To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hjärt-kärlsjukdom.
Dissertations / Theses on the topic 'Hjärt-kärlsjukdom'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 36 dissertations / theses for your research on the topic 'Hjärt-kärlsjukdom.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Engström, Maria, and Sara Karlsson. "Sömnpåverkan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7177.
Full textAbstract:
Sömn är ett av människans mest grundläggande behov och att främja den tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Reducerad sömn kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan påverka sömnen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, från Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat. Utifrån de resultat ur artiklarna som stämde överens med uppsatsens syfte eller frågeställningar skapades en huvudkategori och fem kategorier. Det som påverkade sömnen negativt var ångest och ofrivilliga tankar, störningar i andningsorganen och fysiologiska förändringar vid akut hjärt-kärlsjukdom. Det som däremot påverkade sömnen positivt var att patienten prioriterade sömn, utövade fysisk aktivitet och avslappning samt kände stöd utifrån. Genom besvarandet av syftet kan den här uppsatsen bidra till att öka förståelsen för sjukdomarnas komplexitet och förhoppningsvis underlätta för sjuksköterskan i arbetet med att främja patientens sömn.
2
Sundin, Greta. "”Polypills” vid prevention av hjärt-kärlsjukdom? : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Kemiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-91319.
Full text
3
Sech, Gudrun, and Liselotte Wanström. "Livsstilsförändringar och livskvalitet hos patienter med hjärt-kärlsjukdom : Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Väst, Avd för sjuksköterskeutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3960.
Full textAbstract:
Background: In Sweden and Northern Europe, cardiovascular disease mortality rates are high. The clinical picture in the Western world is dominated by lifestyle diseases in which individual behavior and attitudes have a significant impact on the health effect. In the society cardiovascular disease is seen as an illness factor and contribution to disability. Conditions for a good life are not only good health also factors such as intimate relationships and meaningful work which affect the person's quality of life. Aim: Lifestyle changes and quality of life for patients, regarding cardiovascular disease. Method: A literature review was made. Eight articles, quantitative and qualitative were analyzed. The analysis revealed three themes and four subthemes. Results: Through interventions bodily- and behavioral change occurred, for example weightloss, better cholesterol- and bloodpressure levels and increased physical activity. Respondents also had better quality of life. Great importance was laid on education and information about different lifestyle changes. On the contrary, the nursing staff was careless with the documentation. Conclusion: Lifestyle changes such as smoking cessation, increased physical activity, reducing obesity and improving dietary habits and psychosocial factors such as reduced stress and depression, have a positive impact on the health of cardiovascular disease. Because these changes should not affect patients' quality of life, the nurse's communication and information are important. It's also important to combine good lifestyle changes with good quality of life, as adherence then is better. The nurse has to consider the patients whole life situation.
4
Johansson, Anna-Lena, Ann Ohlsson, and Odin Maja Sulin. "Hjärtrehabilitering : ett viktigt stöd i tillfrisknandet från hjärt-kärlsjukdom." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1048.
Full text
5
Eng, Liselott, and Karin Pettersson. "Arbetsmiljöbuller och dess påverkan på hjärt- kärlsjukdom : - En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51628.
Full text
6
Mäesalu, Eve. "Arbetsterapeuters erfarenheter av behandling av personer med hjärt- och kärlsjukdom." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45100.
Full text
7
Andersson, Rosanna, and Kajsa Örtengren. "Effekter av motiverande samtal vid prevention av hjärt- och kärlsjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25633.
Full textAbstract:
Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet.<br>Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in Sweden. The majority of all CVDs can be prevented with the help of a lifestyle change, but to do so it requires motivation. An evidence-based approach used to promote motivation and lifestyle changes is motivational interviewing (MI). The aim of this literature review was to explore the effects that MI may have in the nurse’s preventive work against CVD. The results showed that MI had a varied but mainly positive effect in improving lifestyles that are associated with CVD. Among the patients who had participated in MI improvements were shown mainly in physical activity, body size and blood pressure. Dietary habits had improved in the short term, but in the long term it varied how long the good habits could be maintained. The health related quality of life had improved, but the patients also experienced an increase in anxiety. The results showed that MI is an effective method in promoting lifestyle changes, however, it is unclear which design of MI should be chosen, in combination with other methods, and what patient group would benefit the most, which implies further research on the subject.
8
Thiberg, Anna, and Hanna Thorsell. "Motiverande samtal i samband med hjärt- och kärlsjukdom : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16835.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett av de störst globala hälsoproblemen och påverkar patientens livsvärld och livskvalitet. Det finns flera åtgärder patienten själv kan vidta för att påverka och förbättra sin livssituation, både för att förebygga och när sjukdom inträffat. Livsstilen spelar en avgörande roll för hälsan, metoder för att motivera till livsstilsförändringar är därför viktiga för sjuksköterskan i omvårdnaden. Motiverande samtal (MI) kan hjälpa patienter förstå vilken effekt livsstilen har och utefter detta göra livsstilsförändringar som förbättrar hälsan. Syfte: Att undersöka effekten av motiverande samtal i omvårdnaden med fokus på livsstilsförändring och livskvalité i samband med hjärt- och kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt tillämpades, tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Resultat: Ur det analyserade datamaterialet framkom följande sex huvudteman: Ökad fysisk aktivitet, viktminskning, minskad rökning, ökad egenvård, upplevd livskvalité samt behandlingstidens betydelse. Dessa teman visade att MI kan vara en effektiv metod för att lyckas genomföra livsstilsförändringar samt öka egenvårds ansvaret och livskvalitén. Konklusion: MI ökar motivationen, självförtroendet, självständigheten och viljestyrkan, vilket är förutsättningar för att förändra livsstilen och uppnå en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll för att anpassa MI samtalen efter varje enskild individ.<br>Background: Cardiovascular disease is one of the biggest global health problems and affects both the patient's perception of life and quality of life. There are several measures the patient can take to influence and improve his or her life situation, both to prevent and when illness has occurred. Lifestyle plays a crucial role in health, methods for motivating lifestyle changes are therefore important for the nursing. Motivational interviewing (MI) can help patients understand the effect on lifestyle and with this make lifestyle changes that improves health. Aim: Examine the effect of motivational interviewing in nursing with a focus on lifestyle change and quality of life associated with cardiovascular disease. Method: A systematic review, including ten randomised controlled trials. Findings: From the analyzed data, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, experience quality of life and the time of treatment. These subjects showed that MI can be an effective way to succeed in lifestyle changes and increase self-care and quality of life. Conclusion: From the analyzed data material, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, perceived quality of life and the importance of treatment time. These themes showed that MI can be an effective method for successfully implementing lifestyle changes and increasing self-care responsibility and quality of life.
9
Fagerström, Teres, and Annelie Tavassoli. "Varför är ohälsosamma beteenden så svåra att förändra? : en litteraturstudie om livsstilsförändringar bland individer med ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom samt diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-1020.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p><br><p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>
10
Lindstedt, Malena, and Kaisa Rehn. "Hjärt- och kärlsjukdom och dess påverkan av sexuell aktivitet : - En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21861.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten. Artiklarna var relevanta gentemot syftet och godkändes utifrån ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Den kvalitativa analysen resulterade i två huvudteman: Emotionell påverkan, fysisk påverkan och fem sub-teman. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat framkom det att merparten av de vårdsökande personerna och deras partner upplevde att hjärt- och kärlsjukdomen orsakade försämringar i den sexuella aktiviteten. Sjukdomen innebar begränsningar både i den fysiska förmågan och emotionellt vilket bidrog till försämrat välbefinnande för båda i parrelationen. Det fanns de som upplevde en fortsatt eller förbättring i den sexuella aktiviteten efter sjukdomens debut. Slutsats: Hos de vårdsökande personerna som levde med en hjärt-och kärlsjukdom samt deras partner förekom stora skillnader i hur sjukdomen påverkat deras sexuella aktivitet. Oro, ångest och rädsla var framträdande faktorer som bidrog till att den sexuella aktiviteten och välbefinnandet förändrats i negativ riktning. I förhållanden där kommunikationen däremot utgjordes av en större öppenhet paren emellan resulterade detta i en fortsatt eller i vissa fall förbättrad sexuell aktivitet. Möjligheten till en tillfredställande sexuell aktivitet fanns trots att det förelåg sjukdom.<br>Background: Cardiovascular disease was common and had become a major health problem. Often the diagnosis lead to a reduced wellbeing for both the person with diagnose and their partner. For many, sexuality was an important part of wellbeing. There was a risk that the wellbeing could be affected since the prevalence of sexual problems was twice as high in this group in relation to the general population. Aim: The aim was to describe how the cardiovascular disease impacted on the sexuality among people and their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Nine articles were found through Medline and Cinahl and one article was found through secondary search. The articles were relevant in relation to the aim and were approved by a quality control protocol. The qualitative analysis resulted in two main themes: Emotional impact, Physical impact and five sub themes. Results: According to the literature review, the results showed that the majority of the persons and their partners felt that cardiovascular disease caused deterioration in the sexual activity. The disease meant limitation in both the physical ability and emotional, which contributed to a reduced wellbeing for both individuals in the relationship. Only a few of the couples experienced a continuation or improvement in the sexual activity after the debute. Conclusion: There were major differences in the way the disease affected the sexual activity in both the persons who lived with cardiovascular disease and their partners. Worry anxiety and fear were prominent factors contributing to the negative change in the sexual activity and wellbeing. When communication however included a greater openness in the relationship between the couples, it resulted in a continued or in some cases an improved sexual activity. Despite the existence of the disease there was a possibility of a satisfying sexual activity.
11
Backlund, Elisabeth, and My Jönsson. "Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete hos vuxna personer med hjärt – kärlsjukdom En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57119.
Full text
12
Sepuka, Nicolina, and Alexander Kellett. "Att leva med depressiva symtom vid hjärt- och kärlsjukdom : En kvalitativ litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42852.
Full text
13
Krylmark, Lisa, and Artur Kalnin. "Faktorer som påverkar identifiering av patienter med akut hjärt- och kärlsjukdom : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3629.
Full textAbstract:
Människor med hjärt- och kärlrelaterade åkommor är den främst förekommande patientgruppen att utredas och behandlas inom akutsjukvården. Behandlingsresultatet för dessa patienter har ett starkt samband med ett skyndsamt och korrekt omhändertagande, blir patienten inte korrekt prioriterad kan det leda till allvarliga vårdskador. Forskning visar att sjuksköterskor brister i att urskilja patienter med akuta hjärt- och kärlhändelser ur de stora patientflödena som akutsjukvården idag har. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar identifiering av patienter med akut hjärt- och kärlsjukdom. Metoden som arbetet grundar sig på är en litteraturöversikt med systematiska artikelsökningar. Datainsamlingen har utförts i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Femton vetenskapliga artiklar har granskats, sammanställts, analyserats och kritiskt utvärderats. Resultatet lyfter ett antal faktorer hos sjuksköterskan och patienten som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera de patienter som drabbats av en akut hjärt- och kärlhändelse. Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och individuella mål samt patientens demografi, symtombild och tidigare medicinska historia är alla faktorer som redovisas i resultatet. Även betydelsen av fortbildning och beslutsstöd för sjuksköterskan framhålls. Slutsatsen som baseras på studiens resultat understryker sjuksköterskans betydelse i det akuta omhändertagandet av de hjärt- och kärlsjuka patienterna. Sjuksköterskans förmåga att identifiera korrekt vårdbehov för enstaka patient leder till ökad vårdkvalitet för vårdtagarna och en minskad risk för vårdskador. Det är viktigt att ytterligare studera dessa faktorer så att adekvat och korrekt vård upprätthålls vid patientomhändertagande i det akuta skedet.<br>People suffering from cardiovascular diseases are the most common patient group that is examined and treated in emergency care. Treatment outcome for these patients has a strong connection with prompt and correct choice of therapy, if the patient is not prioritized correctly it can lead to serious healthcare injuries. Research shows that nurses fail to distinguish patients with acute cardiovascular events from the large patient flows in emergency care units. The aim of the study was to clarify factors that influence the nurse's ability to identify patients with acute cardiovascular disease. The method used in this study is a literature review where article searches and data collection have been carried out using the databases PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles have been reviewed, compiled, analysed and critically evaluated. The result highlights several factors in nurse and patient characteristics that affect the nurse's ability to identify patients suffering from an acute cardiovascular event. The nurse's knowledge, experience and individual goals as well as patient's demographics, symptom picture and previous medical history are all factors that are reported in the result. The importance of continuing education and decision support for the nurse is also emphasized. Conclusion based on the results of the study underlines the importance of the nurse’s role in urgent care of patients suffering from cardiovascular diseases. The ability to identify correct treatment for each individual patient leads to an increased quality of care and reduced risk of healthcare injury (for the patient). Further studies of these factors are needed in order to maintain adequate and correct patient care during the acute phase of cardiovascular events.
14
Durgé, Elin, and Fredrika Nybäck-Ragnarsson. "Modererar fysisk aktivitet och kön samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183388.
Full textAbstract:
Exponering för långvarig stress kan bidra till utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos individer som också har andra riskfaktorer. Långvarig stress kan tänkas inverka på hjärt-kärlhälsa på flera olika sätt, exempelvis skulle stress kunna samvariera med beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer. I denna studie undersöktes samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom med fysisk aktivitet och kön som moderatorer. Beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer var rökning, alkoholkonsumtion, kosthållning, glukosvärde, midjemått, systoliskt blodtryck och intimamedia tjocklek (IMT). Deltagare var 880 personer 43, 53 eller 63 år bosatta i Västerbotten. Data erhölls från studien Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Totalt gjordes sju linjära regressioner. För rökning, kosthållning, glukosvärde, midjemått och IMT hittades inga interaktionseffekter och inte heller en huvudeffekt av utmattningssymtom. För alkoholkonsumtion fanns en interaktion mellan utmattningssymtom och kön, män med mer symtom på utmattning hade också ett mer riskfyllt drickande. En huvudeffekt av utmattningssymtom för systoliskt blodtryck fanns. De med mer utmattningssymtom hade lägre blodtryck. En möjlig förklaring till att samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte var tydliga kan vara brist på spridning i stickprovet. Stickprovet bestod av äldre vuxna, en åldersgrupp som på populationsnivå rapporterar låg stressnivå jämfört med yngre åldersgrupper. Det är också möjligt att sambanden mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte är linjära.<br>Exposure to chronic stress is likely to be a contributing factor in the development of cardiovascular disease among individuals who have other risk factors. A possible link between chronic stress and cardiovascular disease is through other risk factors for cardiovascular disease, meaning that chronic stress may co-vary with both behavioral and biomedical risk factors for cardiovascular disease. The current study investigated associations between symptoms of burnout and behavioral- and biomedical risk factors for cardiovascular disease, with physical activity and sex as moderators. The behavioral- and biomedical risk factors were smoking, alcohol consumption, diet, glucose level, waist circumference, systolic blood pressure, and carotid intima-media thickness (IMT). Participants were 880 individuals in the age of 43, 53 or 63 years, living in Västerbotten, Sweden. Data were obtained from the study Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Seven linear regression analyses were carried out. No interactions or main effects of symptoms of burnout on smoking, diet, glucose levels, waist circumference or IMT were found. Sex moderated the association between symptoms of burnout and alcohol consumption; men who reported more symptoms of burnout scored higher on the measure of alcohol consumption.Symptoms of burnout were negatively associated with systolic blood pressure. A possible explanation for the weak associations is lack of variation in symptom level of burnout in the sample. The sample consisted of older adults, who on a population basis report low level of stress compared to youngeradults. There is also the possibility that potential associations between symptoms of burnout and the risk factors for cardiovascular disease are nonlinear.
15
Jonsson, Tobias. "Intag av mättat fett och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom : en litteraturstudie." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1168.
Full textAbstract:
<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?</p><p><strong><em>Metod</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.</p>
16
Göransson, Emilia, and Grönqvist Eveline Uhre. "Hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt-kärlsjuka individer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-73673.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten. Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom. Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år). Samtida sjukdomar var den bakgrundsvariabel som påverkade skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mest, men även kön, grad av fysisk aktivitet och ålder påverkar skattningen av hälsorelaterad livskvalitet. Tobaksanvändning påverkade inte den hälsorelaterade livskvaliteten. Konklusion: Denna studie visar att omvårdnadsåtgärder bör inriktas hos hjärt- kärlsjuka individer med annan samtida sjukdom. Sjuksköterskan bör även identifiera grad av fysisk aktivitet, ålder och kön för att på så sätt arbeta preventivt mot en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.
17
Dagberg, Persson Anna, and Tanja Neilands. "Hinder och möjligheter till förändring av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom : En litteraturstudie ur patientens perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22336.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.
18
Karlsson, Linnéa, and Ellinor Olsson. "Varför sover jag så dåligt? : - En litteraturöversikt om sömnproblem hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43525.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar står för en tredjedel av alla dödsfall. Sömn är ett av de mest basala behoven en människa har. Det bekräftas att patienter med hjärt- och kärlsjukdomar som lider av ortopné eller bröstsmärtor tenderar att drabbas av sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sömnsvårigheter hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Genom en induktiv ansats har litteraturöversikten skapats. Sökningar i tre databaser har resulterat i åtta artiklar som skapar en innehållsanalys. Koder skapades och utformade ett resultat som svarar på valt syfte. Resultat: Utifrån artiklarna framkom tre huvudkategorier: Sömnfaktorer hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom, Konsekvenser av sömnproblematik och Patienters strategier vid utebliven sömn. Konklusion: De vanligaste sömnstörningsfaktorerna för patientgruppen är att vakna för att gå på toaletten, ha svårigheter att somna och uppvaknanden mitt i natten. Depressiva symtom är associerade med sömnsvårigheter och hjärt- och kärlpatienter. Oro och ångest för hjärt- och kärlsjukdomens tillstånd kunde leda till sömnproblematik. Symtom som smärta och andningsproblem kunde också vara en orsak till sömnsvårigheter.<br>Background: Cardiovascular disease account for a third of all deaths. Sleep is one of the most basic human needs. It is confirmed that patients with cardiovascular disease, who suffer from orthopnea or chest pain, tend to have difficulty sleeping. Aim: The aim of the study was to shed light on sleep difficulties in patients with cardiovascular disease. Method: Through an inductive approach, this literature review has been created. Searches through three databases were performed, which resulted in eight articles that created the content analysis. Codes were established and whose results correspond to the purpose. Results: Based on the articles, three main categories emerged: Sleep factors in patients with cardiovascular disease, Consequences of sleep problems and Patients' strategies in the event of no sleep. Conclusion: The most common sleep disturbance factors are waking up in the middle of the night to go to the toilet, having difficulty falling asleep or just waking up in the middle of the night without a reason. Depressive symptoms are associated with difficulty sleeping in cardiovascular patients. Worry and anxiety about the condition of cardiovascular disease could lead to sleep problems. Symptoms such as pain and breathing problems could also cause difficulty sleeping.
19
Khoshaba, Chamiran. "Växtbaserad kost för att förebygga hjärt-kärlsjukdom: : En kvalitativ studie om äldres uppfattningar och attityder." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31266.
Full text
20
Jacobsson, Marie. "Kan omvårdnadsprocessen användas för att öka petientens fysiska aktivitet och därmed minska risken för hjärt-/kärlsjukdom." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-959.
Full text
21
Sandahl, Petra. "ATT BRYTA GAMLA VANOR OCH FÖRÄNDRA SIN LIVSSTIL : En litteraturstudie om patienter med hjärt- och kärlsjukdom." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6925.
Full textAbstract:
<p><strong><p>Bakgrund:</p></strong>Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande. <strong>Metod: </strong>Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och med inspiration från fenomenologin. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsbedömdes och analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Tre kategorier som beskriver motiverande/underlättande och hindrande faktorer för livsstilsförändringar, patienternas tankar kring livsstil samt hur livsstilsförändringarna påverkar deras liv framträdde vid analysen av studierna. <strong>Slutsatser: </strong>Som vårdare är det viktigt att lyssna till patientens tankar, känslor och övertygelser för att anpassa rådgivningen. Viktiga punkter för patienterna vid livsstilsförändringar var att finna balans i livsstilen, få nödvändig kunskap och känna delaktighet i vården. Kroppen, känslorna och det sociala nätverket kan användas av vårdarna som resurser för livsstilsförändringsarbetet. </p>
22
Beck, Eleonore, and Kristina Söder. "Livsstilsförändring – Livsvärld i förändring : Konsten att ro i rätt riktning för patienter med hjärt- och kärlsjukdom." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-731.
Full text
23
Odnell, Emelie. "Lipoprint® System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20833.
Full textAbstract:
Lipider är en viktig energikälla och olösliga i vatten. De transporteras med hjälp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel på lipoproteiner är low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende på storlek. Det har visat sig att en stor andel små LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Trots normal total-LDL koncentration kan stor andel små LDL-partiklar finnas i blodet. Med hjälp av ett nytt analysinstrument, Lipoprint® System, kan koncentrationen på total-LDL och HDL samt deras subklasser bestämmas. Utifrån fyra olika studier, med jämförelse mellan prover från diabetiker och icke-diabetiker, fastande och icke-fastande, frysta och icke-frysta prover samt prover innehållande EDTA respektive litiumheparin, har instrumentets användningsområde och kapacitet utvärderats. Instrumentet använder sig av vertikal elektrofores för att storleksseparera lipoproteinerna. Speciella resultatgrafer redovisar koncentrationen på subklasserna för LDL respektive HDL. Resultaten på proverna från diabetiker och icke-diabetiker skiljde sig åt för LDL-analys. Diabetikerna hade högre koncentration på de små LDL-partiklarna jämfört med icke-diabetiker. Precisionen var god för instrumentet då kontrollerna uppvisade nästan identiska resultat. För optimalt resultat ska EDTA-plasma användas. Instrumentet Lipoprint® System skulle kunna användas som ett komplement till övriga analysmetoder inom sjukvården för att kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom.
24
Berglin, Ulrika. "Att hantera den förändrade vardagen - hälsan som ett ensamprojekt : Studie av kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175498.
Full textAbstract:
Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction.
25
Andersson, Malin, and Christin Rubin. "Patienters erfarenheter och behov av informationsgivning gällande sexualliv vid hjärt- och kärlsjukdom : en litteraturstudie ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11702.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och många av de drabbade får även problem med sexuallivet. En persons sexualliv är kopplat till upplevelser av hälsa och en av sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv undersöka aspekter av informationsgivning gällande sexuallivet hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Resultatet sammanställdes med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Patienters behov och erfarenheter samt önskemål gällande information beträffande sexualliv varierar. En del patienter upplever att erhållen information rörande sexualliv är tillräcklig medan andra upplever att informationen är både otillräcklig och inadekvat. Patienterna önskade en kombination av både skriftlig och muntlig information. Det framkom också att patienter kan uppleva skam och blygsel i samband med att information beträffande sexualliv ges. Slutsats: Information gällande sexualliv till patienter med hjärt- och kärlsjukdomar bör utformas individuellt utifrån den enskilda patientens behov.<br>Background: Cardiovascular disease is the most common endemic disease in Sweden and many patients may experience problems with their sex life. A person's sex life is linked to perceptions of health, and one of the nurse's roles is to promote health and relieve suffering. The aim of this study is to examine, from a patient’s perspective, aspects of disclosed information regarding the sex life of patients with cardiovascular disease. Method: A literature review of ten articles which includes both qualitative and quantitative approach is studied and the results are compiled using the manifest content analysis. Results: The needs and experiences of patients as well as their preferred choice of information concerning sex vary. Some patients feel that the available information about sex life is sufficient, while others feel that the information is both insufficient and inadequate. Patients prefer a combination of both written and verbal information. The study also revealed that patients may experience embarrassment and shame when asked about their sex life. Conclusion: Information about the sexual life of patients with cardiovascular disease should be designed according to the individual needs of the patient.
26
Frank, Linda, and Beatrice Hägg. "Att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41764.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar.<br><p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>
27
Norlén, Markus, and Stefan Persson. "Sjuksköterskans primärpreventiva metoder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för hjärt- och kärlsjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19367.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de valda vetenskapliga artiklarna. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna hade denna litteraturstudie en beskrivande design där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid sökningen för att finna de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskor använde olika metoder för att uppmuntra till livsstilsförändring hos hjärt- och kärlsjuka patienter. Dessa metoder innebar att sjuksköterskan antingen fungerar som en informationsgivare eller samarbetspartner gentemot patienten. Effekten av metoderna varierade och enligt vissa studier gav de ej gav någon effekt. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultatet går det ej med säkerhet att säga vilka metoder som är mest effektiva. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan i sitt kliniska arbete ta hänsyn till båda förhållningssätt i mötet med patienterna och anpassa metoden utifrån ett individuellt perspektiv.<br>Background: Coronary heart disease is a growing health issue from a global perspective. Research has estimated that coronary heart disease will stand for the majority of deaths by the year 2030. Risk factors include a high BMI, smoking and low level physical activity. Research has also shown that lifestyle change can decrease the risk factors and is cost-effective for the society. Aim: The aim with the litterature study was to describe which primary prevention methods nurses use to encourage lifestyle change for patients at risk of developing coronary heart disease, and to describe how these methods affect the risk factors. The purpose was also to describe the sample groups in the chosen articles. Method: To answer the study questions, the literature study had a descriptive design where twelve scientific articles were analysed and categorized. The databases PubMed and CINAHL were used to find the scientific articles. Results: Nurses use an array of different methods to encourage life style change in patients with coronary heart disease. These methods include the nurse either acting as a information giver or a collaboration partner towards the patient. The effect of these methods varied and some of the studies didn’t show any effect whatsoever. Conclusion: On the basis of the literature study, the methods nurses use and their effectiveness are inconclusive. In conclusion, the nurse can consider all of the methods in the work place, and decide which method is adequate based on the individual variations of the patients.
28
Kaitasuo, Heidi, and Johanna Martínez. "”Vad är det som har hänt med mitt hjärta?” Patientens behov av information i samband med hjärt-kärlsjukdom." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19178.
Full textAbstract:
Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande. Det är av stor vikt att anpassa informationen utifrån varje enskild individ. Bristfällig information kan leda till en otrygghet hos patienten som kan skapa stor ångest som i sin tur leder till ett vårdlidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens behov av information i samband med hjärt-kärlsjukdom. Kvalitativa artiklar har analyserats för att få fram patientens upplevelser och behov gällande information. Analysen som använts är baserad på Evans (2003) analysmetod. Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman och nio subteman. Dessa teman beskriver: behov av information utifrån patientens förutsättningar, patientens behov av tydlig information, informations – och undervisningsbehov samt behov av information avseende livsstilsförändringar. Det framkommer tydligt att patienterna önskade individanpassad information och att den skulle ges både skriftligt och muntligt. Tidpunkten samt mängden information önskades enligt patienterna förmedlas i mindre delar och över tid. Att drabbas av hjärt-kärlsjukdom förändrar patientens livsvärld och kan skapa en krisreaktion. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de olika förutsättningar som patienterna har, när det gäller att uppfatta informationen korrekt och därmed individanpassar informationen utifrån patientens olika behov.<br><p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
29
Kertesz, Madeleine, and Gabriela Noghi. "VAR RÄDD OM DITT HJÄRTA, SLUTA RÖKA! - EN LITTERATURSTUDIE OM FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖR RÖKPREVENTION RELATERAD TILL HJÄRT- KÄRLSJUKDOM." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26848.
Full textAbstract:
Rökning är den vanligaste yttre orsaken till hjärt- kärlsjukdom och förtidig död. Trots att befolkningen är medveten om konsekvenserna av rökning fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem för samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta mer preventivt. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska vilka åtgärder sjuksköterskan kunde tillhandahålla för att stödja patienter med hjärt- kärlsjukdom i rökavvänjningsprocessen. Metoden var en litteraturstudie, som grundar sig på Goodmans sju steg. Resultatet bygger på tio både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultaten visar vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillhandahålla i rökavvänjningsprocessen. Dessa åtgärder är sjuksköterskans stöd, samtal, information, uppföljning och kartläggning av risker för återfall. Även om nikotinersättningsmedel och antidepressivt läkemedel används har sjuksköterskan en aktiv roll i processen. Några av dessa metoder kan kombineras beroende på individuella behov och detta ger god effekt för rökfrihet. Den lämpligaste miljön för att börja med rökavvänjning är sjukhuset.<br>Smoking is the most common external cause of cardio- vascular disease and early death. Though the population is aware of the consequences of smoking many people continue to smoke. This has become a big problem for the communities so medical care has begun to work more preventively. The purpose of this literature study was to investigate which measure the nurse can supply to support the patients with cardio- vascular diseases on smokingcessation process. The method was a literature study, based on Goodmans seven steps. The results are based on ten both qualitative and quantitative scientific articles. The results showed which measure the nurse can support on the anti smoke process. These measures are the nurse’s support; conversation, information, follow-up and mapping of risk for relapse. Even if nicotine replacements and antidepressive medicine are used the nurse have active role i the process. Some of the methods could be combined depending on individual needs and they had a good effect. The best place to start an anti smoke cure is in the hospital.
30
Arkå, Nilsson Joakim, and Henric Hallberg. "Diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdomar och kost i en läromedelskontext : En litteraturstudie om livsstilssjukdomar och kostråd i fyra läromedel för gymnasiet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39675.
Full textAbstract:
Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet. Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”. Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet. Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%. Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning. Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.
31
SALEH, MASRA. "Effekt av ACE-hämmare på incidens av hjärt-kärlsjukdom och mortalitet hos diabetiker typ 2 samt av diabetes hos hypertonipatienter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25688.
Full textAbstract:
Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that manifests as an increased level of glucose in the blood. According to the World Health Organization (WHO), 347 million people have diabetes worldwide. In year 2004, 3.4 million people died from the consequences of high blood glucose. In the Swedish population the prevalence of diabetes is estimated to 3-4 %, out of which 85-90% are Type 2. Among senior citizens a prevalence of diabetes is seen in Sweden up to 14 - 15%. Diabetes is increasing globally, particularly in developing countries, which is probably a consequence of the increased prevalence of overweight and obesity combined with low physical activity. Angiotensin converting enzyme (ACE) inhibitors are the first-line therapy in the treatment of high blood pressure among diabetics and patients suffering from congestive heart failure. The action of these inhibitors results in a decreased formation of angiotensin 2, an endogenous hormone peptide that raises the blood pressure by contracting the blood vessels. ACE inhibitors are also beneficial in the treatment of patients with renal insufficiency.Objective: The aim of this project was, with the help of published clinical trials and meta-analysis, to examine the effect of ACE inhibitors on cardiovascular diseases and mortality in type 2 diabetic and diabetic in hypertensive patients.Results: Appraisals of clinical trials within the frame of this project revealed thatACE inhibitor in patients with diabetes reduces:- Myocardial infarction (NNT = 37 during 4.5 years),- Development of stroke (NNT = 32 during 2.8 years),- Cardiovascular events (NNT = 29 during 4.5 years),- Total mortality (NNT = 20 during 2.8 years).- Left ventricular dysfunction (NNT = 6 during 3.4 years)- Complications that usually occur in association with diabetes such as nephropathy (NNT = 83 during 5 years).Conclusion: ACE inhibitors are considered well-established and safe drugs. Despite that, only 38% of the patients with diabetic in Sweden are prescribed ACE inhibitors or angiotensin II antagonists. Due to the high efficacy of ACE-inhibitors among patients with diabetes (i.e. treating 15 high-risk diabetic patients with ACE-inhibitors for a median of 4.5 years prevents one incidence of myocardial infarction, stroke, or cardiovascular mortality) measures ought to be taken in favour of a more widespread use of ACE-inhibitors among patients with diabetes. This will result not only in medical benefits, but also in reducing cost of caring for the elderly diabetics in the community. For most diabetic patients it is very cost effective to prescribe an ACE-inhibitor therapy.
32
Englund, Jesper, and Fredrik Mohlin. "Ischemimonitorering inom intensivvården : En enkätstudie utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21473.
Full textAbstract:
Hjärt-/kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter inom intensivvården antingen har eller löper en ökad risk för att utveckla hjärtsjukdomar. Ischemimonitorering innebär att genom övervakning med kontinuerligt elektrokardiogram (EKG) monitorera eventuell ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Intensivvårdspatienten är inte sällan oförmögen att kommunicera besvär och symtom såsom bröstsmärta. Detta i kombination med sitt kritiska tillstånd kan exponera patienten för skada såsom syrebrist i hjärtmuskeln och i förlängningen ge ökat lidande. Intensivvårdssjuksköterskan har ett etiskt och yrkesmässigt ansvar gentemot patienten att kunna uppfatta vad hen kommunicerar via den övervakningsutrustning som används. Syftet med studien var att utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv, belysa rutiner och erfarenheter av ischemimonitorering inom intensivvården. För att nå ut till så många deltagare som möjligt valdes en kvantitativ metod med webbenkät som skickades ut till kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor. Ungefär fyra hundra intensivvårdssjuksköterskor fick enkäten till sin e-post och femtionio (n=59) valde att svara. Resultatet visade att det fanns brister i de lokala rutinerna men också brister i följsamheten till dem. Deltagarna upplevde att för få patienter ischemimonitorerades inom intensivvården och att hindren främst var bristande kunskap om korrekt användning och bristande intresse för ischemimonitorering hos behandlande läkare. Ischemimonitorering kan skydda intensivvårdspatienten från lidande, både på kort och lång sikt. Konkreta och välskrivna rutiner och riktlinjer som får genomslag i personalgruppen kan säkra kvaliteten på vårdverksamheten. Intensivvårdssjuksköterskan bör erbjudas utbildning och repetitionsutbildning inom ischemimonitorering för att minska den upplevda kunskapsluckan.
33
Johansson, Klas. "Fördelar med en växtbaserad kost som behandling vid kroniska sjukdomar : en kvalitativ studie om patienters upplevelser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122948.
Full textAbstract:
Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet. Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan. Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost.<br>Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis. Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.
34
Ljung, Sofia. ""Jag är inte ensam" : Patienternas upplevelse av livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46700.
Full textAbstract:
Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt metoden systematisk textkondensering. Resultat Den livsstilsfokuserade gruppbehandlingen upplevdes vara av betydelse på flera sätt. Bland annat framkom att patienterna upplevde sig vara i stort behov av stöd, både från personal och andra patienter, och att det var något som de även upplevde tillgodosågs. Vidare kunde ses att insikten kring det egna ansvaret för hälsan växte under behandlingens gång men att det dessvärre även kunde medföra vissa känslor av skam och ambivalens inför behandlingen. Att behandlas i grupp upplevdes positivt eftersom det gav patienterna möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan samt medförde en stark gemenskap. Slutsats Det är tydligt att livsstilsfokuserad gruppbehandling fyller flera viktiga funktioner utöver de parametrar som är fysiologiskt mätbara. Denna patientgrupp är i behov av stöd ifrån flera håll och både personal och övriga patienter är viktiga aktörer för att patienten ska uppleva behandlingen som tillfredsställande, vilket kan ses ge stöd för gruppbehandling som behandlingsform. Vidare kan denna typ av behandling stärka patienternas insikter kring det egna ansvar för hälsan vilket kan vara en viktig faktor att ha åtanke som behandlare.<br>Background Cardiovascular disease and type 2 diabetes is nowadays two of the most common welfare diseases although 80% of the morbidity of these diseases could be prevented through lifestyle changes. Changing lifestyle has proven to be difficult and support from professionals as well as from relatives have showed to be crucial in order to succeed. The physiological effects of lifestyle-focused treatment are relatively well studied but how patients actually experiencing such treatment is still rather unclear. Objective The aim of this study was to explore how patients experience lifestyle focused group-treatment as a primary and secondary prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. Methods 19 qualitative interviews were conducted with patients at a day center in northern Sweden. A semi-structured interview guide was used but the main focus was on the patients' own stories about their experiences. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed according to systematic text condensation. Results The lifestyle focused group-treatment was perceived as important in several ways. Among other things it appeared that patients felt that they were in great need of support, both from professionals and from other patients, and that it was a need that was met. It could also be observed that the understanding of the patients own responsibilities for their health grew over the course of treatment but that it unfortunately also could create a sense of shame and ambivalence towards treatment. The fact of being treated in groups was experienced as positive because it gave the patients the opportunity to exchange experiences and gave a sense of fellowship. Conclusions It's clear that lifestyle focused group-treatment serves several important functions for the patients in addition to the parameters that are physiologically measurable. These patients are in need of several different types of support, and both staff and patients are important to make the experience of the treatment satisfying, a conclusion which support the idea of group-treatment. Furthermore, this kind of treatment can strengthen the patients' insight about the own responsibility for the health which can be a important factor that have a mind as a therapist.
35
Berisha, Eminé, and Evelina Wallin. "Patientens erfarenhet av egenvård vid hjärt-kärlsjukdomar - en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35300.
Full textAbstract:
Bakgrund: Under år 2016 dog 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Hjärt-och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Empowerment handlar om att överföra makt, möjliggöra samt skänka förmåga till patienten. Empowerment beskrivs som ett positivt begrepp där patientens styrka och rättigheter betonas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.Metod: En litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet baserar på tre huvudteman och sju subteman. Dessa huvudteman är: medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och förändrade levnadsvanor och livsinsikt. De sju subteman är: tilltro till egen förmåga, bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård, familjestöd och äktenskap påverkan, sjuksköterskans kunskapsstöd, vikten av socialt sammanhang, fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egenförmåga och självinsikt och förväntningarna på utökad livskvaliteSlutsats: Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil.<br>Background: Cardiovascular disease was the most common cause of death in Sweden in 2018 among both men and women. Informing about risks is part of the nurse's role and aims to improve the quality of life, prolong life and prevent complications. Empowerment is about transferring power, enabling and giving the ability to the patient. Empowerment is described as a positive concept where the patient's strength and rights are emphasized.Aim: The purpose of this literature review is to describe the conditions that patients with cardiovascular disease need for their own opportunities for self-care.Method: A literature review based on 16 scientific articles.Result: The result is based on three main themes and seven sub-themes. The central themes are: awareness of one's own ability, the importance of the support of the environment and changed lifestyles and insight into life. The seven sub-themes are: confidence in one's own ability, contributing personal qualities for optimal self-care, family support and marriage influence, the nurse's knowledge support, the importance of social context, physical activity despite fear and insufficient self-efficacy and self-awareness and expectations of increased quality of life.Conclusion: This literature review shows that the patient's conditions for their own opportunities for self-care with cardiovascular disease are affected by both personal and external factors. As a nurse, it is important to be aware of the patient's own ability, the importance of the environment's support and to gain changed lifestyles and insight into life. Support from health care professionals and relatives is important to succeed in changing lifestyles.
36
Laurentz, Back Karolina, and Liv Solomon. "Ett gott skratt förlänger livet? Huruvida Resiliens och andra psykologiska faktorer kan förutse hur man skattar sin hälsa." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73362.
Full text