Academic literature on the topic 'Hela världen'

Som pionjärer i ett lärarstudentutbyte mellan Linköpings universitet och Western Kentucky University, USA, tillbringade författarna fem veckor i februari-mars 2012 i den amerikanska staden Bowling Green, Kentucky. Utbytet är ett av flera och ett ökande antal internationella avtal som Linköpings universitet slutit med länder över hela världen. Ambitionen är att möjliggöra för fler svenska lärarstudenter att göra sin slutpraktik på en utländsk skola och på så sätt bredda sina erfarenheter inför det kommande arbetslivet.

1994 har av FN utlysts till ett internationellt familjeår. Det betyder att frågor om familjen och familjepolitik står pa dagordningen i forskning och politisk debatt över hela världen. Det iär viktigt att svenska familjeforskare deltar i den debatten, både i Sverige och i internationella fora.

Presentasjon frå Wikipedia-akademiet 2015 Wikipedia Education Program har sedan starten 2010 involverat mer än 10 000 studenter från Universitet i hela världen under parollen "Wikipedia belongs in Education". Den här presentationen berättar om hur och varför studenter och akademiker använder Wikipedia, för kunskapsdelning, som pedagogiskt plattform, och för digital literacitet.

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

SammanfattningArtikeln vill belysa frågan om arkitekturforskningens egenart som forskningsdisciplin med hänsyn till dess kritiska betydelse för arkitektyrkets professionella och akademiska framtid. Frågan sträcker sig långt utanför den arkitektoniska eller konstnärliga världens begränsningar och uppfordrar till att inom hela forskningssamhället pröva radikalt nya begrepp om vetenskaplighet och kanske i synnerhet pröva gränserna för var skillnaden går mellan strikt vetenskaplig sanning i en absolut mening och vad som är en professionsrelevant kunskap. Kan det vara så att den nya profil för forskning i och om arkitektur som ser ut att växa fram håller på att bryta ny mark och öppna nya forskningsfronter ur metodologisk synvinkel inom ett vidare vetenskapssamhälle? Kan vi göra en skillnad mellan forskning om arkitektur och den utforskande handling som ryms i den gestaltande akten som sådan, i en utforskande arkitektur? Framställningen bygger på ett underlag av ett antal aktuella avhandlingar i det nordiska och europeiska sammanhanget där författaren varit indragen i olika roller som medlem av jury, som opponent eller handledare.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.

New technologies arise everyday, but which ones are the best for your project? How do you store data in a safe manner that complies with the new European GDPR law? How do you plan, develop and complete a project? These are but a few formulations of questions that the study in this report will cover.  The report is based around a business idea and vision for a company that offers advanced products built with modern technologies. The first step for the development of this company is to create a prototyp of its first product, a web platform. The prototyp will be formed after a projectplan with meetings with a supervisor and with the use of professional tools like Gantt, WBS and Trello. First and foremost a study will be done behind the theory of different frameworks and technologies but also a reasearch about GDPR and data security. The design phase will be the first part in shaping the projekt where wireframes, sitemap and ERdiagram have been created and documented. The choice of frameworks, mainly Vue, Express and MongoDB and the data security standards JWT and Oauth will be explained and used in the prototype as a base for the technical aspects of the project. Lastly the results och the finished prototype will be presented together with a discussion regarding problems that arose during the project, improvments that needs to be done and what the future holds for the complete web platform.
Nya tekniker växer i rasande fart, men vilka är bäst för ens projekt? Hur lagrar man data på ett säkert sätt som följer den nya europeiska GDPR lagen? Hur planerar, utvecklar och genomför man ett projekt? Dessa är några få frågeställningar som undersökningen i denna rapport tar tittar närmare på.  Rapporten grundar sig på en affärsidé och vision för ett företag som erbjuder avancerade produkter skapade med moderna webbteknologier. Det första steget för företagets utveckling är att skapa en prototyp av den första produkten, en webbplattform. Prototypen kommer att utvecklas efter en projektplan med handledningsmöten och användning av professionella verktyg som Gantt, WBS och Trello. Först och främst studeras teorin bakom om olika ramverk och tekniker men även en undersökning om GDPR och datasäkerhet. Designfasen kommer sedan vara det första momentet för projektets utformning där bland annat wireframes, sitemap och ERdiagram har skapats och dokumenterats. Valet av ramverk, främst Vue, Express och MongoDB samt datasäkerhetsstandarna JWT och Oauth kommer att förklaras och användas i prototypen som grund för projektets tekniska skapande.  Slutligen presenteras resultatet av den färdiga prototypen tillsammans med en diskussion över problem som uppstod under projektets gång, förbättringar som behöver göras och vilka framtidsplaner som finns för den fullständiga webbplattformen.

With the whole world in the classroom teachers are confronted with pupils from different backgrounds and with different worldviews, a fact that entails pedagogic challenges on a daily basis. One of them, stated by contempora- ry research, is the gap between a secular educational system and religious faith. Religious citizens are excluded from the public arena in western secular societies according to philosopher Jürgen Habermas and contemporary rese- arch demonstrate that religious pupils experience that today’s secular religious education is incompatible with their religious faith and practices. The ques- tion is, how are RE teachers to handle this gap? What advice is being given to them? And for whom is the educational system actually made? This bachelor thesis turns, with Habermas’ theory as point of departure, to contemporary Swedish and British literature in the pedagogy of religious education to find answers. The literature has been analysed from the perspective of an ideology critic in order to reveal the underlying ideologies and shed light upon alternative courses of action expressed in the material as well as their pedagogic and democratic consequences. The analysis shows that the Swedish literature maintains and promotes a secular perspective on religious education whereas the British literature criticises a secular educational di- scourse and complements the secular perspective with a postmetaphysical and possibly a religious perspective. The answers as to how teachers are to appro- ach the problematic situation described above are therefore strictly limited to either a secular or a postmetaphysical ideology, though the British literature offers more wide-ranging alternative courses of action in its criticism of the prevailing secular discourse. As a consequence the Swedish literature confirms and reinforces Habermas’ theory about western societies, presents almost no alternative courses of action and is less including and less democratic than the British literature. The advice given by the British literature is mostly concerned with acknowledging and inviting religious language, religious expe- rience, religious faith and practice in the classroom. That is, to open up for a pedagogy of religious education that teaches about God(s) as a possibility.
Med hela världen i klassrummet förs lärare samman med elever från olika bakgrunder och med olika verklighetsuppfattningar, något som medför pe- dagogiska utmaningar. En av dessa, vilken återfinns i tidigare forskning, är gapet mellan ett sekulärt utbildningssystem och religiös tro. Jürgen Haber- mas menar att religiösa medborgare utestängs från den offentliga arenan i sekulära västerländska samhällen och tidigare forskning lyfter fram religiö- sa elevers upplevelser av dagens sekulära religionskunskapsundervisning som inkompatibel med deras religiösa tro och praktik. Frågan är, hur ska religi- onskunskapslärare hantera denna problematik? Vilka råd står att finna? Och vem är utbildningssystemet egentligen till för? Denna uppsats tar sin utgångspunkt i Habermas teori och riktar uppmärk- samheten mot svensk och brittisk religionsdidaktisk litteratur för att finna svar på dessa frågor. Litteraturen har analyserats med hjälp av ideologianalys samt ideologikritik i syfte att undersöka de underliggande ideologier och hand- lingsalternativ som uttrycks respektive möjliggörs i materialet. Vidare analy- seras och diskuteras materialets didaktiska och demokratiska konsekvenser. Analysen visar att den svenska litteraturen upprätthåller och förstärker ett i huvudsak sekulärt perspektiv på religionskunskapsundervisning medan den brittiska litteraturen kritiserar den sekulära utbildningsdiskursen samt kom- pletterar det sekulära perspektivet med ett postmetafysiskt och möjligen även ett religiöst perspektiv. De råd som återfinns i materialet gällande den proble- matiska situation som beskrivits ovan är alltså strikt begränsade till antingen en sekulär eller en postmetafysisk ram, även om den brittiska litteraturen er- bjuder bredare och fler handlingsalternativ än den svenska. Följaktligen är den svenska litteraturens dörr till undervisning om religion och religiös praktik på andra premisser än sekulära i princip stängd medan den brittiska litteratu- rens dörr står på vid gavel. Den brittiska litteraturen öppnar med andra ord upp för en religionskunskapsundervisning som undervisar om Gud(ar) som en möjlighet.

This thesis describes, conceptualizes and analyzes local reactions to the establishment of a refugee center in a small, remote mining community in Malmliden, rural Sweden, in the early 1990s. The purpose of the study was to explore and describe the local and wider contexts in which the reactions took place and to understand reactions in relation to these contexts. The study combined qualitative interviews, participant observation and the analysis of texts from different sources: daily press, historical and policy documents. Twenty-seven persons were included in the interview study (nineteen respondents and eight key infor-mants). Interviews with the nineteen respondents (nine men and ten women) were based on a semi-structured interview manual and were carried out during the winter of 1993 and the spring of 1994. Theo-retical frames and concepts were chosen in an elaborative way that was suitable for the empirical findings that gradually developed. In short, theoretical considerations that focus on social and political processes of inclusion and exclusion, ethnic relations and categorizations and the interplay between the social and the individual frame the analysis. The analysis is more closely informed by perspectives on how the atti-tudes toward the asylum seeker (as an immigrant but also as a welfare-state client), as a representation of “the other”, are socially produced. This study revealed that the inhabitants had dual reactions to the localized refugee center in Malm-liden. The reactions could neither be characterised as positive nor negative. They were summarized as ambivalent and were expressed spatially and socially. The spatial aspects include a number of inhabitants’ positive experiences of the refugee center as something that brought vitality to the slumbering neighbor-hood, while others thought of the refugee center as something disturbing and displaced. The social aspects involved a number of inhabitant’s embrace of the refugee center and the asylum seekers, whereas others distance themselves from the center and the refugees. While some inhabitants were enriched by the con-tact with asylum seekers, others dissociated themselves from the refugees and other inhabitants who were involved with the refugee centre. Some of the reactions were expressed as resistance. These reactions were mostly expressed latently, toward the authorities or local Policy makers and not directly toward the refugees or the refugee center The inhabitants blamed the establishment of the refugee center and those employed there for the poor state of things because they represented symbols of change and uncertainty. Therefore, initially the resistance could not be understood as rooted in emotional antipathy toward refu-gees as a (ethnic) group or as individuals, but rather as resistance against a perceived intrusion into the neighborhood autonomy. However, the strategies of the inhabitants were avoidance of contact with the refugee center and the stigmatization of the refugees. Therefore, the actions of resistance resulted in a racialization of place and ethnic segregation. The dual reactions of the inhabitants were contextual, and in which local as well as national circumstances played a considerable role in shaping the inhabitants’ experiences. At both national and local levels, the attitudes and practices directed toward asylum seekers and refugees were ambivalent. The reasons for the local acceptance of asylum seekers were ambivalent, and in which both actions of solidarity and economic considerations came into play. An external circum-stance influenced expectations and reactions to the refugee center was an ambivalent refugee policy which aimed to integrate the asylum seeker with a normalized habitat but with an institutional framing, which clearly made the asylum seeker into a client. Another external factor was the welfare state position of the asylum seeker, as he or she was positioned in an ambivalent juridical, social and political position. The overall conclusion is that the positions of the asylum seekers in the neighborhood of Malmliden were further stressed as welfare state clients and not as ordinary neighbors. A concluding image is that the contextual ambivalent positioning of the asylum seekers was reflected in the way the inhabitants regarded the asylum seekers as others in the neighborhood community.

Denna studie visar att vokalisten tycks befinna sig i en mångsidig och inte helt okomplicerad position i ensemble. En position som präglas av såväl musikaliska som sceniska förväntningar, men även av en stark och ofrånkomlig koppling till kroppen. Vokalistpositionen kan också förstås som en underordnad position i förhållande till övriga instrumentalisters positioner inom ensemble. Dels utifrån den traditionellt västerländska synen på uppdelningen mellan kropp och sinne, natur och teknik. Samt dels utifrån förståelsen av sång som ett feminint kodat instrument och hierarkin manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att undersöka fem vokalisters upplevelser av förväntningar i samband med ensemblespel, samt deras förhållningssätt till dessa. Uppsatsen bygger på fem vokalisters skrivna berättelser kring deras erfarenheter och upplevelser av att vara vokalist i ensemble inom populärmusik. Deras berättelser visar att det finns förväntningar på hur vokalister bör vara, samt vilka kunskaper de har och inte har i ensemblesituationen. Genom en sociologisk analys av studiens resultat framträder också medvetna och omedvetna strategier för att som vokalist uppnå fullt medlemskap i ensemblen, samt en indikation på vilka egenskaper som är kopplade till vokalistpositionen. Studien pekar avslutningsvis på att vokalister inte ges plats utan måste ta plats i ensemblen, en aspekt av musicerandet som även påverkar deras möjlighet till autenticitet som musiker.

Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan. Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Studier visar att kompetensutveckling inom lärarkåren på området naturvetenskap och små barn har positiv inverkan på barns lärande. De learning studies som gjorts i förskolan är få vilket gör denna studie relevant för utbildningsvetenskapen. Studien presenterar vilka kritiska aspekter som kan finnas hos förskolebarn för att lära sig om var löv kommer ifrån samt hur en learning study kan påverka barns lärande kring detta. En kritisk aspekt för att förstå att lövsprickning är en del av växtens kretslopp är att kunna skilja på död och levande gren. En annan kritisk aspekt är att förstå knoppen som en del i lövets kretslopp. Studien visar att det variationsteoretiska perspektivet på lärande gynnar de barn som hade svagare förkunskaper. Den visar också att barn tidigt har utvecklat en vardagsföreställning som förskollärarna kan ha svårt att utmana. Vi fann att förskollärarens förhållningssätt är lika viktigt för barns lärande som att finna de kritiska aspekterna.

Today, librarians tasks may sometimes take on an educational aspect, e.g. when designing educational courses. Our aim with this paper has been to extend our knowledge of peoples learning and learning processes in order to better adapt our educational courses for different user groups. We have investigated what eight senior citizens wanted to learn about the Internet, and followed seven of them during their course. We have examined how the group experienced a course about Internet use, and how they described their learning and learning processes. We have analysed the barriers they encountered during their course, and if their attitude towards the Internet changed after the course. To answer our questions we have made a case-study in the form of an educational course on the use of the Internet. In the analysis, the course is examined from an adults educational perspective. The senior citizens barriers are connected in this study to Bucklands and Rubins barriers, and the aspects of learning which we discovered, are comparable to research-results by Marton et al, Borgström and others research in the study-circle as an educational environment. Results: In this part we have examples of what our participants wanted to learn about the Internet. We found that they had few age-related barriers, but some were learner-related and of a technical or cognitive nature. Overall, they were pleased with the education. Many of their experiences and accounts correspond well with the results which researchers like Borgström and others had found. This relates to the benefits that participation in a study-circle gives. Conclusion: We have concluded that our participants still are, or have become more positive towards the Internet after the course. To educate adults, you need a different aspect of education than you do with teaching youngsters, as their learning requires different strategies.
Uppsatsnivå: D

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av att neka ekonomiskt bistånd. Tre frågeställningar formulerades: Hur påverkas socialsekreterare känslomässigt av att neka ekonomiskt bistånd? Hur upplever socialsekreterarna att klienterna reagerar i samband med ett avslag? Finns det andra faktorer som påverkar socialsekreterarnas erfarenheter av att ge avslag? Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visade att ett avslagsbeslut inte påverkade socialsekreteraren negativt i någon större utsträckning. Även om majoriteten av informanterna uttryckte att det ibland kunde kännas jobbigt att ge ett avslag fanns det coping- strategier och arbetssätt som underlättade i arbetet med avslag. En känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras som en underlättande faktor. Klienterna kunde ibland bli arga och inte förstå beslutet men de kunde också bli mer motiverade. Faktorer som ramlag, kollegor och yrkeskunskap spelade stor i arbetet. Att ha en tydligt distans till klienten, tilltro till klientens förmåga att förändra sin situation och att det är individen som har ansvar för sin situation underlättade i arbetet med avslag. Ett avslag kan således betyda mer än bara ett ”nej, du har inte rätt till bistånd.”
The aim of this study was to look into social workers experiences on rejecting financial assistance. Three questions were to be answered: In what way are the social workers emotionally affected by rejecting financial assistance? How do the social workers experience the clients reactions when getting a rejection on financial assistance? Are there any other factors affecting the social workers experiences on rejecting financial assistance? Five interviews were conducted with social workers from five different municipalities in Skåne, Sweden. The result showed that rejecting financial assistance did not affect the social workers negatively in a significant manor. Even though the majority of the informants sometimes expressed some level of awkwardness while rejecting finical assistance, there were coping strategies and methods that favored the rejection process. Clients could sometimes become angry, not understanding why the application was rejected but they could also become more motivated. Factors like framework, colleagues and knowledge of the profession played a big part in the daily work. A sense of coherence was also found to be a stress relieving factor. The rejection process was made easier by having a clear emotional distance to the client, a faith in the clients own abilities to change hir situation and also knowing that it is the individual that has full responsibility of hir situation. A rejection can therefore be viewed as something more than just ”no, you’re not entitled the right to receive financial assistance.”

Allt fler företag väljer att expandera och öppna upp kontor i nya länder, vilket inte alltid sker helt oproblematiskt. Vid en expansion till ett nytt land sker en internationalisering som innebär en ny intern miljö med en organisationskultur och struktur som växer fram på den specifika enheten, men också en extern miljö bestående av marknaden där enheten är verksam. I denna studie har en kvalitativ fallstudie genomförts av det svenska företaget Hansoft. Internationaliseringen har undersökts i termer av interna och externa miljöer. Interna miljöer innefattar den lokala organisationskulturen på enhetsnivå, och externa miljöer dess marknader – Japan, USA och Sverige. Syftet var att ta reda på om Hansofts expansion har påverkat organisationskulturen och organisationsstrukturen på företagsnivå. Genom intervjuer med tre stycken tidigare anställda på Hansoft visade det sig att internationaliseringen inte har haft någon större inverkan på organisationskulturen och strukturen i helhet. Organisationskulturen på Hansoft präglas av teamwork och flexibilitet, såväl före som efter internationaliseringen, samt både enhets- och företagsnivå. Den enda direkta konsekvensen av internationaliseringen var ökad formalisering som ledningen framhävde vid expansion till USA. Strukturen i företaget innehar tydliga egenskaper med en organisk struktur och uppmuntrar en öppen kommunikation – även detta var oförändrat i och med internationaliseringen. Hansoft har dock inte genomgått en vanlig internationalisering i den bemärkelsen att de mött nya marknader och öppnat upp större kontor. Anledningen till deras expansion var att komma närmre de kunder som företaget redan hade, vilket kan vara en orsak till att internationaliseringen inte påverkat Hansoft mer än vad den gjort. Resultatet av den här studien indikerar att mindre företag som flyttar över sin verksamhet till nya länder, inte genomgår någon större förändring gällande organisationskultur och organisationsstruktur.