To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hierarkisk organisation.
Dissertations / Theses on the topic 'Hierarkisk organisation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 16 dissertations / theses for your research on the topic 'Hierarkisk organisation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hjelm, Elin. "Platt eller hierarkisk? : en jämförande studie mellan olika förskoleorganisationer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34474.
Full textAbstract:
Förskolor organiseras på olika sätt som påverkar förskollärarens arbetsmiljö och relationen till organisationen. Det är därför intressant att jämföra hur förskollärares arbetsförutsättningar ser ut i en platt eller hierarkisk organisationsstruktur. Detta görs genom att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar relationen mellan förskolläraren och organisationen. För att kartlägga ramfaktorerna intervjuas förskollärare från fyra förskoleorganisationer – två kommunala, hierarkiska förskolor och två fristående, platta organisationer som styr som föräldrakooperativ och personalkooperativ. De ramfaktorer som framkommer ur studien är strukturella faktorer, faktorerna beslutsfattande och påverkan samt faktorerna tillhörighet och tillit. I diskussionen analyseras resultatet utifrån de olika ramfaktorerna. Resultatet av studien visar att de finns skillnader mellan platta och hierarkiska organisationer vad gäller relationen till organisationen. De hierarkiska organisationerna har större svårigheter att kommunicera och ge förskollärarna insyn i organisatoriska frågor. Det medför även styrkor vad gäller kompetens, stöd och nätverk runt pedagogerna. I de platta organisationerna finns större insyn i verksamhetens beslutsfattande, förskollärarna har större möjlighet att själva påverka organisatoriska beslut. I diskussionen om de platta organisationerna ifrågasätts även beslutsfattarnas makt utifrån deras kompetens. I slutstadiet av studien diskuteras huruvida dessa resultat beror på organisationernas uppbyggnad eller snarare på olika kompetenser och roller i organisationen.Pre-schools are organized in several separate ways that affect the preschool teacher's working environment and the relationship with the organization. It is therefore interesting to compare how pre-school teachers’ working conditions look like in a flat or hierarchical organizational structure. This is done by examining the framework factors that affect the relationship between the preschool teacher and the organization. To map out the framework factors, preschool teachers from four preschool organizations are interviewed - two municipal, hierarchical preschools and two independent, flat organizations that act as parent cooperative and employee cooperative. The framework factors that emerge from the study are structural factors, decision-making factors and influence, as well as the factors of belonging and trust. The discussion analyzes the results based on the different framework factors. The result of the study shows that there are differences between flat and hierarchical organizations regarding the relationship with the organization. The hierarchical organizations have greater difficulties communicating and giving preschool teachers insight into organizational issues. It also brings strengths in terms of competence, support and network around the educators. In the flat organizations there is greater transparency in the decision-making process of the business, the preschool teachers have greater opportunity to influence organizational decisions themselves. In the discussion of the flat organizations, the power of decision makers is also questioned based on their competence. The final stage of the study discusses whether these results depend on the organization's structure or rather on different skills and roles in the organization.
2
Pruikkonen, Heli. "Ett ämbete i fångenskap : Diakoners erfarenheter av Svenska kyrkan som hierarkisk organisation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156795.
Full text
3
Stareborn, Åsa, and Emil Carlson. "Ledstjärnan i vårt arbete : En studie om kulturstyrning i en hierarkisk organisation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298661.
Full textAbstract:
Organisationskultur är ett omdiskuterat ämne som på senare tid skapat ett växande intresse inom organisationsstyrning. Det råder dock delade meningar om huruvida organisationskultur går att påverka eller ej. Forskning som anser att organisationskulturen kan styras menar att olika formella och informella styrverktyg kan påverka medlemmar av en organisation till ett önskat beteende. Formell kulturstyrning återfinns ofta inom hierarkiska organisationer där styrningen kan försvåras mellan olika nivåer. Samtidigt som formell kulturstyrning riskerar att bli meningslös och sällan spegla den verkliga kulturen. Därför ämnade denna studie att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur organisationer kan arbeta med kulturstyrning och hur kulturstyrningen påverkar olika nivåer i en hierarkisk organisation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer samt observationer på en dagligvarubutik i Uppsala. Studien visade på en ökad förståelse för hur kulturstyrning kan styras utifrån värderingar, ledarskap, rekrytering, utbildning, belöningar, befordring och symboler. Vidare visade studien även att extern hjälp kan användas för att påverka och kontrollera organisationskulturen. Hur medlemmarna påverkades av kulturstyrningen skiljde sig mellan de olika styrverktygen däremot har inga tydliga skillnader mellan de olika hierarkiska nivåerna påvisats.
4
Sedervall, Pernilla. "Värdeskapande ledning inom offentlig sektor : Vilka kommunikationshinder finns det i en hierarkisk, offentlig organisation som ledningen behöver ta hänsyn till för att bygga internt förtroende?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84660.
Full textAbstract:
I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur. Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.
5
Persson, Jonas. "Ett försvarstal för hierarkin Om hierarki, byråkrati och auktoritärt ledarskap som en sammanhängande helhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23299.
Full text
6
Svensson, Josefin, and Zandra Holmberg. "Subkultur och kommunikation : påverkar olika kulturer den hierarkiska kommunikationen i en organisation?" Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1471.
Full textAbstract:
The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization. The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other. Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy.
7
Eliasson, Evelina, Östh Rasmus Nyman, and Linda Thörnell. "4 organisationer och 825 chefer : En studie om chefslösa organisationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35257.
Full textAbstract:
This Bachelor’s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form. The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure. The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations. It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it. It is based on the intrinsic motivation of the employees and the willingness and ability to be a co-producer of corporate success. Another important conclusion we made is that the function of a boss never disappears, even though the position is removed. The study has shown that the bossless approach seems to be applied to the most types of businesses.Denna uppsats behandlar fenomenet chefslösa organisationer. Vi ser att den hierarkiska struktur som förr krävdes, idag inte fyller sitt syfte och att chefsskap förhindrar självständigt tänkade och ansvarstagande. Vi vill ifrågasätta den vedertagna uppfattningen om att en organisation bör struktureras enligt en hierarkisk modell. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för hur en chefslös organisation fungerar och ge en konkret bild av följderna av att strukturera sig på detta vis. Vi söker även svara på hur överförbar arbetssättet är på organisationer i allmänhet. Studien är av kvalitativ natur och är utförd med en induktiv ansats på en organisatorisk nivå.Vi har genomfört en fallstudie på ett chefslöst företag och kompletterat detta med sekundärkällor från tre andra chefslösa organisationer. Slutsatsen är att det chefslösa arbetssättet kan fungera och att det finns en rad fördelar att dra av det. Det grundar sig på den inre motivation hos de anställda samt viljan och förmågan att vara en medproducent av företags framgång. En annan viktig slutsats är att chefsfunktionen och koordineringsfunktionen aldrig försvinner, trots att positionen i sig plockas bort.
8
Bäckius, Johan. "Upplevelsen av förändring inom en lean organisation : En kvalitativ studie kring medarbetarnas upplevelse av förändring på de lägre hierarkiska nivåerna." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23592.
Full textAbstract:
För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.A success factor when it comes to change is to pay attention to what the employees experi-ence during the process. For lean organizations, change is critical and an essential part of mak-ing the business more competitive and lucrative. This study deepens the understanding of how employees in the lower hierarchies experience a change process in a lean organization. Previous literature has justified the research field by putting an emphasis on that the employer perspective often is forgotten in relation to the management point of view. In this study, five employees from a larger lean organization has provided their input in semi-structured interviews as representatives of lower hierarchy workers. The aim was to get a qualitative understanding of their experience to provide the academic literature with a deeper understanding of their perspective on change. The results implicate that the overall experience of the change amongst these respondents was negative. The majority thought that the change has been managed poorly when it comes to communicating the vision, empowering employees to act on the vision and planning as well as creating short term wins. Also, apart from the poor management of these three steps in Kotter’s 8-step process of change, they felt like there was a huge gap between themselves and the top management which was demotivating. The findings of this study does not only provide new insights to the literature but also highlight some managerial implications for change managers.
9
Bäckius, Johan. "Upplevelsen av förändring i en lean organisation : En kvalitativ studie kring medarbetarnas upplevelse av förändring på de lägre hierarkiska nivåerna." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24888.
Full textAbstract:
För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.
10
Mindelöf, Viveka. "Makt i en kommunal organisation : En kvalitativ studie om hur chefer och medarbetare uppfattar att makt används i organisationen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143531.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur användandet av makt i en organisation kan uppfattas olika av chef och medarbetare, utifrån French och Ravens taxonomi med tillägg, beroende på ledarskapet och organisationsstrukturen. Syftet preciserades med frågeställningarna “Hur uppfattar chefer makten i organisationen?”, “Hur uppfattar medarbetare makten i organisationen?” och ”Hur väl följer organisationen French och Ravens taxonomi?” För att få förståelse för ämnet har teorier om makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått från French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna var åtta anställda på en kommun i Sverige varav tre stycken var chefer och fem stycken medarbetare. Intervjuerna kodades i sin helhet och presenterades i flertalet teman under maktbaser, ledarskap och organisationsstruktur. Resultatet visar att chefer och medarbetare har samma uppfattning om vilka maktbaser som förekommer, men upplever att de förekommer i olika hög grad. Hur starkt man upplever maktbaserna påverkas även av hur man upplever sin chefs ledarskap, där ett bra ledarskap minskar upplevelsen av maktbaserna. Även organisationsstrukturen bidrar till att påverka uppfattningen av makt, där den hierarkiska strukturen främjar upplevelsen av informationsmakt för medarbetarna. Det teoretiska ramverket kunde till viss del identifieras i organisationen, medan några maktbaser inte identifierades.
11
Annegren, Emma, and Malin Åhgren. "Att styra företag utan chefer, går det? : En fallstudie på konsultföretaget Centigo." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298299.
Full textAbstract:
I denna undersökning, som bygger på en fallstudie av konsultföretaget Centigo, studeras hur en organisation utan formella chefer kan styras. Syftet är att ur ett medarbetarperspektiv analysera vilka faktorer som möjliggör att en organisation kan undvika traditionella hierarkiska strukturer och hur medarbetarna upplever en organisation utan formella chefer. Som grund för undersökningen har teorier om styrning i öppen organisation och teorier om ledarskap använts. Det empiriska materialet baseras huvudsakligen på fem stycken kvalitativa intervjuer med anställda på företaget, där fokus ligger på hur de upplever företaget och den organisationsstruktur som råder. Resultaten tyder på att i en organisation utan traditionella hierarkiska strukturer spelar det personliga ansvaret en avgörande roll. Det personliga ansvarstagandet utvecklar självkontroll hos medarbetarna vilket gör att formella chefer inte är nödvändigt i den rådande organisationsstrukturen. Ett större ansvarstagande kräver dock att de anställda i högre grad är benägna att ta personliga risker och motiveras av det för att företaget ska kunna utvecklas.
12
Hallin, Sebastian, and Lars Wernlund. "Varför talar vi illa om våra chefer? : Traditionens uppkomst och fortlevnad i moderna organisationer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19488.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod. Det faktum att arbetare än idag använder sig av ursäkter för att rättfärdiga beteendet att tala illa om sina chefer antyder att någonstans finns ett behov av att kunna uttrycka missnöje.Vi vill med denna text ifrågasätta antagandet att detta fenomen alltid kommer existera. Enligt vår mening är detta baserat på antagandet att företag alltid kommer ha en hierarkisk struktur. Vi anser att det inte finns något som säger att det måste se ut just så här.Vår förhoppning är att denna uppsats kan få folk att tänka om och börja ifrågasätta sina förutfattade meningar om hur företag bör drivas.
13
Svärd, Ann-Charlotte, Anna Nilsson, and Lovisa Nilsson. "Balanserat styrkort på Kronoparkens vårdcentral." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-635.
Full textAbstract:
Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.
Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad. Implementeringsarbetet inom denna enhet har delats in i tre olika faser där den första fasen innebar att ta fram mål och mått som ansågs viktiga att mäta i verksamhetens olika delar. I slutet av första fasen kontaktades Karlstads universitet av verksamhetschefen på Kronoparkens vårdcentral för att få hjälp med utvärdering och uppföljning.
Vårt syfte med denna uppsats är att belysa för- och nackdelar med arbetet under implementeringens första fas av det balanserade styrkortet på Kronoparkens vårdcentral. Genom att belysa dessa kan modifieringar av implementeringsprocessen göras för att gynna eller motverka eventuella för- och nackdelar under det fortsatta arbetet med verktyget.
Undersökningen utgår från sekundärdata vi tillhandahöll av verksamhetschefen på vårdcentralen, däribland styrkorten för Värmlands landsting och styrkortet för Kronoparkens vårdcentral. Våra primärdata baseras på kvalitativa undersökningar i form av gruppintervjuer med medarbetarna samt en individuell intervju med verksamhetschefen. Genom denna undersökning ville vi få en insikt i respondenternas syn på implementering och eventuella för- och nackdelar som de har upplevt.
Kronoparkens vårdcentral har kommit en bra bit på den långa vägen till att nå en framgångsrik implementering av det balanserade styrkortet. Medarbetarna överlag har en positiv syn på initiativet till förändring, vilket kan gynna ett fortsatt arbete med verktyget. För att bibehålla den positiva synen som respondenterna upplever anser vi att ledningen bör bevisa att verktyget inte bara är ett i mängden utan att det är något bestående. Förutom detta kan en kontinuerlig uppföljning och en helhetsbild exempelvis i form av ett flödesschema av vägen till målen klargöra att det är ett långsiktigt verktyg som inte ger resultat över en natt.
14
Gotvik, Denise, and Malin Öström. ""Man måste bädda för att inte bli ifrågasatt" : En kvalitativ studie om hur bakslagseffekten verkar i en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26884.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur bakslagseffekten verkar inom en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin. Metod: Vår studie antar en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnliga chefer inom en kvinnodominerad organisation. Vi har en abduktiv ansats där vi låtit teorin ligga till grund för de teman vi har tagit upp och som är återkommande genom vår studie. Respondenternas åsikter har sedan tolkats genom en innehållsanalys. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning inom bakslagseffekten, könspräglade organisationer, könsroller och ledarskap. Resultat & slutsats: Vår studie visar att de kvinnliga cheferna antar ett transformativt ledarskap men att de trots det i vissa avseenden antar manliga karaktärsdrag. De möter vidare en bakslagseffekt som kan karaktäriseras av att de missgynnas i rekryteringsprocesser. När kvinnor blir chefer över tidigare kvinnliga kolleger möts de av en bakslagseffekt där de ogillas, deras kompetens ifrågasätts och i vissa fall blir de även utfrysta. Förslag på fortsatt forskning: Framtida forskning bör rikta in sig på att studera om det finns informella hierarkier som påverkar kvinnor när de avancerar i hierarkin. Organisationskulturer och generationsfrågan bör studeras närmare för att se deras inverkan på bakslagseffekten. En sista punkt är att definitionerna av könsroller och de karaktärsdrag som förskrivs till kvinnor respektive män förändras över tid därför kan det vara ett intressant område för att se vad det har för effekt på bakslagseffekten. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag är att vi har visat att kvinnor som avancerar i hierarkin inom en kvinnodominerad organisation möter en bakslagseffekt till följd av att de blivit chefer över tidigare kvinnliga kollegor. De praktiska bidragen är att organisationer måste arbeta med att motverka informella hierarkier och att sträva efter att skapa mindre löneskillnader mellan könen.Aim: The purpose with our study is to create a deeper understanding of how the backlash against women works in a female-dominated organization when women advances in the hierarchy. Method: The study applies a qualitive research perspective. We have conducted semi structured interviews with nine female managers in one female-dominated organization. We have an abductive approach. Respondents' views have been interpreted through a content analysis. Our theoretical frame of reference is based on previous research on backlash, gendered organizations, gender roles and leadership. Result & conclusions: Our study shows that the female managers assume a transformative leadership, although they assume male characteristics in some respects. They face a backlash that can be characterized as being in disadvantage in recruitment processes and also by facing disapproval from colleagues. When women become managers of former female colleagues, they face a backlash in which thet are disliked, their skills are being questioned and, in some cases, they are also being exploited. Suggestions for future research: Organizational cultures, informal hierarchies and different generations should be studied more closely to see how they impact on the backlash. One last thing is that the definitions of gender roles and the characteristics attributed to women and men change over time, hence it would be an interesting area to study, in order to see what possible effect it may have on the backlash. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is that we have shown that women who advance in the hierarchy in a female-dominated organization face a backlash as a result of becoming managers of former female colleagues. The managerial contributions are that organizations must work to counter informal hierarchies and to strive to decrease the salary gap between the sexes.
15
Johmår, Lowisa, and Maria Appeltofft. "Vilken personlig ledarstil driver team till en framgångsrik utveckling?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21698.
Full textAbstract:
Studien är en kvalitativt utformad fallstudie, med ett jämförande syfte och är inspirerad av diskursanalytiskt synsätt. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap kring diskursen om team samt ledarskapets faktiska påverkan. Från hur ledarstilen influerar team till hur medarbetarna upplever ledarskapet. Vilka resonemang som förekommer hos ledare kontra medarbetare, då en grupp individer med olika personligheter, intressen och kompetenser skall utföra sitt arbete som ett team. För att belysa studiens syfte har en växelverkan mellan empirisk och teoretisk reflektion återspeglat det kunskapsbidrag som studien givit. Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare samt observationer av två medverkande organisationer. RONS-analysen som utförts påvisade att Resultatjägaren är den mest förekommande ledarstilen, men samtidigt den minst gynnsamma att leda team på. RONS är en förkortning av Resultatjägare, Organisatör, Nytänkaren och Samordnaren, ett samlingsnamn för olika ledarstilar. Materiell motivation och press var vanligt förekommande, medan den positiva inverkan på teamen handlar om inre motivation. Ledarstilen Samordnaren var en fördelaktig ledarstil för ett välmående team med hållbar utveckling. Entreprenören var den ledarstil som lyckas utveckla teamet positivt, även i motvind av hierarkiska organisationer, då denna ledartyp utmärks som driven och orädd. Samtliga ledare förnekade att hierarki och materiell belöning förekom i organisationerna, men motsatsen påvisades på olika sätt, då ledarna endast var de som styrde teamen, tillsammans med den utsedda informella ledaren som en högra hand. De som leder likt en Resultatjägare gynnas av ett hierarkiskt arbetsklimat. Dock visar sig denna typ av organisationsform ha negativ påverkan på team. Materiell lika så, utan någon särskild positiv effekt.This study is designed as a qualitative, comparative case study and the method is inspired by a discourse analysis. The purpose of this study is to contribute with new knowledge around the discourse of teams and the actual influence of leadership. From how the leadership style influence teams to how employees perceive leadership. What reasoning exist in leaders and employees, when a group of individuals with different personalities, interest and skills should perform their work as a team. To highlight the purpose of the study, an interaction between empirical and theoretical reflection reflects the knowledge contribution that the study has provided. The case study's data collection method consists of eight semi-structured interviews with managers and employees combined with with observations by two participating organizations. The RONS-analysis carried out, showed that the Result Hunter was the most common leadership style, but at the same time the least favourable to lead teams on. RONS is an abbreviation of Result Hunter, Organizer, New Thinker and Coordinator, a collective name for different leadership styles. Material motivation and pressure were common, while the positive impact on the teams was about internal motivation. Leadership style The Coordinator was an advantageous leadership style for a prosperous team with sustainable development. The entrepreneur was the leadership style that manages to develop the team positively, even in the headwinds of hierarchical organizations, as this type of leader is driven and fearless. All leaders denied that hierarchy and material rewards existed in the organizations, but the opposite was demonstrated in different ways, since the leaders were the only ones who led the teams, together with the designated informal leader as their right hand. Those who lead like a Result Hunter benefit from a hierarchical working climate. However, this type of organizational form proves to have a negative impact on teams. Material equally so, with no particular positive effect.
16
Lundin, Jenny, and Sara Persson. "Förankra utan att kasta ankar : En uppsats om organiserandets betydelse i projektorganisationer." Thesis, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43629.
Full textAbstract:
I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats. Fallstudien utgörs av tre projektgrupper som arbetar på uppdrag av samma huvudorganisation. Respondenternas upplevelser är av betydelse för studien och görs därmed med en kvalitativ metod. Observation och intervjuer utgör största delen av datainsamlingen. Den empiriska datainsamlingen har tolkats för att sedan kunna appliceras till en viss grad på andra projektorganisationers organisering. Det teoretiska kapitlet har tack vare valet av forskningsansats anpassats till den empiriska datainsamlingen under forskningsprocessen gång. Kapitlet redogör för grundläggande och relevant teori för att förstå projektorganisationers organisering. Empiri och analys kombineras för att kunna klargöra resonemang och förtydliga kopplingen till det teoretiska materialet. Studien har nått slutsatsen att projektorganisationer anammar omedvetet system till en högre grad än vad som förutsetts. Anledningen grundar sig att legitimitet ligger i projektorganisationers finansieringsmöjlighet, snarare än det bästa sättet att organisera sig. I samband med studien har ett nytt begrepp uppmärksammats, förankring. Konstaterandet av studien är att projektorganisationers dilemma är deras behov av att kunna förankra ett projekt hos samtliga involverade samtidigt som projektet inte begränsar förmågan att anpassa sig.Purpose The purpose of this case study is to contribute to the theory development of ‘project organisations’. Methodology/approach The case study advances the theory of the project organisation by applying an abductive research approach. Enabling this with a qualitative approach where focus of the primary empirical is central. Findings This research conceptualises that ‘the project organisation’ constantly unconsciously seeks bureaucratic structure whilst organising. Two empirically driven modes ‘financing’ and ‘anchoring’ has been highlighted. Practical implications Based on the empirical findings in this case study, further research is encouraged to find empirical support of and to develop its claims and develop theoretical knowledge. Originality/value Despite this case study is based on an earlier theoretical observation, there is still need for theory development in the area of ‘project organisations’. By introducing ‘system’ as a concept into the studies of ‘project organisations’, this case study enables empirical data, which builds a theoretical framework, where other studies may be commence.