Academic literature on the topic 'Hedersrelaterat våld'

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

After the honor killings of Fadime and Pela, an extensively discussion started in the media, debating honor-related violence and oppression. This debate also made us, the authours of this paper, to pay attention to the problem. As a professional in social work, there are several good points to be made by having an in-depth knowledge in the field, both to discover individuals exposed to honor-related violence and to be able to protect them. The study was conducted by four qualitative interviews with professionals in social work with a professional experience of honor-related problems. Through the interviews, the social worker's view of honor problems emerged. The overall aim of this paper was to analyze how professional social workers relate to the phenomenon of honor-related violence, and how the problems are made visible. A second aim was to show how social services can protect individuals exposed to honor-related violence based on current legislation. Our results demonstrate that the professionals' knowledge is critical to whether honor contexts are discovered and for its continuing work on these cases.

abstract The purpose of this study is to shed light on the experiences of the social workers when managing and treating errands concerning young girls/women who are exposed to honor related violence and oppression in several municipalities in Central Sweden. The study’s main questions focus, and purpose was based on five qualitative interviews. These questions were answered through five qualitative interviews through a targeted sample. The two selected theoretical perspectives were intersectionality and empowerment. Previous research shows that honor related violence occurs throughout the world with 5000 women being killed annually in the name of honor. Previous research emphasizes the importance of not connecting honor related errands to a certain culture and sheds light to the social services challenges, for example, when some families deny that honor related violence occurs.  The interviews emphasized that collaboration between social services and sheltered housing, long-term support, respect and understanding for the clients were central aspects. The result could give an indication that especially the smaller municipalities in central Sweden did not have an actual action plan for their particular municipality. The results of the study could show that cases concerning honor violence and oppression were complex and broad and could complicate the social services preparedness and when handling the honor related cases.  Intersectionality could provide an understanding of the risk if these issues would be culturalized because it could lead to a “we and them” mindset.

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att begränsa flickors och kvinnors frihet genom att kontrollera deras sexualitet. Hedersrelaterat våld (förkortas till HRV) utövas av familjen, släkten och/eller kollektivet som en konsekvens för att straffa kvinnors olydnad, samt upprätta familjens heder och värna om familjens sociala rykte. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur kvinnojourer bemöter kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld. Med att bemöta menar vi hur kvinnojouren arbetar, tolkar och förstår problematiken. Denna uppsats bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika jourkvinnor. Studiens data analyserades genom en tematisk analys där vi sökte efter mönster för att skapa olika teman och subteman. Kvinnojourens verksamhet är vanligtvis ideella organisationer, som är en del av det civila samhället. Jourkvinnorna har således ingen särskild metod som verksamheterna utgår ifrån i arbetet med HRV eftersom de gör individuella bedömningar. Jourkvinnorna arbetar främst med att få kvinnan att glömma det hon blivit utsatt för genom stöd och individanpassad  hjälp, medan socialtjänsten arbetar med att förena kvinnan med sin familj. En av jourkvinnorna antydde att problematiken berodde på den patriarkala makten som män har över kvinnor. Resterande jourkvinnor tolkade HRV utifrån en hederskultur där värderingar och normer är olika beroende på den drabbades ursprungsland, by och familjära förhållanden. Slutsatsen i denna studie, utifrån jourkvinnornas svar och de teoretiska perspektiven, är att hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till det kulturella perspektivet enligt fyra respondenter, och en respondent tolkade HRV utifrån ett patriarkalt perspektiv. Slutsatsen är att köns- och det kulturella perspektivet inte är så åtskilda som tidigare forskning har visat, för att förstå HRV kombineras perspektiven med varandra.

The aim of the study is to understand how the construction of honor-related violence is interpreted by the social worker and the individual on the basis of risk assessment and support. The study was conducted using semi-structured interviews and informants consisted of nine social workers at eight interview sessions. All the social workers had expertise in honor-related violence but had different positions as social workers. Some were children administrators and others were adult handlers. The information was processed by the encoding of the text for theoretical concepts. The results showed that it is relevant to make a difference in the risk assessments of honor-related violence compared to other violence. This is because honor-related violence often involves greater restrictions than partner violence. The phenomenon of honor-related violence can include a wide age range and cannot be reduced to the girls and young girls but also affects older women, depending on what context it is interpreted. Furthermore, higher requirements on protection strategies and coordinated action are demanded. The result shows that it differs greatly between municipalities how to work out with honor-related violence. Violence has scales and it may be different how the individual perceives the violence. Honor based repression often leads to very subtle expression control which makes the problem difficult to identify. This as well as the starting point for the analysis assume their own words to be aggravating factors. There could be a conflict of identifying honor-related violence and social secretary's approach to risk assessment and support can be crucial.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt. Vår studie har relevans för socialt arbete då den studerar ett ämne som socialtjänsten har bristande kunskaper om. Genom en ökad kunskap kan myndigheter få en större förståelse för de utsattas situation, vilket i sin tur kan leda till att de bidrar med den hjälp de utsatta är i behov av. En ökad förståelse kring problematiken och en ökad vetskap om män från Mellanöstern och deras uppfattningar, kan möjliggöra att en "rätt bild" om männen skapas i samhället. Den bild som idag existerar om utländska män är att de är våldutövare och kvinnoförtryckare.

This is a study of five young women’ experiences of honor-related violence. The purpose of this study is: What experiences does the women show of an honor-related violent relationship? A qualitative method was applied and interviews were done with a total of five young women. To get a better understanding of the subject I have defined the four central concepts that this study is based on: honor, culture, ethnicity and gender. These subjects together describe honor and what it means to live under those circumstances. It also gives an idea of how it can be and reasons why honor-related violence occur. The five women of the study are slightly described to give an idea of how they are and what experiences they have in the matter. From the collected data I could analyze the results and code four themes: fear, guilt and shame of a controlled life, low self-esteem and also strategies for how to survive in an honor-related relationship. The result showed two types of groups where a victim can suffer from honor-related violence. The first group is of the children that are brought up with a relative, usually the father in the family, that is the perpetrator. The second group is the woman who gets in to a relationship with a man that uses honor as a reason to be violent. In conclusion I found that the perpetrator sees the victim as something he owns and control them as if they where his. This honorcode is based on what the surrounding defines as right and wrong towards the honorculture. The violence and the measure of it is based on what the culture defines as right and wrong.

The purpose of this study was to examine professionals' experiences of working with youngwomen who are exposed to honor-related violence and oppression. The study also aimed toexamine how these professionals' approach the issue of honor. To answer the questions, aqualitative method was used. The method involved semi-structured interviews withprofessionals who work with the target group in question. The professionals inquired for thestudy were eight people including: social workers that work at women's aid, school nurses,and counselors. To conduct the study, the researchers arranged telephone interviews withtwo of the professionals. The remaining candidates were interviewed in physical attendance.Furthermore, the analysis method used on the empirical data was coding and thematization.Additionally, the empirical data was examined by using previous research and selectedtheories. First, the results of the study showed perceived difficulties among the interviewees,in making an assessment and acting righteously in different situations regarding honorissues. Second, the results also showed the importance of having a well-functioningrelationship between authorities and organizations, and how their alliance according to theinterviewees hypothetically work. Moreover, the study emphasizes the necessity for expertsto expand their expertise in order to effectively comprehend and assist women inhonor-related situations.

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit. In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden. The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.