Dissertations / Theses: 'Historie : Undervisning'

1

Mæland, Kjellfrid Torun. "Kulturmøte og kulturbryting : dagens barn i møte med kulturskiftet i Noreg ca 950-1050." Doctoral thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-947.

Full text

Abstract:

Avhandlinga er ein kasusstudie i 6. klasse i grunnskulen skuleåret 1998-99. Målet med studien er å utvikla kunnskap om i kva grad barn i dag synest å oppleva undervisninga om kulturskiftet i Noreg ca. 950-1050 som eit fruktbart kulturmøte. Forfattaren si antaking er at om barn i dag skal oppleva møtet med kulturskiftet som eit fruktbart kulturmøte, føreset dette at barna har utvikla erkjenning innan myte/religion, historie og estetikk. Vidare at barna opplever temaet som aktuelt og relevant. Studien tek utgangspunkt i undervisningsopplegget i to sjetteklassar i Sunnhordland, der sentreringspunktet er deira møte med Mostraspelet våren 1999. Gjennom ekskursjon til Moster våren 1998, med besøk i Moster gamle kyrkje, Moster amfi og Moster kyrkjehistoriske senter vart barna kjende med staden. Dei hadde vidare prosjektarbeid om vikingtida og fekk innføring i religionsskiftet i undervisninga gjennom året som førebuing til å sjå spelet. Gjennom denne prosessen vart det samla inn materiale i form av observasjonsnotat, intervju, teikningar, forteljingar og dramatiseringar. Som teoretisk grunnlag for analysen vert nytta den tyske kulturfilosofen Ernst Cassirers filosofi om dei symbolske formene. Sentralt i denne teorien er at menneska erkjenner seg sjølv og kulturen gjennom myte/religion, historie, språk, kunst og vitskap. I presentasjonen av resultata vert det gjeve eit oversiktsbilete frå dei to klassane og eit djupnestudium av einskildelevar og smågrupper. Både det mytisk-religiøse, det historiske og det estetiske perspektivet er med i barnas framstelling av møtet med kulturskiftet. Dette tyder på at skulen har lukkast med å nytta varierte arbeidsformer, som på ulik måte har appellert til barna og fått fram dei ulike perspektiva. Det kan sjå ut som at barna har hatt eit fruktbart kulturmøte, men dette må likevel nyanserast. Barna hadde ei omfattande førebuing til Mostraspelet. Dei fleste kjenner til sentrale norrøne gudar som Odin og Tor, men elles varierer kjennskapen mykje når det gjeld gudsforståinga. Barna framsteller verdsbiletet til vikingane i lys av ’pannekakemetaforen’. Norrøne skapingsmytar har få kjennskap til. Sentralt i forståinga deira av den kristne trua står Kvitekrist og at det her er tale om ein gud. Framstellinga av møtet mellom norrøn tru og kristendommen varierer: Frå eit konfliktparadigme til eit harmoniparadigme som dei mest vanlege oppfatningane, til nokre få barn som trekkjer fram overtyding og dialog. Jentene synest i større grad enn gutane å leggja vekt på det harmoniske. Det er ein tendens til å leggja større vekt på kvardagsliv enn før, sjølv om barna generelt oppfattar vikingsamfunnet som prega av brutalitet. Fleirtalet av barn opplevde møtet med Mostraspelet som kjekt og lærerikt. Dei legg vekt på at dei lærte om fortida. Ein del av barna seier at dei opplevde det kjedeleg å sjå spelet. Dette grunngjev dei med at dei gjennomskoda ’triksa’. For somme verkar det som om spenninga var teken bort på førehand. Barna har ulike meiningar om autensiteten i spelet; somme meiner forholda eigenleg var verre, andre at det var betre. Dei fleste synest ikkje å sjå nokon direkte samanheng mellom spelet og deira eiga notid og framtid. Barna er i liten grad opptekne av å formidla til andre det dei trur på. Dei fleste er også skeptiske, eller likesæle, dersom andre vil overtyda dei. Undersøkinga utfordrar til vidare forsking omkring kulturformidling og kulturskaping ved bruk av ekskursjon og historiske spel som nøkkel til kunnskap, innleving og oppleving.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Aalmen, Frode. "Bruk av drama for undervisning av naturvitenskapens egenart : Utvikling og utprøving av et undervisningsopplegg om fysikkens historie." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Physics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10568.

Full text

Abstract:

Denne oppgaven tar for seg naturvitenskapens egenart som tema i programfaget fysikk i videregående skole. I læreplanen K06 har kunnskap om naturvitenskapens egenart blitt mer aktuelt, og temaet har fått økt oppmerksomhet i de senere årene. Videre ønsker man å legge mer vekt på kvalitative undervisningsmetoder fordi elever har uttrykt at det er ønskelig gjennom FUN, en undersøkelse om fysikkutdanning i Norge. Denne oppgaven tar mål av seg å knytte det økte fokuset på naturvitenskapens egenart opp mot elevers ønske om hyppigere bruk av kvalitative undervisningsmetoder. Jeg har derfor utviklet et undervisningsopplegg i programfaget Fysikk 2 i videregående skole der hensikten er å vektlegge disse sidene av fysikkfaget. Undervisningsopplegget bruker drama som metode for å arbeide med fysikkens historie. Opplegget tar utgangspunkt i kvantefysikken og striden mellom Niels Bohr og Albert Einstein. I tilknytning til undervisningsopplegget har jeg utviklet et ressurshefte som beskriver hovedtrekk i kvantefysikkens utvikling. Ressursheftet legger det fysikkfaglige grunnlaget for undervisingsopplegget. Undervisningsopplegget avsluttes med at elevene dramatiserer en debatt mellom Bohr og Einstein. Siden jeg har utviklet et undervisningsopplegg på bakgrunn av det økte fokuset på naturvitenskapens egenart og elevers ønske om hyppigere bruk av kvalitative undervisnings-metoder har jeg også undersøkt om det virker etter sin hensikt. Jeg var derfor interessert i å se hvordan elevene tok i mot undervisningsopplegget og hvilket læringsutbytte opplegget ga elevene. Dette resulterte i følgende forskningsspørsmål: Hvordan fungerer undervisningsopplegget med tanke på elevenes læringsutbytte og motivasjon? Hvilke oppfatninger har elevene om naturvitenskapens egenart slik det kommer til uttrykk i rollespilldebatten? Opplegget ble prøvd ut i en Fysikk 2 klasse. Deler av undervisningsopplegget (rollespill-debatten) ble filmet og spørreskjema ble delt ut til elevene etter endt undervisning. Dette utgjør datagrunnlaget for undersøkelsen. Resultatene fra denne undersøkelsen kan tyde på undervisningsopplegget fungerer etter sin hensikt med tanke på elevenes læringsutbytte og motivasjon. Elevene gir uttrykk for at kompetansemålene, undervisningsopplegget tar mål av seg å dekke, jevnt over oppnås. Bruk av drama som metode virket å ha en motiverende effekt på elevene uten at det gikk utover det fysikkfaglige. Elevene gjør det klart at uenighet og åpne diskusjoner er viktige ingredienser for utvikling av kunnskap innen for vitenskapen. Videre viktiggjør elevene betydningen av forskerfelleskap og eksperimentelle resultater og teorier som publiseres for å kunne bli vurdert av andre. Mine konklusjoner i forhold til undervisningsopplegget er at det gjennom bruk av drama er med på å motivere elevene til å lære fysikk og om historie i fysikkundervisningen. Etter utprøvingen av dette undervisningsopplegget kan det tyde på at elever kan trenge mer trening i å uttrykke seg muntlig i fysikk. Til slitt vil jeg nevne på ved at undervisningsopplegget tar fokus bort fra formler og regneoppgaver og erstatter det med kreativitet og sosial aktivitet gjør at opplegget også henvender seg til elever som i utgangspunktet ikke er skolevinnere. Utviklingen av undervisningsopplegget og analysen av innsamlede datamaterialet har resultert i spesifikke anbefalinger med hensyn til motivasjonstips, gjennomføring og tidsbruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Onojeide, Janet, and Joel Dawit. "Lära enskilt eller tillsammans? : En interventionsstudie om tillämpningen av kooperativt lärande i historie- och svenskundervisningen." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45920.

Full text

Abstract:

Our society requires an ability for us to interact and cooperate with the people in our surroundings. This applies to both grown-ups as well as young people. In school, the teachers have a responsibility to prepare pupils for the society and using cooperative learning could be one way to do this. The syllabus for the subject of Swedish invites for teachers to work with cooperative learning by formulating that the pupils should be given the opportunities to write and process texts individually and together with others, this does not appear in the syllabus for the subject of history. Hence our interest in examining cooperative learning in both subjects. The aim of this study is to examine whether cooperative teaching can foster pupils' knowledge development in the subjects’ history and Swedish for grades 4 - 6. The study will analyze the differences between teaching through traditional teaching methods and cooperative learning. To fulfill this aim the following questions were formulated: How does pupils' understanding of concepts in history differ after cooperative learning compared to after traditional teaching?How does pupils’ descriptive writing in Swedish differ after cooperative learning compared to after traditional teaching?The study is an intervention where pupils received teaching through traditional teaching as well as through teaching using cooperative learning. After each lesson, the pupils did a test and to enable the analysis these were collected to examine the differences. The results show, in accordance with previous research, that cooperative teaching did develop the pupils’ results in both subjects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Rasmussen, Christina. "Historien i konsten : Eller konsten att göra undervisningsmaterial utifrån en integrering av historia och bild." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2462.

Full text

Abstract:

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda. Vidare återfanns förenade element så som en beto-ning på kulturarvet samt kritiskt tänkande. Elevernas generella åsikt var att de tyckte att denna form av undervisning var intressant och bra samt att de uttryckte att de lärde sig mycket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sandberg, Johan. "Tankar kring undervisning i ämnet historia." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35880.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Petrén, Sara. "Matematikens historia i undervisningen." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1216.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to examine how the history of mathematics can be used in teaching and whether pupils’ attitudes to mathematics can be affected by this. In order to do this a school project about the history of mathematics is planned, implemented and analysed.

The following questions are addressed:

▪ Why use the history of mathematics in teaching?

▪ How can the history of mathematics be used in teaching?

▪ Can a historical perspective in teaching affect pupils’ views on mathematics?

The school curriculum emphasizes the importance of history in teaching. Literature, scientific articles and government inquiries call attention to the positive effects of including a historical perspective in teaching.

The school project, which underlies this thesis, is put to practice by 25 pupils in a mathematics science profile class. The outcome is one written and one oral report. A first questionnaire is completed by the pupils before the history project is introduced and a second one after the project work is entirely finished. The result shows positive effects of using the history of mathematics in teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Pettersson, Dan. "Historien längs tuvor och slingriga vägar : En jämförande studie av tematisk och kronologisk undervisning i historia för gymnasieskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32401.

Full text

Abstract:

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students’ grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades. However it was also looked upon as being more demanding of previous knowledge for the student. Therefore teachers would choose the chronological approach if they saw that the necessary previous knowledge was lacking in the class. The grades of different classes showed however that the perceived relation between method and learning can’t be confirmed, but that great difference in grades where found among classes of the same method. Even if the classes of the thematic method shows slightly higher grades then the classes of the chronological method it might be the result of difference in previous knowledge among classes which motivates the choice of method, more than it is the result of the method itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Augustsson, Fredrik. "En gemensam europeisk historia? : Möjligheter och utmaningar för undervisning i historia." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12772.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka den forskningsdebatt som finns kring möjligheter och utmaningar med en gemensam europeisk historia och ett gemensamt europeiskt perspektiv i historieundervisningen. Möjligheter och utmaningar med ett gemensamt europeiskt perspektiv på historien undersöktes genom kvalitativ textanalys av utvalda publikationer ur Europarådets material. De undersökta publikationerna omfattar seminarieredogörelser, rapporter från konferenser och material från utvärderingsseminarier kring projekt som strävar efter att konstruera en gemensam europeisk historia.Undersökningen visar på att det finns flera gemensamma värden som kan fungera som en grund för att konstruera en gemensam europeisk historia. Exempel på sådana värden är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten och respekt för människolivet. Likheter och skillnader bör redogöras för vilket gör det svårare att enas kring en gemensam europeisk historia.Vidare är det tydligt att de nationella identiteterna och historierna är starkare än den gemensamma europeiska historien. För att åstadkomma ett gemensamt europeiskt perspektiv på historien är det viktigt att lärarna är välutbildade. Historia, och därmed ett gemensamt europeiskt perspektiv, inte bör missbrukas för att konstruera falsk enighet eller splittring och hat mellan olika länder och grupper. Eurocentrism finns men går att motverka.Den gemensamma europeiska identiteten kan hota de nationella identiteterna men det är inte självklart eftersom alla kulturer är beroende av interaktion med andra kulturer för att skapas och utvecklas. Däremot förekommer användning av islam för att visa på vad som är europeiskt och vad som inte är det. Möjligheter och utmaningar med en gemensam europeisk historia behandlas i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Persson, Lucas, and Erik Samuelsson. "Interkulturell kompetens och undervisning i historieämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39800.

Full text

Abstract:

I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna. Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Bjurestam, Johan. "Framgångsrik undervisning – praktik och teori : En kvalitativ studie om historielärares egen syn kring framgångsrik undervisning-." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172146.

Full text

Abstract:

What are successful teaching-situations, and how do teachers in history perform them? These questions are examined by semi-structurally interviewing history teachers about their definitions of said situations and practical execution to reach such a performance. The empirical material is transcribed and categorized with aid of the phenomenographic method. The study is limited to a region in the middle parts of Norrland, although the results are still of importance in its purpose to exemplify what successful teaching-situations are and how to reach them. The general opinion of the informants seems to be that historical consciousness and learning goals are of importance, yet so too are the social and democratic fostering process if the purpouse are to become a good teacher who offer students successful teaching-situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hansson, Kalle. "Samstämmighet mellan tolkning av kursplanemål, bedömning och undervisning i Historia." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34134.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet är att genom lärarintervjuer analysera variationen av samstämmighet mellan kursmål för Historia 1b, undervisning och bedömningspraktik. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i variationen av samstämmighet analysera och problematisera lärarnas historiedidaktiska val.Min empiri bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer där jag använder begreppet samstämmighet eller alignment som ett analytiskt verktyg för relationen mellan intervjusvar, kursplanetext och undervisningens upplägg. I Näsström & Henriksson beskrivs de två oftast förekommande kvalitativa kategorier som används för att bedöma samstämmighet; innehåll och tankekomplexitet. Dessa kategorier baseras enligt författarna på nivå och bedömningsfrågor. Rosenlund undersöker i sin licentiatavhandling två delar, kursplan och bedömningsmaterial. I detta arbete ställer jag intervjufrågor i avsikt att utreda hur lärarna går tillväga för att bedöma elevernas kompetenser. Lärarna ger i sina svar även exempel på vilket innehåll de använder sig av för att bedöma vilken nivå i målkriterierna som respektive elev uppnått. Jag får på så sätt, i enlighet med Biggs och Tang med tre delar, innehåll, undervisning och bedömning. Utifrån ovanstående syften har följande frågeställningar formulerats: 1.Kan samstämmighet mellan kursmål, undervisning och bedömningspraktik identifieras? 2.Vilka historiedidaktiska val ger lärarna uttryck för och vilka konsekvenser har de för utvecklingen av de förmågor som skrivs fram i kursplanemålen?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Larbi, Sophie. "Gestaltande tematisk undervisning i historia - Förskola och grundskolans tidigare år." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30101.

Full text

Abstract:

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia. Planeringen bygger på vetenskaplig forskning kring temaplanering.
During my years at the Teacher University of Malmö have I had practice places at dissimilar preschools and schools in different social orders, these schools had deviation when it came to the multitude in the cultural factor, the students had had different inheritance and economic and social background. I witnessed different types of school teaching attitudes and teaching ways. This is why I want to, whit help from scientific studies, inquire into how to best educate via an thematic formation. To facilitate the learning process of students who have another background than the Swedish or have difficulties finding their place in history. The foundation of this essay consists of a thematic work plan to use when teaching history The planning is based on scientific research on thematic planning. Keywords: History, pupil, multiculture, school teaching, theme, storytelling, cooperation, interpretation, drama.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gunnarsson, Paulina. "Att inkludera historia i jazzdansundervisning : Relationen mellan den praktiska undervisningen och jazzdansens historia." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för danspedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-970.

Full text

Abstract:

This study investigates how jazz educators relate their practical dance teaching to the history of the genre and analyses whether or not the history is incorporated in the didactic part of the education for a jazz dancer. This thesis is based on interviews with four active jazz dance teachers. According to the results, the origin and early history of jazz dance is not being incorporated in the practical part of a dancer’s education to the same extent as the succeeding eras. This thesis shows that history is often tought in non-practical classes and is not incorporated in dance practice. It also shows that the teachers often only relate to history as inspiration. Another finding is that time period from the 1940 ́s until today works as the base of history while the origins and early history is neglected. That means that African and African American fundamentals is overlooked while white influence is being recognized. One reason discussed in this thesis is that the educators themselves lacks knowledge of jazz dance history and understanding of its relevance from their own schooling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hagström, Marlene. "Att bedöma i historia i mellanstadiet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36590.

Full text

Abstract:

När jag började med detta arbetet var min tanke att göra en undersökning som skulle ta reda på hur lärarna i mellanstadiet arbetar med bedömning inför betygen i årskurs 6. Anledningen till att jag valde det här området är dels att detta kan i framtiden vara min egen yrkesgrupp, samt för att det fanns så lite skrivet och undersökt kring detta i mellanstadiet jämfört mot högstadiet. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag utgick från fyra yrkesverksamma lärare på mellanstadiet som underlag till min intervju. Två av lärarna arbetade på en kommunal skola och två på en friskola. Intervjuerna gjordes på ett semistrukturerat sätt med tanke som parintervjuer. Tyvärr blev det endast en parintervju och två enskilda intervjuer på grund av ombokningar. Resultatet från intervjuerna sammanställde jag och strukturerade utifrån läroplansmålen och litteraturgenomgången. I min analys kopplade jag resultat mot vad jag läst om i tidigare forskning. Resultatet gav en del intressanta ämnen att forska vidare på samt en bra inblick i hur mellanstadielärare arbetar med bedömning. Som slutsats kom jag fram till att lärarna i mitt underlag inte gjorde någon skillnad i bedömning inför årskurs sex då betyg införs, vilket jag hade förväntat mig. Det framkom också att samtliga lärare ansåg att bedömning var ett nödvändigt ont som de helst hade besparats, anledningen till detta var att de inte ville att eleverna skulle tappa gnistan om de fick ett lägre betyg än de räknat med. En annan anledning var att de upplevde läroplansmålen som otydliga och för svåra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kjellström, Pontus. "Varför Historia." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35064.

Full text

Abstract:

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i. . I jämförelse med elever i tidigare forskning kan eleverna som deltagit i min undersökning sägas vara mer negativt inställda till historia som skolämne och i allmänhet. I en komparation mellan pojkar och flickor visade det sig att flickorna var aningen mer negativt inställda till historia än pojkarna men i övrigt var skillnaden på deras svar obetydlig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Avén, Petter. "Tänk om... : Attityder till kontrafaktisk historia och dess potential som verktyg i historieundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30800.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Larsson, Josefine. "Undervisa i historia med spelfilm." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30104.

Full text

Abstract:

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori. Det som jag har kommit fram till är att i tre av dessa fall så ses filmen bara som en förlägning av läroboken och det görs inga reflektioner av historiebruk. I det tredje fallet fungerar filmen som en källkritisk övning men den går inte in på djupet i historiebruket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Cecilia. "Högstadieungdomar skriver historia på bloggen : undervisning, literacy och historiemedvetande i ett nytt medielandskap." Licentiate thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16672.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to study the literacy formed when a class blog is used as a tool for students studying history and explore how this particular literacy is used to generate historical knowledge. The study was conducted during the course of a project in which ninth-grade students contributed entries to a common blog in the form of a diary written by individuals who experienced the Second World War. Its three major objectives were to study the students' perception of the blog in relation to their gender and level of historical knowledge; how they and their teacher esta-blished and used the formed literacy; and how the students related to this in the production of historical knowledge. In analyzing the results, a concept of literacy was used based on seven writing practices all linked to the new medium and history education. The study was based on a questionnaire, interviews and various student texts. In order to perform a content analysis on the study results a theoretical framework for historical conscious-ness was included. The results show that in using the writing practices a literacy characterized by colla-borative authorship was formed. The study concludes that this affects both what and how the students learn. Together they show each other that history is comprised of many small stories, not necessarily strictly coherent with the general history as told by their textbooks. Examining the students’ blog entries made a new learning process visible that enabled the enhancement of their historical consciousness.
Under senare år har sociala medier introducerats i undervisningen som verktyg för lärande, men hur interagerar dessa nya möjligheter till kommunikation och sam-arbete med en formell undervisningssituation i historia? I Högstadieungdomar skriver historia på bloggenbeskriver och undersöker Cecilia Johansson ett möte mellan sociala medier och historieundervisningen när högstadieelever skriver inlägg i form av dagboksanteckningar från Andra Världskriget på en klassblogg. Det kollaborativa författarskap som många elever uppvisar tycks ha påverkat både hur och vad eleverna lär sig. Dessutom synliggörs en lärprocess där ett historie-medvetande ges förutsättningar att utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ringberg, Catarina, and Helena Svensson. "Bild som uttrycksform vid undervisning i historia och matematik, i skolår 1-6." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31801.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter. Bild som uttrycksform är ett mångfacetterat begrepp, och dess användning i undervisningen påverkas av en rad faktorer. Pedagogernas kompetens och skolans ekonomiska förutsättningar har stor betydelse. Om bild som uttrycksform används även i teoretiska skolämnen, ser vi en möjlighet till ett ökat estetiskt medvetande om undervisningsinnehållet, hos både pedagoger och elever. Vi har genom vår undersökning kunnat se, att de pedagoger vi har varit i kontakt med, alla arbetar med bild som uttrycksform i någon utsträckning. De svarar dessutom samstämmigt nej på frågan om de kunde tänka sig någon undervisningssituation där bild inte passar in. Dessa pedagogers positiva inställning till trots, blir vår slutsats från denna undersökning, att det behövs ytterligare medvetenhet och kunskap om att arbeta med bild i olika sammanhang, för att göra denna uttrycksform till ett kommunikativt redskap fullt ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bondesson, Ida, and Ida Rovin. "Lite historia rensar magen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28111.

Full text

Abstract:

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Larsson, Francis. "Dokumentärfilm i undervisningen : En jämförande studie gällande framställningen historia i dokumentärfilmer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 1990. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32043.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att utifrån en jämförelse av tre dokumentärer undersöka om, och hur det finns skillnader i framställningen av omständigheterna som kom att utgöra första världskriget och hur dessa skillnader i så fall ser ut. Studieobjekten är The Great War (1964), The Pity of War (2014) och The Necessary War (2014). Studien har ett didaktiskt perspektiv i det att den syftar till att bidra till en didaktisk diskussion kring att använda dokumentärfilm i undervisningen. Med utgångspunkt i teoribildning om dokumentärfilm av Bill Nichols klargörs vad de skillnader som dokumentärfilmerna visar sig ha utifrån den tid vardera dokumentärfilm tillhör. För den didaktiska diskussionen definieras begreppet historiemedvetande. Studiens resultat visar att det finns en skillnad i hur vardera dokumentär framställer omständigheterna. Till viss del beror detta på om dokumentären är producerad på 1960-talet eller 2010-talet men också de historiska teoribildningar som ligger bakom dokumentären. Därav kan det te sig problematiskt hur man nyttjar dokumentärfilm i undervisningen och att de därav lämpar sig väl som perspektiv på hur undervisningen för källkritik kan genomföras. Nyckelord: Dokumentärfilm, första världskriget, Storbritannien, historiemedvetande

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lindström, Suzanna. "Undervisning av lokalhistoria på mellanstadiet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79764.

Full text

Abstract:

Research shows that the pupils in school need anchoring in reality and motivation to become interested and understand history. Local history is the history about the community and makes it possible for the ordinary person to become part of historic events. The aim with this study is to clarify in which magnitude local history is taught in middle school, how and what is taught and if teaching local history contributes to the development of the pupils´ identity and knowledge. Interviews with teachers in middle school reveals that the teachers mainly teach local history by visiting different locations, for example museums. Teachers use local history when ordinary history lessons need clarification. The study contains a survey that shows that the larger part of the pupils who answered the survey knows what local history means. The pupils are also mainly interested in his or her family history compared to history in general and history about his or her hometown.
Forskning visar att eleverna i skolan behöver verklighetsförankring och motivation för att intressera sig och förstå historia. Lokalhistorien är historia om närsamhället och möjliggör för den vanliga människan att vara delaktig i det historiska skeendet. Syftet med denna studie är att förtydliga i vilken omfattning lokalhistoria undervisas på mellanstadiet, hur och vad som undervisas, samt om undervisning av lokalhistoria bidrar till elevers identitets- och kunskapsutveckling. Genom lärarintervjuer framkommer det att lärarna främst undervisar om lokalhistoria genom olika studiebesök, men också för att förtydliga undervisningen av historia. Studien innefattar en enkätundersökning med syfte att undersöka om elever som går i årskurs sex har intresse av historia och om deras reflektioner kring lokalhistoria. Enkätundersökningen visade att större delen av de elever som svarade på enkäten vet vad lokalhistoria betyder. Eleverna är också främst intresserade av sin familjs historia jämfört med historia allmänt och om sin hemstad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Islander, Daniel. "Populärkultur i undervisningen : Lärare och elevers uppfattning om populärkultur och historiebruk i undervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35118.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning i gymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv. Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärare och elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersöker ibland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förstås och vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hur förhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträder ibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musik och andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik och andra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua tre lärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort en enkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftet och mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturella former. Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur som film, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnas syfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nya perspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur film presenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängd information som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökad referensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var även ett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sin framställning av olika populärkulturella former. Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt i största allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att det blir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fanns även de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har något värde i vardagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hällqvist, Gabriel. "VAD SKA VI HA HISTORIA TILL? -Om gymnasielärares intentioner med sin undervisning kring kunskapsområdet mellankrigstiden." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75128.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine what intentions teachers in history have with their teaching about the Interwar period, approximately the years from 1920 to 1939. This was done with five interviews. With the question; “what can we learn from history?” the study tries to see how historical consciousness is expressed in the teachers intentions. The result shows that the teachers are mostly on the same page of what they think is important to teach. It’s about Germany, and it’s not only about Germany. The teachers intention is to show that not all of the Germans where supporters of the Nazi-party, but also most importantly; that the Nazi-party was given power thru a democratic election. This can be seen as how the teachers want the pupils to cherish the democracy we have today, and not to take it for granted. In the other hand the teachers want to explore the structures and the context where the Nazi-party arose. For example the teachers speak of the development of racial biology that spread all over Europe, and not only in Germany. The given broad perspective can help pupils to understand Germany and what kind of mindset Europe had that made the fascistic movements grow. The conclusion is that historical consciousness is widely represented in the teachers intentions of their teaching of the Interwar-period. If this actually develop historical consciousness or not is another study to make. But the results shows reason to believe that it can be done, and that the Interwar-period is a historical period that can help pupils to understand the meaning of living in a democracy, and to give them a meaningful education to guide them today, and in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Linzie, Erika. "Verkligt lärande : Elevers inlärning i ämnet historia." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39112.

Full text

Abstract:

Min undersökning syftar till att avgöra om eleverna lär sig vad läraren tror att de ska lära sig av undervisningen. Det är en kvalitativ undersökning där jag följer en lärares undervisning inom ett visst område som sträcker sig över ett par veckor. Genom in- tervjuer med läraren och provresultat från eleverna jämför jag om resultaten stämmer överens med lärarens mål efter avslutat undervisningsområde. I resultatet kan vi tyd- ligt se att detta inte är fallet då det inte finns några elever som når upp till de högre betygsstegen och i min diskussion lägger jag fram möjliga orsaker till detta.
My investigation aims to determine whether students are learning what the teacher think they should learn from the lessons. It is a qualitative study in which I follow one teacher's education in a specific field that extends over a few weeks. Through interviews with the teacher and the test scores from the students I compare if the re- sults are consistent with the teachers aim after completed education. In the results, we can clearly see that this is not the case when there are a few students who reach the higher grade levels, and in my discussion I bring forward possible reasons for this.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Andersson, Jennifer. "Lokalhistoria i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om historielärares intention och arbetssätt med lokalhistorisk undervisning." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23990.

Full text

Abstract:

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att historieundervisningen präglas av en kronologisk framställning och jag har därför sällan sett lärare i grundskolan använda sig av lokalhistoria och lokalsamhället. Som blivande historielärare i årskurs 4–6 anser jag det betydelsefullt att jag genom denna studie utvecklar kunskap om hur och varför lokalhistoria kan bedrivas i historieundervisning. Syftet med studien är att undersöka vad forskningslitteraturen skriver om grundskolelärares användning och hantering av fenomenet lokalhistoria i historieundervisningen. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara studiens frågeställning. Studien metod har inneburit att systematiskt söka och sammanställa tidigare forskningslitteratur relevant till studiens ämnesområde. Studiens resultat visar att lokalhistoria främst används av lärare i historieundervisningen på grund av fyra olika syften. Det mest centrala syftet fyller dock en identitetsskapande funktion eftersom att lokalhistoria kan användas som ett medel och mål för att ge eleverna förutsättning att orientera och identifiera sig i det rådande samhället. Studiens resultat visar att lokalhistorisk undervisning oftast karaktäriseras som ett tematiserande arbete. Lokalhistoria är därför sällan regelbundna inslag i historieundervisningen. Studiens resultat visar att lokalhistoria kan ha betydelse för elevernas historiemedvetande eftersom att elevernas historiemedvetande kan aktiveras vid mötesplatser där den "lilla" historien förenas med den "stora" historien. Dock är det inte den lokalhistoriska kunskapen i sig som aktiverar elevernas historiemedvetande utan elevernas egna erfarenheter, insikter och förståelse för lokalhistorien.

SO

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lundström, Sofia. "Vad för historia? : En kvalitativ undersökning om historieämnetsinnehåll ur ett interkulturellt perspektiv." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3096.

Full text

Abstract:

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one. By doing interviews with ten history teachers in two upper secondary schools I try to see what they teach about and why. One of the schools has a global profile and by making a comparative study of the two schools I can see what is different and what is the same in the two schools. Other scientists have studied this subject about Eurocentric history education but not by asking the teachers themselves. There are several studies about the history textbooks and all of them conclude that the text books have a Eurocentric perspective and that is a problem. There are also studies about the curriculum and other steering documents and that concludes that it says in the documents that the education have to have a intercultural perspective, but at the same time de document talks about a western cultural heritage that we have to protect and nurture. I use the theories that Ross Dunn and Kenneth Nordgren presents about teaching a more including and global history.

My conclusions are that the history education can look very different in Swedish schools today. At the same time the history textbooks guides the teachers a lot about what material to use in the history lessons, so if you want to do something else you have to get other teaching materials than the traditional textbooks, as they do in the school whit the global profile.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Korodi, Karolina. "Räcker det inte med läroboken? : En kvalitativ intervjustudie kring sju lärares användande av sidolitteratur i sin historieundervisning i grundskolans senare år." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41114.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att kartlägga huruvida sju lärare i grundskolans senare år använder sidolitteratur (med fokus på fysisk litteratur i textform) i sin historieundervisning. Syftet har även varit att undersöka varför de använder sig av sidolitteratur och materialets fördelar samt utmaningar, och hur de hanterar utmaningarna. Metoden som har använts har varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare har ett positivt förhållningsätt till materialet och använder sig av en bred repertoar sidolitteratur i sin undervisning i syfte att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och förmågor styrdokumenten frågar efter, vilket också är fördelarna med materialet. De främsta utmaningarna med materialet har visat sig vara yttre faktorer såsom tid, materialtillgänglighet samt bristande läsförståelse hos eleverna. Lärarna har utformat strategier för att hantera utmaningarna i viss utsträckning. Men det kan även konstateras att utmaningarna leder till att majoriteten av de sju lärarna inte använder sidolitteratur till dess fulla potential. Sidolitteraturen ersätts istället i allt större utsträckning med annat material som är mindre tidskrävande och mer lättillgängligt av lärarna i deras historieundervisning i grundskolans senare år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Svalin, Matilda. "Sätt krydda på undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32472.

Full text

Abstract:

Sätt krydda på undervisningen tar dig med på en resa genom kryddhistorian. Jag försöker i detta arbete belysa kryddornas historiska värde. Men framför allt får du följa med på en resa till kryddlandet Indien, dit jag for under hösten 2002 med kursen ”Möte med U-land” och stifta bekantskap med de olika kryddor som används i de två delstaterna Tamil Nadu och Kerala. Genom intervjuer, studiebesök på en multiplantage samt litteratur försöker jag ge er en bild av indiernas förhållande till kryddor. Detta arbete innehåller förutom ovan beskrivna studier, ett förslag till hur man kan krydda biologiundervisningen. En utförlig beskrivning av de kryddväxter jag fann i Kerala finns att tillgå som en kunskapsbank inför de elevaktiva momenten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Welander, Julia. "Mångkulturalitet En studie om elevers syn på det mångkulturella perspektivet i historie- undervisningen på gymnasiet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68570.

Full text

Abstract:

The purpose of the following essay is to study students with non-European backgrounds view of the multicultural perspective in history teaching at the upper secondary school in Sweden. To study this, student interviews have been made and the study has also answered how the students perceive the concept of multiculturalism and how they consider their teachers to take into account the students' ethnic backgrounds in the history teaching. The study results show that multiculturalism is a concept that can be defined in different ways, and that students believe that the history teaching has a European and Western perspective. Students want teachers to take more account of different ethnicities in teaching, and that history teaching not should be so generalizing as it is.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Wiederholm, Tomas. "En fenomenografisk studie om hur gymnasielärare i historia uppfattar internets påverkan på undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39236.

Full text

Abstract:

I föreliggande studie undersöks hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar att internet har påverkat deras undervisning. Skolans digitalisering och tillgången till internet som ett ständigt närvarande medium är något som accelererat och på olika sätt kommit att påverka skolan och lärares yrkesutövning. Studien är gjort med en metodologisk utgångspunkt i fenomenografin, där syftet är att åskådliggöra hur lärare själva uppfattar att internet påverkar viktiga delar inom historieundervisningen. Historiedidaktiskt har lärares uppfattningar om historieundervisning tidigare undersökts, men historielärares uppfattningar om digitalisering och internets påverkan på historieundervisningen är däremot inget som tidigare beforskats i någon större omfattning. Därför kan den här studien betraktas som något av en pilotstudie på området. Tidigare forskning kring IKT och digitalisering av skolan har bland annat studerat implementering av En-till-en system och IKT, samt visat på ett gap mellan politiker och beslutsfattares intentioner med digitalisering och IKT implementering och lärares upplevelser av förändringarna. I syfte att belysa en grupp historielärares uppfattningar och fånga de variationer som framträder inom dessa, med utgångspunkt i fenomenografin har samtalsintervjuer använts för datainsamling. Frågorna har varit utformade från en semistrukturerad modell och databearbetningen har gjorts genom en ordagrann transkribering av intervjumaterialet. Studien visar att internet är ett fenomen som alla de intervjuade lärarna upplever sig berörda av på olika sätt i historieundervisningen, ett fenomen de har att förhålla sig till. Variationer i uppfattningar framträder, där för- och nackdelar uppfattas på olika sätt och där lärarna har skiftande uppfattningar beträffande huruvida elevers historieuppfattningar påverkas av internet. En majoritet av de intervjuade lärarna upplever också att deras användning av internet ökat markant över tid. Slutsatser som kan dras är att det finns en ambivalens i uppfattningarna av internets påverkan på historieundervisningen, vilket också är något som får visst stöd i tidigare forskning. I ett längre tidsperspektiv får digitalisering och internet som medium ännu sägas vara ett förhållandevis nytt fenomen, därför kan detta mycket väl påverka lärarnas uppfattningar kring detta. Jag anser därför att det finns ett intresse för forskningen att fortsätta att studera hur digitalisering och internet uppfattas i skolan och hur dessa fenomen påverkar skolan och skolans verksamhet, inte minst historieundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hernandez, Beatrice. "Postkolonialism och nationalism i skolan : Hispanoamerikanska elever reflekterar om undervisningen i ämnet historia." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158132.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka, utifrån ett elevperspektiv och en postkolonial teori, förekomsten och representationen av Hispanoamerika och hispanoamerikaner i historieundervisningen i klassrummet på gymnasienivå. Beteckning Hispanoamerika omfattar Spanien, Nordamerika, Central-och Sydamerika. Undersökningen är kvalitativ och utgår helt från ett elevperspektiv där fyra elever med anknytning till Hispanoamerika intervjuas. Huvudfrågan gäller i vilken mån hispanoamerikansk historia tas upp i undervisningen inom gymnasieämnet historia, något som direkt går att koppla till elevernas identitetsuppfattning. I samband med det undersöks även det utrymme dessa elever får att vara delaktiga och bidra med sin flerspråkighet och mångkulturalitet. Resultatet visar att dessa elever, trots att de i detta sammanhang har ett svagt tolkningsföreträde, känner tilltro till en mer globaliserad framtid där de kan bidra till och vara en länk mellan olika kulturer. För det andra talar eleverna om behovet av en mer internationell historieundervisning vilket kräver att lärarna har bredare kunskaper i utomeuropeisk historia, postkoloniala studier och mångkulturalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Månedotter, Anette. "Elevinflytande i historieundervisningen : -Ett elevperspektiv på undervisning om förintelsen och demokrati." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40003.

Full text

Abstract:

Uppsatsens 3 huvudbegrepp är demokrati, elevinflytande och förintelsen. De hör ihop på det sättet att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska fostra demokratiska medborgare både praktiskt och teoretiskt. Elevinflytande gynnar elevers lärande och demokratiska lärande i praktiken. Förintelsen är en del av historieundervisningen som ska lära elever att inse värdet av demokratin och vad som kan hända när odemokratiska makter styr. Uppsatsen är byggd på en empirisk undersökning gällande vad 4 stycken 9:or har för relation till demokrati och elevinflytande, men främst hur de med elevinflytande vill bli undervisade om förintelsen för att verkligen förstå händelsen och dess sammankoppling och verkan på dagens samhälle och demokrati.

Godkänt datum 2020-08-27

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Terzis, Dimitrios. "Att undervisa om Förintelsen i det mångkulturella klassrummet." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5028.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sigvardsson, Beatrice. "Film i historieundervisning : En litteraturstudie om filmens didaktiska betydelse för elever i historieundervisning i grundskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23614.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att, utifrån aktuell forskning, urskilja vilken didaktisk betydelse film kan ha i undervisning i ämnet historia i grundskolan. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts i vilken vetenskaplig forskning inom området har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att filmens betydelse som pedagogiskt verktyg i historie-undervisning kan delas in i tre kategorier; film som betydelse för elevers motivation, film som betydelse för elevers ökade förståelse för ämnet, samt film som betydelse för elevers kritiska tänkande. Vidare har möjligheter och svårigheter med film som pedagogiskt verktyg utifrån de tre kategorierna urskilts. Resultatet visar på olika aspekter av möjligheter och svårigheter med film, där fokus ligger på förförståelse och elevers meningsskapande.

SO

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Filipsson, Kristoffer. "En religiös historia : En kvalitativ intervjustudie om indiska lärares beskrivningar av dess undervisning kring religion i historieämnet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34999.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ayache, Zakaria. "Att undervisa om det fasansfulla : En kvalitativ intervjustudie med verksamma historielärare rörande undervisning om folkmord i gymnasieskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67358.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Engqvist, Hanna. "Datorspel i historieundervisningen: Upplev historien." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27939.

Full text

Abstract:

I dagens Sverige är det hälften av alla ungdomar mellan 9–18 år som spelar datorspel och det är som störst mellan åldrarna 9–12 då 79% uppger att de spelat datorspel. Nya studier har visat att datorspel är ett effektivt sätt att lära sig på men det saknas en bredare och djupare forskning om hur datorspel kan anpassas till undervisning inom historieämnet. Därför är syftet med arbetet att se om datorspel kan komplettera en bit av historieundervisningen. I arbetet har en analys i form av en text- och dokumentstudie genomförts utifrån vilka historiska förklaringsmodeller, alltså vilka perspektiv och historiesyner de två läromedel och två datorspel har. Analysen har gjorts av de kapitel som handlar om 1700-talet. Resultatet visar att läromedlen kopplar perspektiv och historiesyner till olika kapitel och har generella draga av vissa förklaringsmodeller som även visas i datorspelen. Datorspelen kan även komplettera med andra perspektiv och historiesyner än vad som representeras i läromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Langerth, Zetterman Monica. "Innehållsdesign : principer, metoder och verktyg samt tillämpningar inom utbildningshistorisk forskning och undervisning /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Uppsala universitetsbibliotek [distributör], 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8464.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sjöstrand, Susanna. "På vilket sätt kan lärare i det multietniska klassrummet arbeta med elevers historia?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28116.

Full text

Abstract:

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja. En förutsättning för att detta ska lyckas är att historielitteraturen i skolan utvecklas till att innehålla mer än den svensk-europeiska historien. Men även att lärare vågar gå ifrån den traditionella historielektionerna och integrera elevernas historia i undervisningen.
In what ways can teachers in the multiethnic classroom work with the students history?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Streling, Sara, and Maria Sjöberg. "Lokalhistoria - ett sätt att få elever mer intresserade av historieämnet? : En kvalitativ intervjustudie ur ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21959.

Full text

Abstract:

Studien har gjorts med syfte att undersöka forskningsläget samt mellanstadielärares uppfattningar huruvida elevernas intresse för historieämnet kan öka med hjälp av undervisning om lokalhistoria. Forskarna har inriktat sig på lärares uppfattningar om lokalhistoria och presenterar olika för- och nackdelar som lärarna pekar på, samt hur lokalhistoria kan användas i undervisning. Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare. Lärarna som intervjuas i studien arbetar eller har arbetat på mellanstadiet. De delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar gällande lokalhistorisk undervisning samt varför de valt att arbeta med lokalhistoria trots att det inte längre finns med i läroplanen för mellanstadiet. Den empiriska studien överensstämmer med forskningsläget och båda visar en rad fördelar med lokalhistorisk undervisning. Fördelar som lyfts är att undervisningen blir intresseväckande för eleverna samt att de kan göra kopplingar mellan den “lilla” och den “stora” historien. De nackdelar som presenteras är bland annat brist på material samt ekonomiska resurser. Slutsatsen blir dock att lokalhistoria är ett arbetssätt som påverkar eleverna positivt och kan öka deras intresse för historieämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Lindmark, Andreas. "Historiemedvetande i skolan : En studie i hur historiemedvetande tar sig i uttryck i lärares utsagor om sin undervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154430.

Full text

Abstract:

In this study historical consciousness is the main object of interest. Historical consciousness has been described as a problematic didactical tool for teachers to use in the daily activity. The reason for it is because the concept is somewhat vague and there is no clear consensus for how to use it. However, in the Swedish guidelines for how teachers should work, history historical consciousness is mentioned as the purpose of all historical education. Because of the important role of this concept, this study tries to once more to evaluate how teachers work with the concept in their daily activity. What separates this study from previous ones is that it focusses on the aspects of historical consciousness instead of teachers understanding of the concept. Seven teachers where interviewed about how they teach history and their description was compared to a theoretical background regarding historical consciousness. The result showed that all teachers that participated in the study work with historical consciousness in some regard, some more than others. How teachers work with the concept is also described. The main conclusion of the study is that teachers that follow their national guidelines of the history subject tend to work with historical consciousness whether there are aware of it or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Månsson, Lovisa, and Maja Persson. "Historiebruk i undervisning. : Kunskapsöversikt om hur lärare undervisar om historiebruk och hur det påverkar elevernas uppfattning av historia." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39138.

Full text

Abstract:

A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA. The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history. Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Egelström, Christian. "Tintin och Den Porträtterade Icke-Demokratin : Tecknade serier som en kulturhistoriskt källa eller komplement till undervisning inom historia." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36579.

Full text

Abstract:

Användningen av serietidningar inom historisk forskning har ökat och kan jämföras med romaner, fiktion, filmer och affischer. Michael F. Scholz, en tysk professor i modern och samtida historia, har lyft flera argument för att använda serietidningar inom modern historia. Han skapade en modell för att analysera innehållet i en serietidning, som har anpassats i detta arbete för att sedan används för att analysera Hergés berömda äventyr om Tintin. I denna uppsats diskuteras användningen av ”Tintins äventyr” inom historisk forskning som en kulturhistorisk källa för icke-demokratiska element under författarens samtid, och i vilken utsträckning (om möjligt) det går att använda tecknade serier inom undervisning av historia. Forskningen baseras på teorierna av Scholz och en anpassad version av hans analysmodell, som används för att sedan analysera innehållet i Tintin för icke-demokratiska element som: förtryck, ledarskap, diktatur och maktutövning. Innehållet i böckerna jämförs efteråt med verkliga diktaturer och händelser. Denna jämförelse mellan Tintin och böckernas samtid, avgör om Tintin kan användas som kulturhistorisk källa eller undervisningsmaterial. Forskningen baseras på ett urval av fyra böcker med ett visst kriterium: 1. Berättelsen äger rum i ett land med diktatur 2. Regeringen / staten är antagonisten 3. Diktaturen har koppling till författarens samtid. De fyra äventyr som används för denna uppsats är: ”Blå Lotus”, ”Kung Ottakars Spira”, ”Det Hemliga Vapnet” och ”Tintin hos Gerillan” Resultatet visar att Tintins äventyr kan användas i historisk forskning, eller när man undervisar i skolor, som ett komplement. Dock finns det flera problem och begränsningar kring användningen av Tintin, samt ett behov av att modifiera Scholz modell för att skapa önskat empiri. Trots begräsningar och modifieringar, poängterar denna uppsats (med analysen och de element som porträtteras av Hergé) att det finns ett starkt argument för användningen av Tintin som en kulturhistorisk källa inom historisk forskning och en möjlig användning av serietidningar när man undervisar historia i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hermansson, Erik. "Spelfilm i historieundervisningen : Nio lärares användande av spelfilm i historieundervisningen samt en analys av praktiskt, pedagogiskt användande av en spelfilm." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12290.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Fagerstrandh, Jenny. "Flickskolan i Kalmar : En studie av Kalmar flickskolas elever 1900-1907 och undervisningen som bedrevs där." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60936.

Full text

Abstract:

The schools were different one hundred years ago. Children went to different schools depending on their social class and gender. The education for boys was often considered to be more important and in need of higher standards compared to the education for girls. The girls' school in Kalmar grew to become an important piece of history, in terms of history about education and gender. The purpose of this study is to follow twelve girls who studied at Kalmar girls' school 1900-1907. What can be said about their background and their time after their education at the girls' school? The purpose is also to do a research on the teaching that was conducted in that particular girls' school and compare the results to the education in Swedish schools in present time. The study also revolves around Yvonne Hirdman's gender theory about keeping the genders seperated and Ingela Schånberg's thesis on women and their education between 1870-1970. The results shows that some selection of the students took place and the girls who studied at that particular school were connected to the higher class of society. When comparing the different educations, several differences were found between the education on Kalmar girls' school and any school in present time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Rasmussen, Diana. "”Det är historia i allting” - en studie om historieundervisning i årskurs 1-3." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33119.

Full text

Abstract:

Följande undersökning bygger på intervjuer med lärare där deras planering och utformning av historieundervisningen är i fokus. Hur tänker lärare kring historieundervisningen i de tidigare åren, årskurs 1-3? Påverkar elevgruppen lärarens val av metoder och hur tänker lärarna kring elevernas uppnående av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? Förfrågningarna syftar på lärarnas arbetssätt och för att få svar på detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lärare som alla undervisar i någon utav årskurserna 1-3 men även i samma rektorsområde. En svårighet som påträffades när arbetet inleddes var att det inte i så stor utsträckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare åren. Detta medförde att jag även fick titta på litteratur och teorier som avser barn i mellanåldrarna. Den insamlade empirin resulterade i lärarnas olika tillvägagångsätt i historieundervisningen. Olika metoder och material såsom närmiljön, böcker, filmer, bilder och tidslinje m.fl. redogjordes som några viktiga aspekter i historieundervisningen med uppnående av ett historiemedvetande som grund. Två av respondenterna har ett överstämmande arbetssätt vilket tolkningsvis kan kopplas till deras utbildning då de båda är SO-lärare. De båda undervisar även i en årskurs 2 vilket kan påverka deras lika arbetsformer. Den insamlade intervjudata skildrade även elevgruppens påverkan på lärarens metodval. Samtliga respondenter menar att hänsyn måste tas till eleverna, vad vill dem och vad behöver dem för att kunna behandla ämnet historia? Finns det elever med någon diagnos i klassen och vilka åtgärder krävs då? Dessa infallsvinklar måste läraren ansvara för och skildra i sin undervisning. Läraren ansvarar även för elevernas uppnående av målen i läroplanen och i detta fall uppnående av ett historiemedvetande. Empirin synliggör att på bästa sätt få veta såvida eleverna nått målen eller ej behövs frågor som får eleven att reflektera och använda sina nyfunna kunskaper. Dessa frågor utger inte alltid att eleverna nått ett historiemedvetande. Ibland kan elever svara rätt på en fråga men i nästa stund så förstår de inte, menar en respondent. Det är svårt att veta om eleverna har åstadkommit ett historiemedvetande. Slutsatsen i studien är att det finns flera olika sätt att bedriva historieundervisningen i årskurs 1-3 då det är flera faktorer som samverkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Persson, Henrik. "Samtiden reflekterad i historiska filmer." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2251.

Full text

Abstract:

In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom.

In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today’s society. After the scenes the teenagers answered open questions about the scenes. The answer that I got was that the teenagers don’t see the reflection in a broad context but seems to see reflections that are more close to the, for example school. I those cases where they could reflect to something contemporary it was very often something completely different to what I reflected in the movie. I discuss that use of Contemporary reflections in historical films can be used in classrooms because it can give the students a way to work with and understand sources.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Shaher, Mishael. "Motivation i matematikundervisningen : En studie om lärares attityder till att inkludera matematikens historia i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69984.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare arbetar för kunna väcka elevernas intresse för matematik. Även användningen av matematikens historia i matematikundervisningen belyses i detta arbete. Jag visar i mitt arbete hur matematikens historia kan användas, och varför den ändå inte användas. Kvalitativt arbetssätt valdes där tre olika lärare observerades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna försöker knyta matematiken till elevernas vardag och sätta matematiken i ett sammanhang. Lärarna förstärker elevernas inre och yttre motivation till ämnet genom att skapa intressanta lektioner där eleverna tycker att det är roligt att komma till lektionerna där det finns en trygg miljö som gynnar elevernas lärande. Trots att forskaren visar att användningen av matematikens historia motiverar eleverna mot ämnet är den begränsad i de svenska skolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Winberg, Elin, and Kajsa Gundmark. "Historiemedvetande : begreppets betydelse och tillämpning i undervisningen för årskurs 1-3." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41469.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att få kunskap om lärares syn på begreppet historiemedvetande. Vi vill också få kunskap om hur det utvecklas med hjälp av historieundervisningen i årskurs 1-3 med fokus på metod och material. Detta eftersom historiemedvetande som begrepp är omstritt. Då begreppet beskrivs på många olika sätt så blir tolkningsvariationen stor. Detta kan i sin tur medföra att elevernas kunskaper ser olika ut beroende på hur lärarna väljer att utforma sin undervisning i förhållande till deras tolkning av historiemedvetande. Därför vill vi ta reda på hur lärare ser på ett begrepp som tydligt nämns i dagens läroplan och som ska tas hänsyn till när man planerar sin undervisning. För att undersöka detta har vi utgått från Nanny Hartsmars tolkning av en av Karl-Ernst Jeismanns definitioner av historiemedvetande. Den lyder: Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden. Men vi har även utgått från teorier om tidsuppfattningens betydelse för ett utvecklat historiemedvetande. Genom kvalitativa intervjuer med aktiva lärare och analys av deras svar så har vi kunnat diskutera frågorna Vilka föreställningar och attityder kring begreppet historiemedvetande har lärare i årskurs 1-3? samt Hur tänker lärare om sina sätt att arbeta med årskurs 1-3 för att utveckla elevers historiemedvetande? För att analysera våra resultat har vi lutat oss mot tidigare forskning som innefattar historia som ämne, historiemedvetande och hur ett historiemedvetande kan utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de lärare som vi har intervjuat har en samstämmig uppfattning om vad begreppet historiemedvetande innebär. Lärarna ser historiemedvetande som en koppling mellan dåtid, nutid och framtid, med betoning på de två förstnämnda. Vidare använder lärarna en bred repertoar av material och metoder för att utveckla undervisningen och elevernas historiemedvetande på bästa sätt. En del metoder betonas särskilt, bland annat tematiskt arbete och tidslinjer. De är även samstämmiga angående material, då alla trycker på vikten av en blandning av olika material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Historie : Undervisning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles