickornas ålder, utifrån Nussbaums modell men även utifrån den svenska regeringens intentioner och avsikter att stärka denna grupp. Resultatet visade bl.a. att den största gruppen av besökare var flickor i åldrarna 17-20 år. De kom vanligtvis från Irak eller Turkiet. Anledningarna var många men misshandel och kontroll av olika former var i princip alltid förekommande. Flickornas åldrar kunde ha stor betydelse utifrån det bemötande och den hjälp som gavs av socialtjänsten. Det gällde främst för dem som var under 15 år där förtroendefrågan kunde vara avgörande och för dem som var över 18 år där ansvarsfrågan var avgörande. Samarbetet mellan socialtjänst och fristående organisationer, skolor och kuratorer skulle behöva förbättras.

Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.