Academic literature on the topic 'Historisk ekologi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Historisk ekologi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Historisk ekologi"

1

Ngahu, Silva S. Thesalonika. "Mendamaikan Manusia dengan Alam." Pengarah: Jurnal Teologi Kristen 2, no. 2 (July 27, 2020): 77–88. http://dx.doi.org/10.36270/pengarah.v2i2.28.

Full text
Abstract:
Krisis ekologis dan bencana lingkungan hidup telah menjadi masalah global yang membutuhkan tindakan nyata demi menyelamatkan bumi. Masifnya pembangunan yang menekankan pertumbuhan ekonomi dan industri telah mengabaikan pemeliharaan lingkungan bahkan merusak ekosistem. Sumber daya alam dikeruk bahkan dieksploitasi untuk memenuhi kebutuhan manusia. Secara sepihak, manusia menganggap dirinya adalah mahkota ciptaan sebagai pemilik gambar Allah atau imago Dei. Paradigma antroposentris inilah yang menjadi titik tolak terjadinya tindakan destruktif-eksploitatif terhadap alam yang berujung pada krisis ekologis. Penelitian ini menggunakan metode penelitian literatur dengan pendekatan hermeneutik kritik historis dalam mengkaji teks Kejadian 1:26-28 sebagai upaya untuk mengusulkan penafsiran yang dapat memi­nimalisir kerusakan ekologi. Hasil dari penelitian ini akan menyimpulkan pemahaman yang lebih utuh mengenai citra Allah dalam diri manusia, yakni sebagai penjaga, dan mengusulkan adanya suatu paradigma baru yang mengedepankan keadilan ekologis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Łukomski, Julisław. "Ekologia w programach nauczania religii dla I klasy gimnazjum." Studia Ecologiae et Bioethicae 5, no. 1 (December 31, 2007): 377–90. http://dx.doi.org/10.21697/seb.2007.5.1.27.

Full text
Abstract:
The article includes characteritc of additional materials for catechists and teachers, especially ecological examination of conscience and analysis of the following issues: revealed law and natural law, ecological balance, rule of general destiny of goods, celebration in connection with ecology, ecological intuitions in saints’ opinions and attitiudes, histories of Christian ecological intuitions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Pattiwael, Joey Josua Pamungkah. "Kerugian Ekologis akibat Tindak Pidana Korupsi." JURNAL RECHTENS 10, no. 1 (June 29, 2021): 27–42. http://dx.doi.org/10.36835/rechtens.v10i1.1003.

Full text
Abstract:
Abstrak Tindak Pidana Korupsi di sektor sumber daya alam tidak hanya merugikan finansial negara saja yang dapat dihitung dari APBN, melainkan berdampak luas pula pada kerugian ekologis yang menimbulkan dampak terhadap manusia, bentang alam dan keanekaragaman hayati yang ada di dalamnya. Permasalahan yang akan dianalisa dalam Jurnal ini adalah Apakah kerugian lingkungan dapat dimaknai sebagai kerugian keuangan negara yang ada didalam Undang-undang tindak pidana korupsi dan Bagaimana pembuktian kerugian lingkungan demi pengembalian aset tindak pidana korupsi yang merupakan kerugian ekologis. Metode penelitian yang digunakan adalah penelitian hukum, Penelitian hukum dilakukan untuk memecahkan isu hukum yang di hadapi. Demi memperoleh jawaban atas isu hukum dalam penelitian ini penulis memakai pendekatan konseptual, pendekatan kasus, dan pendekatan Undang-undang. Hasil dari penelitian ini adalah kerugian ekologis yang timbul akibat tindak pidana korupsi sebagai kerugian keuangan negara, karena pemahaman yang telah di bangun tentang perluasan makna kerugian keuangan negara melalui tiga metode penafsiran yaitu sistematis, historis, dan ekstensif. Dalam hal pembuktian adanya kerusakan atau pencemaran lingkungan dapat di hadirkan ahli dalam bidang tersebut yang ada dalam Permen LH 7 Tahun 2014 untuk menghitung kerugian lingkungan yang ditimbulkan akibat penerbitan ijin tambang secara melawan hukum. Kata Kunci: Kerugian Ekologis, Kerugian Keuangan Negara, Tindak Pidana Korupsi Abstrak Corruption in the natural resources sector is not only detrimental to the state's finances, which can be calculated from the APBN, but also has a broad impact on ecological losses that have an impact on humans, landscapes and biodiversity in it. The problems that will be answered in this journal are whether environmental losses can be categorized as state financial losses that are in the corruption law and how to prove environmental losses for the return of assets of criminal acts of corruption which are ecological losses. The research method used is legal research. Legal research is carried out to solve legal issues at hand. In order to obtain answers to legal issues in this study, the authors use a conceptual approach, a case approach, and a statute approach. The results of this study are 1) ecological losses arising from criminal acts of corruption as losses to state finances, due to the understanding that has been built on the expansion of the meaning of state financial losses through three methods of interpretation, namely systematic, historical, and extensive or environmental pollution can be presented by experts in the field in the Minister of Environment and Forestry Regulation 7/2014 to calculate environmental losses caused by the illegal issuance of mining permits. Keywords: Criminal Corruption, Ecological Loss, State Financial Loss
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Manopo, Teny. "Pertobatan Ekologis Dalam Bingkai Filosofi “Sangserekan Bane’” Dan Pandemi Covid 19." KAMASEAN: Jurnal Teologi Kristen 2, no. 1 (June 21, 2021): 1–15. http://dx.doi.org/10.34307/kamasean.v2i1.36.

Full text
Abstract:
Abstract: Pandemic is a momentum that presents ecological reflection, forcing people to return to basic lessons about life and reflect on reconstructing new relations with the natural environment, which is closely related to the philosophy of "Sangserekan Bane" in the Toraja context. In the writer's perspective, the community needs to get good and correct eco-theological education to help think comprehensively about an ecological dynamic that occurs. This is what the authors then see that it is necessary to get a proper explanation using a qualitative-descriptive historical model approach that aims to create an ecological conversion for society that can help restore the earth's homiostatic status. The result is that through the philosophy of "Sangserekan Bane" it is realized that “lolo tau" (human), “lolo tananan” (plant) and” lolo patuan” (animal) have the same ontological status, because they are created from the same material, namely gold, so that they can help to form a synergy understanding, creation as a narrative narrative of creation in the book of Genesis. Abstrak: Pandemi adalah momentum yang menghadirkan refleksi ekologis, memaksa manusia untuk kembali kepada pelajaran dasar tentang hidup dan berefleksi untuk merekostruksi relasi baru dengan alam sekitar, yang memiliki kaitan erat dengan filosofi “Sangserekan Bane’” pada konteks Toraja. Dalam perspektif penulis masyarakat perlu mendapatkan pendidikan eko-teologi yang baik dan benar untuk membantu berfikir secara komprehensif akan sebuah dinamika ekologis yang terjadi. Hal inilah yang kemudian penulis lihat perlu mendapatkan penjelasan yang tepat dengan menggunakan pendekatan kualitatif-deskriptif model historis yang bertujuan menciptakan pertobatan ekologis bagi masyarakat yang dapat membantu mengembalikan status homiostatik bumi. Hasilnya ialah melalui filosofi “Sangserekan Bane’” disadari bahwa “lolo tau” (manusia), “lolo tananan” (tumbuhan) dan “lolo patuan” (hewan) memiliki status ontologis yang sama, sebab diciptakan dari bahan yang sama yakni emas, sehingga dapat membantu untuk membentuk sebuah sinergitas pemahaman antar ciptaan sebagaiaman narasi penciptaan dalam kitab Kejadian.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Maulana, Risal, and Nana Supriatna. "Ekofeminisme: Perempuan, Alam, Perlawanan atas Kuasa Patriarki dan Pembangunan Dunia (Wangari Maathai dan Green Belt Movement 1990-2004)." FACTUM: Jurnal Sejarah dan Pendidikan Sejarah 8, no. 2 (December 23, 2019): 261–76. http://dx.doi.org/10.17509/factum.v8i2.22156.

Full text
Abstract:
Penelitian ini bertujuan untuk melakukan studi mendalam mengenai Wangari Maathai dan Green Belt Movement dalam mengatasi krisis lingkung dan diskrimnasi perempuan di Kenya. Secara umum, penelitian ini ingin menjawab pertanyaan mengenai “bagaimana ekofeminisme Green Belt Movement menyelesaikan persoalan lingkungan dan perempuan di Kenya?”. Untuk menguji permasalahan, peneliti melakukan penelitian dengan menggunakan metode historis yang mencakup empat langkah penelitian. Langkah-langkah penelitian diantaranya yaitu pengumpulan sumber tertulis melalui studi literatur (heuristik), kritik sumber, interpretasi atau analisis sumber dan historiografi. Peneliti juga menggunakan konsep untuk menyederhanakan analisis, diantaranya konsep ekologi, ekofeminisme, patriarki, three legged stool. Sebuah rasionalisasi untuk studi ekofeminisme ini, karena banyak perspektif tentang klaim yang dibuat oleh pemerintah atau gerakan itu sendiri. Analisis ekofeminisme muncul dalam bentuk pertanggungjawaban atas analisis perempuan dan alam sebagai kedua objek perjuangan yang dilakukan oleh Maathai, disamping itu ekofeminisme muncul digunakan sebagai alat perjuangan yang tidak memfokuskan pada perjuangan perempuan terhadap alam saja, melainkan berfokus juga pada permasalahan penindasan atas hak perempuan melalui perjuangan perempuan dan alam
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Banoet, Fiktor. "Dialog Kemanusiaan." Indonesian Journal of Theology 8, no. 2 (February 24, 2021): 171–97. http://dx.doi.org/10.46567/ijt.v8i2.160.

Full text
Abstract:
Apakah ada peluang bagi diskursus tentang dialog kemanusiaan antara kekristenan dan ateisme dalam tatanan diskursif, praktis dan lebih menukik pada relasi antarspiritualitas? Dalam tulisan ini saya akan mencoba mengupayakan peluang tersebut secara imajinatif. Saya berpendapat bahwa usaha menjembatani dialog kemanusiaan antara kekristenan dan ateisme dapat dilangsung dengan menerima posisi keduanya sebagai zona “spiritual” yang dapat diperbandingkan (commensurability) sekaligus tidak dapat diperbandingkan (incommensurability). Tesis tulisan ini dilahirkan dari usaha saya memantau perkembangan relasi keduanya, dengan menengok usaha André Comte-Sponville, yang memang sedang mengembangkan diskursus “spiritualitas tanpa Tuhan.” Dengan pendekatan kritis, spiritualitas tanpa Tuhan akan dibingkai sebagai diskursus bersama dengan spiritualitas trinitaris kosmis dalam rangka mengonstruksi perspektif dialog kemanusiaan. Arah dan manfaat konstruksi ini adalah untuk mengalami spiritualitas trinitaris setelah mempertimbangkan pesan kritis (dialog) dari spiritualitas ateisme sebagai usaha berteologi di tengah krisis kemanusiaan (dan juga ekologi), sebagai perkara historis masa kini dalam konteks Indonesia yang cukup diwarnai kekerasan dan disfungsi sosial agama.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Febriani, Nur Arfiyah. "Wawasan Gender dalam Ekologi Alam dan Manusia Perspektif al-Quran." ULUL ALBAB Jurnal Studi Islam 16, no. 2 (December 30, 2015): 131. http://dx.doi.org/10.18860/ua.v16i2.3177.

Full text
Abstract:
<p class="western" align="justify"><span>P</span><span><span lang="id-ID">erspektif al-Qur’an mengenai ekologi berwawasan gender</span></span><span> mengusung teori </span><span><em><strong>ekohumanis teosentris</strong></em></span><span><span lang="id-ID">. Hal ini berdasarkan deskripsi al-Qur’an mengenai interkoneksi dan interaksi harmonis antara manusia dengan dirinya sendiri (</span></span><span><span lang="id-ID"><em><span style="text-decoration: underline;">h</span></em></span></span><span><span lang="id-ID"><em>abl ma‘a nafsih</em></span></span><span><span lang="id-ID">), manusia dengan sesama manusia (</span></span><span><span lang="id-ID"><em><span style="text-decoration: underline;">h</span></em></span></span><span><span lang="id-ID"><em>abl ma‘a ikhwânih</em></span></span><span><span lang="id-ID">), manusia dengan alam raya (</span></span><span><span lang="id-ID"><em><span style="text-decoration: underline;">h</span></em></span></span><span><span lang="id-ID"><em>abl ma‘a bî’atih</em></span></span><span><span lang="id-ID">) dan manusia dengan Allah (</span></span><span><span lang="id-ID"><em><span style="text-decoration: underline;">h</span></em></span></span><span><span lang="id-ID"><em>abl ma‘a Khâliqih</em></span></span><span><span lang="id-ID">), tanpa membedakan antara laki-laki dan perempuan. Selain itu, dengan ditemukannya isyarat keseimbangan karakter feminin dan maskulin dalam setiap individu manusia, temuan Disertasi ini berbeda dengan pendapat tokoh feminis yang menganggap kerusakan lingkungan memiliki korelasi dengan sikap dominatif laki-laki terhadap perempuan. Dalam al-Qur’an, manusia secara umum dideskripsikan memiliki potensi yang sama dalam merusak sekaligus melakukan upaya konservasi lingkungan. </span></span></p><p class="western" align="justify"><span><span lang="id-ID">Perspektif al-Qur’an mengenai wawasan gender dalam ekologi manusia, ditemukan dalam tiga</span></span><span> i</span><span><span lang="id-ID">syarat identitas gender, yaitu: 1) keberpasangan secara biologis, 2) berbagai istilah yang menunjuk kepada laki-laki dan perempuan dalam interaksinya, dan 3) keseimbangan karakter feminin dan maskulin dalam setiap individu manusia, yang mengindikasikan potensi intelektual dan emosional serta peran yang sama dalam interaksi sosialnya. </span></span></p><p class="western" align="justify"><span>Hal menarik lain yang ditemukan dalam penelitian ini adalah, dalam pandangan al-Qur’an masing-masing karakter feminin dan maskulin dalam diri manusia digambarkan memiliki sisi/nilai positif dan negatif. Karakter feminin dan maskulin yang memiliki sisi</span><span><span lang="id-ID">/nilai</span></span><span> negatif inilah, yang </span><span><span lang="id-ID">selama ini </span></span><span>menjadi perdebatan akademis</span><span><span lang="id-ID"> mengenai sterotip</span></span><span> bagi laki-laki dan perempuan</span><span><span lang="id-ID"> yang berimbas pada peran sosialnya</span></span><span>.</span></p><p class="western" align="justify"><span>Pendapat penulis dalam penelitian ini </span><span><span lang="id-ID">memiliki kesamaan dengan: Ibn ‘Âdil al-</span></span><span><span lang="id-ID"><span style="text-decoration: underline;">H</span></span></span><span><span lang="id-ID">anbalî (W. 880 H), al-Marâghî (L. 1881 M), Sachiko Murata (1992), Amina Wadud (1999), Zaitunah Subhan (1999), Nasaruddin Umar (2001), Simode de Beauvoir (2003), Musdah Mulia (2004) Muhammad Quraish Shihab (2005), dan Slamet Firdaus (2011), yang menyatakan perbedaan potensi intelektual dan emosional manusia tidak ditentukan berdasarkan perbedaan biologis. Sebaliknya, penulis berbeda pendapat dengan: al-Asfahânî (W. 406 H), Fakhr al-Râzî (L. 544 H), al-Zamakhsharî (467-538 H), al-Qurthubî (W. 671), al-Biqâ‘î (809-885 H), al-Shabûnî (w. 1928 M), Hamka (1908-1981 M), Thabâthabâ’î (1321-1404 H), serta Mu</span></span><span><span lang="id-ID"><span style="text-decoration: underline;">h</span></span></span><span><span lang="id-ID">ammad ‘Abduh (1849-1905 M) dan Mu</span></span><span><span lang="id-ID"><span style="text-decoration: underline;">h</span></span></span><span><span lang="id-ID">ammad Rashîd Ridhâ (1865-1935 M), yang mengatakan bahwa potensi intelektual lebih dominan bagi laki-laki, dan potensi emosional lebih dominan bagi perempuan. Sebaliknya,</span></span><span><span lang="id-ID">temuan Disertasi ini juga berbeda dengan pendapat para tokoh feminis seperti: Carolyn Merchant (1992), Robyn Eckersley (2001) dan Nawal Amar (2009), yang menyatakan kerusakan lingkungan memiliki korelasi dengan sikap dominatif laki-laki terhadap perempuan.</span></span></p><p class="western" align="justify"><span><span lang="id-ID">Sedangkan dalam ekologi alam, ditemukan tiga isyarat identitas gender, yaitu: 1) keberpasangan secara biologis, 2) keberpasangan dari segi karakter/kualitas feminin dan maskulin, dan 3) kata ganti/</span></span><span><span lang="id-ID"><em>dhamîr</em></span></span><span><span lang="id-ID"> yang menunjuk kepada jenis kelamin laki-laki (</span></span><span><span lang="id-ID"><em>mudhakkar majâzî</em></span></span><span><span lang="id-ID">) dan jenis kelamin perempuan (</span></span><span><span lang="id-ID"><em>mu’annath majâzî</em></span></span><span><span lang="id-ID">).</span></span></p><p class="western" align="justify"><span>Metode yang digunakan dalam penelitian ini adalah: metode tafsir </span><span><em>maudhû’î </em></span><span>dan</span><span>metode </span><span>historis-kritis-kontekstual.</span><span><span lang="id-ID">Sedangkan pendekatan yang digunakan adalah pendekatan kualitatif.</span></span></p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lestari, Hima Desy, Pujiono Wahyu Purnomo, and Frida Purwanti. "STRATEGI PENGEMBANGAN OBYEK WISATA PANTAI BOOM TUBAN BERDASARKAN POTENSI SOSIAL, EKONOMI DAN EKOLOGI (Development Strategy of Object Tour Tubans Boom Beach by Potency of Economic, Social and Ecology)." Management of Aquatic Resources Journal (MAQUARES) 6, no. 4 (July 25, 2018): 348–57. http://dx.doi.org/10.14710/marj.v6i4.21323.

Full text
Abstract:
Pantai Boom merupakan bekas pelabuhan Internasional pada zaman Kerajaan Majapahit yang dimanfaatkan oleh pemerintah Kabupaten Tuban untuk menjadi obyek wisata pantai. Adanya aspek historis tersebut menjadikan potensi sosial, ekonomi dan ekologi sangat berpengaruh terhadap potensi wisata. Penelitian bertujuan untuk mengidentifikasi potensi sosial, ekonomi, ekologi, kelembagaan dan posisi nilai faktor internal dan eksternal, serta menyusun strategi pengembangan obyek wisata. Metode penelitian bersifat deskriptif analitis, dimana data dikumpulkan dengan survei dan wawancara terhadap 100 responden pengunjung, 30 penyedia jasa dan 4 pengelola. Data diolah secara deskriptif menggunakan pendekatan kualitatif dan kuantitatif dengan matriks IFAS dan EFAS, juga dengan analisis SWOT. Hasil penelitian menunjukkan potensi sosial terbesar berada pada kondisi sarana informasi sejarah, potensi ekonomi berada pada biaya wisata, potensi ekologi berada pada kondisi air bersih dan potensi kelembagaan berada pada upaya pengembangan obyek wisata yang telah dilakukan oleh pemerintah/pengelola; Nilai faktor internal dan eksternal berada pada posisi mendukung strategi ofensif, yaitu memanfaatkan potensi dan peluang yang ada untuk pengembangan obyek wisata, selisih nilai untuk faktor internal adalah 0,3;1,29;1,12, dan untuk faktor eksternal adalah 1,45;0,8;1,8, dengan kekuatan dan ancaman terbesar berada pada aspek ekonomi, sedangkan kelemahan dan peluang berada pada aspek ekologi. Strategi pengembangan obyek wisata dilakukan dengan menjalin kerjasama antara Pemerintah Daerah dengn paguyuban penyedia jasa untuk mengadakan kegiatan pengembangan penyedia jasa; meningkatkan peran aktif pengelola obyek wisata terhadap keberadaan penyedia jasa dengan menyediakan toko/kios dan meningkatkan upaya perlindungan sumberdaya alam di lokasi wisata. Boom Beach is formaly an International port at the Majapahit Kingdom which used by the government of Tuban Regency to become coastal tourism attractions. The existence of these historical aspects make the social, economic and ecological potential influence tourism potential. The study aims to identify potency of economy, ecological, institutional and to evaluate value position of internal and external factors, and to arrange tourism development strategy. The research method is analytical descriptive, in which data were collected by survey and interview to 100 respondents, 30 service providers and 4 staff. Data were analysed using qualitative and quantitative through IFAS and EFAS matrix as well as SWOT analysis. The results showed that the largest social potency is the condition of historical information facilities, the economic potency is the cost of tourism, and the ecological potentcy is the cleaness water conditions and the institutional potency is the development efforts of tourism that has been done by the government/manager; The values of internal and external factors are in a position to support offensive strategy, that is utilizing the potential and opportunities that exist for the development of tourism object, in sequence the different value of internal factors are 0.3;1.29;1.12, while the external factors are 1.45;0.8;1.8, with the greatest strength and threat being on the economic aspect, while the weaknesses and opportunities on the ecological aspect. Tourism development strategy are done by establishing cooperation between local government with service provider association conduct development activities of service provider; enhancing the active role of tourism managers to the existence of service providers by providing shops/kiosks and increasing the effort to protect the natural resources at tourisn sites.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lesmana, Iga Bagus, and Setya Yuwana Sudikan. "POLA BUDAYA BANYUWANGI DALAM NOVEL KARYA HASNAN SINGODIMAYAN SEBAGAI PENGENALAN BUDAYA PADA MATERI TEMATIK PENDIDIKAN DASAR." EduHumaniora | Jurnal Pendidikan Dasar Kampus Cibiru 11, no. 1 (January 31, 2019): 46. http://dx.doi.org/10.17509/eh.v11i1.14054.

Full text
Abstract:
Abstract:. This research aims to explain the cultural expression in the novel by Hasnan Singodimayan based on the perspective of cultural ecology. These cultural expressions include social patterns, political patterns, religious patterns. Hasnan Singodimayan's novel that was examined was the novel Kerudung Santet Gandrung and Niti Negari Bala Abangan. This research is a qualitative descriptive type and uses an interdisciplinary approach. Data collection using library techniques, while analyzing data using content analysis techniques. Content analysis is done by inference and analysis. The theory used is cultural ecology belonging to Julian H. Steward. The results showed that the cultural expression in the novel Kerudung Santet Gandrung and Niti Negari Bala Abangan contained human behavior patterns. This pattern is a social pattern, political pattern, and religious pattern. Social patterns can be found in community interactions and visiting activities and receiving guests. Political patterns exist in the Banyuwangi system of government during the Dutch, PKI, and current politics. Religious patterns are found in religious behavior that combines religion and culture. Based on data analysis, it can be concluded that cultural expressions in Kerudung Santet Gandrung and Niti Negari Bala Abangan form cultural patterns, namely reciprocal social patterns, historical patterns in the form of history or periods, and religious patterns which are a combination of religion and culture.Keyword: The benefits of learning motivation, local wisdom of G1 Abstrak: Penelitian ini bertujuan untuk menjelaskan ekspresi budaya dalam novel karya Hasnan Singodimayan berdasarkan perspektif ekologi budaya. Ekspresi budaya tersebut meliputi pola sosial, pola politik, pola religi. Novel Hasnan Singodimayan yang diteliti adalah novel Kerudung Santet Gandrung dan Niti Negari Bala Abangan. Penelitian ini berjenis deskriptif kualitatif dan menggunakan pendekatan interdisipliner. Pengumpulan data menggunakan teknik pustaka, sedangkan penganalisisan data menggunakan teknik analisis konten. Analisis konten dilakukan dengan cara inferensi dan analisis. Teori yang digunakan adalah ekologi budaya milik Julian H. Steward. Hasil penelitian menunjukkan bahwa ekspresi budaya dalam novel Kerudung Santet Gandrung dan Niti Negari Bala Abangan terdapat pola prilaku manusia. Pola tersebut merupakan pola sosial, pola politik, dan pola religi. Pola sosial dapat ditemukan pada interaksi masyarakat dan kegiatan bertamu dan menerima tamu. Pola politik terdapat pada sistem pemerintahan Banyuwangi pada masa Belanda, PKI, dan politik saat ini. Pola religi terdapat pada perilaku beragama yang memadukan agama dan budaya. Berdasarkan analisis data, dapat disimpulkan bahwa ekspresi budaya dalam novel Kerudung Santet Gandrung dan Niti Negari Bala Abangan membentuk pola-pola budaya, yakni pola sosial yang bersifat timbal balik, pola politik yang berbentuk historis atau masa ke masa, dan pola religi yang merupakan perpaduan antara agama dan budaya.Kata Kunci: Ekspresi Budaya , Pola Budya, Ekologi Budaya
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Piszczatowska, Marta. "Cis van Vuure, Retracing the aurochs. History, morphology and ecology of an extinct wild ox, Sofia – Moscow 2005, s. 431, Pensoft Publishers, ISBN 954–642–235–5." Studia Podlaskie, no. 18 (2010): 451–54. http://dx.doi.org/10.15290/sp.2009-2010.18.14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Historisk ekologi"

1

Chabi, Abdesslam. "Ekologisk politik? : En begreppshistorisk studie om politikers användning av begreppet ekologi." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95345.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to see how Swedish politicians speak about the concept ecology through the period 1973-1988. I’m using the theory of concepts altering meaning through history made by Koselleck. The result of this study shows that the concept ecology is under change, but I cannot see when by using Kosellecks theory. One result is an increase of politicians using ecology in debates with 163 percent between the period of 1973-1980 and 1981-1988. Another interesting result that I found was that the Swedish left party spoke more about ecology after 1981. I could also see that the Swedish politicians have been using the concept ecology contrary to the scientific definition of ecology in most cases.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Breitholtz, Adelina. "Social organisering runt naturresurser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324497.

Full text
Abstract:
Resource management have been, and still are essential for humans, partly because of the constantly changing environment. The landscape provides basic material for survival and therefore it becomes important to understand the different stages of environmental influences and developments in parallel to the increasing complexity of Bronze- and Iron Age societies. Investigating the causes for human interactions with the environment and the following consequences for the biodiversity provides crucial information about organized systems for a sustainable resource management in our modern society. Finding archaeological traces of “hävd” (claimed land) and other types of manifestations in the landscape stress the fact that land becomes a more valuable resource from both a social and practical view. Over a longer perspective the process of going from a mobile hunter-gatherer lifestyle to a sedentary agricultural one also becomes a process of going from a collective to a private managing of resources. This project aims to investigate that development.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Pettersson, Siri. "Makrofossilanalys som ekologiskt verktyg : En metodutvärdering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321511.

Full text
Abstract:
Approximately 50 percent of all endangered species in Scandinavia are associated with old agricultural landscapes. During the agricultural industrialization of the past century the traditional practices and methods that created these environments have been phased out. This has brought on a serious decline and fragmentation of biomes that many endangered species depend on. Knowledge of traditional agricultural landscapes and their species dynamics is needed to make well informed decisions regarding their care and restoration. One way to acquire such knowledge is to study fossil plant remnants from old agricultural contexts. In this study sub-fossil Cyperaceae achenes were analyzed in an attempt to identify them. The achenes had been preserved in three Iron Age wells (80-980 AD) at the Gilltuna settlement in central Sweden and were found during an archeological investigation in 2010. The purpose of this study was to identify the achenes to species level, make conclusions about the ecology of the surrounding landscape, and construct simple species identification key as well as evaluate archaeobotany as an ecological tool. The identification attempt resulted in 14 determined species, which were in consistency with previous landscape analyses made using ecological species distribution. The resulting identification key is a suggestion, to be expanded in the future. This method can undoubtedly provide further knowledge of prehistoric and historical biomes, but in order to draw useful conclusions the identification technique further as well as knowledge of present regional ecology must be developed, especially concerning different Cyperaceae species‟ response to different kinds of stress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Larsson, Petter I. "Dåtid för framtid : En granskning av naturums relation till de kulturella aspekterna inom landskap och natur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385716.

Full text
Abstract:
Nature and culture are closely connected and in constant change in relation to each other. Although this is well known by now the cultural aspects rarely are concidered when it comes to conserving of nature (in Sweden). This paper examines naturums (Swedish visiting centres) relationship to the cultural aspects of landscapes and nature. It also examines how the Swedish nature (Naturvårdsverket) and culture (Riksantikvarieämbetet) conservation agencies work together. Beyond this the paper looks in to why it is important to include the cultural aspects within nature conservation and in what way archaeology could be a rewarding factor in reaching this knowledge. This paper points out why a more holistic picture is needed if we want to take care of the nature in the best possible way for future generations, also why a working ecosystem and landscapes with high natural values are important. This paper focuses on naturum because it´s the biggest museum of nature in Sweden - with great power comes great responsibility. Naturum often works with and for children and youngsters. Therfore it is most important that naturum teaches and inform about all aspects within landscapes, nature and the role humans play within the ecosystem. This to give future generations a holistic picture from the beginning. Naturum will be assessed from a theoretical frame based on the concept of biocultural heritage, which suggests a holistic view of a landscape within research and stewardship concerning landscapes and to transform knowledge in to policy. In the end of the paper, I discuss possible improvements within nature and culture conservation work in Sweden to reach a better cooperation between the two government agencies Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet. In conclusion I argue that there is knowledge in both Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet about the importance of including cultural aspects to optimize the conservation of nature. The same seems to go for most naturum, although there is a need of more concrete guidelines from Naturvårdsverket to help naturum to include the aspects in a clearer way. This is important if naturum are gonna be able to inform their visitors about the cultural aspekts within landscapes. I argue that the best thing to do for nature and culture conservation in Sweden is to merge the two agencies into one. I believe this would result in an easier and more natural cooperation between the two.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Strömsten, Henrik. "Military and Nature : An environmental history of Swedish military landscapes." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302652.

Full text
Abstract:
This thesis, an environmental history of a selected number of Swedish military training environments, is based on observation of military landscapes with a permanent presence of military-related objects and activities, all of which leave their traces in the environment, and how continued military activity is legitimised with environmental arguments. By also observing military policies and documents, I look into how the Swedish military frame their own training environments, and how ‘environmentalist’ discourses is adopted to justify past and present activities. The military landscapes must also be considered in a wider context of geopolitics and security; hence I also include an historical analysis of military land appropriation and defense policy in Sweden. An important contribution with this thesis, besides provide a Swedish context to studies of military landscapes, lies also in testing a historical ecological framework in analyses and methods when approaching research on military landscapes, as I consider this thesis as a pilot-project on Swedish military landscapes providing incentives for further studies. The Swedish military landscapes studied in this thesis have both a centennial and decadal presence of military activities. Some training sites such as Marma and Revinge, which are also Natura 2000 areas, have had a military presence since the 19th century, and the various military structures and buildings promote a kind of military biography, an identity tied to landscapes, reinforcing military presence. The presentation of military sites as ecological refuges for rare species and habitats is evident in the management plans for the studied landscapes. The way military space is understood, legitimised and produced from the perspectives of the military policy level is, as I will argue, centred on two core motivations. First, it is that military presence in a landscape is the product of a militarisation processes, considering a geopolitical context and defense policies. The military presence has long-term effects in form of an alteration of physical nature and development of a high biodiversity. Second, the long-term positive effects, enhances an environmentalist discourse within the military when it comes to legitimise past and present military space, and to justify a continued military presence in a landscape.
Denna uppsats, en miljöhistoria av ett utvalt antal svenska militära övningsområden, är baserat på en observation av militära landskap med en permanent närvaro av militärrelaterade objekt och aktiviteter vilka lämnar sina spår i miljön, och hur fortsatt militär aktivitet legitimeras genom miljöargument. Jag analyserar militära riktlinjer och dokument, för att se på hur svensk militär förhåller sig till dess övningsområden, och hur diskurser om miljövård används för att motivera fortsatt militär aktivitet. De militära landskapen bör studeras i en större geopolitisk säkerhetskontext; därför inkluderar jag också en historisk studie av svensk försvarspolitik och militära markanskaffningar. En viktig insats med denna uppsats, förutom att bidra med en svensk kontext till militära landskapsstudier, är att testa ett historiskt-ekologiskt ramverk i analys och metod vid studier av militära landskap då jag anser att denna uppsats är ett pilot-projekt för militära landskapsstudier i Sverige och ger incitament till vidare forskning i ämnet.   De svenska militära landskapen som studeras här har upp till en hundraårig närvaro av militär aktivitet. Vissa övnings- och skjutfält såsom Marma och Revingehed, vilka också är Natura 2000- områden, har haft militär aktivitet sedan slutet av 1800- talet, och de varierande militära ytorna och byggnaderna främjar en militär biografi, en identitet knuten till landskapet, vilken förstärker fortsatt militär närvaro. Presentationen av de militära fälten som ekologiska refuger av sällsynta arter och habitat är uppenbar i skötsel- och vårdplanerna av de studerade landskapen. Sättet som det militära landskapet förstås, legitimeras och produceras ur militärperspektiv i policy och dokument är, som jag kommer argumentera, koncentrerade kring två faktorer. För det första, militär närvaro i ett landskap är ett resultat av en militariseringsprocess baserat på en geopolitisk kontext och försvarsbeslut. Militär närvaro har en långsiktig effekt i form av en förändring av den fysiska naturen och utvecklingen av en biologisk mångfald. För det andra, de långsiktiga positiva effekterna underbygger en naturvårdsdiskurs inom militären när det kommer till att motivera dåtida och nuvarande militär landskapsanvändning, och för att rättfärdiga en fortsatt militär närvaro.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kjellberg, Sofia. "Drunkna I En Burk Bidöd : En Ekokritisk Och Didaktisk Läsning Av Maja Lundes Binas Historia." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446326.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektiv kan inkluderas i svenskämnet på gymnasiet, enligt riktlinjer från skolverket. En ekokritisk läsning av Maja Lundes roman Binas historia utifrån Timothy Mortons teorier om mörk ekologi och hyperobjekt är tänkt att svara mot syftet. Den ekokritiska litteraturanalysen ses ur ett didaktiskt perspektiv och frågor om vilken didaktisk relevans analysen har diskuteras avslutningsvis. Materialet läses mot bakgrund av Timothy Mortons teorier om hyperobjekt och mörk ekologi. Ett hyperobjekt kan inte upplevas i sin helhet av en människa på grund av dennas begränsade livslängd och oförmåga att uppleva flera lager av tid samtidigt. Begreppet viskositet används för att förklara hyperobjektets tröghet och hur vi redan befinner oss i dess trögflytande massa, vilken illustreras av en honungsburk som en fluga desperat försöker ta sig upp ur. Romanens tre olika berättelser utspelas under olika tider och karaktärerna upplever därmed olika aspekter av hyperobjektet bidöd. De tidigare generationerna hoppar glatt ner i honungsburken och lämnar åt kommande generationer att upptäcka hur den trögflytande honungen inte låter dem ta sig upp ur burken. Begreppet agrilogistik förklaras som drivkraften bakom neolitiska revolutionen och vidare utveckling inom jordbruk och teknologi. Drivkraften liknas vid en rytm som ingen kan sluta dansa till. Analysen visar hur karaktärerna i boken inte kan undvika att delta i vad som leder till bidöd, vilket med hjälp av teorin om agrilogistik kan förklaras som att de inte kan sluta dansa till den svåridentifierbara rytmen av utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tesar, David. "Evolution of life-histories in stochastic environments : Cole's paradox revisited." Helsinki : University of Helsinki, 2000. http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/mat/ekolo/vk/tesar/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Max, Pilbäck, and Berglund Terese. "Från våta marker till våtmarker : en studie i våtmarkernas förändringar mellan tidigt 1800-tal och 2017 vid Ivösjön i nordöstra Skåne." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18420.

Full text
Abstract:
Våta marker utgjorde tillsammans med andra miljöer en variation i det historiska landskapet. När människor behövde den våta marken för odling betraktades den som ogynnsam och marken avvattnades. Endast 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen finns idag kvar i Skåne. Våta marker blev begreppet våtmarker när människan förstod dess värden. I uppsatsen studeras våtmarksförändringar och markanvändningsutveckling mellan tidigt 1800-tal och 2017 vid Ivösjön i nordöstra Skåne. Uppsatsen kartlägger också hur dikningsföretag har påverkat våtmarkernas förändring.  Utifrån historiskt kartmaterial och Lantmäteriets höjddata har GIS-analyser utförts och jämförts med relevant litteratur. Våtmarkernas kvarvarande areal är mellan 9 % och 14 % och samstämmer med de generella siffrorna över Skåne, dock finns avvikelser vid ett område (43 %). Markanvändningens utveckling följer de allmänna trenderna. Hur dikningsföretagen påverkat markanvändningen kräver vidare undersökningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Thiberg, Andreas. "Drömmar om makt och ekologi : Miljöpolitiska debattböcker och konkurrerande sociotekniska föreställningsvärldar under det svenska ekologiska genombrottet 1967–1972." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196308.

Full text
Abstract:
The Swedish ecological breakthrough of the late 1960’s and the early 1970’s entailed a rapid proliferation of competing perspectives on the environment, on man’s relation to it, and on the possible – dystopian or utopian – futures that lay ahead. By drawing on the theoretical concept of sociotechnical imaginaries as defined by Sheila Jasanoff and Sang-Hyun Kim, this thesis aims to explore the critical role played by these perspectives, and by these visions of the future, during this formative period of the emerging environmental consciousness and of early Swedish environmental politics. With this purpose in mind, the thesis examines the sociotechnical imaginaries mobilized in three Swedish books on environmental politics written by politically concerned scientists, as well as the two first environmental manifests published by the ruling Social Democratic Party in 1968 and 1972. By comparing the imaginaries mobilized in each text, the thesis then argues that the party incorporated certain elements of the critical perspectives into the dominant paradigm, but that they never wavered in their commitment to industrial development. The thesis also shows how these environmental imaginaries were used to legitimize political power, as well as the social democratic hegemony.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gordon, Hultsjö Joel. "Den gröna vetenskapen : En diskursanalys av den svenska odlingsrörelsens förhållande till vetenskap 1960-1980." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322963.

Full text
Abstract:
Den gröna vetenskapen: En diskursanalys av den svenska odlingsrörelsens förhållande till vetenskap 1960-1980. Uppsala Universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-Uppsats, VT, 2017Den här uppsatsen undersöker hur den svenska odlingsrörelsen gjorde anspråk på vetenskaplighet för att etablera sig själva som alternativ under 60-, 70- och 80-talet. Genom att använda en diskursanalys så undersöker denna uppsats hur jordbrukarna i tidskrifterna Biodynamisk odling och Trädgårdsjournalen formulerar sitt eget förhållande till vetenskap i relation till odlande och jordbruk. Uppsaten problematiserar även delar av den expertisforskning som gjorts på miljörörelsen. Uppsatsens slutsats är att den svenska odlingsrörelsens relation till vetenskap visar på en oanad mångfald inom den svenska miljörörelsen. Med detta vill denna uppsats säga både att det är nödvändigt att förstå vetenskapens roll för att förstå etableringen av den svenska miljörörelsen, men också att visa på att mångfalden inom den svenska miljörörelsen är ett förbisett forskningsområde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Historisk ekologi"

1

Duma, Tomasz, Arkadiusz Gudaniec, Zbigniew Pańpuch, Katarzyna Stępień, and Paulina Sulenta, eds. Filozof wpatrzony w naturę i to co boskie: Księga Pamiątkowa z okazji Jubileuszu urodzin i pracy naukowej na KUL Księdza Profesora Andrzeja Maryniarczyka SDB. Wydawnictwo Academicon, 2021. http://dx.doi.org/10.52097/acapress.9788395354953.

Full text
Abstract:
Prof. dr hab. Andrzej Maryniarczyk SDB urodził się w 1950 roku w Witowie na skalnym Podhalu, u źródeł Czarnego Dunajca. Jest salezjaninem, pracownikiem naukowym i dydaktycznym Katolickiego Uniwersytetu Lubelskiego Jana Pawła II, filozofem-metafizykiem, uczniem i następcą na katedrze uniwersyteckiej o. prof. Mieczysława A. Krąpca, kierownikiem Katedry Metafizyki KUL, założycielem i prezesem Polskiego Towarzystwa Tomasza z Akwinu – od działu Società Internazionale Tommaso d’Aquino. Jest autorem licznych artykułów, haseł encyklopedycznych i książek naukowych, począwszy od doktoratu Metoda separacji a metafizyka, przez habilitację System metafizyki, a następnie autorską serię „Zeszyty z Metafizyki” w języku polskim i angielskim; jest również autorem publikacji Metafizyka w ekologii, a ponad to pracy Metoda metafizyki realistycznej i najnowszej – Dlaczego stworzenie »ex nihilo«. Teoria metafizycznego kreacjonizmu. Wspólnie z o. M. A. Krąpcem opublikował Rozmowy o metafizyce w języku polskim i rosyjskim oraz The Lublin Philosophical School w języku angielskim. Jest redaktorem naczelnym pierwszej polskiej dziesięcio tomowej Powszechnej encyklopedii filozofii, której wydawcą jest Polskie Towarzystwo Tomasza z Akwinu. Po ukończeniu tego monumentalnego przedsięwzięcia pod jego redakcją ukazała się dwutomowa Encyklopedia filozofii polskiej oraz Słownik-przewodnik filozoficzny. Rozwija i popularyzuje dziedzictwo filozoficznej szkoły lubelskiej, realizm metafizyczny oraz mądrościowy styl filozoficznego myślenia. Oddawana w ręce czytelnika Księga stanowi monumentalne studium, poniekąd adekwatne do dorobku Dostojnego Jubilata, obejmujące rozmaite zagadnienia z zakresu filozofii, a w kilku przypadkach także szeroko pojętej kultury. W pierwszej części czytelnik może zapoznać się z życiem i twórczością naukową ks. prof. Andrzeja Maryniarczyka. Kolejna i zarazem najobszerniejsza część poświęcona jest tematyce metafizycznej, następne zaś antropologii filozoficznej, filozofii kultury, filozofii Boga i religii, filozofii prawa i polityki, historii filozofii oraz zagadnieniom metafilozoficznym. Autorzy tekstów wywodzą się z różnych środowisk akademickich, także zagranicznych. Reprezentują podstawowe dziedziny filozofii, a ponadto filologię klasyczną, historię sztuki, literaturę oraz świat polityki. Wyrażając wdzięczność wszystkim autorom, głęboko ufamy, że Księga pamiątkowa będzie właściwym uhonorowaniem osoby i dzieła Dostojnego Jubilata, jak też okazałym wkładem we współczesną debatę filozoficzną oraz kulturową.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Linda, Starke, ed. State of the world 1989: A Worldwatch institute report on progress toward a sustainable society. New York: W.W. Norton, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography