Academic literature on the topic 'Historisk fråga'

I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.

Este artículo se enmarca dentro de la investigación en el ámbito de la historia de la educación musical, y tiene el propósito de rescatar algunas memorias de la Dra. Ana Lucía Frega (Buenos Aires, 1935), pedagoga musical con varias décadas de trayectoria profesional, cuya influencia en la didáctica de la música se extiende internacionalmente. La perspectiva que se emplea en este artículo es cualitativa, con elementos de investigación etnográfica; los datos se recogen mediante entrevistas, y se triangula la información con otras fuentes (bibliográficas, hemerográficas, entrevistas breves a otras personas). Se busca indagar en el punto de partida de su desarrollo profesional internacional y comprender cómo su contacto con insignes maestros (Maurice Martenot, Oliver Messiaen, Arnold Bentley) pudo influir en su perspectiva personal en el ejercicio de la profesión docente y como formadora de profesorado de música e investigadores. Su presencia en la International Society of Music Education (ISME), de la cual fue Presidente, potenció su influencia en ámbitos gubernamentales, tanto en su propio país como en otros. La Historia de la Educación se construye, entre otros elementos, con las contribuciones de maestros y maestras reconocidos, y en este sentido este trabajo busca comprender el propio punto de vista de una de ellas, plasmado en sus recuerdos y reflexiones personales acerca de su propia formación musical y sus primeras etapas profesionales, en las que la interacción social fue importante para la consolidación de sus logros.

The 51 reindeer herding districts in Sweden vary in productivity and prerequisites for reindeer herding. In this study we characterize and group reindeer herding districts based on relevant factors affecting reindeer productivity, i.e. topography, vegetation, forage value, habitat fragmentation and reachability, as well as season lengths, snow fall, ice-crust probability, and insect harassment, totally quantified in 15 variables. The herding districts were grouped into seven main groups and three single outliers through cluster analyses. The largest group, consisting of 14 herding districts, was further divided into four subgroups. The range properties of herding districts and groups of districts were characterized through principal component analyses. By comparisons of the suggested grouping of herding districts with existing administrative divisions, these appeared not to coincide. A new division of herding districts into six administrative sets of districts was suggested in order to improve administrative planning and management of the reindeer herding industry. The results also give possibilities for projections of alterations caused by an upcoming global climate change. Large scale investigations using geographical information systems (GIS) and meteorological data would be helpful for administrative purposes, both nationally and internationally, as science-based decision tools in legislative, economical, ecological and structural assessments. Abstract in Swedish / Sammanfattning: Multivariat gruppering av svenska samebyar baserat på renbetesmarkernas grundförutsettningar Svenska renskötselområdet består av 51 samebyar som varierar i produktivitet och förutsättningar för renskötsel. Vi analyserade variationen mellan samebyar med avseende på 15 variabler som beskriver topografi, vegetation, betesvärde, fragmentering av betesmarker, klimat, skareförekomst och aktivitet av parasiterande insekter och vi föreslår en indelning av samebyar i tio grupper. Den största gruppen, som bestod av 14 samebyar, delades vidare in i 4 undergrupper. Klusteranalyser med 4 olika linkage-varianter användes till att gruppera samebyarna. Principalkomponentsanalys användes för att kartlägga undersökta variabler och de resulterande samebygruppernas karaktär. Samebygrupperna följde inte länsgränser och tre samebyar föll ut som enskilda grupper. Denna undersökning ger underlag för jämförelser mellan samebyar med beaktande av likheter och olikheter i fråga om produktivitet och funktionella särdrag istället för länsgränser och historik. Vi föreslår en ny administrativ indelning i sex områden som skulle kunna fungera som ett alternativt underlag för planering och beslut som rör produktionsaspekter i rennäringen. Resultaten ger också underlag för förutsägelser av förändringar i samebyars produktionsförutsättningar till följd av klimatförändringar.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

Förståelsen av vårt samtida samhälle är i högsta grad beroende av vilken skrivning vi gör över det förflutna. Här är det självfallet viktigt att förhålla sig till allmänna källkritiska frågor, till frågor som rör vern som säger vad, vern som gör anspråk på vad, men också kring den stora frågan om vad som driver historiska förändringsprocesser. Med denna uppsats vill jag betona vikten av att vi förankrar historiska studier av den svenska välfärdsstaten i konkreta, lokala sammanhang, istället for att nöja oss med att studera till exempel politiskt material, lagstiftningar och vetenskapshistoriska förvecklingar. Detta innebär inte att jag vill urskilja någon sorts »faktisk« svensk historia, att ett visst material skulle vara »verkligare« eller ligga »närmare verkligheten« än något annat. Det handlar snarare om att det i jämförelsen mellan vision och vardag, mellan retorik och praktik, kan presenteras nya perspektiv på svensk historia. Låt mig, för dessa syften, här ge berättelsen om Carl Gustav Sörman, en missanpassad pojke kring sekelskiftet.

Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet.  Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019.  Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.

Hur ett stabilt museiklimat ska kunna skapas blir en av de viktigaste frågorna i den kommande renoveringen av Nationalmuseum. När Nationalmuseum byggdes uppfattades det som mycket viktigt att museet kunde värmas men också att värmen inte fick skada byggnaden eller samlingarna. I själva verket har uppvärmningen av huset varit ett långvarigt bekymmer.
Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet

Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.

The written sources concerning the process of christianization in Sweden has for a long time been limited to two main texts, Rimberts vita of St. Ansgarius and Adam of Bremen´s History of the bishops of Hamburg. This is due to a rigid source criticism in the beginning of the 20th century, which put other material – in particular the norse sagas – out of consideration. The last twenty years however, new questions have been raised concerning the christianization, partly because of new archaeological findings, new interpretations of the significance of runic stones and the recent debate about the formation of the Swedish medieval kingdom. The subject has been discussed from many different angles, and with a lot of scholarly effort.

This text raises the question whether the christianization of Sweden was a peaceful or violent process, and investigates the possibility of answering the question through an analysis of all the relevant written material available and in the light of recent archaeological findings. There are several methodological problems pertaining to written material from the early middle ages which are raised and discussed. The sources are initially presented from a critical viewpoint, and then the material is analyzed with a matrix construed from the categories Wortmission, Tatmission, and Schwertmission, each with subdivisions drawn from the texts. The author contends that the source material conclusively supports that the christianization was a violent process and also a fairly rapid one.

In Contributions to Philosophy (of the Event), Heidegger submits an attempt to think from a more original position within being by presenting ”a deeper form of questioning”. This attempt is supposed to serve as the final transition from what he calls ”the guiding question” to ”the basic question” and with that the final leap from the metaphysical tradition still present in Being and Ttime into ”the second beginning”, free from transcendental thinking. The intention of this essay is to observe how the being-historical questioning is presented in Contributions to Philosophy as it is contrasted with the position of the question in Being and time. In my endeavor to understand ”the questioning”, two of Heideggers lecture courses on Saint Augustine are presented. I show how Heidegger pinpoints Saint Augustine’s turn from searching for God as an object into forming himself into a question, and so in prayer becoming the very thing he is searching for in a deeper form of questioning. Furthermore he claims that Augustine’s ”not knowing” (nescio) has been consistently misread as a lack of knowledge, whilst it is in fact a pre-requisite for the real break through of true knowledge. I suggest that Heideggers re-reading of nescio can be helpful in trying to understand the preparation for the Event of the second beginning of which the questioning is a part.

Made available in DSpace on 2016-12-08T16:59:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 RochelleHistoria.pdf: 2323825 bytes, checksum: 46b0f0207d5478f4a9b133451a189ddc (MD5) Previous issue date: 2012-03-30
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
The idea for this research came from the following question: to what extent a fashion collection can act contemporaneously in the construction and assemblage of memories, becoming itself a place of memory ? From this problem, our aim is to contribute to theoretical studies on the role of fashion in contemporary historical construction. With the fashion collection Nara Leão 2007/2008, by the fashion designer Ronaldo Fraga, and the interpretations it generates, we sought to understand the collection as part of cultural expression and production of social memory. The object of research is treated as a discourse that contributes to the construction of a memory about the Brazilian culture. This discourse about a past event, on becoming a fashion product, using all of the divulgation regarding the subject, allows provocation of this memory and new possibilities of reading in relation to this culture. The resources for the implementation of the research are based on the theoretical framework about: culture, fashion, memory, discourse production and analysis of images. Through these theories, it was possible to investigate how the representations were made regarding the life and work of the singer Nara Leão by Ronaldo Fraga. The career of this fashion designer was investigated in order to understand the conditions of reception of his work through his consolidated career. Analyses of images from the collection and of the discourses of its divulgation present identification elements of national culture, becoming monuments of social remembrance. Because memory is always a current phenomenon, which maintains a link between past and present, with gaps and with properties that allow the incorporation of even a myth, the results obtained in this research suggest the possibilities of understanding the performance of the phenomenon of fashion in historical construction
A ideia para esta pesquisa partiu do seguinte questionamento: em que medida uma coleção de moda pode atuar, contemporaneamente, na construção e no agenciamento de memórias, tornando-se ela mesma um lugar de memória ? A partir dessa problemática, definiu-se, como objetivo, contribuir com estudos teóricos sobre a atuação da moda na construção histórica contemporânea. Com a coleção de moda Nara Leão 2007/2008, do estilista Ronaldo Fraga, e com as interpretações por ela geradas, buscou-se compreender a coleção como elemento de manifestação cultural e de produção de memória social. O objeto de pesquisa é tratado como um discurso que contribui para a construção de uma memória sobre a cultura brasileira. Este discurso a respeito de um fato passado, ao ser transformado em produto de moda, utilizando-se de toda a divulgação em torno do tema, permite a provocação dessa memória e novas possibilidades de leitura em relação a essa cultura. Os recursos para a concretização da pesquisa estão baseados em referencial teórico sobre: cultura, moda, memória, produção discursiva e análise de imagens. Por meio dessas teorias, foi possível investigar de que forma foram feitas as representações referentes à vida e à obra da cantora Nara Leão por parte de Ronaldo Fraga. A carreira desse estilista foi investigada a fim de perceber as condições de recepção de sua obra por meio de sua carreira já consolidada. As análises das imagens da coleção, bem como dos discursos de sua divulgação, apresentam elementos de identificação da cultura nacional, transformando-se em monumentos de rememoração social. Por ser a memória um fenômeno sempre atual, que mantém uma ligação entre passado e presente, com falhas e com propriedades que permitem inclusive a incorporação de um mito, os resultados obtidos com a pesquisa apontam as possibilidades de perceber a atuação do fenômeno da moda na construção histórica

This interview study was conceived from the idea about how students who are second generations immigrants, have experience with the Swedish history lessons and how it relates to their identity building. Six different students were selected for the interview, and they all shared backgrounds but had different ethnicity. The study showed that several of the students felt that there was a disconnection with the Swedish history lessons and with their identity. The most common complaint was that the student felt that they could not voice their opinion or that the Swedish history lesson was too Eurocentric in their education plan. Some students also felt that they could not discuss certain topics, because of fear from the teacher. The study did however show that some of the students was more lenient and accepting of the Swedish history study and felt that their teacher knew what they were talking about, and that some certain topic was highlighted and that they could relate to their identity.

Denna studie försöker fastställa vilka motiv svenska staten hade med sitt fortsatta ägande i Nordbanken/Nordea under den marknadsliberala regimen som rådde efter finanskrisen på 1990-talet. Studien testar om Gunnar Eliasson och Mats Larssons teori om motiv för statligt bankägande är applicerbar perioden 1991–2013. Genom att granska motioner och propositioner från Moderaterna och Socialdemokraterna perioden 1991–2013 analyseras argumentationen för att försöka urskilja vilka motiv som är mest framträdande för respektive parti och år under den undersökta perioden. Undersökningsresultatet indikerar att statens motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea beror på om staten var socialdemokratiskt styrd eller styrd av Moderaterna. Generellt sett tyder argumentationen på att Socialdemokraterna hade motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea på obestämd tid, medan Moderaterna inte hade några motiv alls. Undersökningen indikerar att Eliasson och Larssons motiv bakom statligt bankägande är för en stat som ser statligt bankägande som något positivt och att det således finns behov en begreppsapparat om motiv mot statligt ägande.

This study has investigated how the Swedish Christian Democratic Party (KDS) argued for the right of private actors to operate tax-funded schools outside of the public sector – charter schools. The hypothesis of this study was that KDS were openly positive to such a reform and saw it as a chance to run state-funded confessional schools.The study examined political texts produced by the party during a ten-year period, ranging from 1984 to 1994. The study’s methodological approach was one of a qualitative textual analysis, aided by a theoretical framework adapted from Samuel Moyn’s thesis in his book Christian Human Rights.The study concluded that there is empirical support to the thesis, and that KDS were very positive to a reform of the public school system in order to enable publicly funded private schools. There is less evidence to conclude that KDS intended for these schools to be confessional, although this study proposes that there is evidence to suggest as much.