Academic literature on the topic 'Historiebruk elever historia'

Abstract This article presents an empirical study that examines the teaching of conspiracy theories as part of the lower secondary history curriculum in Denmark. We argue that this topic is highly relevant, especially when taught in relation to the use of history. Within this approach, answering questions about true and false is secondary to understanding how and why alternative narratives co-exist and, at times, conflict. By applying a qualitative action research approach involving two teachers who taught in three different classes, our aim was to obtain in-depth knowledge of what happens in the classroom when different teaching strategies are applied, as well as to determine whether and, if so, how students show signs of critical thinking and historical reflection. Our results show that, although they required extended contextual knowledge to practise source evaluation and historical reflection, the students were highly motivated and participated actively in discussions. Both teachers in the study used an open-ended dialogic and enquiry-based approach to prompt their students to investigate the theories for themselves and to draw their own conclusions. When teachers facilitate classroom discussions in an open-ended way, the complex existential aspects of the use of history are opened up and students are given the opportunity to explore the complexity of historical narratives. During the observations, we noted some high-level examples of historical reflection and contextualisation among the students. However, the teaching of conspiracy theories is not an easy task, and teachers face many ethical dilemmas when deciding which role to adopt. Keywords: conspiracy theories, alternative narratives, use of history, controversial issues, teaching strategies, historical reflection Hvad er egentlig sandt? Tilgange til at undervise i konspirationsteorier og alternative forklaringer i historiefaget Sammendrag Denne artikel præsenterer et empirisk studie af, hvordan der kan undervises i konspira­tionsteorier i historie i udskolingen på en måde så elevernes historiske refleksion op­øves. Emnet er yderst historiefagligt relevant, særligt hvis det undersøges i forbindelse med historiebrug. I denne optik er besvarelser af spørgsmål om sandt og falsk sekundært i forhold til at forstå, hvordan og hvorfor alternative fortællinger eksisterer og til tider kommer i konflikt. Ved at anvende en kvalitativ aktionsforskningsmetode, der invol­verede et tæt samarbejde med to lærere, som underviste i tre forskellige klasser, var vores mål at opnå dybdegående viden om, hvad der sker i klasselokalet, når forskellige undervisningsstrategier tages i brug, samt at afgøre, om og i givet fald hvordan eleverne viste tegn på kritisk tænkning og historisk refleksion. Vores resultater viser, at selvom eleverne havde brug for omfattende kontekstuel viden for at kunne praktisere kildekritik og historisk refleksion, så var eleverne meget motiverede og deltog aktivt i klassediskussioner. Begge lærere i undersøgelsen brugte en åben dialogisk og undersøgelsesbaseret tilgang til at få deres elever til at undersøge teorierne for sig selv og til at drage deres egne konklusioner. Når lærere benytter en åben tilgang til diskussioner i klasseværelset, så åbnes der op for forståelsen af de mere komplekse eksistentielle aspekter af brugen af historie, og eleverne får dermed mulighed for at arbejde med kompleksiteten i historiske fortællinger. Vores observationer viser nogle eksempler på historisk refleksion og kontekstforståelse på højt niveau. Imidlertid er undervisningen i konspirationsteorier ikke en let opgave, og lærere står over for mange etiske dilemmaer, når de skal beslutte, hvilken rolle de skal indtage. Nøkkelord: konspirationsteorier, alternative fortællinger, historiebrug, kontroversielle emner, undervisningsstrategier, historisk refleksion

Problemområdet för denna undersökning bottnar i uppgifter om att historieundervisningen i skolan erbjuder få möjligheter till elever att reflektera över sitt eget och andras historiebruk (Skolinspektionen, rapport 400-2013:6837, 2014). Syftet är att undersöka vad elever gör när de förklarar och värderar historiebruk, ett år efter avslutad kurs i Historia 2a. Detta genom en uppgiftskonstruktion som aktualiserar en jämförelse mellan två historiebruk. Respondenternas svar analyseras kvalitativt genom ett analytiskt ramverk som inspirerats av Kenneth Nordgrens modell i How to do things with history (2016). Modellen illustrerar relevanta saker att göra vid analytiska observationer av historiebruk, och utgörs av tre steg som fokuserar historiebrukets kommunikation på olika analytiska nivåer (Nordgren, 2016, s.496). Genom tolkningar av respondenternas operationer på de olika nivåerna, diskuteras i vilken utsträckning elever hanterar olika aspekter i en historiebruks-analys. Resultatet indikerar att elever tenderar att hantera historiebrukens performativa handlingar och symbolvärden i högst utsträckning, och historiebrukens identitetsskapande processer i lägst.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

This examination will analyze the possibility of using the game Battlefield 1 while teaching history. Throughout the analysis, Battlefield 1s campaign which is called War Stories will be analyzed together with the introduction of the game which is called Prologue. The analysis of the campaign will be to check how the campaign uses history and what potential historical consciousness can a player of the game obtain. After these two are analyzed, there will be ananalysis on the possibility of using the Prologue and the War Stories while teaching history. In order to analyze the Prologue and the War Stories use of history and historical consciousness, Peter Aronsson and Klas-Göran Karlsson’s theories on how history can be used and their ideas on historical consciousness will be present. A reason for analyzing the Prologue and War Storiesis to see if there is a possibility to use a game that is about World War 1 in the classroom. There are five different War Stories and each one will be analyzed to see how it uses history and if it raises a potential historical consciousness for the player who plays the game. The method for this examination is that the Prologue and the five War Stories will be analyzed through the framework of professor Martin A. Wainwright’s seven thematic units. The Prologue and the War Stories use history in different ways such as an existential way of using history and they raise potential historical awareness on how World War 1 potentially looked like. They also raise knowledge on historical places, figures and weapons such as Lawrence of Arabia and the iconic British tank Mark V. There is a possibility of using the Prologue and War Stories during history lessons, but the main thing for that regards to time and knowledge by the teacher. You have to have time to teach pupils on the game and its mechanics and also the knowledge for how the game is played. This research field regarding videogames and education is not a developed field, and therefore there is a lack of an analysis model for using videogames while teaching. Hopefully, this examination will contribute the research field, so it gets more developed regarding videogames and education.

The purpose of this study is to investigate the tendencies among pupils concerning their attitudes towards History and some of the stated goals in the present and in the proposed course plan of History, since there is, probably, a change coming in 2011. The study is built on questionnaires answered by one hundred pupils at a Swedish upper-secondary-school.   The results point to the fact that most of these pupils like history, but still they do not wish to make it an obligatory subject, which is a government proposal at the moment. Furthermore, the answers about sources, democracy, the use of History and the consciousness about History, have a clear tendency; there have been too little education about these areas during the pupils former nine years in school, still the pupils think that these are important areas to work with. Moreover, this study shows a disheartening picture when it comes to pupils knowledge of their cultural heritage. Only half of the pupils know which century Gustav Vasa lived in and just a third know what year universal suffrage was introduced in Sweden, two facts that ought to be set in most Swedes’ mind.

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning i gymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv. Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärare och elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersöker ibland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förstås och vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hur förhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträder ibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musik och andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik och andra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua tre lärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort en enkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftet och mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturella former.    Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur som film, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnas syfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nya perspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur film presenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängd information som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökad referensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var även ett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sin framställning av olika populärkulturella former.    Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt i största allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att det blir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fanns även de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har något värde i vardagen.