Dissertations / Theses: 'Hjalmar Söderberg'

1

Harrysson, Henrik. "Under ytan i Hjalmar Söderberg romankonst." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1669.

Full text

Abstract:

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen. Söderberg var medveten om sin samtid, ytterst medveten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lindström, Karsten. "Hjalmar Söderberg och romanen Doktor Glas : i samtidens genuspolitiska diskussioner." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27058.

Full text

Abstract:

women. The womens social movements for emancipation and equality within marriage created both freedom and anxiety among the population. A Swedish suffragette, Ellen Key was in the forefront to form opinions that reached the population. In addition, she also became a friend to the Swedish journalist and writer Hjalmar Soderberg. In this way, Key influenced Soderbergs social knowledge and writing. Most likely she had an impact on his novel Doctor Glas, which he worked on during their long acquaintance. Moreover, several of the Nordic novelists during the period, were introduced to the writings of the German philosopher Friedrich Nietzsche. Particularly, Key was one of the first women to read Nietzsche as she could oversee with his misogyny and turned it into benefits to the emancipation. The aim of this essay is to examine the influence of the emancipation debates on the novel Doctor Glas. In addition, I also examine the influence of the German philosopher on the thinking of the Nordic writers. Particularly, I will try to explain the behaviour of the protagonist of the novel that ended in the death of the priest. My conclusion is a misled doctor by a twisted mind filled with philosophical beliefs of “superior” mentality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Karlsson, Mikaela. "Identitetskris : En posthumanistisk läsning av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för svenska och litteratur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134371.

Full text

Abstract:

I Identitetskris undersöks ambivalensen hos den fiktiva figuren doktor Glas. En svängande osäkerhet tar sig uttryck genom såväl karaktärens självsyn som genom de större frågor som karaktären ställer sig om människan och dess varande. Dessa tankar och frågor står att finna i de dagboksanteckningar som doktorn fingeras skriva, vilka har varit föremålet för uppsatsens analys. Doktor Glas framställs i ena stunden som ensam, viljesvag och självkritisk för att i nästa stund framställas som en man fylld av självförtroende och kraft som står över sina medmänniskor. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv kopplas karaktärens ambivalenta självsyn samman med hans uttalanden om Darwins utvecklingslära och om förhållandet djur–människa. Glas uttrycker längtan efter ett tillstånd där människan inte teoretiserar hela sin tillvaro och istället lever mer ödmjukt och enkelt. På samma gång uttrycker han ett förakt mot människans ursprung bland djuren och förespråkar den civiliserade och tänkande människan. Analysen visar hur doktorns identitetsvacklande kan hänga samman med hans kluvna uttalanden kring människan som särskild från andra djur, från naturen och från sitt ursprung. Söderbergs stora idéroman visar sig innehålla mer känslogrund och fler paradoxer än vad man först kanske tror, när man väljer att se på den ur ett nytt perspektiv. Romanen kanske till och med kan sägas innehålla ett posthumanistiskt frö …

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Namakula, Joy Rachel. ""Du skall icke fråga!" : Opålitligt berättande i Doktor Glas av Hjalmar Söderberg." Thesis, Högskolan Dalarna, Litteraturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24665.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka om doktor Glas i Hjalmar Söderbergs roman med samma namn är en opålitlig berättare. Detta görs genom att undersöka varför, hur och vad han skriver. Metoden är att först definiera dagboksromanen, och sedan analysera pålitlighet genom användandet av främst James Phelans narratologi, i samband med Vera Nünning och Uri Margolin. Analysen visar att Glas rapporterar händelser korrekt och gör det han säger att han ska göra, men han är oärlig om sina tankar, känslor och motivationer. Glas opålitlighet som berättare visar sig främst i att hans tolkningar och utvärderingar av situationer och personer inte alltid är riktiga eller rimliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Peterson, Viking. "Die Darstellung des Dichters bei Thomas Mann und Hjalmar Söderberg : eine vergleichende Studie." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för tyska, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-102577.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Jurjaks, Arvid. "Kärleken dekonstruerad : En analys av Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1398.

Full text

Abstract:

Den allvarsamma leken (1912) by Hjalmar Söderberg has been regarded as one of the greatest love novels of Swedish literature. The story about Arvid Stjärnblom and Lydia Stille and their extramarital love is marked by timeless universality.

In this essay, I will examine this notion of love as a prediscursive value, by means pro¬vided by foremost poststructuralist theory. With Derrida’s conception of deconstruction, the analysis will reveal the constructedness of the true love in Söderbergs novel. Examinating typi¬cal logocentric binarisms the essay will show that the notion of true love is constituting a term in an oppositional relation with, in this specific case, the marriage sanctioned by society. This binarism is itself founded with the same principles as the by Derrida much disputed opposi¬tional pair of the spoken and written word.

Further, with true love understood as a discursive construction, the inquiry will show that this construction presuppose the notion of the public and private spheres of bourgeois society, where the public is reserved for the male and the private for the female. This will lead to a discussion of the constructedness status of sex and gender, which will show that the love ex¬pressed in the relationship of Arvid and Lydia is to be understood as a considerable part of heterosexual matrix, that is, the regulative framework which, according to Judith Butler, consti¬tute the rules for how intelligible sex and gender is to be produced.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Söderström, Mikael. "ÉTUDE COMPARATIVE SUR LES DEUX TRADUCTIONS FRANÇAISES DU ROMAN DOKTOR GLAS DE HJALMAR SÖDERBERG." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5865.

Full text

Abstract:

The present essay is a translation study on the two French versions of the Swedish novel Doktor Glas, by Hjalmar Söderberg. As one among relatively few Swedish novels of its time, Doktor Glas has been translated and re-translated. The main purpose of this study is to identify and explain differences between the two French versions of Doktor Glas, concerning the ways the literary style of the Swedish author has been translated. By focusing on the methods of translation (transitions, omissions and the use of footnotes) used by the different translators, I examine to what extent the later ones have been successful in rendering what I call the “söderbergian” style/”le style söderbergien”. For this purpose, certain passages from the two French versions have been examined and compared to the corresponding passages within the original text. The different translators have used different methods of translation, some of which are and have sometimes been considered as controversial, for example in terms of their capacity to render the author-specific style into another language. A main conclusion in this study is that the re-translation is the more faithful of the two French versions of the “söderbergian” style/”le style söderbergien”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Dellskog, Karin. ""som en pinsam och förvirrad dröm föreföll honom hans lif" : En psykoanalytisk läsning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom med fokus på Martins relation till modern." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167106.

Full text

Abstract:

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod. I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget. Inombords bär han på förbjudna känslor och tankar, och bortträngandet av dessa skapar en neuros. I uppsatsen argumenterar jag för att de otillåtna tankar som Martin bär på är erotiska känslor för modern, vilka han burit på sedan barnsben. Martin brottas således med ett oidipuskomplex. Detta oidipuskomplex gör sig ständigt påmint i romanen, och har en stark påverkan på Martin, bland annat i hans relationer till kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Melander, Christina, and Martina Skowronska. "Stiliga herrar : Stilanalyser av Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas" och Bengt Ohlssons "Gregorius"." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-539.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Olsson, Karl-Fredrik. "Förändringar och Förvillelser : Skriftspråkets modernisering mellan år 1895 och 1938 i en roman av Hjalmar Söderberg." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226112.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Borsgård, Gustav. "En postmodern litteraturdidaktik? : En undersökning av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och dess litterära ekon i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-44400.

Full text

Abstract:

Hjalmar Söderberg är en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i våra dagar, vilket visar sig i de mångtaliga omtolkningar på hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmärksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser. Mitt syfte är också att undersöka hur dagens gymnasielärare ser på användandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklärare som pekar på olika förtjänster med att använda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, däribland språket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frågeställningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv. Därutöver har jag själv gått ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fått besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvärderande enkät om hur de upplevde mitt lektionsmoment. Utifrån detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjänster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan. Resultatet från lärarintervjuerna och elevenkäterna för mitt resonemang in på hur vissa elever kan ha svårigheter att förstå äldre texter och forna tiders moralsyn, men också nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesätt. Med min ansats om en postmodern litteraturdidaktik i åtanke diskuterar jag undervisningsformens problem, men också dess möjligheter: att utveckla en historisk förståelse för litteratur och att klargöra villkoren för konstnärligt skapande, vilket i förlängningen kan gagna den egna kreativiteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hammarstrand, Linnéa. "Förra århundradets kärlekskrig : En komparativ genusanalys av Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken och Gun-Britt Sundströms För Lydia." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295460.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Martinsson, Emelie. "Vad gör du med oss, Doktor Glas? : Karaktärsframställning, berättargrepp och effekt i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412987.

Full text

Abstract:

Doktor Glas by the Swedish author Hjalmar Söderberg, was published over a hundred years ago, in 1905 in Sweden. Söderberg received both praise and criticism, the latter getting more attention because of the novel's unethical plot about a doctor that murders his patient to save the woman he secretly adores. The aim of this essay is to examine the novel's character description in terms of narrative approach, and the effect it is likely to have on the reader. My theory is that Söderberg "plants" affect and emotion into the character description of the protagonist Glas, and I use narratology as a method to support this theory. In my analysis I present different approaches and techniques that Söderberg uses to portray the novel's main character in order to ensure that Glas will be impossible to categorize psychologically – is he evil, is he good? The description of him makes it impossible to know and it challenges the readers perception of him. My conclusion is that Glas, due to Söderberg's narrative techniques, has become an insoluble riddle that still, a hundred yars after the publication of the novel, fascinates the Swedish literary world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Malm, Sara. "Liv är handling. : Komparativ studie av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat"." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18934.

Full text

Abstract:

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Landquist, Linda. "Den allvarsamma läsförståelsen : En komparativ studie av den lättlästa adaptationen av romanen Den allvarsamma leken och originalet författad av Hjalmar Söderberg." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323536.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Mattsson, Anna. ""Det här är en berättelse om en tid och en plats." : En studie av tids- och platsmarkörer i Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar-trilogi och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Den allvarsamma leken." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225269.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Berggren, Lova. "”Låta slumpen råda” : En komparativ studie av fokaliseringen i Den allvarsamma leken och För Lydia." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39977.

Full text

Abstract:

In 1912 Hjalmar Söderberg wrote what came to be a Swedish classic, The serious game, about the two young lovers Lydia and Arvid and their failed attempts to be with each other. 1973 Gun-Britt Sundström responded with her own novel, For Lydia, that tells the same story but from Lydia´s point of view. This essay discusses if the macro perspective, Sundström´s tendency in giving Lydia an agency, can be seen in the structure of the language, the micro perspective. To enable this, the essay has been using parts of the narratology theory founded in the 1960’s that was partly produced by Gérard Genette and supplemented by Mieke Bal. Looking at focalization (from what angle the story is told), it is possible to investigate what kind of information the reader can assimilate of Lydia and her progress. Susan Lanser defined feminist narratology and in accordance to her theory the essay examines the context and author of the novel to fully understand the writings. Sundström in a higher degree than Söderberg includes intern focalization when it comes to Lydia, which gives the reader more information about Lydia and her agency. Söderberg focalizes Arvid rather than Lydia which gives the reader the impression that Lydia acts selfish and unaccountable. Both novels arose in circumstances characterized by female emancipation and by regarding that, a more prominent picture of Sundström´s intention to make For Lydia a feministic response to The serious game can be seen. In conclusion, the essay shows that, the tendency of Sundström, to make a feministic response to Söderberg´s novel, can be seen even in the micro perspective of the language.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Kubitsky, Torninger Isabella. "Helga registrerar, Doktor Glas spekulerar : Intertextualitet i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176467.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att studera intertextualiteten i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Tyngden i analysen ligger på Moelvs roman, under det att Doktor Glas tjänar som belysande jämförelsematerial. Analysen består av tre delar där den textuella strukturen, perspektivet och berättarstrukturen undersöks. Resultaten visar att romanerna uppvisar flera stilistiska likheter men även tydliga skillnader när det gäller jagberättarens framställning. Moelv distanserar sig från det kvinnliga berättarjaget genom att begränsa henne till en iakttagare. Detta ger uttryck för en framställning som konstrueras ur ett genussystem där manliga normer slår igenom i representationer av kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sörbrand, Hanna. "Man vill bli älskad : En litterär analys av manlighet i Doktor Glas och Gregorius." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384167.

Full text

Abstract:

I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hedberg, Alva. "”Den lilla kvinnoblomman med det ljusa silkeshåret” : En komparativ studie av Helgagestalten i Doktor Glas (1905) och Gregorius (2004)." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-449542.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bohlin, Anna. "Elevers samtal om Hjalmar Söderbergs Doktor Glas." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166898.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johansson, Marie. ""Det är på det hela taget ett förbannadt språk vi ha" : En analys av språk och stil i Hjalmar Söderbergs romaner i jämförelse med Peter Cassirers analys av Historietter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24682.

Full text

Abstract:

Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970). Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna. Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller. Frågan om distans eller närhet till läsaren är en fråga som skiljer sig mellan novellerna och romanerna. Söderberg skapar i sina romaner, genom ett antal stilgrepp, en närvaro och en närhet till läsaren. I novellerna däremot finns en distans som författaren skapar genom andra stilgrepp. Vad gäller stilen är den koncentrerad i Söderbergs noveller. Även i romanerna är stilen en aning koncentrerad, med många huvudsatser, förhållandevis korta meningar och knapp personbeskrivning. Både noveller och romaner är tämligen lättöverskådliga och lättlästa, tack vare avsaknaden av långa meningar med många satser. Denna undersökning visar också att Söderberg genererar en slags närhet mellan texten/berättaren och läsaren, genom läsarapostroferingar, tempusanvändning och en väl beskriven miljö kombinerat med väder i sina romaner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Olsson, Astrid. "Ernest Thiels beställda verk : En studie om mecenatens estetiska inflytande i konsten." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446029.

Full text

Abstract:

This essay aims to examine whether the Swedish patron Ernest Thiel had any aesthetic influence on the contemporary art scene in the late nineteenth and early twentieth century. Based on a selected group of his commissioned artworks, the study analyzes to what extent Thiel was involved in the creative process. The applied method consists of Panofsky’s iconographical- iconological method, a study of primary sources and literature of art history, and a contextual analysis based on Anne D’Alleva’s theory. The chosen method shows that Ernest Thiel was not engaged in the creative process of his commissioned artworks. Correspondence between Thiel and the commissioned artist reveal that Thiel acted more as afinancial patron, leaving the aesthetics to the artist. Rather than providing his own artistic directives, the intention with his commissioned artworks suggests that his aim was to promote and encourage the artists’ own sense of style. Furthermore, this act of patronage illustrates his genuine appreciation for the artist he supported. This study also exposes the lack of knowledge of the portrait “Porträtt av Hjalmar Söderberg” and the artistry of Gerda Wallander, from whom Thiel commissioned his artwork. The study therefore suggests further research of Gerda Wallander’s artistry as well as of Ernest Thiel’s commissioned artworks, since this is uncharted territory in art history.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Gosset, Olivier. "Le mythe d'Ulysse dans le roman moderne : étude comparée d'Ulysse de Joyce, de Naissance de l'Odyssée de Giono et de Strändernas Svall de Johnson." Paris 4, 2002. http://www.theses.fr/2002PA040042.

Full text

Abstract:

Au vingtième siècle, le roman moderne s'empare du mythe d'Ulysse. Afin de décrire et de justifier ce phénomène, trois oeuvres ont été retenues, Ulysses de James Joyce (1922), Naissance de l'Odyssée de Jean Giono (1930) et Strändernas Svall d'Eyvind Johnson (1946). Par leur composition, les réécritures révèlent une atténuation de l'héroïsme. Cependant, cette faiblesse se trouve compensée par une revalorisation de la mètis, trait primitivement ambivalent, qui devient le signe d'une intelligence créatrice. Du point de vue de la narration, le passé épique, lointain et achevé, devient, dans les trois oeuvres, un présent fait de ruptures et d'incertitudes. De plus, la notion de caractère, qui se dessine à travers le roi d'Ithaque, s'anéantit sous la plume des romanciers qui annulent l'identité du personnage littéraire. Enfin, le traitement romanesque du poème héroi͏̈que implique des incidences stylistiques aux effets paradoxaux. En effet, si une approche burlesque dévalorise l'univers homérique, le recours à la manière antique suscite une célébration du monde ordinaire. La polysémie et la plasticité de la figure expliquent donc le retour de celle-ci sur la scène romanesque moderne. Venu du fond des âges pour éclairer les énigmes de notre temps, Ulysse, qui se rend à l'ère de la Modernité plus accessible et plus proche, peut alors se faire le porte-parole d'un humanisme renouvelé
In the twentieth century, modern novel takes over the myth of Ulysses. In order to describe and justify this phenomenon, I have chosen three works : Ulysses by James Joyce (1922), Naissance de l'Odyssée by Jean Giono (1930) and Strändernas Svall by Eyvind Johnson (1946). Through their structures, rewritings reveal a softening of heroism. However, this wickness is balanced by restoring mètis, an originally ambivalent feature, which is turned into a creative intelligence. As regards narration, epic past, distanced and finished, becomes in the three works a present made of breaks and uncertainties. Moreover, the notion of character, which becomes apparent through the king of Ithaca disappears with the writing of novelits who invalidate the identity of the literary protagonist. Finally, the novellistic processing of the heroic poem involves stylistic consequences for paradoxical results. It is true that, if a burlesque approach underminds the Homeric world, resorting to ancient style arouses a celebration of the ordinary world. So polysemy and plasticity of the figure explain his return to the modern novelistic scene. Being age-old to clarify todays enigmas, Ulysses, who is more approachable and closer in the area of Modernity, then can be the spokeman of a new humanism

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hagman, Andreas. "Gregorius : Bengt Ohlssons roman Gregorius i dialog med Hjalmar Söderbergs Doktor Glas." Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1687.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Akinvall, Eva Franke. "Eko av Glas : Läsningar genom ett sekel av Hjalmar Söderbergs verk Doktor Glas: En receptionsestetiskt orienterad studie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16877.

Full text

Abstract:

The purpose of this masters thesis is to deepen the understanding of the life, survival and canonising of a literary work. In order to do so I investigate how interpretations and evaluations of Doctor Glas 1905, by Hjalmar Söderberg 1869-1941, has developed throughout a century. The study is based on the reception-aesthetical theories of Hans Robert Jauss and Felix Vodicka, and Roman Ingardens theory of the concretizations of literary works. I have, in a phenomenological and hermeneutic way, studied the first reception and the echo of the work, in Sweden, in handbooks, articles, reference books and research. My conclusion is that Doctor Glas by time and different readers has continued to develop so that the work today can be conceived as more complex compared to when it was born, though early interpretations and evaluations still are alive. The opinion regarding the style has always been positive throughout time and different readers. The work has been associated with a wide range of literary works and ideas and very different readers can find something in it that speaks to them. It also seems to stimulate readers to discuss classical issues of life, and it is part of an authorship which, concerning style, was highly valued from the beginning. The work has also inspired scholars to analyse it, paying increasingly interest in the story. This is probably partly the explanation of why the work has survived and has gained a firm position as a national classic, with continuing and long-lasting value.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Natsi, Angeliki. "Den tragiska Glasvärlden : En kort inledning till det tragiska och fyra "tragiska" perspektiv på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-122970.

Full text

Abstract:

In recent years, Hjalmar Söderberg’s novel Doktor Glas (1905) has been conceived as more complex compared to its contemporary interpretations, and has been associated with many different ideas. The novel stands the test of time and forces readers to reflect on difficult issues. However, only sporadic attention has been paid to the connection between Doktor Glas and tragedy, hidden in the form of direct references or allusions to Greek antiquity and occasional reminiscences of Greek tragedy. Tragedy is a branch of drama and for centuries Aristotle’s Poetics offered the only definition of tragedy available. Nevertheless, renowned philosophers and thinkers have offered alternative definitions of tragedy that describe aspects of tragedy not adressed by Aristotle; the list of tragic requirements seems to change and vary through the ages and by extension the term may be applied to ”a conception of the tragic”. This thesis explores the experience of tragedy and the tragic in Doktor Glas. That will be accomplished with four idea analyses of the novel, each one from a different ”tragic” point of view. In other words, through dialogue between the novel and the tragic conception as conceived by Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Arthur Schopenhauer, Friedrich Wilhelm Nietzsche and Albert Camus in order to embody in the novel the ”image” of the tragic as created by each of the above-mentioned important philosophers and thinkers, with focus directed towards the old question of the aristotelian term katharsis. One of the main results of the present study is that from a ”tragic” point of view, Doktor Glas is remarkably modern. The author aims to perform a divergent, still creative approach to the ambiguous Doktor Glas according to her background and previous education in the anthropocentic discipline of studies in Classical Philology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Stiessová, Helena. "Prostor města ve švédské literatuře počátku 20. století se zaměřením na romány Hjalmara Söderberga." Master's thesis, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-274588.

Full text

Abstract:

The aim of this work is to chart the situation in the Swedish and the Czech literature at the turu of the twentieth century, with focus on the urban space, and to point out the differences that exist between the Swedish and the Czech literature with the help of concrete novels, which gives even more interesting and wider look at the possibilities of a literary city in general. The real situation at the end of the 19th century was both optimistic and pessimistic, with the blossom of civilization on one side and the uncertainty of changing times on the other side. The urban space was one the new phenomena and its inf1uence on the man was so fundamental that these subject relations became an important part of the fictious worlds. One of those who understood the city and took its gates, squares and pubs as a home was a young and mostly financially secure man with a passive attitude towards life, who walked aimlessly through the city, only interested in what he would see. The f1aneur, without participating in what he sees, is a part of the urban space - he is formed by it and he harmonizes spiritually with it. One important writer whose work accents the Swedish metropoli s Stockholm is Hjalmar Soderberg (1869 - 1941). Soderberg's figures formed by the city space go through certain changes, from the childishly...

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Hjalmar Söderberg'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles