Dissertations / Theses on the topic 'Hermeneutisk tolkning'

The purpose with this essay is to illustrate the problematical mother-daughterrelation in Mar-gareta Garpes drama/play “To Julia” through a psychoanalytic and philosophical perspective. To get a deeper understanding for the relations between mother and daughter, and the kind of motherhood that Gloria is practising in the play I have used a hermeneutic method in search for answers to the questions: Why does Gloria take a position as a so called friend or sister in the interaction with her daughter Julia? Why is not mother Gloria capable to be mature, caring and nursing in the interaction with Julia?

Through Gloria Margareta Garpe is giving me possible answers: Gloria is still seeing herself as a rejected and lonely child. The role of the daughter Julia in her mother’s life is to fill an empty space that was created in Gloria’s adolescence when she experienced the same feelings as Julia in present time in the play. The same confused mix of Julia’s and her mother’s feel-ings and needs, Gloria felt in her own childhood.

How a woman turns out as a mother depends on a variety of factors. Mature, caring mother-hood is an act of awareness, responsibility, moral, reflection and adaptation. This can lead to the kind of freedom that de Beauvoir refers to as the ambiguous “reality” meaning the “exis-tence”. The mother who sees her child as a friend or sibling has not emancipated herself from a symbiosis with her own mother. Margareta Garpe illustrates in practise in the play “To Julia” both de Beauvoir´s and Stern’s theories. According to my own interpretation Julia has not yet emancipated herself from her mother Gloria in the end of the play. But her understand-ing for Gloria’s motherhood has increased through their confrontations in the play.

Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna. Det som går att utläsa av studien är att ett perspektivtänkande kring kompetens kan vara betydande för att skapa en gemensam förståelse av kompetens och hur kompetens kan utvecklas. Genom respondenternas beskrivningar av social kompetens framkom olika nivåer. I en första nivå är individen artig, passar tider och uppför sig. I en andra nivå kan individen försöka samarbeta, försöka smälta in i gruppen, lyssna och visa hänsyn. I den tredje och eventuellt högsta nivån är det möjligt för individen att samarbeta obehindrat med olika människor, kunna föra samtal utan att begränsas av vem personen är och kunna smälta in i gruppen. Den sociala kompetensens betydelse i arbetssökandet är varierande beroende av individen själv, gruppen eller arbetsplatsen, samhället och den kontext i vilken individen ska anställas till. Med andra ord har social kompetens viss betydelse, men inte alltid en avgörande betydelse i arbetssökandet.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.

Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant. Analys och tolkningsarbetet följde en fenomenologisk hermeneutisk metod utarbetad av Lindseth och Norberg(2004).

Huvudtema med huvudspår, teman och subteman utkristalliserades. Begreppet gränssituation bildar huvudtema. Därpå följer konsekvenser med identitetsförskjutning, relation och tid, samt ytterligare fyra teman. I berättelserna visade sig både gemensamma och unika drag. Ett innehållsperspektiv och ett stämningsperspektiv framträdde. En slutsats som dras är att skadan provocerar det som man tidigare tagit för givet. Dels vad det gäller synen på vem man själv är och dels hur man förhåller sig till en större kontext. Relationen till mening visar sig genom att den världsbild som man gjort till sin förloras, förändras och/eller fördjupas.

This thesis has a qualitative approach and is descriptive in form. The overaching aim was to increase the understanding of Traumatic Brain Injury (TBI). The purpose was to understand aspects of changing meaning as a consequence of the injury and unique variations in clients´changed life-worlds. Particular attention was devoted the issue of how TBI can be understood from an existential perspective. The research questions were: What and how do adults who suffered from TBI relate their experiences and the consequences of the injury, and what conclusions can be drawn from a phenomenological hermeneutical analysis of their stories?

Eight persons, all former patients in rehabilitation, were interviewed. Analysis and interpretations followed a phenomenological-hermeneutical method outlined by Lindseth and Norberg (2004). Main themes and subthemes were crystallised. The concept limitsituation constitutes a main theme. There follows consequences as for example to identity dislocation, relation and time. In the informant´s stories common as well as unique characteristics transpired. Emphasis was on the mood, and the context under which experiences arised. A conclusion was that the injury provokes one´s already esatblished world-view and the relation to meaning was exposed and challanged. The world-view was lost, reduced and/or challenged.

 Problem: Uppsatsens problemformulering bygger på internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtiden

Syftet: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information från respondenter, forskare samt litterära verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gällande dagens och den framtida internrevisionen.

 Metod: Vi väljer kvalitativa metoder i våra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlägga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjälp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som påverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen. 

 Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning är en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillämpades år 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte är att skapa mervärde för företagen. Den Svenska koden har medfört höga kostnader för stora företag i Sverige i följd av nya avdelningar för internrevision. Internrevision har både kritiserats och fått en hel del beröm. Kritiken är oftast baserad på de höga kostnaderna och att det krävs stora resurser för företagen att bemöta kraven från lagen samt att funktionen är alltför byråkratisk, men samtidigt anser många att denna funktion skapar en bättre internkontroll för styrelsen, och att man lättare kan upptäcka och förebygga risker med hjälp av internrevisionsfunktionen.

 Resultat/ Slutdiskussioner: Vi har i vår uppsats upptäckt att internrevision är en viktig kontrollfunktion hos svenska företag vid riskförebyggande samt mervärdeskapande åtgärder. Vi kan konstatera att internrevision är i behov av högre utbildningsformer då oftast internrevisorer saknar vissa färdigheter, och detta kan bidra till högre kostnader i form av anställning av externa internrevisorer. Vi anser att det krävs mer internationell reglering kring internrevision då många svenska företag agerar allt oftare på en global marknad. Vi tror att internrevision kommer att få större betydelse hos mindre företag, då många småföretag kan komma att upptäcka fördelarna med denna funktion.

 Problem: This papers problem is built on the internal audit position today, the significance for the companies in Sweden and the future.

 Purpose: The purpose of this paper, with help from information from the respondents, and literature, are to find interesting aspects, like similarity, differences - of the significance of internal audit today and in the future

 Method: We have chosen a qualitative method for our studies. The qualitative method regards interviews with four Swedish companies. We have in this paper tried to map the internal audit future development and significance within Swedish companies. This illustration is based by factors like the internal revisions development, previous science about internal audit, organization of internal audit, different incentive that influence the internal audit and the communication channels between internal and external audit and the board.

 Theory: The Swedish codes for the board rule are a regulation that is similar to the American model Sarbanes Oxley Act (SOX) that developed after the scandals and liquidations in USA. This regulation was applied in 2005 for the Swedish noted companies in Sweden whose purpose is to create credit value for the companies. The Swedish code has brought high costs for big companies in Sweden, as a result of new departments for internal audit. The function for this has been criticized and has had a lot of praise. The criticism is often based on the high costs and that it takes large resources for the companies to meet the demands from the law, and that the function is too bureaucratic, but in the same time many consider it to create a better internal control for the board. You can also easier see and prevent risks with the help of internal audit.

 Result: We have in our paper discovered that internal audit is an important control function within Swedish companies, when it comes to prevent risk and to create more value actions. We can establish that internal audit is in need of higher education, mostly because internal auditors lack skills and this can contribute to higher costs for the companies because they have to employ external auditors. We consider that it takes more international regulation around internal audit, because many Swedish companies act far more on the global market. We believe that internal audit will have much more significance within smaller companies; this because the small company has began to discover the advantage with this function

Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området. Betygens olika funktioner diskuterades bland annat och i arbetet framgick att betygssättning och bedömning var komplexa frågor som bland annat innebar etiska ställningstaganden. Ett problem som behandlades var att betyg inte alltid sattes på samma premisser – alltså inte alltid var likvärdiga och rättvisa och en av förklaringarna till det var att direktiv och mål för betygsättning var subjektiva och odetaljerade. Studien visade att lärarna i vissa fall gav svar som var motsägelsefulla och inte helt rationella och de konflikterna kom att ligga till grund för de spänningsfält som utgjorde det tredje och sista steget i tolkningsprocessen. Förklaringar till motsägelserna var bland annat de otydliga direktiven, svårigheterna med att samla en helhetlig bedömning i ett enda betyg och att bortse från känslomässiga aspekter i samband med betygssättningen.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.

Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna. Vi är i uppsatsen inspirerade av diskursanalys och hermeneutik. Rektorernas tolkningar har format olika diskurser som vi i undersökningen kommer att jämföra med varandra och med skolverkets rapport nr 180. Intervjuerna har transkriberats till text och analysen av texten har pendlat mellan del och helhet för att på så sätt få en större förståelse för hur rektorerna talar kring sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen.

De fyra rektorernas tolkningar har format två olika diskurser. Den ena kännetecknas av, i det närmaste obetydlig, utbud av sex och samlevnad. Inga måldokument finns nedskrivna och ingen styrning finns från rektorerna. Den andra diskursen kännetecknas av att rektorerna utför en viss styrning mot lärare eller elevhälsopersonal samt att de har en viss medvetenhet om sitt ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns inga måldokument nedskrivna för undervisningen. Kunskapsområdet sex och samlevnad riktar sig mot både samlevnadsområdet och det biologiska området. Framför allt sker arbetet i projektform och med temadagar. De här två diskurserna har även jämförts med skolverkets rapport nr 180.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.

Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster.

Metod:            Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.

Resultat:         Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.