Contents
Academic literature on the topic 'Hierarkisk organisation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Hierarkisk organisation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Hierarkisk organisation"
1
Sprogøe, Jonas, and Jonas Sprogøe. "Social kapital i hierarkiske organisationer." Tidsskrift for Arbejdsliv 15, no. 1 (March 1, 2013): 76–82. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v15i1.108928.
Full textAbstract:
Denne debatartikel beskriver hvordan arbejdet med social kapital i Sydsjælland og Lolland-Falsters Politikreds har udfordret den hierarkiske struktur og kulturen i organisationen. Omvendt har strukturen også virket fremmende for måden, kredsen har kunnet arbejde med og skabe muligheder for udvikling af den sociale kapital. Artiklen bygger på et projekt gennemført fra december 2010 til august 2012.
2
Eliasson, Roland. "Fallande hierarkier. De svenska folkbiblioteken - historia, organisation och automation." Biblioteksarbejde, no. 39 (March 13, 2018): 45–53. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i39.104776.
Full text
3
Redaktionen. "Indledning." Tidsskrift for Arbejdsliv 5, no. 3 (September 1, 2003): 5. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v5i3.108404.
Full textAbstract:
Dette nummer handler om det moderne arbejdslivs belastninger. De seneste år har en række analyser og rapporter peget på problemer i det psykiske arbejdsmiljø med udbrændthed og stress til følge. De tegner billedet af et moderne arbejde, som kræver ansvarlighed, fleksibilitet, selvstændighed og engagement. Ja, det ikke blot kræver, det tilbyder, udfordrer og lokker. arbejdet er forførende og kalder på personligheden. Men som det hedder i en undersøgelse af FTF'ernes psykiske arbejdsmiljø: 'Det slider på sjælen'. Ved siden af de konkrete undersøgelser har flere generelle diagnoser på det fleksible arbejdsliv vundet stor genklang også i Danmark. Det er blandt andet Richard Sennetts bog 'The corrosion of character' og Arlie Hochschilds 'The time bind', som begge beskriver, hvordan arbejdslivet invaderer andre livsområder og undergraver personligheden. Vi ønsker med dette nummer at se nærmere på, om det moderne arbejde, det såkaldt 'fleksible arbejde' adskiller sig fra det traditionelle arbejde-ikke blot ved dets større frihedsgrader, åbenhed og alsidighed, men også ved dets belastninger. Det traditionelle arbejde var styret i detaljer fra oven via en hierarkisk og bureaukratisk organisation. Taylorismen betragtede medarbejderne som anonyme arbejdsmaskiner og drev rovdrift på dem ved en stærkt ensidig udnyttelse af deres arbejdsevner. Mennesket var et upersonligt led i en rationel produktionsmaskine. Det var rationelt, men 'et rationelt vanvid' ifølge Bernard Dorays' (1988) analyse af taylorismen og fordismen. Det fremmedbestemte arbejde gav kun få muligheder for autonomi, personlig indlevelse eller oplevelse af mening. Produktionen købte menneskers arbejdskraft, ikke deres person. I det traditionelle arbejde var subjektiviteten uønsket, det var et forstyrrende element, der skulle fjernes gennem detaljerede forskrifter for arbejdets udførelse. Hvad arbejderen mente og tænkte og følte, var i princippet ligegyldigt, hvis hun bare kom til tiden og gjorde, som der blev sagt. Sådan som det stadig kan gælde visse steder i dag på danske slagterier og andre samlebåndsfabrikker. Den tilsyneladende fremmedgørelse og instrumentalisering af arbejdet viste imidlertid kun en side af historien. For det første fordi produktionen aldrig i praksis kunne køre efter den 'videnskabelige ledelses' rationelle principper. Der var altid brug for menneskelig indgriben og omtanke, også fra manden på gulvet. For det andet fordi medarbejderne selv i det underordnede og rutineprægede arbejde søger mening, udfoldelse og bekræftelse. De forsøger at identificere sig med arbejdets indhold og at opleve arbejdet meningsfuldt-ofte på trods af dårlige vilkår. Og endelig fik den rationelt organiserede industriproduktion sit eget modstykke i den organiserede arbejderbevægelse. Den sikrede den sociale integration af arbejderne både i et stærkt socialt fællesskab på arbejdspladsen og i velfærdsstaten. Den kollektive organisering og det organiserede arbejdsmarked bidrog til at afbøde en del af det traditionelle arbejdes belastninger-både meningsløsheden og nedslidningen. Faktisk er det sådan, at industrisamfundet i dag er kommet til at fremstå som den meningsfulde, trygge og stabile orden over-for det moderne, fleksible arbejdssamfunds opløsende kræfter. Det gælder for eksempel i den nævnte bog af Richard Sennetts, som
4
Seger, Charles. "Folksonomier : Brugerstyret indeksering som endel af organisationers Informationsarkitektur." Dansk Biblioteksforskning 3, no. 2 (October 27, 2007): 19–32. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v3i2.97539.
Full textAbstract:
Denne artikel undersøger et nyt fænomen på Internettet, der kaldes folksonomier. Ordet folksonomi er en sammentrækning af folk, et fællesskab af mennesker, og taksonomi. En folksonomi er en samling ukontrollerede emneord (tags), som brugerne af en dokumentsamling selv tildeler dokumenterne for at kunne genfinde dem. Folksonomier adskiller fra traditionelle taksonomier ved ikke at være styret autorativt, men derimod reguleret af gruppen af brugere i fællesskab. Brugerne tildeler frit tags til informations objekter (brugerne indekserer), og disse tags udgør, sammen med andre brugeres tags, en folksonomi. Et tag adskiller sig yderligere fra emneord i traditionelle taksonomier, ved ikke at være hierarkisk organiseret, men i stedet sideordnet. Folksonomier er opstået som en del af internetbaserede sociale teknologier, som samlet populært kaldes web 2.0. Derfor eksemplificeres folksonomier og collaborative tagging i artiklen af en internetbaseret service, del.icio.us, der er et online værktøj til indeksering og organisering af Internetbogmærker. Artiklen undersøger og diskuterer folksonomiers potentiale i forhold til en organisations formelle informationsarkitektur. Der gives i artiklen en oversigt over undersøgelser indenfor emnet. Det er især anvendeligheden af tags i forhold til kontrollerede emneord som er i fokus i artiklen.
5
Dahlstedt, Magnus, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund. "Villkorat partnerskap: Demokrati och social inkludering i relationer mellan bildningsförbund och föreningar bildade på etnisk grund." Dansk Sociologi 21, no. 4 (December 22, 2010): 75–94. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v21i4.3411.
Full textAbstract:
Artikeln belyser samverkan mellan sammanslutningar bildade på etnisk grund och folkbildningens studieförbund i Sverige. Engagemang för social inkludering har fått en ökad betydelse för ”invandrarföreningar”. Samtidigt är dessa föreningar inte sällan utsatta för stigmatisering och försatta i en underordnad position. Med utgångspunkt i fältarbete i det mångetniska Stockholm pekar författarna på hur ”invandrarföreningar” har blivit till institutionaliserade samverkansaktörer i nya former av partnerskap (mellan till exempel stat och kommun, frivilligorganisationer och näringsliv) där de har tagit över en rad servicefunktioner i och med välfärdsstatens pågående omvandling. Exemplet samverkan kring folkbildning visar på ett starkt ojämlikt partnerskap mellan ”invandrarföreningar” och studieförbund. Några av de omständigheter som lyfts fram som problematiska är brist på dialog, kulturellt definierade hierarkier mellan ”svenskar” och ”invandrare” och en allt starkare anpassning i förhållande till marknadens krav och förväntningar.
Sökord: Folkbildning, invandrarföreningar, partnerskap, inkludering, exkludering.
ENGELSK ABSTRACT:
Magnus Dahlstedt, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund:
Conditional Partnership: Democracy and Social Inclusion in Relations Between Institutions of Adult Education and Immigrant Associations
The authors discuss the cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize the growing importance of activism for social inclusion among immigrant associations and
the stigmatization and subordinate position of these same organizations. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality and volunteer organizations) and have taken over a number of service functions from the retreating welfare state. The authors argue that the partnership in the area of adult education is unequal. They examine problems of this partnership both in terms of lack of dialogue and culturally defi ned hierarchy and in terms of adjustment to
market exigency. They do this on the backdrop of the changing institutional system of adult education and its role in the social inclusion of migrants.
Key words: Adult education, immigrant organisations, partnership, inclusion, exclusion.
6
Cullen, Jazmin. "EN ANTROPOLOG SOM INNOVATIONSKATALYSATOR I POLITIET." Tidsskriftet Antropologi, no. 75 (July 1, 2017). http://dx.doi.org/10.7146/ta.v0i75.109750.
Full textAbstract:
Artiklen bygger på forfatterens oplevelser som ansat i politiet (2013-2015) og er en praksisnær beskrivelse af og refleksion over rollen og arbejdet som „in-house“-antropolog. Artiklen reflekterer over den særlige antropologiske positionering i en hierarkisk organisation. Her gik forfatteren til organisationen med en åben og (konstruktiv) kritisk tilgang og forsøgte at fremlægge sine observationer og indsigter uden at lade dem styre af ledernes ønsker og kollegernes forventninger. Forfatteren forsøgte i politiorganisationen at opbygge en særlig position uden for hierarkiet, som gav mulighed for at gøre opmærksom på organisatoriske udfordringer. Videre beskrives det, hvordan det antropologiske arbejde og de etnografiske indsigter bidrog til innovativ praksisdrevet organisationsudvikling. Her blev forfatterens arbejde brugt af øverste ledelse til at træffe beslutninger om, hvordan man kunne reallokere personalemæssige ressourcer og udvikle organisationen.
Søgeord: politi, organisationsudvikling, innovation, antropolog, hierarki, organisationskultur
7
Chaharbaghi, Kazem. "Vision: En källa till innovation, illusion eller social kontroll?" Socialvetenskaplig tidskrift 17, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.3-4.2480.
Full textAbstract:
Begreppet vision har kommit att få en framträdande position i modernt ledarskap. En vision kan vara en inspirerande beskrivning av vad en organisation ska bli och vad den vill uppnå i framtiden. Organisationer som präglas av mångfald och icke-hierarkiska strukturer kännetecknas dock alltid av tvetydighet vad gäller mål och mått på framgång. Samtidigt är det omöjligt att veta var organisationen är på väg om visionen är luddig och saknar riktigt innehåll. I så fall blir visioner illusioner som inte förmår att motivera människor. Men när insikt, reflektion och framsynthet betonas, då kan visionen bli konstruktiv. Detta argument utvecklas här med hjälp av en modell med tre dimensioner som fungerar både som kritik av nuvarande användning av visioner i organisationer och visar hur en framtida bättre lösning skulle kunna åstadkommas.
8
Aktor, Mikael. "Louis Dumont: Verdensforsagelse, hierarki og renhed." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, January 30, 2018. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i0.103449.
Full textAbstract:
English Abstract: This brief article reviews two main contributions by the French sociologist Louis Dumont, his essay “World Renunciation in Indian Religions” and his major work on the Indian caste system, Homo Hierarchicus. Some of the critique of Dumont’s ideas about renunciation, hierarchy and purity is discussed with special focus on three points: (1) The creative role of renunciation in the history of Hinduism; (2) the Indian caste system as a hierarchy regulated according to ritual purity and the alternative model by A. M. Hocart of the Indian society as a ritual organization; and (3) theoretical discussions regarding the need to go beyond the purity-impurity dichotomy and integrate another opposition, that between the auspicious and the inauspicious, in order to develop a more precise analytical tool in the research of Hindu culture. Dansk resume: Denne korte artikel diskuterer to vigtige bidrag af den franske sociolog Louis Dumont, hans essay “World Renunciation in Indian Religions” og hans hovedværk om det indiske kastesystem, Homo Hierarchicus. Noget af den kritik, der blev rejst mod Dumonts ideer om verdensforsagelse, hierarki og renhed, diskuteres med særlig fokus på tre punkter: (1) Verdensforsagelsens kreative betydning for hinduismens udvikling; (2) Dumonts model af det indiske kastesystem som et hierarki reguleret i forhold til rituel renhed og A. M. Hocarts alternative model, der ser hindusamfundet som en rituel organisation koncentrisk centreret omkring kongen; (3) de teoretiske diskussioner om nødvendigheden af at supplere rent-urent dikotomien med endnu en dikotomi, nemlig mellem det lykke- og ildevarslende, for at udvikle et mere præcist analyseapparat i udforskningen af hinduismen.
Dissertations / Theses on the topic "Hierarkisk organisation"
1
Hjelm, Elin. "Platt eller hierarkisk? : en jämförande studie mellan olika förskoleorganisationer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34474.
Full textAbstract:
Förskolor organiseras på olika sätt som påverkar förskollärarens arbetsmiljö och relationen till organisationen. Det är därför intressant att jämföra hur förskollärares arbetsförutsättningar ser ut i en platt eller hierarkisk organisationsstruktur. Detta görs genom att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar relationen mellan förskolläraren och organisationen. För att kartlägga ramfaktorerna intervjuas förskollärare från fyra förskoleorganisationer – två kommunala, hierarkiska förskolor och två fristående, platta organisationer som styr som föräldrakooperativ och personalkooperativ. De ramfaktorer som framkommer ur studien är strukturella faktorer, faktorerna beslutsfattande och påverkan samt faktorerna tillhörighet och tillit. I diskussionen analyseras resultatet utifrån de olika ramfaktorerna. Resultatet av studien visar att de finns skillnader mellan platta och hierarkiska organisationer vad gäller relationen till organisationen. De hierarkiska organisationerna har större svårigheter att kommunicera och ge förskollärarna insyn i organisatoriska frågor. Det medför även styrkor vad gäller kompetens, stöd och nätverk runt pedagogerna. I de platta organisationerna finns större insyn i verksamhetens beslutsfattande, förskollärarna har större möjlighet att själva påverka organisatoriska beslut. I diskussionen om de platta organisationerna ifrågasätts även beslutsfattarnas makt utifrån deras kompetens. I slutstadiet av studien diskuteras huruvida dessa resultat beror på organisationernas uppbyggnad eller snarare på olika kompetenser och roller i organisationen.Pre-schools are organized in several separate ways that affect the preschool teacher's working environment and the relationship with the organization. It is therefore interesting to compare how pre-school teachers’ working conditions look like in a flat or hierarchical organizational structure. This is done by examining the framework factors that affect the relationship between the preschool teacher and the organization. To map out the framework factors, preschool teachers from four preschool organizations are interviewed - two municipal, hierarchical preschools and two independent, flat organizations that act as parent cooperative and employee cooperative. The framework factors that emerge from the study are structural factors, decision-making factors and influence, as well as the factors of belonging and trust. The discussion analyzes the results based on the different framework factors. The result of the study shows that there are differences between flat and hierarchical organizations regarding the relationship with the organization. The hierarchical organizations have greater difficulties communicating and giving preschool teachers insight into organizational issues. It also brings strengths in terms of competence, support and network around the educators. In the flat organizations there is greater transparency in the decision-making process of the business, the preschool teachers have greater opportunity to influence organizational decisions themselves. In the discussion of the flat organizations, the power of decision makers is also questioned based on their competence. The final stage of the study discusses whether these results depend on the organization's structure or rather on different skills and roles in the organization.
2
Pruikkonen, Heli. "Ett ämbete i fångenskap : Diakoners erfarenheter av Svenska kyrkan som hierarkisk organisation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156795.
Full text
3
Stareborn, Åsa, and Emil Carlson. "Ledstjärnan i vårt arbete : En studie om kulturstyrning i en hierarkisk organisation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298661.
Full textAbstract:
Organisationskultur är ett omdiskuterat ämne som på senare tid skapat ett växande intresse inom organisationsstyrning. Det råder dock delade meningar om huruvida organisationskultur går att påverka eller ej. Forskning som anser att organisationskulturen kan styras menar att olika formella och informella styrverktyg kan påverka medlemmar av en organisation till ett önskat beteende. Formell kulturstyrning återfinns ofta inom hierarkiska organisationer där styrningen kan försvåras mellan olika nivåer. Samtidigt som formell kulturstyrning riskerar att bli meningslös och sällan spegla den verkliga kulturen. Därför ämnade denna studie att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur organisationer kan arbeta med kulturstyrning och hur kulturstyrningen påverkar olika nivåer i en hierarkisk organisation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer samt observationer på en dagligvarubutik i Uppsala. Studien visade på en ökad förståelse för hur kulturstyrning kan styras utifrån värderingar, ledarskap, rekrytering, utbildning, belöningar, befordring och symboler. Vidare visade studien även att extern hjälp kan användas för att påverka och kontrollera organisationskulturen. Hur medlemmarna påverkades av kulturstyrningen skiljde sig mellan de olika styrverktygen däremot har inga tydliga skillnader mellan de olika hierarkiska nivåerna påvisats.
4
Sedervall, Pernilla. "Värdeskapande ledning inom offentlig sektor : Vilka kommunikationshinder finns det i en hierarkisk, offentlig organisation som ledningen behöver ta hänsyn till för att bygga internt förtroende?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84660.
Full textAbstract:
I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur. Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.
5
Persson, Jonas. "Ett försvarstal för hierarkin Om hierarki, byråkrati och auktoritärt ledarskap som en sammanhängande helhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23299.
Full text
6
Svensson, Josefin, and Zandra Holmberg. "Subkultur och kommunikation : påverkar olika kulturer den hierarkiska kommunikationen i en organisation?" Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1471.
Full textAbstract:
The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization. The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other. Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy.
7
Eliasson, Evelina, Östh Rasmus Nyman, and Linda Thörnell. "4 organisationer och 825 chefer : En studie om chefslösa organisationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35257.
Full textAbstract:
This Bachelor’s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form. The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure. The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations. It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it. It is based on the intrinsic motivation of the employees and the willingness and ability to be a co-producer of corporate success. Another important conclusion we made is that the function of a boss never disappears, even though the position is removed. The study has shown that the bossless approach seems to be applied to the most types of businesses.Denna uppsats behandlar fenomenet chefslösa organisationer. Vi ser att den hierarkiska struktur som förr krävdes, idag inte fyller sitt syfte och att chefsskap förhindrar självständigt tänkade och ansvarstagande. Vi vill ifrågasätta den vedertagna uppfattningen om att en organisation bör struktureras enligt en hierarkisk modell. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för hur en chefslös organisation fungerar och ge en konkret bild av följderna av att strukturera sig på detta vis. Vi söker även svara på hur överförbar arbetssättet är på organisationer i allmänhet. Studien är av kvalitativ natur och är utförd med en induktiv ansats på en organisatorisk nivå.Vi har genomfört en fallstudie på ett chefslöst företag och kompletterat detta med sekundärkällor från tre andra chefslösa organisationer. Slutsatsen är att det chefslösa arbetssättet kan fungera och att det finns en rad fördelar att dra av det. Det grundar sig på den inre motivation hos de anställda samt viljan och förmågan att vara en medproducent av företags framgång. En annan viktig slutsats är att chefsfunktionen och koordineringsfunktionen aldrig försvinner, trots att positionen i sig plockas bort.
8
Bäckius, Johan. "Upplevelsen av förändring inom en lean organisation : En kvalitativ studie kring medarbetarnas upplevelse av förändring på de lägre hierarkiska nivåerna." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23592.
Full textAbstract:
För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.A success factor when it comes to change is to pay attention to what the employees experi-ence during the process. For lean organizations, change is critical and an essential part of mak-ing the business more competitive and lucrative. This study deepens the understanding of how employees in the lower hierarchies experience a change process in a lean organization. Previous literature has justified the research field by putting an emphasis on that the employer perspective often is forgotten in relation to the management point of view. In this study, five employees from a larger lean organization has provided their input in semi-structured interviews as representatives of lower hierarchy workers. The aim was to get a qualitative understanding of their experience to provide the academic literature with a deeper understanding of their perspective on change. The results implicate that the overall experience of the change amongst these respondents was negative. The majority thought that the change has been managed poorly when it comes to communicating the vision, empowering employees to act on the vision and planning as well as creating short term wins. Also, apart from the poor management of these three steps in Kotter’s 8-step process of change, they felt like there was a huge gap between themselves and the top management which was demotivating. The findings of this study does not only provide new insights to the literature but also highlight some managerial implications for change managers.
9
Bäckius, Johan. "Upplevelsen av förändring i en lean organisation : En kvalitativ studie kring medarbetarnas upplevelse av förändring på de lägre hierarkiska nivåerna." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24888.
Full textAbstract:
För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.
10
Mindelöf, Viveka. "Makt i en kommunal organisation : En kvalitativ studie om hur chefer och medarbetare uppfattar att makt används i organisationen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143531.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur användandet av makt i en organisation kan uppfattas olika av chef och medarbetare, utifrån French och Ravens taxonomi med tillägg, beroende på ledarskapet och organisationsstrukturen. Syftet preciserades med frågeställningarna “Hur uppfattar chefer makten i organisationen?”, “Hur uppfattar medarbetare makten i organisationen?” och ”Hur väl följer organisationen French och Ravens taxonomi?” För att få förståelse för ämnet har teorier om makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått från French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna var åtta anställda på en kommun i Sverige varav tre stycken var chefer och fem stycken medarbetare. Intervjuerna kodades i sin helhet och presenterades i flertalet teman under maktbaser, ledarskap och organisationsstruktur. Resultatet visar att chefer och medarbetare har samma uppfattning om vilka maktbaser som förekommer, men upplever att de förekommer i olika hög grad. Hur starkt man upplever maktbaserna påverkas även av hur man upplever sin chefs ledarskap, där ett bra ledarskap minskar upplevelsen av maktbaserna. Även organisationsstrukturen bidrar till att påverka uppfattningen av makt, där den hierarkiska strukturen främjar upplevelsen av informationsmakt för medarbetarna. Det teoretiska ramverket kunde till viss del identifieras i organisationen, medan några maktbaser inte identifierades.