To see the other types of publications on this topic, follow the link: Historisk källkritik.
Dissertations / Theses on the topic 'Historisk källkritik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Historisk källkritik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hallberg, Falk Jens. "Historisk källkritik i historieundervisningen på högstadiet." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43605.
Full textAbstract:
Denna kunskapsöversikt undersöker forskning och hur lärare arbetar med historisk källkritik i historieundervisningen, samt möjliga förklaringar till varför det finns brister i den typen av undervisning. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med källkritik i svensk historieundervisning. Hypotesen som fördes var att lärare som har en god förståelse för vilken typ av källkritisk förmåga läroplanen ämnar att eleverna ska utveckla, möjliggör en utformning av den typen av undervisning som får elever att utveckla den specifika förmågan. För att utveckla den specifika förmågan krävs alignment – länka lärandet, till det som läraren ska bedöma. Utifrån en fokusgrupp, med tre lärare i varje grupp och två intervjuade lärare för de två empiriska undersökningarna som genomfördes. Lärare vittnar om att andra lärare - vare sig det är i matematik eller NO - använt kunskapskravens innehåll för att bygga upp undervisningen, och därmed har ofta syftet – alltså den förståelse lärare vill förmedla - gått förlorad. Med den nya kursplanen är tanken att syfte och centralt innehåll ska hjälpa lärare forma undervisningen, istället för en undervisning som baseras på vilka kunskapskrav som ska bedömas.
2
Håkansson, Therese. "Historia och film - några lärares och elevers ställningstagande om historisk film och dokumentärer och elevers identitet i historisk film." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31128.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen. De flesta kan endast identifiera sig socialt, kulturellt eller nationellt ibland och de anser att det inte är så vikigt att kunna identifiera sig med en karaktär i en historisk film.The purpose of this essay is to find out how students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries are, but also how historical movies and dokumentaries are used in education of history. Students identities in historical movies are also pointed out in this essay. The research consists of quantitative and groupinterviewes which have been completed of literature. The results showed that the students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries were quite neutral, when students often believe that historical movies are historically correct and that the teachers seldom work with source criticism with the students conserning historical movies and dokumentaries. Students and teachers talk about the demonsrated movie before and after it is shown. According to the research, students identities in historical movies play a minor role in their life. Most of the students could only sometimes identify themselves socially, culturally and nationally and they think that it is not that important to identify themselves with a character in a historical movie.
3
Colliander, Celik Åsa. "”Man kan ta reda på mycket och får leka lite detektiv” : En studie om elevers uppfattningar kring att arbeta med källor i historieämnet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114337.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande. Däremot upplevde de mindre nytta med att läraren föreläser om källorna. Att ha en referensram att placera källan i samt att ha en tydlig frågeställning uppfattade eleverna också som viktigt. Den undersökta elevgruppen hade svårt att visa sin förmåga till källanvändning vid kunskapstestet, men en djupare analys av testets konstruktion visade att testet hade vissa oklarheter. Eleverna uttryckte källanvändning som betydelsefullt i avsikt att utveckla kunskap om det förflutna och för att förstå olika aktörers handlingsval. Även att utveckla källkritiska färdigheter ansågs som viktigt. En metakognitiv analys kring betydelsen av att arbeta med källor kan stärka elevernas förmågor att använda källor.
4
Baquedano, Jennifer. "”Källa A är ganska trovärdig eftersom det är en förstahandskälla”- En studie av elevsvar från källkritiska uppgifter i det nationella provet i historia." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44289.
Full textAbstract:
Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet. Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019. Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.
5
Borglin, Alice, and Julia Svensson. "Utveckla historiemedvetande hos elever genom film och skönlitteratur." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41000.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att undersöka vad forskning säger om hur skönlitteratur och film kan hjälpa elever att öka sitt historiemedvetande inom historieämnet. Att undervisa så att eleverna blir engagerade och motiverade inför ett arbete inom ett speciellt område kan vara utmanande men är också avgörande för att de ska kunna ta åt sig ny information. Vi vill därför försöka ta reda på om skönlitteratur och film kan hjälpa eleverna att skapa sig en koppling till historieämnet så de kan fortsätta utveckla deras historiemedvetande. Vår metod har utgått från sökningar i databaserna ERC, ERIC och Swepub utifrån specifika sökord. Resultaten visar på många positiva fördelar med att använda film och skönlitteratur i klassrummet för att öka elevernas historiemedvetande. Detta under förutsättning att eleverna lär sig att kritiskt granska den information som förmedlas och att filmerna och skönlitteraturen ska inte användas fristående, utan att de bör användas tillsammans med andra läromedel.
6
Sjöberg, Markus. "Digitaliserade källor i historieundervisning - möjligheter och problem." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28178.
Full textAbstract:
Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.
7
Törnkvist, Mikael. "Elever och källkritik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28083.
Full textAbstract:
Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint somläromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten avkällkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittarkontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olikasynpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag sompedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historiafrån svunnen tid som kräver förklaring inom områden somnyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution.I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 -18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om sammahistoria. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik,läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i enjämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källorär starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historieninnehåller många teorier och spekulationer.Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaperi källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare ochklasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser ochmål. Presentationen kan således inspirera eller engagera till attanvända sig av denna pedagogiska undervisningsmetod.
8
Lindell, Sofi. "”Det handlar om att söka, granska, tolka och värdera” : En kvalitativ enkätstudie om historielärares uppfattning av källkritik och användning av historiska källor i historieundervisning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43499.
Full textAbstract:
Ämnesplanen för historia i gymnasiet beskriver att elever ska ges förutsättningar till att utveckla förmågan att ”söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder”. De källkritiska kriterierna är en viktig del av denna metod men bör inte utgöra navet i undervisning. I stället bör förmågan ses som sammansatt av två moment: att utifrån en frågeställning först värdera källans användbarhet, och sedan tolka källans innehåll för att svara på frågeställningen. Forskning inom historiskt tänkande med fokus på källhantering har dock visat att elever verkar ha svårt för detta. I stället används de källkritiska kriterierna ofta på ett mekaniskt vis där fokus ligger på att bedöma källornas trovärdighet. Då tidigare forskning inom ämnet främst fokuserat på elevers förståelse så ämnar denna studie undersöka lärares uppfattningar av förmågans syfte i historieundervisningen. Detta för att bidra med förståelse för vilka faktorer som påverkar lärares uppfattningar och därmed deras undervisning och i längden elevers förståelse. Studien har genomförts genom en enkätstudie med öppna frågor och kvalitativ ansats. Det empiriska materialet består av svar från 36 lärare från skolor runt om i Sverige. Resultatet tyder på att lärare i stort sett har liknande uppfattningar men vissa lärares uppfattningar skiljer sig på kritiska punkter. Till exempel i fråga om källkritikens syfte i historieundervisningen eller som ämnesspecifikt för historia. Vidare visar resultatet att det verkar finnas faktorer så som tidsbrist eller elevers läsförmåga som lärare uppfattar försvårar arbetet med källkritik och historiska källor i historieundervisningen.
9
Kinell, Niclas. ""Grunderna följer vanligt sunt förnuft" : En kunskapsanalys på presentationer av källor, källkritik och källtolkning i fyra läroböcker i historia." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67877.
Full textAbstract:
This study examines how four history textbooks from two different textbook series presents the use of historical sources. Primarily the chapters, sections and exercises in the textbooks that explicitly deals with sources or source criticism as the main content i studied. The didactic design, the represented knowledge types and view on sources and source criticism of the identified parts are analysed to illustrate the overall knowledge perspective in relation to historical sources. The applied knowledge types is retrieved from a knowledge typology for the purpose of identifying the overall perspectives on historical knowledge connected to sources and source criticism. The findings show that the represented perspective primarily contains of establishing and explanatory knowledge types and the focus is source evaluation and credibility analysis. Knowledge types of analyzing and reflective kind mainly appears in recesses and outside of the main chapters. Source interpretation and historical reasoning is found outside of the parts and sections where sources are the main theme. The results indicate that textbooks needs to incorporate these aspects of source analysis in a more distinct way to avoid the perception that sources only are relevant for evaluating already established narratives and to contribute in a greater degree to the development of a historical reasoning.Denna studie undersöker hur fyra läroböcker i historia från två olika läroboksserier presenterar arbetet med historiska källmaterial. Det primära fokuset för studien är de kapitel, avsnitt och övningar som explicit nämner källor eller källkritik som huvudsakligt innehåll i läroböckerna. De identifierade delarnas didaktiska design, representerade kunskapstyper och syn på källor och källkritik analyseras för att kunna belysa läroböckernas övergripande kunskapsperspektiv i förhållande till historiska källor. Kunskapstyperna som används hämtas från en kunskapstypologi med syfte att kunna urskilja övergripande perspektiv på historisk kunskap kopplad till källor och källkritik. Resultatet visar att perspektivet som representeras i första hand är av konstaterande och förklarande typ och har ett fokus på källvärdering och trovärdighetsanalyser. Den analyserande och reflekterande typen framträder främst i fördjupningar och utanför huvudkapitlen vilket gör att tolkandet och det historiska resonerandet utifrån källor lämnas utanför de delar där källor utgör huvudtemat. Resultatet pekar mot att läroböcker skulle behöva föra samman dessa aspekter av arbetet med källmaterial tydligare för att undvika en uppfattning att källor endast är relevanta för värderingen av redan etablerade narrativ och för att i högre grad kunna bidra till en utveckling av ett historiskt resonerande.
10
Wretemo, Robin. "Källkritik från krigets Kosovo : En granskning av Dagens nyheter och Expressens rapportering från Kosovokonflikten." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-329330.
Full text
11
Bergström, Linn. "Källkritik och källtolkning på nationella provet i historia : Elevers kunskaper om källor på nationella proven." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83996.
Full text
12
Gudmundsson, David. "När kritiska elever är målet. Att undervisa i källkritik på gymnasiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30037.
Full textAbstract:
This essay examines teaching in source criticism in upper secondary school history education. Two questions are to be answered: 1. What are the conditions like for teaching source criticism? 2. What opportunities for further development in teaching source criticism are there? In order to set a standard for what knowledge and skills in source criticism the students need, I design a four step model for good source criticism based on the historical science. Firstly the students need to understand the difference between relics and narratives; secondly how to use a relic based on its representativity; thirdly how to examine a narrative using the four criteria authenticity, proximity, dependence and tendency; and finally how to evaluate the conclusions regarding the historical context.To answer the questions I study 1) the syllabi in history from 1994, 2000 (the presently used) and the one which probably will be enforced in 2008 or 2009, 2) explanations of basic source criticism and exercises found in the most commonly used textbooks, 3) students’ answers on a question on source criticism from a test on course a in history, and 4) answers given by three teachers when interviewed on their thoughts about the syllabi, the textbooks and the students’ ability to learn source criticism.The syllabi stress the importance of source criticism, but don’t define what it is or what skills the students are supposed to reach. I therefore propose the incorporation of a scientific model, such as the one previously mentioned, in the next syllabus. Such a model would give both teachers and students a fixed purpose and benefit the equality.Good explanations of basic source criticism can be found in the common textbooks. Perspektiv på historien B provides a really good chapter on source criticism. There are sev¬eral exercises to be found, although there is a lack of good exercises concerning modern history, especially the late 20th century. One possibility to find more exercises is to use books originally designed for higher education. Given it is fairly easy to find reprints of sources, another opportunity, and maybe a necessity, is that teachers themselves develop new exercises. The students are very capable of learning source criticism. It is obvious that those students who study source criticism, if yet only in small measures, have much greater skill than those who don’t study source criticism at all. One problem is that students could find it difficult to understand the archaic language in the sources. By using extensive word lists and sometimes modernized translations this problem can be reduced. One problem in teaching source criticism, brought to attention by previous research and the interviewed teachers, is the fact that students often find it boring to study sources. To make the critical analysis more interesting varied methods have to be used. Media could be used for critical reasoning concerning up-to-date topics the students can relate to. Databases on the Internet, historical movies, paintings and photos could also be analysed.
13
Nord, Roaa. "Spelfilm i historieundervisning : En studie om historiemedvetande, historiebruk och källkritik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35519.
Full textAbstract:
Denna uppsats åsyftar att utreda huruvida två spelfilmer, Schindler’s List och La vita é Bella kan ageraundervisningsmaterial för årskurs nio på grundskolan utifrån tre teoretiska begrepp som starkt betonas iLGR11, nämligen historiemedvetande, historiebruk samt källkritik. Det medvetna valet att behandla tematFörintelsen baseras på dess relevans i kursplanens centrala innehåll. Utifrån en nära granskning av blandannat narrativ, scener, dialoger och porträttering av karaktärer har det i uppsatsen framkommit att bådaspelfilmerna erbjuder ett stort tolkningsutrymme och fungerar därför väl i undervisningssyfte. Resultatet av studien är att spelfilmerna aktiverar och stimulerar åskådarens historiemedvetande genomatt de ger uttryck för de olika historiebruken som handlar om hur historia brukas, av vem och i vilket syfte.Historiemedvetandet som kan ses som en dubbel tankeoperation, påverkar den information som inskaffasmen blir samtidigt självt påverkat av den inhämtade kunskapen. Den inhämtade kunskapen behöverdäremot granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att historiska felaktigheter inte ska tolkas som korrekta.Källkritiken är viktig för att den sentida människan ska kunna tolkas och förstås utifrån hennes egnapremisser. Detta i förlängning påverkar elevens historiemedvetande, då tolkning av det förflutna påverkarförståelsen av samtiden och uppfattningen om framtiden.Betygsdatum 2019-01-18
14
Brännström, Selma. "Tickande klockor och kniviga mål : Historielärares syn på källkritik i undervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77625.
Full textAbstract:
Källkritiken tycks vara ett svårorienterat undervisningsinnehåll för historielärare på gymnasiet enligt resultatet av denna uppsats. Syftet var att ta reda på hur lärare reflekterar kring källkritik som undervisningsinnehåll och genom intervjuer med sju lärare har många insikter kommit till ytan. Intervjuerna visar bland annat att lärarna tycker att det är svårt att rymma källkritiken i ett pressat tidsschema och att läroplanens mål är svåra att uppnå. En prioriteringsordning där historiskt stoff ställs före källkritiken syns i många av lärarnas redogörelser och eleverna har enligt flertalet lärare svårt att applicera källkritik och uppnå höga betyg i kunskapskravet. En anledning till deras svårigheter tycks enligt vissa lärare vara deras bristande historiska förkunskaper, och intresset verkar också vara av betydelse. Många lärare efterfrågar tips på bättre uppgifter för att komma åt dessa problem och tycker att det är svårt att formulera givande uppgifter på egen hand.
15
Svensson, Philip. "To be a muse or to be amusing : En källkritisk granskning av datorspelet Battlefield 1." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39203.
Full textAbstract:
This essay’s main purpose is to analyze the historical facts and data that are presented to the player during the game’s main missions and their use of history. This will mainly be done through source criticism of the historical events that occured during the great war’s time era and trying to connect these events with the ones in the missions. However this turned out to be harder than expected because no dates are presented in the game and rerely the exact geagraphic location so alot of research about the different battles of the war had to be done to complete this task. Even though most of the ”hard facts” such as when the battles takes place are accurate, there are some less impactful facts on a lower level such as characteristics of vehicles and weapons that hurts the historical authenticity by a tiny fraction but increases the player experience by alot. The conclusion, of what I managed to analyze from the game, is that alot of apects of the game is made out of pure comercial intentions. That’s not necessarily a bad thing since more people are therefor willing to buy the game and experience the great war, but the the facts that the players encounters seems to aim to satisfy historical stereotypes. Overall it’s a relatively historical corretct game in the sense of historical authenticity and the intentionally exaggerated stereotypes does not have much of an impact on the storytelling and as a player you rarely even notice, it rather makes the game more playable and enjoyable.
16
Baquedano, Jennifer, and Cristian Cullborn. "Primärkällor i historieundervisning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-37730.
Full textAbstract:
Kunskapsöversikten undersöker forskning om hur primärkällor arbetas med i historieundervisningen samt möjliga förklaringar till detta. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med primärkällor i svensk historieundervisning. För att förstå hur historisk kunskap är producerad måste vi tolka primärkällor källkritiskt. Beroende på vilka frågor vi ställer till källan kan vi få fram olika historiska svar som bygger förståelse för det förflutna och nuet. Därför lyfter kursplanen fram att genom historieundervisning ska eleverna ges förutsättningar att bland annat ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap” (Skolverket 2019). Informationssökningen av tillgänglig forskning inom utbildningsvetenskapliga arbetsområdet historiedidaktik har främst genomförts på den akademiska databasen SwePub. Sökningsprocessen har inneburit att söka, värdera och välja ut källor i förhållande till vår frågeställning. Sammanställning och analys utav en större mängd källor har lett till att kunskapsöversikten består av 10 valda huvudkällor som visar hur lärare och elever arbetar med primärkällor i historieundervisningen. Resultatet visar på primärkällors potential att användas som resurs i historieundervisningen men även hur primärkällor används som icke-resurs. Kunskapsöversikten konstaterar att arbeta med primärkällor i undervisningen utvecklar elevers historiemedvetande, historisk empati och källkritiskt tänkande. Likväl används primärkällor relativt sparsamt i undervisningen och andra förmågor, såsom referenskunskap och historieanvändning har oftast prioriterats över källhantering. Undersökningen visar även avsaknad på den historievetenskapliga källkritiken där lärare och elever istället använder en samhällsvetenskaplig källkritik för att tolka och granska primärkällor. I diskussionsdelen sammanfattar forskningsresultaten och diskuterar kunskapsöversiktens relevans för professionen i förhållande till vårt syfte. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i förslag till vidare forskning och hur detta kan göras i ett examensarbete.
17
Bergström, Daniel. "När var förr? Om spår av en medierad historia i elevers berättande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30115.
Full textAbstract:
Detta examensarbete syftar till att genom enkät och intervjuer undersöka hur elever i skolår fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrån en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvärvat ett visst medvetande om historien, och att denna främst handlar om medeltid. Därför undersöks huruvida några spår av den filmatiserade historieförmedlingen går att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas inställning till sina kunskapers källor, bland annat källor i form av film, tv-program och litteratur.Examensarbetet behandlar resultaten från undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkätundersökningen och i jämförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier. Eleverna uttrycker sig i intervjuer källkritiskt och med tveksamhet inför pålitligheten i mediers innehåll.Undersökningen motbevisar den formulerade hypotesen och finner att den undersökta gruppens föreställningar om förr i tiden först och främst går att härleda till skolans historieundervisning. Få spår av den medierade historieförmedlingen har gått att finna. Utifrån undersökningen går det dock inte att utesluta den medierade historieförmedlingens påverkan på unga elevers historiekunskaper.
18
Persson, Felix. ""Man ska inte tro på allt som står i tidningen" : En kvalitativ studie ur ett hermeneutiskt perspektiv om källkritik i historieämnet i en årskurs 6." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36272.
Full text
19
Jacobsson, Jan-Olov. "En kritisk granskning av IOGT:s medlemsrapportering 1922." Thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85970.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka tillförlitligheten inom IOGT:s medlemsrapportering. Vad som orsakat problemen samt vilken effekt detta har på vetenskapliga undersökningar. Detta är gjort med två undersökningsfrågor. Den ena representerar ett kvantitativt jämförande av material från olika källor. Den andra frågan undersöks genom en kvalitativ empirisk observation. Studiens fokuserar på ett antal geografiska områden under året 1922. Forskningsfrågorna är besvarade i studien och kommer fram till att IOGT:s medlemsrapportering har brister. Bristerna berör hanteringen av dokument, organisationsstruktur, och viljan till inflytande. Dessa brister påverkar möjligheten att ställa forskningsfrågor utan att noggrant kontrollera källornas tillförlitlighet. En jämförelse av källorna med tidigare forskning och den lokala nivån är nödvändig för att bedöma tillförlitligheten. Inom organisationen rapporteras antalet medlemmar vertikalt. Det innebär att materialet tolkas i flera led innan det når organisationens topp. Det innebär enbart att materialet från lokalavdelningar kan anses vara primärt källmaterial. Alla andra delar av materialet lider av beroende då det är tolkat för att sammanställas inom krets och distrikt. Dokumenten inom organisationen är inte standardiserad. Det innebär att sammanfattningen inte är gjord på samma sätt i hela landet. Viljan till inflytande representeras av dubbelt medlemskap. När en förening ser starkare ut än den verkligen är uppstår en blandning av problem för forskningen. I en vetenskapsteoretisk anda faller vissa forskningsfrågor. Forskningsfrågans jämförelse blir inte rättvis och forskningen får låg reliabilitet även om validiteten är hög. Ett sådant exempel i detta är att jämföra IOGT mot befolkningsmängd. Det är en forskning som skulle vara intressant av flera orsaker. Problemet är att det inte blir tillförlitligt för reliabiliteten blir låg. Ett annat problem är medlemskaps begreppet. Om en absolut ställning till begreppet används som betald medlemsavgift och löfte synliggör matriklarna och forskningsläget hur det som definition är missvisande. Lundkvist ställning till medlemskapet blir i det läget inte fullständigt med hänsyn till medlemsrapporteringen . Janssons definition på de som avlagt löfte blir även det problematiskt. Individens resurser kan inte delas in i föreningen om denna inte frivilligt ger sina medel till förfogande. Utöver detta blir föreningen i det avseendet mer en uppskattning än en faktisk enhet. I det avseendet går inte reliabiliteten att värdera. Problemen i källorna kan mötas med jämförande perspektiv som tillåter att källans trovärdighet värderas. Det kan handla om annan forskning eller dokument från andra nivåer inom organisationen.
20
Erlandsson, Johan. "En satt bild är inte given : En källkritisk studie av källor kring forskningen och bilden av Kiowatolken Joshua H Given." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81136.
Full textAbstract:
The acquisition of the Indian land by the Cherokee Commission between 1890 to 1892 was a series of events that changed the future of many indian nations and parts of american history. In the midst of these great changes, Kiowa interpreter for the Cherokee commission: Joshua H Given, ended up in a controversial position. He was accused of having deliberately cheated and mislead the Indians to get them to sign the agreements to allot their land to the goverment. This led to several attempts by the Indian tribes to annul the agreements with the commission and the condemnation of Joshua Given by many Kiowas. This essay is an attempt to clarify parts of Joshua H Givens life, actions and death through a source-critical analysis of the sources used in the research of Joshua Given. The views of two historians, C. Blue Clark and William T. Hagan, is used to contrast and compare the actions and life of Given to get a fuller view of the complicity of this individual. Hagans views is more focused on the image of a trying mediator, while Clark focuses on the images of a deceiving interpreter, By the work and theories of Nancy L. Hagedorn and Margaret Connell Szasz on the cultural broker as an cultural intermediate, Givens complexe relation to the clashing cultures and tradition of his own Kiowa nation and his newly learned western and Christian culture can be undersood as a failiure to gain the extremely important trust required for such mediation between the parties.
21
Pålsson, Natalia. "Diplomati underifrån : En studie av maktrelationer mellan Sverige och Alger 1729-1830 utifrån handelsmännens roll och funktion i Medelhavets politiska och handelsinriktade diplomati: med utgångspunkt i en litteraturgranskning och en pilotstudie av ett begränsat källmaterial." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74570.
Full textAbstract:
The aim of this study is an attempt to investigate the relations of power between Sweden and the North African state of Algiers during the 18th century with small and intermediary agents as merchants and their role in the political and tradeoriented diplomacy practised in the Mediterranean Sea as point of departure. It is also an attempt to try and develop the understanding of this lesser investigated subject. Furthermore, it is an attempt to survey what historical documents are available on the subject of my study and the perspective adherent to it. The problem in this study are the relations of power between Sweden and the North African state of Algiers during the 18th century with small and intermediary agents as merchants and their role in the political and tradeoriented diplomacy practised in the Mediterranean as point of departure.The method used is a manuscriptanalysis with a historical character, a method with which historical documents, litterature and previous research are analyzed and interpreted. The source material used are the written documents of consul Georg Logie to the Board of Trade (Kommerskollegium).1 In the first chapter of the study it is stated that there is little evidence in the material, literature and previous research for small agents such as merchantmen and their role in the diplomacy and relations between states as well as in the international context created by states, but also the possibility that the merchants had a potential role in the diplomacy and relations between states as well as in the international context created and constituted by states. In the second chapter of the study it is stated that based upon relevant information obtained in a pilot study there is little evidence in the material with regards to an essay and the time limit it has in relation to an archive and the amount of material it possesses.The possibility that small agents as the merchants potentially had room to act in the international context created and constituted by states is also put forward here. The possibility that it became beneficial for agents as merchantmen to act is put forward in the third chapter. The problem of studying relations between states setting from small and intermediary agents is probably due to a perspective in which trade is defined and seen as a collective phenomenon and merchants is defined as a collective. 1 The equivalent in today's society would be along the lines of the Ministry of Foreign Affairs., my note.
22
Olsson, Johan. "Källkritikens många möjliga former : En kvalitativ undersökning kring källkritikens ställning i dagens doktorsavhandlingar i historia." Thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65795.
Full textAbstract:
The aim of this essay was to establish the possible roll of source criticism in doctoral thesis in history. To answer this aim, a qualitative perspective has been adopted. Along with a textual analysis, motivated in the adopted intent. The material that was selected to be analyzed were doctoral theses in history, from 2017. They were ;”Reglerad Sprängkraft” by Josefin Sabo, ”Flaskor på löpande ” by Gunnel Holmér, ”Acceptans eller utstötning” by Robert Eckeryd, ”Toleransens gränser” by Johannes Ljungberg and ”Löfte, Tvist och Försoning” by August Aronsson. The result was sorted after the research questions and what appeared, was that source criticism tend to adapt different forms, motivated in the studied the subject. This essay cannot answer if a certain approach about source criticism is possible to establish, as the subject itself is a product of influences from other disciplines. The position of source criticism, the use of source criticism concept and usages of methods is depending on the historian´s own view on their own commitment.Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ställning källkritikens fyller i dagens doktorsavhandlingar i historia, såsom det återspeglas i författarens behandlingar av källkritiska överväganden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ, hermeneutisk utgångspunkt antagits och en tematisk textanalys har valts som metod, motiverat av syftet. Det materialet som ligger till grund för den tematiska textanalysen doktorsavhandlingarna; ”Reglerad Sprängkraft” av Josefin Sabo, ” Flaskor på löpande band” av Gunnel Holmer, ”Acceptans eller utstötning” av Robert Eckeryd, ”Toleransens gränser” av Johannes Ljungberg och ”Löfte, tvist och försoning” av August Aronsson. Resultatet var upplagt utefter valda forskningsfrågor och vad som framkom var att källkritiken tenderar att anta olika former beroende av undersökningsobjektet. Något särskilt förhållningssätt kring källkritikens ställning var klargöra, men kan förklaras i att historia som ämne är framväxt ur influenser från andra discipliner. Att källkritikens roll, användandet av källkritiska begrepp och använda metoder snarare påverkas av historikerns egna syn på sitt eget uppdrag.
23
Estenberg, Martin. ""Ett snäpp högre" : En studie av historielärares hanterande av tankeredskap." Licentiate thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38736.
Full textAbstract:
Abstract The aim with this study is to examine how practicing history teachers in upper secondary school deal with historical thinking concepts. The three main questions are: which concepts do teachers use in their courses and when do they use them? How can teachers’ use of different historical thinking concepts be described in terms of reconstruction and construction? What factors influence teachers when they work with historical thinking concepts? To answer these questions, the material, for example tests, lesson plans and notes of seven teachers has been analyzed. These analysis were followed by interviews with the teachers. The empirical data have been handled in two steps. The first step is a survey of what historical thinking concepts teachers use and when they use them. The survey was done as a detailed reading of the teachers’ material. In this survey two historical thinking concepts, evidence and cause and consequence, have been selected for further analysis, which is the second step. The results show that when teachers deal with the historical thinking concept of evidence they show their students models and ways to handle evidence. This is not the case when teachers handle the historical thinking concept of cause and consequence. Models are shown here as well but not to the same extent. The result also shows that the teachers’ handling of evidence in a greater extent leads to construction compared with their handling of cause and consequence. The explanations provided in the study also point to the different character between the two concepts and what form of test the teachers’ use and what words are used to communicate for example cause and consequence. Furthermore, the explanations also indicate that the teachers’ view of what historical knowledge contains of, together with what kind of students and what other subject they teach play some part in their dealing with historical thinking concepts.Vilka tankeredskap hanterar historielärare i sin undervisning och när framkommer dessa i de kurser lärare undervisar i? Hur hanterar lärare tankeredskap i termer av rekonstruktion och konstruktion? Dessa frågor ställs i denna studie som bygger på en analys av sju lärares undervisningsmaterial och på uppföljande intervjuer med lärarna. I den första delen kartläggs de tankeredskap som lärare hanterar i hela kurser som de undervisar i. Ett resultat av denna del är att orsak och konsekvens är det dominerande tankeredskapet som lärare hanterar. Ett annat resultat är att tankeredskapens förekomst i lärarnas kurser uppvisar stora variationer. I den andra delen sker en fördjupad analys av två tankeredskap, källor och källkritik samt orsak och konsekvens. I denna analys framkommer att lärarnas hanterande av källor och källkritik i större utsträckning kan beskrivas i termer av konstruktion, jämfört med lärarnas hanterande av orsak och konsekvens. I analysen framkommer också att lärare kan hantera tankeredskap i två steg; det som i studien kallas tankeredskap som modell respektive tankeredskap som process.
Ingår i CSD-serien.
Ingår i CSD-serien