Academic literature on the topic 'Hjärttransplantation'

Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex. fatique, depression och reducerat socialt nätverk relaterade till hjärttransplantationen. I resultatet framkom det även att tiden hade en stor betydelse för patienterna gällande att dessa symtom upptäcktes. Desto snabbare symtomen upptäcktes av vårdpersonalen ju lättare blev de att behandla, vilket ökade patienternas livskvalitet. Resultatet visade att vårdpersonalen har stor betydelse för hjärttransplanterade patienter för att främja deras livskvalitet. Sjuksköterskan bör ge en individuellt anpassad vård och omvårdnad för att stärka hjärttransplanterade patienters livskvalitet.

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hjärttransplanterade patienters upplevelse av att leva med en annan persons hjärta. Detta skall göras genom en analys av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2012) ”att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning” då motivet är att belysa patienters upplevelser. Resultatet är uppdelat i huvudtema, teman och underteman ”Existentiella frågor” rör patientens existens, ”Att känna livskraft” handlar om patientens positiva känslor och ”Att genomgå prövning” berör patientens negativa tankar. Hela resultatet genomsyras med en stor ambivalens. Patienterna känner glädje över att vara vid liv, men skuld över att någon avlidit för att de ska få ett nytt hjärta. För att bli av med skuldkänslorna försöker patienterna ge tillbaka vad som givits dem eller så försöker de låta bli att tänka på donatorn. I diskussionen tas patienternas upplevelser upp, bundna till annan litteratur, samt författarnas tankar. Sammanfattningsvis behöver fler studier påvisa hur patienterna efter en hjärttransplantation ska få hjälp. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd och råd för patienterna samt visa sig närvarande och mottagliga för tankar och känslor.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död. Genom systematisk litteraturgranskning har nio vetenskapliga artiklar valts ut som kritiskt granskats enligt Carlsson och Eiman (2003) och sedan analyserats och bearbetats. I resultatet redovisas fyra teman som har identifierats: skuldkänslor gentemot donatorn och dennes familj, tacksamhet för en andra chans, coping för att hantera känslor och återgå till det dagliga livet, attityder mot det nya hjärtat och donatorn. Studien visar att det finns psykologiska aspekter såsom förnekelse och fantasier som sjuksköterskan bör ha i åtanke.
Without a heart life cannot continue. Sometimes undergoing heart transplantation is the only way to survive. Can a heart transplantation be done without psychological influence and how does the receiver find the way back to life as it was before the heart disease. The aim of this literature study was to illuminate heart transplantated individual’s psychological experiences after heart transplantation. The research questions were: How does the receiver who went through heart transplantation describe the experience of having another person’s heart? How does the receiver describe ones strategy to find the way back to the life he/she had before the heart transplantation? How does the receiver describe the experience that they live because of somebody else’s death? Through systematic literature review nine scholarly articles have been chosen and critically examined according to Carlsson and Eiman (2003) then analysed and processed. Four themes were identified and are presented under findings: feelings of guilt towards the donor and his/her family, gratitude for a second chance, coping to handle feelings and returning to daily life, attitudes towards the new heart and the donor. This study shows various psychological aspects such as denial and fantasies, which nurses should consider.

Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjärtan i Sverige. Det är en livräddande behandling som har som mål att patienten ska kunna återgå till ett normalt liv. De fysiska förutsättningarna förändras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskänsligheten ökar. Syfte: Vårt syfte är att beskriva en hjärttransplantations påverkan på livskvalité - ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanställdes till fyra kategorier. Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begränsningar i livet, strategier för att möta förändringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité påverkas efter en hjärttransplantation. Slutsats: Livskvalité är något ytterst individuellt och påverkas hos hjärttransplanterade personer av både yttre och inre omständigheter. I mötet med en hjärttransplanterad person måste sjuksköterskan vara öppen för att prata om den personliga innebörden av att ha fått ett nytt hjärta och på vilket sätt det påverkar just den personen.

SAMMANFATTNING Sedan 1967 har över 130 000 patienter genomgått en hjärttransplantation, en behandling som idag medför att patienter med terminal hjärtsvikt återfår sin livskvalitet samt får sitt liv förlängt. Idag lever patienter längre efter en hjärttransplantation. Vägen tillbaka till ett normalt liv för dessa patienter är full av både kroppsliga och mentala utmaningar. För att kunna bemöta och ge stöd till dessa patienter på bästa möjliga sätt är det viktigt att förstå hur patienterna upplever livet efter en hjärttransplantation. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta patienter inkluderades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer på ett sjukhus i södra Sverige under perioden december 2017 till januari 2018. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det samlade materialet. Studiens resultat sammanfattades under två teman; att patienterna varken var friska eller sjuka och förändrat synsätt på överlevnad och hanteringsstrategier. Det sviktande hjärtat ersattes av ett nytt och friskt hjärta. Med det friska hjärtat fick patienterna livet tillbaka och upplevde en förbättrad hälsa och livskvalitet, dock hade de samtidigt lidit av komplikationer som behandlingen medfört. Patienterna befanns sig i ett hälsostillstånd där hen var varken frisk eller sjuk. Trots detta var patienternas upplevelser av vardagen fulla av möjligheter trots hinder och begränsningar. Studien visade vidare att patienterna behövde varierande stödinsatser. Med inre-och yttre motivation samt stöd av omgivningen kunde dessa patienter hitta nya vägar och strategier att hantera vardagen och leva ett tillfredsställande liv trots omständigheterna. Genom att förändra sitt synsätt på tillvaron och att bygga upp den inre styrkan och viljan kunde hinder vändas till möjligheter. Studiens slutsats visar att livet efter en hjärttransplantation är fullt av utmaningar, patienterna upplevde både hälsa och ohälsa. Vårdpersonal bör vara medveten om att dessa patienter behöver stöd, både socialt och professionellt, för att klara av de fysiska och psykosociala utmaningarna i det dagliga livet efter hjärttransplantationen. Därför bör vårdpersonal upptäcka eventuella problem i god tid och genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa.

Sveriges första hjärttransplantation ägde rum 1984 och idag görs ungefär 50 stycken varje år. Dessa patienter genomgår en lång process med blandade känslor och upplevelser. Från att vara svårt hjärtsjuk, till att stå på väntelista för transplantation, för att till slut nå målet att få sitt nya hjärta. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. För att undersöka detta granskas och analyseras både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom ämnet för att få en sammanfattande bild av patienters upplevelser. Resultatet delas upp i två huvudteman, känslomässiga förändringar samt upplevelsen av det dagliga livet. I diskussionen tar författarna upp dessa upplevelser för diskussion som styrks med annan litteratur och nya artiklar. Slutsatsen handlar om att patienter upplever en rad känslomässiga och vardagliga förändringar, och för att möta detta behövs en förståelse för att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad

Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram artiklar. Totalt resulterade sökningen i tio artiklar som svarade på studiens syfte. Av dessa var sex kvalitativa, två kvantitativa och två mixed-methods. Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: rädsla och oro, glädje och tacksamhet, skuld och sorg samt ilska, frustration och fientlighet. Den mest genomgående känslan var sorg, de hjärttransplanterade sorg kände sorg över att förlora sitt eget hjärta samt över att någon behövt dö för att de skulle kunna överleva. Slutsats Att genomgå en hjärttransplantation kan för patienten vara påfrestande både psykiskt och fysiskt, detta resulterar i en mängd blandade känslor.

Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Resultat: I resultatet framkom fyra subkategorier: Känslor om det transplanterade hjärtat och donatorn, det psykiska lidandet, andligt och socialt stöd och framtidstro. Därefter bildades huvudkategorin: Livet som den hjärttransplanterade. Diskussion: Livet efter en hjärttransplantation är en komplicerad situation. Det kan vara en svårighet att anpassa sig till det donerade hjärtat. Det är därför viktigt med en god vårdrelation för att stötta och inge positiva aspekter till upplevd hälsa, detta har diskuterats utifrån Antonovskys teori KASAM. Slutsats: En god kontakt inbjuder till frågor om problem och funderingar kring sin hälsa vilket leder till trygghet och ökad kunskap.
Background: A person who are subject to heart transplantation is very ill and there is no other treatment available. When the heart transplantation is made lifestyle changes and life-long and continuous treatment of immunosuppressive drugs requires. A transplant is an obscure event that brings diverse emotions. Aim: To describe adults’ experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted. Results: In the result four subcategories appared: Emotion on the transplanted heart and the donor, the psychological suffering, spiritual and social support and belief in the future. Subsequently formed the main category: Life as the heart transplant. Discussion: Life after a heart transplant is a complex situation. It can be a difficulty to adapt to the donated heart. It is therefore important, but good health care relationship to support and inspire positive aspects of perceived health, this has been discussed on the basis of Antonovsky theory of Sense of Coherence. Conclusion: A good contact to invite questions about their health problems leading to security and increased knowledge.

Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.

Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.

Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.

Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.

Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet.
Program: Sjuksköterskeutbildning