Dissertations / Theses on the topic 'Hedersrelaterat våld'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Hedersrelaterat våld.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Gyllenqvist, Linda, and Josefine Sundqvist. "Hedersrelaterat våld : En studie om socialarbetares förståelse av hedersrelaterat våld." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16364.
Full textAyad, Sara, and Asma Halak. "Hedersrelaterat Våld och Förtryck." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55221.
Full textFischer, Sarah, and Miriam Harivandy. "Hedersrelaterat våld - Hur kan hedersrelaterat våld förklaras, och hur används begreppet i svensk media?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25723.
Full textIsmaili, Ajshe, and Ella Abdalla. "Hedersrelaterat våld : En kvalitativ studie om kvinnojourers arbete, tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34825.
Full textSkyrman, Ellinor, and Micael Larsson. "Hedersrelaterat våld : Våld och heder ur socialsekreterares perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60074.
Full textElezi, Edlira, and Emilia Sjövik. "Hedersrelaterat våld och förtryck : En kvalitativ studie om kvinnors uppbrottsprocess från hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105070.
Full textGhayoomi, Mojdeh, and Dhanya Nair. "Hedersrelaterat våld och förtryck ur ett manligt perspektiv : En kvalitativ studie om män från Mellanöstern och deras uppfattningar om hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35598.
Full textShabo, Helen. "Unga kvinnors upplevelser av hedersrelaterat våld." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29606.
Full textVincent, Elfrida, and Mine Al-karaghouli. "Att arbeta med hedersrelaterat våld : En kvalitativ studie om professionellas upplevelser av hedersrelaterat våld mot unga kvinnor." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45710.
Full textCarlström, Mårtensson Oliwia, and Rebecka Jönsson. "Uppbrottsprocessen från hedersrelaterat våld och förtryck : En kvalitativ studie om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån kvinnans perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100742.
Full textAxelsson, Åsa, and Ida Andersson. "Hedersrelaterat våld och förtryck - En fråga för vem? : En diskursanalys om socialsekreterares konstruktion av hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36069.
Full textThe purpose of this study was to investigate how social workers relate to and reason about honor-related violence and oppression. The notion of honor-related violence and oppression is not a fixed concept, and it causes a noticeable room to interpretation for social workers individual construction of the phenomenon. The study was designed to see how this construct was expressed by individual social workers in social services in Sweden and whether it affected the granting of effort for clients. The study has a qualitative method for collecting the empirical evidence which formed the study. Discourse analysis was used for the analys. The result gave us a picture that honor-related violence and oppression are made and designed individually by the social worker and that there is no "absolute" truth about what honor-related violence and oppression is. The analysis shows that there is a dominant discourse in which the phenomenon was produced as culturally conditioned, which creates a distance between an "us" and "them", between "Swedes" and "immigrants" and where the emphasis is placed on the individual's cultural identity. The alternative gender discourse that also appear in our results, describing the honor-related violence and oppression as an expression of patriarchal exercise of power which exists independently of the culture. The gender discourse described the phenomenon like any violence whatsoever against women and children, where for example men are not considered able to hold the role of victim but only as perpetrator. Keyword: honour-related violence, social service, social constructionism, discourse analysis, definition of terms
Johansson, Nilsson Amanda. "Hedersrelaterat våld : En diskursanalys av hur offer och förövare av hedersrelaterat våld gestaltas i policydiskurser hos svenska förvaltningsmyndigheter." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175140.
Full textJakovljevic, Katarina, and Anne Åkesson. "Hedersrelaterat våld: hur beskrivs det i den politiska kontexten? En kritisk diskursanalys av begreppet hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27119.
Full textsyala, fatma, and Ronya Bermal. "Hedersrelaterat våld och förtryck : En diskursanalys om hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i svenska morgon- och kvällstidningar." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-364036.
Full textCustovic, Lejla, and Valmir Tahiri. "Samhällets insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27429.
Full textÅde, Hassan, and Fahim Azad. "VÅLD I HEDERNS NAMN : SOCIALSEKRETERARENS HANTERING AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45519.
Full textEdlund, Louise, and Maria Saliba. "Polariseringen kring orsaksförklaringarna om hedersrelaterat våld : En kvalitativ diskursanalys om hur sju svenska forskningsverk beskriver orsaksförklaringarna om hedersrelaterat våld." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7699.
Full textSyftet med detta uppsatsarbete är att undersöka hur forskning kring hedersrelaterat våld är strukturerat och hur detta potentiellt kan påverka det sociala arbetet. Det vetenskapliga problemet som vi ser föreligger handlar om att den polariserade debatten om det hedersrelaterade våldet på politisk nivå även går att urskilja på en forkskarnivå. Hedersrelaterat våld är ett växande problem, inte bara i Sverige, utan även i andra nordiska länder. Hedersrelaterat våld är en effekt av när hedern blir drabbad och den som blir utsatt för hedersrelaterat våld blir kontrollerad av familjens eller släktens normer och regler, detta kan leda till sanktioner i form av psykiskt och fysiskt våld. Vår forskningsfråga ämnar att undersöka hur forskning om hedersrelaterat våld i Sverige är strukturerad och hur de polariserade orsaksförklaringarna kultur och intersektionalitet kan påverka det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld. Vi hävdar att de polariserade och skiftande orsaksförklaringarna kring det hedersrelaterade våldet påverkar det sociala arbete och socionomers utbildning. Forskningsfrågan och de tillhörande frågeställningarna har studerats genom en kvalitativ induktiv forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats utifrån Laclau och Mouffes socialkonstruktivistiska diskursanalytiska instrument. Vi har analyserat sju stycken forskningsverk skrivna av forskare i Sverige. Det vi ämnar att studera är hur dessa forskningsverk porträtterar och strukturerar hedersrelaterat våld utifrån de två orsaksförklaringarna kulturförklaringar och intersektionalitet. Resultatet visar att den kulturella förklaringsmodellen är mer förekommande än den intersektionella argumentationslinje gällande det hedersrelaterade våldet. Alla forskningsverk definierar det hedersrelaterade våldets art på liknande sätt, men att orsaksförklaringarna går isär. Vår slutsats är bland annat att vi ser hur en ej kan förhålla sig till hedersrelaterat våld utan att se till kultur, men att den intersektionella analysen av våldet också är nödvändig för att kunna ta in alla omkringliggande påverkande faktorer. Det intersektionella perspektivet kring hedersrelaterat våld poängterar dock att den kulturella förklaringen blir ett faktum då forskning inte lyckats lösa hur en inom det sociala arbetets praktik ska avvända en kulturell stereotypisering när det kommer till frågan om hedersproblematik.
Moshel, Michelle. "Våld i hederns namn - Bör hedersrelaterat våld ges ett tydligare erkännande i svensk strafflagstiftning?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26953.
Full textDzebo, Lejla. "Våld är våld! Eller?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25269.
Full textCarlsson, Annika, and Katrin Chogrish. "Hedersrelaterat våld : En textanalys av verklighetsbaserade berättelser om våld i hederns namn." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-415.
Full textSkogsberg, Fanny. "Socialt arbete och "hedersrelaterat" våld och förtryck. : En granskning av socialtjänsten kunskaper om -och handlingsplaner för "hedersrelaterat" våld och förtryck." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11820.
Full textDet traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.
Niit, Josefin, and Kristina Åström. "Förhörsledares uppfattningar av sitt arbete med hedersrelaterat våld." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16688.
Full textBerglund, Nike, and Johanna Simonsson. "Hedersrelaterat våld och förtryck som en mångfacetterad diskurs." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71818.
Full textFredholm, Malin, and Sara Wetter. "Kriminalvårdens brottspreventiva arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25531.
Full text2015-06-03
Lekovic, Melissa, and Ana Popovic. "Hedersrelaterat våld : En kritisk diskursanalys av svensk dagspress." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24959.
Full textDawoud, Kristina. "Främmande våld : en kvalitativ studie om den offentliga debattens tolkning kring "hedersrelaterat" våld." Thesis, Linköping University, Linköping University, Linköping University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57352.
Full textDenna studie tar upp hur diskussionen kring ”hedersrelaterat” våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller. I stort sett fanns det två sidor i debatten. Det fanns de som såg detta våld som en del av det universiella patriarkala våldet mot kvinnor, där kvinnan är underordnad mannen. Den andra sidan bestod av dem som såg problemet som ett uttryck för något kulturellt. Här har jag närmare undersökt de olika förklaringsmodellerna, samt anledningen till att skilda ståndpunkter uppstod i debatten.
Orrgren, Ami. "Finns det skillnad i den mediala framställningen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer? : En diskursanalys av svenska dagstidningars inverkan och rapportering av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53426.
Full textThrough the application of discourse analysis, the purpose of this study is to answer the following questions: “How are the similarities and differences of domestic violence and honour-related violence portrayed, and in what ways are they viewed differently?” and “How can the perception of other cultures be affected by redefining the violence?”. To answer these questions, 29 news articles regarding domestic violence and 61 news articles regarding honour-related violence have been collected and then analysed with the help of Laclau’s and Mouffe’s discourse analysis. The analysis focuses on the way domestic violence and honour-related violence is portrayed in the journalistic space. Through this analysis, two discourses emerged: “The foreign violence” and “The distinction in portrayal of difference types on violence in the sphere of media”. Discourse analysis lies within the realm of social constructivism. Most prior research touches upon the feministic perspective. These perspectives are used in order to explain any difference in the reporting of honour-related violence and domestic violence in the media, and furthermore how it affects the regard of non-Swedish cultures. The study identified that there is a difference in the portrayal of honour-related violence and domestic violence in Swedish media. Ramifications include segregation, leading to the view that ethnic minorities are unable to conform to the structure of Swedish society at large.
Kofe, Siham. "Hedersrelaterat våld och förtryck : En kvalitativ studie av hur socialsekreterare upplever sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck i relation till barnperspektivet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105499.
Full textMelin, Ellen. "Hedersrelaterat våld och förtryck : En kvalitativ studie om skolsköterskors och barnmorskor upplevelser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315222.
Full textBackground: The National Board of Health and Welfare in Sweden (2011) report that a lack of knowledge in the treatment of patients who have been victims of or are in danger of becoming victims of honour based crimes may lead to that health care staff are unable to see individual patients and their unique situation, leading to their interventions becoming either too severe or not severe enough. The violence and oppression of honour based crimes expresses itself collectively, coming from the own family or a larger social network. It is primarily women, of different ages, who become victims because of violatin norms of sex, gender and sexuality. Aim: The aim of this study is to investigate school nurses' and midwives' experiences of meeting young female patients who have been subjected to or are in danger of being subjected to honour based violence and oppression. Method: A descriptive design with a qualitative approach has been used and 5 respondents were chosen through a convenience sample. Semistructured interviews were conducted. The 6 pre-determined questions asked the respondent to talk about a meeting of a young girl who had been subjected to or was in the danger of being subjected to honour based violence and/or opression, their own experience of the meeting, if there were any difficulties, if the youth experienced the meeting as positive and if any co-operation with the social services took place. The data collection was analysed by content analysis. Results: Support, information and availability from the health care system can be an important asset for young women living with honour based limitations, honour based oppression and honour based violence. The respondents in this study could experience ethical dilemmas and unsure action plans in the treatment of these youths. Co-operation with other instances and health care settings was important in the respondetns' work. Conclusion: This study shows that health care staff is an important asset for young girls living with either honour based limitations, hnour based oppression and/or violence. It requires the nurse to posess knowledge of honour based norms and how culture can affect our view on these subjects. More research on the youth's sitation in Sweden and health care staff's experiences can be considered as needed to make sure that this group in Swedish society gets the support it needs.
Lorentzen, Mikael. "Multikulturella visioner : hedersrelaterat våld och socialt arbete i medierna." Licentiate thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2350.
Full textDenna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.
Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.
För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.
Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.
Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?
Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.
Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.
En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.
This study focuses its interest on recent years’ increased attention, in Sweden, to the phenomenon of honour violence. The attention has taken the shape of, for example, government actions and public debate.
The overall purpose of this dissertation is to study the discourses that have been held in the public sphere and therein find expressions of ideas and positions regarding how the state should react to honour violence. To achieve the overall objective, it was necessary to use previous theories to construct an analytical tool. The analytical tool consists of four different sociopolitical measures used to handle honour violence: regulation type 1, regulation type 2, exit (nothing) and dialogue. In the analysis tool, the various types of intervention are regarded as operational visions of the multicultural society. The multicultural ideal assimilation, which eagerly supports common values and where the group’s importance is toned down, is behind the sociopolitical action regulation type 1. Cosmopolitanism is the multicultural ideal of which regulation type 2 is a manifestation. It stresses tolerance for differences and human rights, but is reluctant to accept circumstances in which individuals are forced to submit to group pressure. For fragmented pluralism, group solidarity and respect for the rights of the group are important and this view is reflected in the intervention exit (nothing). The final version of multiculturalism, interactive pluralism, calls attention to the importance of interaction between groups and mutual understanding of differences. The intervention which mirrors this form of multiculturalism is a dialogue.
A further objective of this study is to highlight how social work with honour violence is presented in the media.
The dissertation has its epistemological basis in the critical realism and theoretically the study is rooted in ideas about multiculturalism. Especially important have been the theoretical discussions focused on the conflict between equality and liberty in multicultural western states. Among other things I have searched for answers to the following questions: To what extent are the different multicultural ideas reflected as action or social policy interventions against perpetrators of honour violence, in the mediated public sphere? Does the dichotomy multiculturalism/assimilation have any bearing and relevance in the Swedish debate on honour violence or are there second positions behind the binary split? To what extent and by what means are the social services described in the debate on honour violence?
The empirical material basically consists of 1755 articles taken from five of Sweden's largest daily newspapers (in some of the analyses, only certain parts of this material are used). The news articles have been treated on the basis of a content analytical method. To help, a special computer program (QDA Miner), developed among other things for this purpose, has been used. Some parts of the analysis have been carried out by manual coding while other parts are made by computer automated searching and downloading of specific words. Some simple descriptive statistical calculations have been made. The results are reported in frequency tables and, in some cases, with illustrative quotations from the newspaper articles.
The results of the study show that: (1) there has been an increasing interest in honour violence the last few years and this seems to coincide with the two honour killings of Fadime Sahindal and Pela Atroshi, (2) it is possible to detect four different forms of social action, and one of them, regulation type 2 (that is the cosmopolitan vision), seems to have a special status in that it is most common, (3) dichotomy multiculturalism/assimilation hardly corresponds to the context in which the honour violence is discussed (4) the social policy measures most often seem to be reactive, (5) agents behind the statements on social policy are most often politicians and commentators, and finally, (6) social services, in relation to other authorities, are mentioned rarely and presented in a fairly negative way.
A key implication of the study results is that when people called for government action against those who practice honour violence, this does not necessarily mean they have an assimilationistic view. The key question is how “demand for intervention” is justified. From an assimilationistic standpoint, governmental actions should lead to a single "lifestyle," while they from a cosmopolitan viewpoint should rather ensure compliance with laws and human rights. It is therefore important not to confuse these two perspectives.
Gürbüz, Özlem. "Skola och hedersvåld : Uppsala gymnasieskolors förhållningssätt till hedersrelaterat våld." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150357.
Full textDogru, Sibel, and Helena Räf. "Flickors förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld – en kvalitativ studie." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-71794.
Full textStröm, Christine, and Riboe Danniela Lund-. "Att arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck - Socialsekreterares upplevelser." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-24480.
Full textSyftet med denna studie var att ta reda på hur socialtjänsten i Örebro arbetar med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HVF) samt om socialsekreterarna i Örebro har några riktlinjer som stöd. Studien belyser även den emotionella inverkan hedersrelaterade ärenden har på socialsekreteraren. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts. Resultatet är baserat på fyra intervjuer med socialsekreterare i Örebro. Resultatet har analyserats mot regeringens handlingsplan om HVF samt en kartläggning från Örebro. Resultatet har också analyserats i relation till tidigare forskning om hederskontexten. Teoretiska utgångspunkter för studiens analys är implementeringsteori, emotionssociologi och coping. Resultatet visar en avsaknad av kommunala riktlinjer och att det är hög personalomsättning. Hedersrelaterade ärenden är emotionellt krävande för socialsekreteraren, detta hanteras genom copingstrategier. Studiens slutsatser är att det behövs en kommunal handlingsplan och att orsaken till den höga personalomsättningen behöver utredas och minska för att kunskapen om HVF ska utvecklas. Nyckelbegrepp: Heder, Kultur, Socialsekreterare, Hedersrelaterat våld och förtryck.
Elofsson, Emma, and Ellinor Svensson. "Heder som motiv - En scoping review om hedersrelaterat våld." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25877.
Full textNadr, Ali Mona, and Diwan Salwan. "Hedersrelaterat våld och förtryck : Multidimensionell utsatthet och kulturell stereotypifiering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94102.
Full textAhmed, Sara, and Pernilla Backman. "Hedersrelaterat våld och förtryck : Unga kvinnors erfarenheter av socialtjänsten." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7363.
Full textThis study intends to investigate how young women, who have been subjected to honor-related violence and oppression, experience the support of the social services based on the power perspective and the KASAM theory. We have in the study used qualitative methods to conduct semi-structured interviews. Eight young women who had been in contact with the social services were interviewed. Previous research has primarily studied the client's experience of contact with the social services. Studies that concern women who have been subjected to honor-related violence and oppression are very limited. Research in this area should therefore be sought. The study's results showed that young women's expectations did not match the experience of contact with the social services. The results analysis showed that the social services support and assistance efforts are far too short-term where women are left behind and are expected to handle their difficulties on their own.
Alizadeh, Arsham, and David Andom. "De osynliggjorda - en forskningsöversikt om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83979.
Full textCarlbert, Sofia, and Kristensen Katarina Richter. "Hedersrelaterat våld kombinerat med annan problematik - Om eventuella samband mellan utsatthet för hedersrelaterat våld och utvecklandet av psykisk ohälsa och/eller en missbruksproblematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24255.
Full textVideudde, Amelié, and Ryding Shamim Begum. "Heder som motivering för våld mot kvinnor : en intervjustudie om professionellas bedömningar av hedersrelaterat våld i det sociala arbetet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-25928.
Full textWalizadah, Hermia, and Kalle Jansson. "Skolans arbete med hedersrelaterat våld och förtryck : En kvalitativ studie om hur skolpersonalen arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29624.
Full textSkolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.
Allert, Astrid, and Sofia Sjönneby. "Hedersrelaterat våld och förtryck - en helt främmande sak? : En kvalitativ studie om socialsekreterares och enhetschefers upplevelser av socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51707.
Full textThe purpose of the following study is to examine how the work is organized on a municipal level and what expertise social workers in different municipalities have about honor-related violence. The focus is on social workers experiences and reasoning about honor-related violence. The study has a qualitative research approach, and the purpose has been achieved by doing semi-structured interviews per telephone with social workers from 15 municipalities, divided into two regions. The collected data has been analyzed through a thematic analysis. The statements of the study participants have been interpreted with help from Michael Lipsky's theory about street-level bureaucracy and discretion and also by the terms culture essentialism and postcolonial theory. The results show that in most of the municipalities the social workers have special skills about honor-related violence, though the skills are often directly linked to individual employees in the organization. It has also emerged how important knowledge is to be able to identify and to give the right support in honor-related cases. Common for the interventions social services are offering victims, families and perpetrators is that few of them are adjusted for honor-related issues. The interventions that are offered to victims seems to meet their needs of shelter although it comes with great personal sacrifices, therefore there is a need to develop and improve the interventions. Further there are split opinions about what the causes for honor-related violence are and within which groups it occurs. Some of the participants expresses that honor-related violence only occurs in certain cultures and groups, while other claims the opposite.
Persson, Amanda, and Hammarlund Johanna Johansson. "Hedersrelaterat våld i media : En kvalitativ studie om svenska tidningars gestaltning av religion och kultur i artiklar om hedersrelaterat våld under åren 2002 - 2012." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41955.
Full textBoularbah, Zuraiya Longdewa. "Med hedern som insats - hedersrelaterat våld i Sverige och Turkiet." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227337.
Full textHonor-related violence has no boundaries. It does not only occur in a particular country or is associated with one specific ethnicity, culture or religion. Honor-related violence exists around the world, even in Sweden. The murder of Fadime Sahindal received international attention and people were in shock, especially the Swedish government which for a long time had tried to deny that such violence existed in our long-standing country of equality. Honor-related violence is a category of violence which in most cases affects young women who refuse to assimilate to their families’ or relatives’ norms and rules. The research objectives are to compare honor-related violence in Sweden and Turkey as well as investigating the reasons for the phenomenon. The aim also includes investigating the judiciary system in both countries regarding honor-related violence and looks at how different organizations work to counter more women from becoming victims of honor-related violence. Feminist theory is a tool which has been used consistently in the investigation and the analyzed information was taken from biographies and interviews which were conducted in Sweden and Turkey. The governments of Sweden and Turkey must clearly take more responsibility for the honor-related violence problem rather than leaving the problem in the hands of charitable organizations. In Turkey, there are far too few women organizations for women exposed to honor-related violence while in Sweden, shelters are overflowing and women are denied accommodation because of too few places. Even the police and authorities have received criticism for their inadequate work towards dealing with honor-related violence. The aim should be for creating a society where there is no need for women shelters; however, with the current situation, it seems that even more are needed. There is certainly something wrong occurring both in Sweden and Turkey.
Jakob, Kristina, and Shenye Gorgi. "Socialarbetarnas arbete med hedersrelaterat våld och förtryck : En integrativ litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94312.
Full textVåhlund, Ann, and Yad Salar. "Socialtjänsten och heder : Socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83998.
Full textAdlerson, Amanda, and Matilda Wirén. "Utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck - det förebyggande arbetets nyckel?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25800.
Full textEldh, Eliasson Ann-Sofie, and Qvick Freja Wojén. "Hedersrelaterat våld och förtryck : Skolkuratorers upplevelse av arbetet med hederskulturen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36646.
Full textThe aim of the study was to examine how schools and school counselors pay attention to, prevent and counteract honour related violence and oppression. Six school counselors were interviewed in a qualitative study. Results showed varying experiences regarding the school’s work with and knowledge of the problem. A majority described a lack of an action plan and specific interventions against honour related violence and oppression while a few described a focused work against the problem. Human rights and the Convention on the Rights of the Child were fundamental components of the preventive and counteracting work and that knowledge and the relationship with the student are important to be able to pay attention to and identify the problem. Collaboration, organizational factors and social constructions affected the work and discretion. The results demonstrate a need for constant competence development and that preventive and counteracting work must always be developed and updated.
Drugge, Anthon, and Tamar Khatchadourian. "Våld är våld, men vart går gränsen? - En kvalitativ studie som skildrar socialarbetares utlåtanden om hedersrelaterat våld och förtryck." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65102.
Full textBen, Yazza Nathalie, and Golan Mamlesi. "Ett begrepp med olika betydelser : En studie om begreppet hedersrelaterat våld." Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34391.
Full textStudiens syfte är att undersöka dels hur definitionen av ”hedersrelaterat våld” används i socialstyrelsens rapport, dels hur ”heder” används i aktuell svensk forskningoch i en central bok. I uppsatsen studeras vad konsekvenserna kan bli för socialsekreterare när ”hedersrelaterat våld” definieras på olika vis, samtidigt somde arbetar för att förebygga fenomenet. Uppsatsens empiri består av olika texter och forskning som fokuserar på olika definitioner av ”hedersbegreppet”. Även forskning som belyser socialsekreterarnas arbete kring benämningen av ”hedersrelaterat våld” analyseras i uppsatsen. Metoden ärkvalitativ textanalys, och kodningen består av frågor som har ställts inför analysen av materialet. Vi författare har bemödat oss om att ha ett sakligt och forskningsmässigt synsätt i arbetetmeddenna uppsats. Centrala resultat i studien är att ”hedersrelaterat våld” beskrivs utifrån kulturella, historiska, och intersektionellaperspektiv. En del texter som analyseratsutgår från kulturella och historiska utgångspunkter i beskrivningenav våld, och hänvisar främst till normer och värderingar somgrundi samhället. Annan forskning kritiserar detta synsätt och framhåller att kulturella aspekter kan leda till diskriminering av vissa grupper. När”hedersrelaterat våld” förklaras utifrån intersektionellaperspektiv utgår man i forskningen från olika grundkonstruktioner till varför våldet uppstår, och tar upp klass och kön som viktiga förutsättningar för att beskriva ”hedersrelaterat våld”. Gällande socialsekreterares uppfattning om heder, så förs en diskussion i uppsatsen om vikten av att utgå från att varje fall är unikt och inte dra generella slutsatser för att kunna stödja den våldsutsatte personen på bästa möjliga sätt.
Klecka, Anna. "Förståelsen av hedersrelaterat våld : En litteraturstudie i ljuset av postkoloniala teorier." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1294.
Full text