Academic literature on the topic 'Hermeneutisk fenomenologi'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Hermeneutisk fenomenologi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Hermeneutisk fenomenologi"
1
Skaar, Håvard, Lisbeth Elvebakk, and Jannike Hegdal Nilssen. "Lærerstudenten som frafallen leser - Om litteraturens fremtid i norsk skole." Acta Didactica Norge 10, no. 3 (October 4, 2016): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3848.
Full textAbstract:
Young people’s reading of literature is in decline in Norway, and research shows that teacher students read less than average. To be able to address this problem adequately we investigated why teacher students read as little as they do. In a qualitative investigation informed by phenomenological hermeneutics, we got permission to analyze the assignment “My reading history” which was handed in by 163 teacher students. The reasons the students gave for reading, or not reading, suggest that at present literature reading is under pressure both within and outside teacher education institutions. A majority conveyed a high valuation of literature together with a description of no or very little reading in their personal lives. We interpret this divergence in light of the participants’ role as teacher students and the situation in which the students wrote their reading histories. These circumstances are judged to neither explain nor weaken the strong tendency among the students to evade or not prioritize reading of literature in their daily life. In addition, their explanations for lack in reading engagement make it difficult to assume they will become more eager readers in the future. Thus, the study implies that the mother tongue subject in teacher education have an incresingly difficult task if the ambition is to compensate for all the reasons given by these students for opting out of reading literature. It seems less likely than before that students will be able to draw on a personal interest in literature as future teachers. Key words: phenomenological hermeneutics, engagement in reading, teacher students, literature readingSammendragPå nasjonalt nivå er unge menneskers lesning av skjønnlitteratur synkende, og lærerstudenter er blant dem som leser minst. Hvordan skal lærerutdanningene forholde seg til dette? Svaret på spørsmålet forutsetter mer kunnskap om hvorfor lærerstudenter leser så lite som de gjør. Derfor samlet vi inn 163 lærerstudenters beskrivelser av seg selv som lesere. Analysen av studentenes fortellinger om egen lesing ble teoretisk og metodisk forankret i hermeneutisk fenomenologi. De momentene studentene trakk fram som årsakene til at de leser eller lar være, tyder på at lesing av skjønnlitteratur i dag er under press både i og utenfor lærerutdanningene. For et stort flertall av studentene stod en entydig oppvurdering av skjønnlitteraturen i motsetning til en svært begrenset personlig befatning med lesing av skjønnlitteratur. I fortolkningen av denne motsetningen tar vi betraktning studentenes rolle som lærerstudenter og den situasjonen de befant seg i da de fortalte sin historie. Ingen av delene blir ansett å svekke den klare tendensen til at lesing blir nedprioritert eller valgt bort i disse studentenes dagligliv. Studentenes begrunnelser for egen leseinteresse gir også liten støtte for at de vil lese mer i fremtiden. Undersøkelsen peker i retning av at norskfaget i lærerutdanningsinstitusjonene har et stadig mer krevende oppdrag dersom ambisjonen er å kompensere for alle de grunnene disse studentene gir for å la være å lese skjønnlitteratur. Det synes mindre sannsynlig enn før at lærerstudenter vil kunne trekke på en personlig interesse for lesing i sin fremtidige lærerrolle.Nøkkelord: hermeneutisk fenomenologi, leseinteresse, lærerstudenter, skjønnlitteratur
2
Kačerauskas, Tomas. "KULTŪROS FILOSOFIJA IR EGZISTENCINĖ FENOMENOLOGIJA." Problemos 68 (January 1, 2005): 32–40. http://dx.doi.org/10.15388/problemos.2005..4076.
Full textAbstract:
Straipsnyje nagrinėjama kultūra remiantis egzistencine, fenomenologine ir hermeneutine tradicija. Pasitelkiamas A. Maceinos kultūros, kaip žmogiškosios kūrybos, modelis. Jis papildomas egzistencinės fenomenologijos sandais: sąmonės intencionalumu (Husserlis), laikiškąja egzistencija (Heideggeris). Tokiu būdu nagrinėdamas kultūrą, autorius siekia išvengti ir metafizinių spekuliacijų, ignoruojančių kultūros reiškinius, ir bevaisio kultūros faktų registravimo, taikomo kultūrologų. Autorius į kultūros reiškinius žvelgia per žmogaus kūrybinės egzistencijos prizmę. Reikšminiai žodžiai: kultūra, egzistencija, hermeneutika, fenomenologija.
PHILOSOPHY OF CULTURE AND EXISTENTIAL PHENOMENOLOGYTomas Kačerauskas
Summary The article presents a model of hermeneutics and phenomenology of culture. This model extends the concept of culture of Maceina, and applies the concept of the intentionality of the consciousness of Husserl, as well the theory of temporal existence of Heidegger. The author shows that the concept of Maceina is close to the tradition of phenomenology and hermeneutics. In this model the author tries to avoid both metaphysics that ignores the phenomena of the culture, and cultural studies as a fruitless registration of the cultural facts. The author looks at the phenomena of culture through the prism of human creative existence.Keywords: culture, existence, hermeneutics, phenomenology.
3
Hartanto, Budi. "Membaca Materialitas Ilmu Berdasarkan Filsafat Teknologi Don Ihde." DISKURSUS - JURNAL FILSAFAT DAN TEOLOGI STF DRIYARKARA 13, no. 2 (October 20, 2014): 193–221. http://dx.doi.org/10.36383/diskursus.v13i2.80.
Full textAbstract:
Abstrak: Artikel ini membahas relevansi teknologi dalam diskursus filsafat ilmu. Saya merujuk pada fenomenologi instrumentasi Don Ihde yang berfokus pada pemikiran tentang intensionalitas instrumental. Instrumen bersifat non-netral yang menentukan bagaimana kita menggapai pengetahuan. Menurut Ihde, ilmu menubuh dengan teknologi. Ia berargumen filsafat ilmu mesti mempertimbangkan pentingnya praksis dan instrumentasi alih-alih teoritisasi. Selain itu akan dibahas problem persepsi dalam ilmu dengan berpijak pada pemikiran Ihde tentang hermeneutika material. Dengan hermeneutika ini, kita menyadari bahwa materialitas ilmu bersifat reduktif terhadap kompleksitas dunia inderawi dan bahwa pengetahuan meluas melampaui daya persepsi. Dari problem persepsi dalam ilmu, saya akan menjelaskan hermeneutika instrumen keilmuan sebagai moda pembacaan materialitas ilmu yang meliputi konstruksi teknologis instrumen. Instrumen dijelaskan sebagai bagian integral dari fakta dalam ilmu. Pada bagian akhir akan dibahas realisme fenomenologis ruangsiber dimana instrumen terintegrasi ke dalam ruangsiber.
Kata-kata Kunci: Pascafenomenologi, intensionalitas, teknologi, mediasi instrumental, hermeneutika, ruangsiber.
Abstract: This article elucidates the relevance of technology in the discourse of philosophy of science. I refer to Don Ihde’s phenomenology of instrumentation that focuses on the idea of instrumental intentionalities. Instrument is defined as non-neutral that determines how we obtain knowledge. According to Ihde, philosophy of science must consider the importance of praxis and instrumentation instead of theoritization. In addition, I will also address the problem of perception in science, realizing that reality tends to be reduced in the materiality of scientific knowledge and that our knowledge always expands beyond sense-perception. From this problem of perception, I elaborate a hermeneutics of scientific instrument based on Ihde’s material hermeneutics. In this hermeneutics, the materiality of scientific knowledge is read through technological construction instrument. Here instrument is categorized as an integral part of scientific fact. I will conclude by describing a phenomenological realism of cyberspace where instrument is integrated into cyberspace.
Keywords: Postphenomenology, intentionality, technology, instrumental mediation, hermeneutics, cyberspace.
4
FERREIRA, Luciana da Silva Mendes. "Entre a Fenomenologia e a Hermenêutica: uma perspectiva em psicoterapia." PHENOMENOLOGICAL STUDIES - Revista da Abordagem Gestáltica 15, no. 2 (2009): 143–48. http://dx.doi.org/10.18065/rag.2009v15n2.9.
Full textAbstract:
There have been frequent discussions among Psychology researchers on how Phenomenology and Hermeneutics relate with their clinical practice. Such discussion heralds a concern with establishing more adequate methods for the approximation of phenomena that are not fully objectifiable in a naturalistic sense. Among the possibilities for such methods is a proposal, of Heideggerian inspiration, for conciliating both approaches - Phenomenology and Hermeneutics - into a single pathway. However, this attempt at conciliation is not feasible without profound transformations as to what concerns Husserl's Phenomenology itself. Once the individual's existence is clarified as a Being-in-the-World, the idea of a subjectivity that relates to an external dimension, as well as the concepts of interiority, psyche or even conscience or intentionality fall into pieces. It is in this context that Phenomenology becomes Hermeneutics and its method then becomes grounded on the "hermeneutic circle" which states that we always possess some form of previous understanding of that which we wish to comprehend.
5
Arifin, Muhammad Patri. "HERMENEUTIKA FENOMENOLOGIS HASAN HANAFI." Rausyan Fikr: Jurnal Studi Ilmu Ushuluddin dan Filsafat 13, no. 1 (February 5, 2018): 1–26. http://dx.doi.org/10.24239/rsy.v13i1.88.
Full textAbstract:
Al-Quran as a source of verbatim teachings requires a touch of understanding from humans to explore the meaning and contents. But in the process of touching meaning, often faced with a dilemma. On the one hand it is desirable to understand the meaning of the Qur'an in accordance with scientific and objective provisions, while the other side wants the presence of present reality for the creation of the moral interests and needs of Muslims today. So no wonder if various methodological offers emerge from contemporary Muslim thinkers, although the offer is different in the form of a framework, but is on the one goal that is to realize the nature of the Qur'an Shalihun Likulli Zaman wa Makan, the nature that desires the values universal in the contextualized Al-Quran, so that it can always be relevant in every age and place. Hasan Hanafi is one of the Muslim thinkers who assume that in digging the meaning of the Qur'an should see the needs and reality of Muslims in the Qur'an (subjective), not interpret the Quran as a whole regardless of the needs and guidance of Muslims. By this way, a mufassir is very important to have awareness of praxis as a form of realization of the meaning of the text in every day human life
6
Debernardi Cárcamo, Italo. "El comprender y la mundaneidad del mundo." Hermenéutica Intercultural, no. 30 (December 14, 2018): 193. http://dx.doi.org/10.29344/07196504.30.1821.
Full textAbstract:
El comprender y la mundaneidad del mundoUnderstanding and worldliness of the worldO compreender e a mundanidade do mundo ResumenSe analiza el comprender en cuanto modo existencial fundamental de la aperturidad del Dasein. Para ello se examina la determinación heideggeriana del fenómeno del mundo y del estar-en-el-mundo. El trabajo muestra la originalidad del proyecto de fenomenología hermenéutica de Heidegger en cuanto superación de los supuestos metafísicos modernos de la fenomenología husserliana. AbstractThe paper analyzes understanding as fundamental existential way of Dasein’s disclosedness. For that, it examines the Heideggerian determination of the phenomenon of the world and of Being-in-the-world. It shows the originality of Heidegger’s project of hermeneutic phenomenology in overcoming the modern metaphysical assumptions of Husserlian phenomenology. ResumoAnalisa-se o compreender quanto modo existencial fundamental da aberturidade do Dasein. Para aquilo, examina-se a determinação heideggeriana do fenômeno do mundo e do estar-no-mundo. O trabalho mostra a originalidade do projeto de fenomenologia hermenêutica de Heidegger na medida em que ultrapassa os supostos metafísicos modernos da fenomenologia husserliana.
7
Gonçalves, Paulo Sérgio Lopes. "A religião à luz da fenomenologia hermenêutica heideggeriana (The religion in the light of Heidegger’s hermeneutic phenomenology)." HORIZONTE - Revista de Estudos de Teologia e Ciências da Religião 10, no. 26 (July 7, 2012): 566–83. http://dx.doi.org/10.5752/p.2175-5841.2012v10n26p566.
Full textAbstract:
Objetiva-se neste artigo apresentar a religião à luz da fenomenologia hermenêutica heideggeriana, cujo centro é a faktische Lebenserfahrung, elaborada por Martin Heidegger (1889-1976) nos primórdios de sua obra. Para atingir esse objetivo, serão tomadas três obras do filósofo alemão: Phänomenologie des Religiösen Lebens, de 1920-21; Phänomenologische Interpretationen zu Aristoteles, de 1921-22; e Ontologie. Hermeneutik der Faktizität, de 1923. Delas serão inferidos os conceitos de fenomenologia, de hermenêutica e de facticidade, que fundamentam outros conceitos importantes, tais como mundo, história, fenômeno e experiência. Em seguida, será apresentado o modo como, em três experiências cristãs, o filósofo desenvolve esses conceitos na análise da religião: as cartas paulinas aos Gálatas e aos Tessalonicenses, o livro X das Confissões de Agostinho e a mística medieval. Com isso, conclui-se que a religião é experiência religiosa, desenvolvida em meio à vida fática, com todas as suas tensões, inquietações e projeções. A religião é, então, experiência do divino no locus fático da vida em que a existência encontra seu próprio sentido.Palavras-chave: Fenomenologia. Hermenêutica. Faktische Lebenserfahrung. Abstract: This article aims to present religion in the light of Heidegger’s hermeneutic phenomenology, based on the faktische Lebenserfahrung developed by Martin Heidegger (1889-1976) in the early writings of its work. To achieve this goal, three works of the German philosopher will be taken into account: Phänomenologie des Religiösen Lebens from 1920-21, Phänomenologische Interpretationen zu Aristoteles de 1921-22 e Ontologie. Hermeutik der Faktizität de 1923. From these works, it will be inferred concepts of phenomenology, hermeneutics and facticity, that underlie other important concepts such as world, history, phenomenon and experience. Afterwards, the way how this philosopher develops these concepts in the analysis of the Christian religion will be presented through three Christian experiments: the Pauline letters to the Galatians and Thessalonians, the Book X of Augustine Confessions and the medieval mysticism. Finally, this article points out that religion is religious experience developed through factual life, with all its tension, anxieties and projections. Religion is then the experience of the divine in the factual locus of the life in which the existence finds its own meaning.Keywords: Phenomenology. Hermeneutics. Faktische Lebenserfahrung.
8
Rosyadi, Salim. "Dialektika Dasein Dan Semesta Bahasa." Aqlania 10, no. 2 (November 28, 2019): 97. http://dx.doi.org/10.32678/aqlania.v10i2.2300.
Full textAbstract:
Hermeneutika Fenomenologi hadir sebagai uapaya kritik atas hermeneutika yang metodis yang menjadikan realitas dipahami dengan kekakuan dan bersifat hitam-putih. Percangkokan Hermeneutika dengan Fenomenologi itu dimulai ketika Hedegger membawa dirinya langsung kepada sebuah tataran ontologi mengenai jumlah tertentu untuk memulihkan pemahaman, yang tidak lagi menjadi model pengetahuan, melainkan lebih sebagai model ada. Dalam pemahaman Heidegger lingkaran hermeneutika fenomenologi itu ketika terjadinya dialog anatara dasein dengan dunia kebahasaan, yang mana asal mula tempat segala bentuk pikiran lainnya dapat muncul melalui kesatuan yang saling memuat secara timbal balik dari manusia (sebagai pengguna bahasa) dengan dunia. Suatu lingkaran Hermeneutika. Sehingga bagi Heidegger bahasa mengacu kepada pikiran kemudian dasein, di mana keduanya erat berdialektika.
9
Junaedi, Wahyu, Chairun Nisa, Indah Nurfazlillah, Silviana Gunarsih, and Titik Rodiyah. "Makna Keuntungan Penjual Salome (Studi Fenomenologi Hermeneutik)." Journal of Economic, Bussines and Accounting (COSTING) 3, no. 2 (May 10, 2020): 426–47. http://dx.doi.org/10.31539/costing.v3i2.1133.
Full textAbstract:
Salome seller profession is an alternative entrepreneurship for the community because the business is quite easy to do. This study aims to find the meaning of profit perceived by Salome sellers. Salome sellers who are able to survive long enough in pursuing their profession certainly have their own awareness in interpreting the benefits they get during selling Salome. This research was conducted on salome sellers who have pursued their profession for more than 10 years using a hermeneutic phenomenology approach. The results showed that salome sellers interpreted its advantages in terms of broad market segments, light business capital, and business management flexibility. The findings of the research's significance can also be taken into consideration in terms of measuring the risk of salome business performance from strategic, financial, and operational aspects.
Keywords: The Meaning of Profit, Hermeneutic Phenomenology, Risk of Business Performance
10
FEIJOO, Ana Maria Lopez Calvo de. "Metà-hodós: da fenomenologia hermenêutica à psicologia." PHENOMENOLOGICAL STUDIES-Revista da Abordagem Gestáltica 24, no. 3 (2018): 329–39. http://dx.doi.org/10.18065/rag.2018v24n3.7.
Full textDissertations / Theses on the topic "Hermeneutisk fenomenologi"
1
Grip, Kerstin. "Rikare matematik med drama : En hermeneutisk fenomenologisk studie om drama som matematikdidaktiskt verktyg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14776.
Full textAbstract:
Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå. Nackdelar är att det finns lite samlad erfarenhet av metoden och att det krävs mycket av läraren. För att uppnå lärande i matematik, krävs ett tydligt syfte med lektionen, reflektion med eleverna samt ett öppet och prestigefritt klimat. Slutligen visar studien att drama kan användas både för att arbeta med slutna frågor av uppgiftskaraktär och med öppna frågeställningar som syftar till matematiska samtal, vilket är att föredra.
2
Frisk, Anders. "Danslärarkroppen som resonanslåda : en hermeneutisk fenomenologisk studie om danslärares upplevelser av att observera (sin) dansundervisning." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för danspedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-543.
Full textAbstract:
Abstract Title: The dance-teacher body as a sounding board - a hermeneutic phenomenological study about dance-teachers experiences observing (their own) dance education. Author: Anders Frisk, Stockholm University of the Arts - School of Dance and Circus Language: Swedish Key words: Dance, dance teacher, dance education, dance pedagogy, phenomenology, kinaesthetic empathy, interaffectivity, bodily resonance The aim of this study is to give insights into how dance teachers experience observing (their own) dance lessons. The interest lies in what they are reacting to and what gives an action in the form of feedback, guiding or ending an exercise, and how these reactions and actions are manifested in the body. Two teachers at the Swedish school of sport and health sciences (GIH) in Stockholm were observed and filmed during dance lessons with PE&H-student teachers. The subject of the lessons were experiencing and exploring dance as expressive form. From the videos of the lessons, different situations were chosen and discussed during a so-called re-experiencing interview. The interviews were transcribed and the text has been analysed using a hermeneutic phenomenological method. The analysis resulted in the following findings: To observe one’s own teaching seems to be a valuable tool for the teachers in order to reflect upon didactical considerations and possibilities for developing the teaching. The teachers seem to react on (lack of) movement, presence, focus and movement qualities. This creates a dissonance in their own bodily resonance that seems to create an embodied experience that they react upon. They act by guiding the students by adding more movement, verbal affirmation or instruction, metaphors or by ending the exercise. Sometimes they postponed reacting in order to give the students a chance to find their way back in focus. The teachers also have a focus on creating a learning environment where the aim is for the students to explore and to experience their own bodily resonance and how this can relate to other bodies. It seems that the teachers show a sensibility for the situation and the harmony in the dance studio that could be derived from a professional-personal competence or from an embodied practical pedagogical knowledge. The results of the study are discussed with the concepts of interaffectivity, mutual incorporation and kinaesthetic empathy. By raising awareness around how bodily (and embodied) interactions are intertwined within dance education these concepts might help and support the development of teaching in this specific context.
3
Lindeberg, Ludvig. "Växande geometriska mönster i skolan : En studie om undervisningsmetoder, svårigheter och utveckling." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45045.
Full textAbstract:
Studien försöker bidra med kunskap om hur lärare, med fokus på årskurs 4-6, arbetar med växande geometriska mönster i skolan. Avsikten med studien är att bidra med kunskap om vilka metoder lärare använder, vilka svårigheter de upplever med undervisningen samt hur de tror att undervisningen kan utvecklas. Då det anses att växande geometriska mönster är en ingång för elever att gå från ett rekursivt till ett algebraiskt tänkande ingår det som en del i kursplanen för matematikämnet. Inom forskningsfältet finns det två skilda teorier om hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, nämligen hierarkisk- eller dynamisk undervisning. Studien undersöker på ett kvalitativt sätt ovan nämnda teorier. Studien använder fenomenologin som teoretisk utgångspunkt för att förstå det komplexa fenomenet undervisning. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra grundskolelärare i Västsverige. De data som insamlats från intervjuerna har analyserats ett flertal gånger enligt den hermeneutiska spiralen. Det för att säkerställa att resultatet blir vetenskapligt trovärdigt. Studien fann att lärare föredrar att arbeta praktiskt med växande geometriska mönster, bland annat genom metoden ”mattemaskinen” och genom att skapa egna mönster med praktiskt material. Vidare fann studien att lärare har svårt att undervisa elever om hur de ska skriva en formel till ett givet mönster, då lärarna upplever att elever ofta har svårt att ens förstå hur de ska ta sig an uppgiften. Det framkom även att läromedlet spelar en stor roll för hur mycket tid det matematiska området får i undervisningen. För att undervisningen om växande geometriska mönster ska kunna förbättras menar lärarna att de behöver mer utbildning om hur undervisningen ska bedrivas, framförallt när det kommer till att undervisa om formelskapandet. Lärarna anser att det matematiska området borde uppmuntras mer av Skolverket.This study investigates how teachers work with growing geometric patterns, with a focus on students aged 10-12 in the west of Sweden. Specifically, it uncovers what methods teachers use and the difficulties they experience when teaching growing geometrical patterns, as well as outlining how they believe teaching in this subject can be developed. Teaching growing geometrical patterns is part of the Swedish curriculum, because it is seen as a pathway to algebra. Current research says that there are two main theories on teaching growing geometrical pattern, hierarchically or dynamically. This study takes a qualitative approach to investigate these theories further. It uses phenomenology as a theoretical framework, as a way to understand the complex phenomenon of teaching. Semi-structured interviews were conducted with four primary school teachers in Sweden. The data gained from these interviews was analysed multiple times using the hermeneutical spiral, to ensure scientific rigour. The findings demonstrate that teachers prefer using hands on methods when teaching growing geometrical patterns to students, such as a method called the “math machine” and using real objects to create patterns. However, they experience difficulties when instructing students how to turn the pattern into a formula, as students often find this progression difficult to grasp. Additionally, the teachers explained that study material has a big impact on how much time teaching growing geometrical patterns is allocated in the classroom, as most of them will only teach this topic if it is covered in the textbook. For the teaching to improve, teachers need more resources regarding how to teach growing geometrical patterns, particularly when it comes to developing formula, and the teaching of the topic needs to be further promoted by the Swedish National Agency for Education.
4
Svensson, Emelie, and Jhonna Törngren. "Hur tänker du nu? : En hermeneutisk, fenomenologisk undersökning av gränsen mellan att vara privat, personlig och professionell på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35325.
Full textAbstract:
Med avstamp i två berättelser knutna till fritidshemslärarprofessionen utforskar denna vetenskapliga essä gränsen mellan att vara privat, personlig och professionell inom skolans värld. Det är en hermeneutisk och fenomenologisk undersökning av hur vi bör förhålla oss till och hur vi kan förstå våra kollegor och elever i svårbedömda situationer. Med utgångspunkt i den praktiska kunskapens teori är essän ett utforskande av hur relationen mellan praktisk kunskap och maktpositioner inom skolan kan se ut. Etiken har även en central roll i essän. Vi undersöker hur dygdetiken, närhetsetiken och diskursetiken kan spela roll i de mellanmänskliga mötena och i relationsbyggandet i skolan och på fritidshemmet. Slutligen diskuterar vi interkulturalitetsbegreppet utifrån våra berättelser samt diskuterar hur ett sådant förhållningssätt aktualiseras i relation till skolans och fritidshemmets uppdrag i läroplanen. De slutsatser vi kommer fram till är att kommunikation, gemensam reflektion och tid är avgörande komponenter för att få till ett fungerande samarbete mellan kollegor, men också för att få förståelse för varandra och varför vi agerar som vi gör i vissa situationer. Genom gemensam reflektion ges vi också möjligheter till att utbyta erfarenheter med varandra och därigenom når vi både insikt om och lär oss av varandras praktiska kunskap.Stamped in two stories linked to the leisure-time teacher profession, this scientific essay explores the boundary between being private, personal and professional in the world of school. It is a hermeneutical and phenomenological study of how we should relate to and how we can understand our colleagues and students in difficult situations. Based on the theory of practical knowledge, the essay is an exploration of how the relationship between practical knowledge and positions of power within the school can look like. The ethics also play a central role in the essay. We examine how the virtue ethics, proximity ethics and discourse ethics can play a role in the interpersonal meetings and building relationships in schools and leisure-centers. Finally, we discuss the intercultural concept based on our stories, as well as discuss how such an approach is actualized in relation to the school and the leisure center's assignment in the curriculum. The conclusion we reach is that communication, joint reflection and time are critical components in order to get a working collaboration between colleagues, but also to gain an understanding of each other and why we act as we do in certain situations. Through joint reflection we are given opportunities to share experiences with each other and thus we reach both insight and learn from each other's practical knowledge
5
Lötberg, Dana. "Skapa magi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21897.
Full textAbstract:
Vad är magiskt? Och hur kan magi skapas på en scen? I mitt examensarbete var jag i roll av ljusdesigner med i skapandet av en barnföreställning. Föreställningen befann sig i gränslandet mellan ljus- och ljudinstallation, koreografi och fysisk teater. Föreställningens ljus, liksom tingen, koreografin och ljudet, var föreställningens grund i berättelse och upplevelse. Ett av mina mål med ljuset var att det skulle se okomplicerat ut för att inspirera barnen att själva utforska och leka med ljus. Därför användes inga konventionella teaterlampor utan små, batteridrivna LED- och glödlampsarmaturer och ficklampor. Föreställningen var vår scenkonstgrupps slutgiltiga mål och arbetades fram genom konstnärligt forskande. Således var det först och främst genom den jag skulle nå den nya kunskap som beskrivs och tolkas i denna text. Vår arbetsprocess var estetisk och fritt undersökande snarare än teoretisk och planerad. Uppsatsens frågeställningar fanns dock delvis formulerade när det sceniska arbetet påbörjades men omformulerades och preciserades under processens gång. Den konstnärliga forskningen kompletterades med teori, referensmaterial och två fokus grupper, en med förskolebarn och en med aktörer inom scenkonst, med huvudfrågeställning -Vad är magiskt?. Fokusgrupperna blev i slutändan ingen stor del av den kunskapande processen. Materialet var otillräckligt analyserat och insamlades i för sent skede. Uppsatsens analysmaterialet bestod av de problem jag ställdes inför i vår konstnärliga process och min väg till att finna lösningar på dessa. Materialet bestod också av jämförelser och kopplingar mellan referensmaterialen och vår egna arbetsprocess. Utifrån dessa kunde jag analysera och beskriva vårt tillvägagångssätt och göra slutsatser utifrån det. Uppsatsens frågeställningar förändrades utifrån det som skedde i vårt experimenterande arbete. Att ljus och mörker i samverkan fascinerar och lockar till lek och upptäckarlusta är efter detta arbete tydligt. Att ting, för oss, har en inneboende magi är också uppenbart för mig. Det vi som aktörer således behöver göra är att belysa och visa upp denna redan befintliga magi. Påminna publiken om saker den redan vet men kanske glömt bort. Vår uppgift från scenen är detta: Att skapa och bibehålla en närvaro och kontakt mellan publik och aktörer. Detta är väsentligt för att magi överhuvudtaget ska kunna ske. Finns närvaro och kontakt kan vi börja arbeta med att bygga upp en förväntan, göra publiken trygg, ge publiken möjlighet att hålla fokus på den upplevelsen vi vill förmedla. Ge dem tid att begrunda och smälta det de upplevelserna och de magiska ögonblicken. Lyckas vi med detta så har vi gjort mycket.
6
Vegge, Einar. "Sorg, mening og rom for handling : - en kvalitativ studie av studenters sorgerfaringer." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-920.
Full textAbstract:
Studien undersøker studenters sorgerfaringer som fenomen. Den fokuserer levd erfaring i handlingsperspektiv og meningsperspektiv. Innledningsvis redegjøres det for foreliggende forskning om sorgerfaring. Deretter introduseres teoretiske perspektiv som anvendes i studien. Ut fra respondentenes erfaring analyseres de rom for handling og meningsdannelse som finnes på studiestedene.
Studiens formål er å utvikle dypere forståelse for hva det innebærer i studenters daglige liv å erfare sorg. Studien anvender en hermeneutisk-fenomenologisk metode, inspirert av van Manen. Datainnsamlingen ble gjennomført ved semistrukturerte forskningsintervjuer med seks respondenter, to intervjusamtaler med hver med +/- fire måneders mellomrom. I intervjuingen er det lagt vekt på meningsfortetning og tolkning i samtalene. Respondentene er tre kvinner og tre menn mellom 22 og 30 år, alle studenter som har mistet foreldre eller søsken ved dødsfall. De avdøde var fra 25-60 år, relasjon til respondenter: Tre fedre, en mor og to brødre.
Databearbeidingen har foregått ved lytting og gjenlytting, skriving og analysering av lydfiler og transkriberte tekster fra forskningsintervjuene. I prosessen er det analysert fram betydningsbærende elementer fra studentenes fortellinger som så er forsøkt rekontekstualisert i møte med teoretiske perspektiv. Framstillingen sikter mot å formidle en kunnskap som er kongruent med sorgerfaringen som fenomen.
Resultatet presenteres først som seks fortellinger som formidler noe vesentlig ved sorgerfaringen og skaper resonans. Deretter presenteres åtte tema som har utkrystallisert seg gjennom analysen: Å være merket (1), Sårbarhet (2), Fravær (3), "Det som har skjedd, er en del av meg" (4), Å føre noe videre (5), Dødsfall kan komplisere nære relasjoner (6), Lengsel etter den reine sorgen (7), Å holde kontakt (8). For det tredje redegjøres det for studentenes opplevde rom for handling. Til sist utvikles meningstolkning i dialog mellom studenters sorgerfaring, slik den er analysert fram i studien, nyere sorgforskning og teoretiske perspektiv. Fortellingens rolle som grunnlag for mening og konstruktiv handling viser seg avgjørende.
7
Borseman, Petronella. "Estetisk orientering : En fenomenologisk-hermeneutisk studie om gymnasieelevers upplevelser av en kurs innehållande dans, bild, musik och teater." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115350.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt - hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna har analyserats med hjälp av Amedeo Giorgis fenomenologiska analysmetod. Analysen av intervjuerna visar hur eleverna upplever sina nyvunna erfarenheter av de olika estetämnena och hur dessa ökat deras förståelse för sig själva och andra. Eleverna beskriver upplevelser av den integrerade estetämnesundervisningen genom att resonera kring EOS kursens påverkan på dem som individer. Eleverna talar om kreativitet, att utforska, spränga gränser, styrkor och svagheter, tillit, mod, begränsningar och oro samt kroppen som uttrycksmedel och kunskapsinhämtare. Lustaspekten lyfts fram och viljan hos eleverna att lära nytt. Eleverna har hittat varierade metoder för att uttrycka sina tankar, känslor och idéer genom EOS kursen. Studien visar på de estetiska ämnenas viktiga funktion i skolan. Detta påvisas genom att lyfta fram både aktuell forskning som stöder estetiska ämnens funktion i skolan samt elevernas positiva upplevelser kring den ämnesintegrerade estetundervisningen.This is a qualitative essay which is based upon interviews with second-year, upper-secondary students taking an Esthetic Program and studying the core subject Esthetic Orientation (EOS). In the introduction, the purpose and role of the esthetic subjects in the school are illustrated, e.g. practical knowledge versus theoretical knowledge, sensory learning as well as a decreased focus on the esthetic subjects’ within schools are discussed. The purpose of the study is to describe upper-secondary students’ experiences of integrated teaching of esthetic subjects in school. The research questions focus on how students reason about their self-image following lessons that incorporate dance, drama, art and music. The student interviews highlight the importance of the group in the formation of an individual student’s self-image as well as depict how students describe their bodies in relation to the physical elements in the teaching of an esthetic subject. The study uses a phenomenological hermeneutic approach and the interviews are analyzed using Amedeo Giorgi’s phenomenological analysis method. The analysis of the interviews shows how the students experience their newly discovered knowledge of the different esthetic subjects and how this has increased their understanding of themselves and others. The students describe their experience of integrated esthetic teaching by discussing the possible influence the EOS course has had on them as individuals. The students speak about creativity, discovery, breaking new ground, strengths, weaknesses, trust, courage, limitations and fears as well as the body as a form of expression and a gleaner of knowledge. The students’ desire to learn as well as will to learn is also highlighted. The students found varying methods to express their thoughts, feelings and ideas through the EOS course. The study demonstrates the important role esthetic subjects have in schools, which is proven by both examining current research that supports the esthetic subjects’ role in schools as well as by describing students’ positive experiences of subject-integrated esthetic teaching.
8
Hansson, Weronica. "Individanpassad undervisning : Lärares upplevelser av att anpassa undervisningen efter elverna förutsättningar och behov." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8884.
Full textAbstract:
Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt. Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär. Det är många faktorer som är med och påverkar undervisningen och i analysen av resultatet kunde det påvisas att dessa faktorer fungerar i en kombination med varandra och är vad som möjliggör individanpassad undervisning.The curriculum (Skolverket, 2011) and Education Act (SFS 2010:800) indicates that education must be adapted to the students' abilities and needs. The National Agency for Education (2011) determines that there are deficiencies in how the schools practice such education and also my experience was that this included some challenges. Against this background, this study aim became to describe, interpret and understand the meaning of the teachers’ experiences of individualizes their own teaching and any related challenges. To investigate this, a qualitative method with interviews as a data collection technique was used, where five practicing teachers were interviewed. A hermeneutic - phenomenological approach was used as a base. The results showed that individualized education is not easy to do, as it's much up to the teacher to interpret and carry out the education with the difficulties it means. There are many factors that will affect the education and the analysis of the result show that these factors work in combination with each other and are what enables individualized education.
9
Odell-Kling, Amanda, and Andrea Pröjtz. "Upplevelsen inför att sticka en patient med känd blodsmitta." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27054.
Full textAbstract:
I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av periferavenkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilketsätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskansupplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta. En hermeneutisk fenomenologisk forskningsansats valdes. Livsvärldsintervjuer genomfördes med sex allmänsjuksköterskor vid en infektionsklinik i södra Sverige. Ett övergripande fenomen sågs utifrån insamlat datamaterial och formulerades som sjuksköterskans tankar införatt sticka en patient med känd blodsmitta behöver inte överrensstämma med upplevelsernainför stickmomentet, vilket visas genom dennes handlingar. Tre huvudteman,tanke, känsla och handling kunde därmed knyta samman sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta. Under dessa huvudteman formulerades tio underteman. Den kognitiva teorin användes för att förklara studiens resultat och utveckla en högre grad av förståelse kring det identifierade fenomenet. Sjuksköterskans tankar och känslor inför att sticka en patient med känd blodsmitta bör undersökas vidare för att en djupare förståelse skall erhållas.Within a nurses’ work tasks, venous blood tests and onset of peripheral venouscatheters (PVK) are included. Even when the patient has a blood infection this hasto be performed, which puts the nurses’ professionalism and biological safety tothe test. Nurses’ pre-experiences of needle-sticks of patients with known bloodborneinfections are issues that need further discussions. Does the needle-stick precede feelings of fear or discomfort? This study aimed to investigate the nurse's thoughts and experiences of needle-sticking a patient with a known blood-borne infection. A hermeneutic phenomenological research approach was chosen. Life-World Interviews conducted with six nurses at a general infection clinic in southern Sweden. A global phenomenon was observed from the collected data material and was formulated as the nurses’ thoughts of a needle-stick of a patient with a known blood-borne infection, doesn’t need to correspond to the experiences of the needle-stick, as it’s shown by its actions. Three main themes, thought, feeling and action could link the nurses’ pre-experiences of a needle-stick of a patient with a known blood-borne infection. Under the main themes, ten sub-themes were formulated. The cognitive theory was used to explain the study results and develop a greater understanding of the identified phenomenon. Nurses’ thoughts and feelings before the needle-stick of a patient with a known blood-borne infectionshould be investigated further to obtain a deeper understanding.
10
Luckey, Amanda. "Enskilda skogsägares relation till sina skogsfastigheter : En studie av Andskapet hos enskilda skogsägare i Västerbotten." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137217.
Full textAbstract:
ABSTRACT The law regulating what non-industrial private forest owners (NIPF's) can and cannot do within their forest holdings is an outline law. Thus the NIPF's have great opportunity to shape the landscape inside their holdings by their own will. Their perceptions of their holdings can thus be of great interest. This because information about their perceptions can predict change, and also bring about more understanding of the group as a whole. The aim of this essay is therefore to explore the NIPF's relationship to their forest holdings by describing their mindscapes. The data necessary to fulfil the aim was acquired from semi-structured interviews, done with five NIPF's in Västerbotten. The data was then analysed using thematic analysis, with the term mindscape as a frame. All of the NIPF's were living in the same municipality as their forest holdings. Seven themes in the mindscapes of the NIPF's were found: Everyday knowledge, human presence, the balance between human- and natural processes, change, feelings, the forest holding inside the rural landscape and to be more than one. Previous research was used to triangulate, and to better understand the mindscape of the respondents. The respondents could be divided into two of Ingemarsons (2004) typologies; Traditionalists and multiobjective owners. Where the mindscape of the multiobjective owners contained the most change.
Books on the topic "Hermeneutisk fenomenologi"
1
Ottosson, Ulf. Kausalitet och semantik: Ett bidrag till belysningen av förhållandet mellan lingvistisk språkteori och hermeneutisk fenomenologi. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1996.
Find full text
2
Arahata, Yasuhiro. Welt - Sprache - Vernunft: Ein sprachphilosophischer Beitrag zur Verbindung von Phänomenologie, Hermeneutik und Philosophie des Geistes. Würzburg: Ergon, 2006.
Find full text
3
Nicoletti, Enrico. Fenomenologia e interpretazione. Milano, Italy: F. Angeli, 1989.
Find full text
4
Phänomenologie und Vollzug: Heideggers performative Philosophie des faktischen Lebens. Frankfurt am Main: Vittorio Klostermann, 2013.
Find full text
5
Wiehl, Reiner. Fenomenologia, dialektyka, hermeneutyka. Poznań: Wydawn. Nauk. Instytutu Filozofii Uniwersytetu im. Adama Mickiewicza w Poznaniu, 1996.
Find full text
6
Simpósio Internacional de Fenomenologia e Hermenêutica (3rd 2006 Porto Alegre, Brazil). Fenomenologia hoje: Bioética, biotecnologia, biopolítica. Porto Alegre: EDIPUCRS, 2008.
Find full text
7
Valdez, Juan José Ramírez. Hermenéutica y fenomenología en Paul Ricoeur. [Saltillo, Coahuila, México: Gobierno del Estado de Coahuila, 1995.
Find full text
8
Lʹvovich, I︠u︡rganov Andreĭ, ed. Opyt istoricheskoĭ fenomenologii: Trudnyĭ putʹ k ochevidnosti. Moskva: RGGU, 2003.
Find full text
9
Karavashkin, A. V. Opyt istoricheskoĭ fenomenologii: Trudnyĭ putʹ k ochevidnosti. Moskva: RGGU, 2003.
Find full text
10
az, Vicente Lozano Di. Hermene utica y fenomenologi a: Husserl, Heidegger y Gadamer. Valencia: EDICEP, 2006.
Find full textBook chapters on the topic "Hermeneutisk fenomenologi"
1
López Sáenz, Carmen. "Enseñar a Pensar Desde la Fenomenología." In The Paideia Archive: Twentieth World Congress of Philosophy, 36–42. Philosophy Documentation Center, 1998. http://dx.doi.org/10.5840/wcp20-paideia199818346.
Full textAbstract:
The Philosophy Program for Children initially inspired by Lipman’s work has been successfully applied in different countries. This program defends the necessity to teach children to think philosophically. In order to achieve this goal, it is necessary both that teachers are philosophically educated and that philosophy is included in the curriculum of all schools. The aim of this paper is to show that phenomenology helps toward the success of this task as much as pragmatism, the tradition that inspired Lipman. The interest of Husserl and his followers in Lebenswelt and in knowledge makes pedagogical reflection and practice richer. Phenomenological applications and methodologies are so broad that they give education a critical orientation. The controversy between Merleau-Ponty and Piaget shows the validity of the Philosophy Program for Children. Hermeneutic phenomenology goes deeply into dialogue, an activity essential to the institution of an investigative community in the educational process.
Conference papers on the topic "Hermeneutisk fenomenologi"
1
Cserge, Tereza, Dagmar Halová, Lenka Jedličková, and Michal Müller. "Existenciální hermeneutická fenomenologie jako nástroj pro zachycení žité zkušenosti a seberozvoj manažerů." In BÍLÁ MÍSTA FILOSOFIE (nevšední témata, opomíjené problémy, tabuizované oblasti...). University of Ostrava, 2021. http://dx.doi.org/10.15452/bilamista.2020.04.
Full text
2
Techmannová, Vendula. "Člověk-pacient jako specifické jsoucno z hlediska existence, hermeneutiky, holismu a fenomenologie." In BÍLÁ MÍSTA FILOSOFIE (nevšední témata, opomíjené problémy, tabuizované oblasti...). University of Ostrava, 2021. http://dx.doi.org/10.15452/bilamista.2020.05.
Full text