Dissertations / Theses on the topic 'Hem för vård eller boende (HVB-hem)'

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts. Resultatet visar på att specifika metoder generellt anses som mycket användbara, men inte anses som något av det viktigaste i arbetet. Ospecifika metoder används betydligt mer, och bygger mycket på anpassning till olika situationer och klienter. Den viktigaste och mest användbara resursen i arbetet anses vara att ha en relation som bygger på förtroende och tillit, och att skapa trygghet. Synen på varför relationen är viktig är uppdelad, ofta mellan boendena, i praktiskt användbar och för den ensamkommande barnen emotionellt positiv. De som ser relationen som emotionellt positiv tenderar till att lägga större vikt vid relationsskapande.
The number of unaccompanied refugee minors arriving in Sweden has risen significantly in recent years. This calls for a reception in which their, (also long term) needs are covered. In particular, this accentuates the responsibility of the group-homes where most of these children and youth are placed after their asylum claims are accepted. In this study attention is focused on how the staff in these group-homes work, gaining information on current methods being used in the group homes, and exploring how effective and sufficient these methods are considered to be. The study involves a mixed-methods design, including both interviews and survey methods. The results show that specific group-home methods in general are perceived as very useful, but not the most important aspect in their work. Unspecific methods are used significantly more frequently, and are based in the ability to adapt to different situations and clients. The most important and useful resource in this work is considered to be having a relationship built on confidence and trust with the children, and to create a place of safety for the children. The perceptions of why the relationship is important are varied, often between the group-homes. Some emphasize practical areas, other emphasize emotional and developmental areas. Those who view the relationship as emotionally positive tend to further emphasize the importance of building relationships.

Hem för vård eller boende har varit omskrivna i svensk media för missförhållanden det senaste året. Tidigare forskning har visat att placerade ungdomar är en utsatt grupp. Frågor som denna studie försöker besvara är vilka behandlingsmetoder som används inom HVB idag och hur förenligt dessa är med evidensbaserad praktik. Teoretisk utgångspunkt som denna studie tar är social konstruktivism och kategorisering. Studien är av explorativ karaktär där syftet är att kartlägga hem för vård och boende (HVB) som är inriktade mot behandling av ungdomar 13-18 år. Genom kvantitativ innehållsanalys kodades och analyserades innehållet av n=295 HVB hemsidor inriktade mot behandling för ungdomar, 13-18 år. Resultat visar att fältet HVB är i en förändringsprocess där KBT som metod är mest framträdande. Metoder som har vetenskapligt stöd när det gäller missbruk och kriminalitet angavs i låg utsträckning. Många HVB uppgav inget om personal som är betydande när det gäller behandling på HVB.
Residential care agencies in Sweden have been described in the Swedish media for malpractice in recent years. Previous research has shown that youth in residential care are a vulnerable group. This study tries to answer what methods are used by residential care agencies in Sweden today and how compatible these methods are with evidence-based practice. The theoretical framework for this study is social constructivism and categorization. The study is of an exploratory nature and the aim is to map residential care agencies in Sweden (HVB) that are focused on the treatment of adolescents by the age of 13-18 years. Through quantitative content analysis, the content of n = 295 HVB websites were coded and analyzed. Results show that the HVB field in Sweden is in a process of change where CBT as a method is most prominent. Methods that have scientific support for addiction and criminal behavior were mentioned to a small extent. Many HVBs did not provide information on staff which is significant when it comes to treatment and care at HVB.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling. För att erhålla data genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma på HVB-hem och en kvalitativ intervju med två tillsynsinspektörer från IVO. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begreppen psykosocial utveckling, motivation och gränssättning och visar att ungdomars behov för att utvecklas psykosocialt består av individuell vård, delaktighet, gränssättning samt verktyg att hantera och skydda sig själva. Vidare visar resultatet att det förekommer hinder och möjligheter i personalens handlingsutrymme för att uppnå detta. Personal upplever frustration över hur tillsynen utförs och anser att deras handlingsutrymme begränsas då personalen och IVO har olika syn på lagstiftningen och hur personalen ska behandla den problematik som ungdomar på HVB-hem uppvisar. En problematiserande diskussion förs angående ungdomars problematik, gränssättning och personalens handlingsutrymme i relation till tillsynens utförande och de två olika tolkningarna av lagstiftningen som delvis står i motsättning till varandra.
Youths in Residential Institutions (HVB-home) often have a problematic behavior and are in need of protection, security and boundaries. HVB-homes are through legislation required to provide care and treatment to counteract adverse development among the youth. The Inspection for Health and Care (IVO) supervise the HVB-homes. The purpose of this study was to interview staff at HVB-homes and Inspectors at IVO to investigate their perceptions of how care and treatment should be conducted. Furthermore the aim was to distinguish whether the legislation can be interpreted differently and what consequences this has for the care and the treatment for the youths regarding their needs for positive psychosocial development. To obtain data five qualitative interviews were conducted with professionals at HVB-homes and one with two inspectors at IVO. The result was analyzed according to the theoretical concepts of psychosocial development, motivation and boundaries. The result shows that to develop psychosocial maturity, young people need individual care, empowerment, boundaries and skills to control and protect themselves. Furthermore, it shows occurrences of both obstacles and opportunities in terms of the staff being able to provide the appropriate care for the youth. The staff experience frustration in the execution of the supervision and describe that they interpret the legislation differently from IVO. The staff express that they are unable to handle the youths at HVB-home. A problematizing discussion is conducted regarding the youths’ problems at HVB-homes, need of boundaries and the staffs’ ability to provide appropriate care in relation to the execution of the supervision and the two partly different interpretations of the legislation.

The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.

In order to reach this aim the following questions are to be answered:

• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)

• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility

To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.

The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.

Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen

I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra.
This study examines how society handles children who for different reasons can’t manage, or be managed, in compulsory schools. Observations and interviews were made in three different settings: 1) a foster home with its own school, 2) a small school for troubled youth, and 3) a home for assessment and treatment, without its own school. Common for these arenas are that the children have been separated and set apart from regular school, and they take place on the boundary, or in the intersection between, teaching and treatment. The aims are to reveal how different discourses about troubled youth, education and treatment create possibilities and limitations in relation to the goal of the practices targets, their means, and the actors. The study is based on research into interaction, daily life, and processes of identity transformation. The data is collected by ethnographic methods in the form of participant observations, and the analysis is informed by discourse analysis. In these communicative practices, educators and social workers were active in an area of research that is intimately related to identity. Analysis of everyday situations in pedagogical and social practices provides valuable knowledge for understanding what is going on in this practices and what the implications are for the actors. Examinations of the studied children’s environments and activities reveal the different emphases of efforts addressing the children’s needs which are informed by (connected to) the use of different discourses. The use of informal settings, playfulness, humour, and body contact help maintain consensus and build relationships. The relationships provide a basis for exerting influence. To offer support is also a means by which the young people can be controlled. Two strategies care and control are found to be linked in what Foucault describes as an exercise of pastoral power. These relationships are also the basis for intersubjectivity, that is, shared knowledge of the situation, including self-knowledge of the actors involved. The emphasis on informal environments and flexibility in interpreting the situation allows negotiation about who the children are and what they are expected to become. The balance in child welfare activities between coercion and free choice can be described as a balancing act in which employees have great responsibility for the children. The study discusses how different discourses affect young people’s identity. Considering the various working methods based on different discourses together with the specific child welfare activities suggests that there are several different ways to define the problem situation affecting the children; the children are in this way exposed to a number of troubled identities. The results also indicate that the children can refuse to make these identities their own. The children are actors who become visible through their resistance to what threatens their motives and through what is at stake for them, that is, their normality. Interviews with children have identified possible alternative identities that depend on repertoires of identities, in which some constructions are seen as more normal than others. The children prefer seeing themselves with friends at school and as pupils in school.

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs.
Denna kvalitativa studie undersöker hur personal - på hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn - upplever sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll samt vad de menar behövs för att kunna bemöta barnens behov. Empirin består av 6 st semi-strukturerade intervjuer genomförda på 3 olika HVB. Intervjuerna har analyserats utifrån Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO´s) tidigare rapporter, forskning om ensamkommande barns behov, internationell personals roll och arbetsuppgifter samt teorier om vad som hjälper människor i återhämtning från psykisk ohälsa. Resultatet visar att personalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att möta några av barnens behov, nämligen barnens behov av trygghet, vuxenstöd, vardaglig stabilitet och att känna sig hemma. För detta krävs tid och rätt kompetens. För att personalen ska kunna bemöta dessa behov framhölls personlig lämplighet, engagemang och formell kunskap som viktigt.

The aim of this study was to examine how staff at homes for care or residence (HVB-homes) work towards helping unaccompanied children to become self-sufficient. The study is based on a qualitative approach and we have done eight semi-structured interviews with staff from different HVB-homes. The study shows how staff in different HVB-homes uses different strategies to create opportunities for the children to integrate into Swedish society as well as the conditions that are necessary for the children to cope on their own. Our results have shown that routines help the unaccompanied children to manage their time efficiently and maintain a functional life with school, health and extra-curricular activities. By executing different tasks on their own such as cooking or doing their own laundry, the children learn to manage on their own. Staff shows the unaccompanied children how Swedish society works as well as the values and norms that exist to aid them in getting accustomed to their new environment. The staff motivates the children to go to school in order for them to acknowledge the beneficial aspects of education and to help develop their language. Trust, security and healthy relations have shown to be a prerequisite to maintain a functional relationship between the unaccompanied children and staff at the HVB-homes. Creating a network for the children by having them join different associations and extra-curricular activities such as soccer has also come to help the children integrate into Swedish society.

This paper is a qualitative study about how personnel in Homes for Care and Accommodation work with mental health issues among unaccompanied children. The purpose with this study is to identify how they are working with mental health issues and explore how the personnel would like to work if their resources were unlimited. Interviews have been used as a qualitative method in this study and a social constructionist approach has been applied. The theoretical perspective in this study is salutogenesis and this perspective has been the stepping stone during the analysis of the gathered material. A reflexive analysis of the empirical data has been made and the result is presented in several themes connected to the experience of the personnel. The result and analysis show that it is not the duty of the accommodations to work with mental health issues but still, in practice, this have become their responsibility. The methods used are mainly focusing on building relationships with and structure around the adolescents. Conversations are the most important tool when working with mental health issues. The result also presents that clear information, more help from professionals and more education are items the respondents wishes that they had access to. In the discussion, reasoning is around who has the responsibility for mental health among unaccompanied children and how an increased sense of context could be a proposition for trying to decrease mental health issues among unaccompanied children.
Detta är en kvalitativ studie som berör hur personal på Hem för Vård och Boende arbetar med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn. Syftet med studien är att identifiera på vilka sätt personal arbetar med psykisk ohälsa samt undersöka hur de skulle vilja arbeta om det fanns tillgång till obegränsat med resurser. I studien har djupintervjuer använts som datainsamlingsmetod och en socialkonstruktionistisk ansats har applicerats. Den teoretiska utgångspunkten i studien är salutogenes och har därmed tillämpats vid analys av det insamlade materialet. En reflexiv analys av empirin har genomförts och resultatet presenteras i olika teman kopplade till personalens upplevelser. I resultat och analys framkommer att respondenterna anser att det inte ligger i boendenas uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa men att det i praktiken fallit på deras lott. Metoder som tillämpas i det vardagliga arbetet går främst ut på att bygga relationer med och skapa struktur kring ungdomarna. Samtal är det viktigaste redskapet i arbetet med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att tydligare information, mer professionell hjälp och mer utbildning ligger på respondenternas önskelista. I diskussionen förs ett resonemang kring vem som egentligen har ansvaret för att arbeta med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och ungdomar samt att en ökad känsla av sammanhang kan vara ett förslag till minskad psykisk ohälsa hos ensamkommande ungdomar.

The aim of this study was to examine the concept of “integration” within residential care homes for unaccompanied children. More specifically its aim was to find out how the social workers themselves within residential care homes for unaccompanied children understand the concept of integration and how they work for it. The study was based on a qualitative semi-structured interviews with seven social workers within four residential care homes for unaccompanied children. Six themes were identified that seemed to play a role in the discussions about integration: development-acceptance, learning process, communication & relationships, process, personality and common sense. The analysis was based on previous research in the field and the theory of action by Pierre Bourdieu called practical reason. As a conclusion the first three themes can be seen as an understanding of the concept of “integration”. The last three themes exemplify the practical integration work. Despite the lack of regulatory documents, the social workers show a common understanding of the concept and a similar implementation which can be explained by a dominant implicit doxa within the field.

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav.
The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

Sammanfattning Bakgrund: Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat i Sverige och de flesta placeras på hem för vård eller boende (HVB-­hem). Inga riktlinjer för hur måltiderna ska organiseras vid HVB-­hem har hittats. Inspektionen för vård och omsorg skrev i en rapport att missnöje över maten på HVB-­hem förekommer bland ensamkommande barn och ungdomar. Syfte: Syftet var dels att undersöka hur måltider organiseras för ensamkommande barn och ungdomar på HVB-­‐hem i Sverige och dels utveckla den enkät som användes för framtida forskningsprojekt. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till 101 slumpmässigt utvalda föreståndare vid HVB-­hem i Sverige, av vilka 55 svarade. En intervju med en föreståndare som fyllt i enkäten genomfördes också. Data från enkäten presenterades med deskriptiv statistik och intervjun analyserades genom att identifiera övergripande teman. Resultat: Måltider tillagades i de flesta fall på HVB-­hem, och i de fall där mat beställdes från extern leverantör var det vanligast att den kom från kommunal verksamhet eller catering. Personalen på HVB-­hemmen ansvarade för planering och tillagning av måltider. Det var vanligt att barn och ungdomar involverades i planering och tillagning och drygt hälften av föreståndare tyckte att det var viktigt att ge barn och ungdomar inflytande över måltidssituationen. De flesta föreståndarna tyckte att frågor som berör mat i stort sett fungerar bra, men några föreståndare angav att det inte fungerar bra. I intervjun identifierades två teman, komplexitet i enkäten samt tydlighet. Slutsats: Resultaten visade att föreståndare i stort sett tycker att organisationen av måltider fungerar bra på HVB-­hem, men det kunde förekomma problem med organisering av måltider. Mer forskning med större urval behövs för att undersöka om dessa resultat är representativa.
Abstract Background: An increase of unaccompanied children and adolescents has been seen in Sweden and most of them are placed in residential care homes (HVB-­homes). There are no guidelines on how the meals should be organized at the HVB-­homes. In a report from The Health and Social Care Inspectorate it was stated that complaints about food among the children and adolescents was common in HVB-­‐homes. Method: A web-­based questionnaire was sent to 101 randomly chosen HVB-­homes in Sweden of which 55 directors answered. An interview was also made with a director who had answered the questionnaire. Data from the questionnaire was presented with descriptive statistics and the interview was analyzed by identifying overall themes. Result: Meals were in most cases prepared at the HVB-­home, and if food came from an external company, it was most common to order from a municipality concern or from catering. The staff working at the home was responsible for planning and preparing the meals. It was also common that children and adolescents were involved in planning and preparing the food, and little over half of the directors thought it was important to involve them in the meal situation at the HVB-­home. Most of the directors thought that food related situations worked well, but some indicated that food related situations did not work well. Two themes were identified in the interview, the complexity and the clarity of the questionnaire. Conclusion: The results pointed out that organizing meals in general worked well at HVB-­homes, but problems related to the organization of meals could occur. Further research with larger sample is needed to examine if these results are representative.

Sugardejting inbegriper organiserad dejting där äldre personer ersätter unga för romantiskt umgänge genom pengar eller gåvor. I Sverige har fenomenet uppmärksammats på senare år och polisen jämställer förfarandet med prostitution då de uppger att sex är en del i byteshandeln. Enligt forskning rörande liknande fenomen beskrivs kontakt med socialtjänst, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utanförskap som riskfaktorer för erfarenheter av sex mot ersättning. Unga placerade vid hem för vård och boende uppfyller inte sällan de ovan nämnda riskfaktorerna, varför det är intressant att undersöka anställdas förståelse om fenomenet. Studien syftar till att undersöka förståelsen för sugardejting hos anställda vid dessa boenden. Beskrivningen av vad sugardejting är varierar beroende på avsändare, varför en socialkonstruktionistisk ansats användes för att nå kunskap om vilken konstruktion de anställda likställer sugardejting med samt intersektionalitet för att analysera hur de anställda föreställer sig sugarbabyn. Kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner från två boenden i Uppsala län genomfördes. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att fenomenet sugardejting i sig inte var vidare känt hos personalen, även om mekanismerna i stor utsträckning återfanns i tidigare erfarenheter. Förståelsen för sugardejting antogs av intervjupersonerna vara svag hos de unga boende, deras utsatthet antogs förstärkas genom könstillhörighet, funktion och klass. Information om sugardejting förstärkte personalens oro kring de ungas möjliga bristande förmåga i att genomskåda hur fenomenet presenteras kommersiellt samt risk att relativisera förfarandet. Inget systematiskt arbete fanns implementerat på HVB hemmen för att upptäcka sugardejting. De unga själva förväntades initiera samtal om sex, relationer och eventuella problem rörande detsamma. Samtidigt uppgav personalen att de unga troligen inte förstod riskerna med, och möjliga konsekvenser av, sugardejting. Samtliga av de intervjuade efterfrågade ökad kunskap i ämnet.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap kring hur ett ökat processfokus kan förbättra avtalsuppföljning i offentlig sektor. Som metod valdes en kvalitativ flerfallstudie där tre kommuners uppföljningar av avtal rörande hem för vård och boende (HVB) för ungdomar studerades. Genom studien belystes den komplexitet som omgärdar uppföljning av vårdavtal inom offentlig verksamhet. Tidigare studier har även belyst den utsatthet som omringar placerade ungdomar och visat på behovet av att säkerställa kvalitet i den vård kommunerna avtalar om. Ett sätt att hantera denna komplexitet skulle kunna vara att tillämpa ett systemteoretiskt synsätt, med de värderingar, verktyg och arbetssätt som kännetecknar offensiv kvalitetsteknik. Studiens resultat visar att ett ökat processfokus med processledning som arbetsmetod skulle kunna fungera som ett stöd i ett fortsatt och fördjupat arbete med kvalitet avseende avtalsuppföljningsprocessen.
The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding in what way a processorientation can improve the way public sector manage contracts. As a method a qualitative multicasestudy was used. Three municipalities, and the way they manage contracts with residential carehomes for children and young persons (HVB) was studied. The study showed a complex situation surrounding the carecontract management in public sector. As a way of handling this complex situation the municipalities would gain from using a systems thinking, with the values, tools and workmethods that characterizes Total Quality Management. With an increased processorientation using processmanagement as a tool, the municipalities could improve the quality in their process for managing contracts.