Relevant bibliographies by topics / Hjärttransplantation / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hjärttransplantation.

Dissertations / Theses on the topic 'Hjärttransplantation'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 39 dissertations / theses for your research on the topic 'Hjärttransplantation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Gustafsson, David, and Rasmus Mårtensson. "Patienters livskvalitet efter hjärttransplantation." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11246.

Full text
Abstract:

Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex. fatique, depression och reducerat socialt nätverk relaterade till hjärttransplantationen. I resultatet framkom det även att tiden hade en stor betydelse för patienterna gällande att dessa symtom upptäcktes. Desto snabbare symtomen upptäcktes av vårdpersonalen ju lättare blev de att behandla, vilket ökade patienternas livskvalitet. Resultatet visade att vårdpersonalen har stor betydelse för hjärttransplanterade patienter för att främja deras livskvalitet. Sjuksköterskan bör ge en individuellt anpassad vård och omvårdnad för att stärka hjärttransplanterade patienters livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tiljander, Anita, and Jonas Rosin. "Livet efter hjärttransplantation : Patienters upplevelse." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16996.

Full text
Abstract:
När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hjärttransplanterade patienters upplevelse av att leva med en annan persons hjärta. Detta skall göras genom en analys av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2012) ”att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning” då motivet är att belysa patienters upplevelser. Resultatet är uppdelat i huvudtema, teman och underteman ”Existentiella frågor” rör patientens existens, ”Att känna livskraft” handlar om patientens positiva känslor och ”Att genomgå prövning” berör patientens negativa tankar. Hela resultatet genomsyras med en stor ambivalens. Patienterna känner glädje över att vara vid liv, men skuld över att någon avlidit för att de ska få ett nytt hjärta. För att bli av med skuldkänslorna försöker patienterna ge tillbaka vad som givits dem eller så försöker de låta bli att tänka på donatorn. I diskussionen tas patienternas upplevelser upp, bundna till annan litteratur, samt författarnas tankar. Sammanfattningsvis behöver fler studier påvisa hur patienterna efter en hjärttransplantation ska få hjälp. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd och råd för patienterna samt visa sig närvarande och mottagliga för tankar och känslor.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Duda, Therese, and Lindgren Jenny Olsson. "Hjärttransplantation - Chansen till ett nytt liv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26995.

Full text
Abstract:
Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död. Genom systematisk litteraturgranskning har nio vetenskapliga artiklar valts ut som kritiskt granskats enligt Carlsson och Eiman (2003) och sedan analyserats och bearbetats. I resultatet redovisas fyra teman som har identifierats: skuldkänslor gentemot donatorn och dennes familj, tacksamhet för en andra chans, coping för att hantera känslor och återgå till det dagliga livet, attityder mot det nya hjärtat och donatorn. Studien visar att det finns psykologiska aspekter såsom förnekelse och fantasier som sjuksköterskan bör ha i åtanke.
Without a heart life cannot continue. Sometimes undergoing heart transplantation is the only way to survive. Can a heart transplantation be done without psychological influence and how does the receiver find the way back to life as it was before the heart disease. The aim of this literature study was to illuminate heart transplantated individual’s psychological experiences after heart transplantation. The research questions were: How does the receiver who went through heart transplantation describe the experience of having another person’s heart? How does the receiver describe ones strategy to find the way back to the life he/she had before the heart transplantation? How does the receiver describe the experience that they live because of somebody else’s death? Through systematic literature review nine scholarly articles have been chosen and critically examined according to Carlsson and Eiman (2003) then analysed and processed. Four themes were identified and are presented under findings: feelings of guilt towards the donor and his/her family, gratitude for a second chance, coping to handle feelings and returning to daily life, attitudes towards the new heart and the donor. This study shows various psychological aspects such as denial and fantasies, which nurses should consider.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Essén, Cecilia, Frida Lagerkvist, and Jessica Siljebring. "Livskvalité efter en hjärttransplantation : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39057.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjärtan i Sverige. Det är en livräddande behandling som har som mål att patienten ska kunna återgå till ett normalt liv. De fysiska förutsättningarna förändras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskänsligheten ökar. Syfte: Vårt syfte är att beskriva en hjärttransplantations påverkan på livskvalité - ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanställdes till fyra kategorier. Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begränsningar i livet, strategier för att möta förändringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité påverkas efter en hjärttransplantation. Slutsats: Livskvalité är något ytterst individuellt och påverkas hos hjärttransplanterade personer av både yttre och inre omständigheter. I mötet med en hjärttransplanterad person måste sjuksköterskan vara öppen för att prata om den personliga innebörden av att ha fått ett nytt hjärta och på vilket sätt det påverkar just den personen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Meechoke, Aticha. "Hjärttransplantation - en utmaning i livet : en intervjustudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3041.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING Sedan 1967 har över 130 000 patienter genomgått en hjärttransplantation, en behandling som idag medför att patienter med terminal hjärtsvikt återfår sin livskvalitet samt får sitt liv förlängt. Idag lever patienter längre efter en hjärttransplantation. Vägen tillbaka till ett normalt liv för dessa patienter är full av både kroppsliga och mentala utmaningar. För att kunna bemöta och ge stöd till dessa patienter på bästa möjliga sätt är det viktigt att förstå hur patienterna upplever livet efter en hjärttransplantation. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta patienter inkluderades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer på ett sjukhus i södra Sverige under perioden december 2017 till januari 2018. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det samlade materialet. Studiens resultat sammanfattades under två teman; att patienterna varken var friska eller sjuka och förändrat synsätt på överlevnad och hanteringsstrategier. Det sviktande hjärtat ersattes av ett nytt och friskt hjärta. Med det friska hjärtat fick patienterna livet tillbaka och upplevde en förbättrad hälsa och livskvalitet, dock hade de samtidigt lidit av komplikationer som behandlingen medfört. Patienterna befanns sig i ett hälsostillstånd där hen var varken frisk eller sjuk. Trots detta var patienternas upplevelser av vardagen fulla av möjligheter trots hinder och begränsningar. Studien visade vidare att patienterna behövde varierande stödinsatser. Med inre-och yttre motivation samt stöd av omgivningen kunde dessa patienter hitta nya vägar och strategier att hantera vardagen och leva ett tillfredsställande liv trots omständigheterna. Genom att förändra sitt synsätt på tillvaron och att bygga upp den inre styrkan och viljan kunde hinder vändas till möjligheter. Studiens slutsats visar att livet efter en hjärttransplantation är fullt av utmaningar, patienterna upplevde både hälsa och ohälsa. Vårdpersonal bör vara medveten om att dessa patienter behöver stöd, både socialt och professionellt, för att klara av de fysiska och psykosociala utmaningarna i det dagliga livet efter hjärttransplantationen. Därför bör vårdpersonal upptäcka eventuella problem i god tid och genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Brodin, Maria, and Pernilla Jakobsson. "Det nya livet : Patienters upplevelser efter en hjärttransplantation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8403.

Full text
Abstract:
Sveriges första hjärttransplantation ägde rum 1984 och idag görs ungefär 50 stycken varje år. Dessa patienter genomgår en lång process med blandade känslor och upplevelser. Från att vara svårt hjärtsjuk, till att stå på väntelista för transplantation, för att till slut nå målet att få sitt nya hjärta. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. För att undersöka detta granskas och analyseras både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom ämnet för att få en sammanfattande bild av patienters upplevelser. Resultatet delas upp i två huvudteman, känslomässiga förändringar samt upplevelsen av det dagliga livet. I diskussionen tar författarna upp dessa upplevelser för diskussion som styrks med annan litteratur och nya artiklar. Slutsatsen handlar om att patienter upplever en rad känslomässiga och vardagliga förändringar, och för att möta detta behövs en förståelse för att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Malin, and Hanna Skog. "Känslor hos patienten efter en hjärttransplantation - En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34863.

Full text
Abstract:
Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram artiklar. Totalt resulterade sökningen i tio artiklar som svarade på studiens syfte. Av dessa var sex kvalitativa, två kvantitativa och två mixed-methods. Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: rädsla och oro, glädje och tacksamhet, skuld och sorg samt ilska, frustration och fientlighet. Den mest genomgående känslan var sorg, de hjärttransplanterade sorg kände sorg över att förlora sitt eget hjärta samt över att någon behövt dö för att de skulle kunna överleva. Slutsats Att genomgå en hjärttransplantation kan för patienten vara påfrestande både psykiskt och fysiskt, detta resulterar i en mängd blandade känslor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Göransson, Lena, and Mari Sigesgård. "Att klara mållinjen : Vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8540.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Resultat: I resultatet framkom fyra subkategorier: Känslor om det transplanterade hjärtat och donatorn, det psykiska lidandet, andligt och socialt stöd och framtidstro. Därefter bildades huvudkategorin: Livet som den hjärttransplanterade. Diskussion: Livet efter en hjärttransplantation är en komplicerad situation. Det kan vara en svårighet att anpassa sig till det donerade hjärtat. Det är därför viktigt med en god vårdrelation för att stötta och inge positiva aspekter till upplevd hälsa, detta har diskuterats utifrån Antonovskys teori KASAM. Slutsats: En god kontakt inbjuder till frågor om problem och funderingar kring sin hälsa vilket leder till trygghet och ökad kunskap.
Background: A person who are subject to heart transplantation is very ill and there is no other treatment available. When the heart transplantation is made lifestyle changes and life-long and continuous treatment of immunosuppressive drugs requires. A transplant is an obscure event that brings diverse emotions. Aim: To describe adults’ experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted. Results: In the result four subcategories appared: Emotion on the transplanted heart and the donor, the psychological suffering, spiritual and social support and belief in the future. Subsequently formed the main category: Life as the heart transplant. Discussion: Life after a heart transplant is a complex situation. It can be a difficulty to adapt to the donated heart. It is therefore important, but good health care relationship to support and inspire positive aspects of perceived health, this has been discussed on the basis of Antonovsky theory of Sense of Coherence. Conclusion: A good contact to invite questions about their health problems leading to security and increased knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olausson, Sara, and Therese Carlson. "Patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation : en litteraturstudie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1629.

Full text
Abstract:

Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.

Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.

Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.

Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.

Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Holmqvist, Josefin, and Sanna Reuterwall. "Vem är jag nu? Känslomässiga reaktioner efter en hjärttransplantation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17226.

Full text
Abstract:
Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Sahlbring, Linnea, and Maria Spetz. "Gåvan av ett nytt hjärta : Vuxna patienters upplevelser efter hjärttransplantation." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9718.

Full text
Abstract:
Background: Each year, thousands of patients around the world receive a new heart through heart transplant surgery. This is a lifesaving action and is most common among people with a heart disease that has led to a severe and non-treatable heart failure, for instance cardiomyopathy. But the process of receiving a new heart comes with challenges and the patients can experience emotional and physical difficulties. Aim: The aim of this study was to illuminate adult patients' experiences after heart transplantation. Method: A literature-based study was conducted and fourteen scientific qualitative articles were analyzed with a qualitative approach. Results: After analyzing the results, three main themes emerged; "To receive someone else's heart", "Learning how to live" and "To experience difficult emotions". Each main theme had three significant subthemes. The findings showed that a diversity of experiences arose among the patients after undergoing heart transplant surgery. They experienced gratitude, faith, concern, existential thoughts and sadness. They expressed support and the pursuit of gaining control in daily life as meaningful and essential. But they also had to handle limitations in their lives concerning the medical treatment, the continuous follow-ups and the diet restrictions. Conclusion: As a nurse it is fundamental to see the heart transplant patient as a unity and a unique person. Thus it is important to notice the patients' psychological difficulties that can arise after heart transplantation and not only observe the physical problems. Communicate with the patients in a motivating and caring way and try to understand their individual experiences of the situation in order to promote their health. In that way we can lay a valuable foundation for nursing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Akbari, Arvin. "INVERKAN AV LEFT VENTRICULAR ASSIST DEVICE PÅ HÖGERKAMMARFUNKTION EFTER HJÄRTTRANSPLANTATION." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26348.

Full text
Abstract:
Då ingen medicinsk behandling längre är tillräcklig anses hjärttransplantation vara det slutliga alternativet för patienter med svår hjärtsvikt (stadie IV). Dock ges endast ett fåtal patienter möjligheten till att få ett nytt hjärta, vilket bland annat beror på organbrist, långa väntetider och annan komorbiditet. Allt fler i denna patientgrupp får stöd av en inopererad hjärtpump; Left Ventricular Assist Device (LVAD) i väntan på transplantation. Syftet med denna studie var att med transthorakal ekokardiografi undersöka om förbehandling med LVAD kan inverka positivt på högerkammarfunktionen även efter hjärttransplantation och huruvida denna effekt är bestående under längre tid. Totalt 31 patienter (27 män) med medelåldern 53 ± 12 år inkluderades i studien varav 13 stycken förbehandlats med LVAD innan hjärttransplantation. Data samlades in prospektivt. All patientdata är tagen från Lunds universitetssjukhus databaser. I studien undersöktes om högerkammarfunktionen skiljer sig åt hos hjärttransplanterade vid 1 månad och 12 månader efter transplantation beroende på om de förbehandlats med LVAD eller inte. De konventionella parametrarna för bedömning av högerkammarfunktion som värderades var tricuspid annular plane systolic excursion (TAPSE), högerkammar systolisk vävnadsdoppler (RVS’), right ventricular fractional area change (RVFAC), samt tvådimensionell högerkammarstrain med hjälp av speckle tracking. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader för högerkammar- globala longitudinell strain (RVGLS) och högerkammarens fria vägg strain efter 1 månad (RVFS) mellan grupperna (för båda parametrarna p-värde < 0,01). Efter 12 månader uppvisade grupperna ingen signifikant skillnad. För övriga parametrar: TAPSE, RVS’, RVFAC påvisades inga statistisk signifikanta skillnader mellan grupperna efter 1 månad och 12 månader.
Heart transplantation is considered to be the most appropriate end-stage option in treating patients with severe heart failure. However, lack of organs, long waiting times and other comorbidities reduce the number of patients eligible for this treatment. In order to reduce mortality of this patient group, increasing numbers of patients with severe heart failure receive support from an inoperative cardiac pump (i.e. Left Ventricular Assist Device; LVAD) awaiting transplantation. The purpose of this study was to investigate with transthoracic echocardiography if pretreatment with LVAD may positively affect right ventricular function after cardiac transplantation and whether this effect lasts for a long time. A total of 31 patients were included in this study, where of 13 patients were pretreated with LVAD before cardiac transplantation. The majority of patients were men (n=27) with mean age of 53 ± 12 years. Data has been collected prospectively. All patient data used in this study were taken from Lund University Hospital databases. It was investigated whether right ventricular function differs in cardiac transplanted patients 1 month and 12 months after transplantation based on if patients where pretreated with LVAD and not. The parameters for evaluation of RV function were tricuspid annular plane systolic excursion (TAPSE), right ventricular systolic tissue velocity (RVS'), right ventricular fractional area change (RVFAC) and two-dimensional RV strain with speckle tracking. Results showed statistically significant differences between the groups 1 months after transplantation for right ventricular global longitudinal strain (RVGLS) and the RV free wall strain (RVFS), both parameters p-value < 0.01. This difference were not detectable after 12 months. For the parameters TAPSE, RVS ', RVFAC, no statistically significant differences were observed between the groups at either time point.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Evertsson, Elvira, and Åsa Dunder. "Organmottagares upplevelse av att ha genomgått en hjärttransplantation : En litteraturbaserad studie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16761.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I Sverige utfördes den första hjärttransplantationen år 1984 i Göteborg. En ökande trend har identifierats genom åren och Sverige är det land som utför flest hjärttransplantationer i Skandinavien. Det är vid svår hjärtsvikt som den drabbade kan bli kandidat för eventuell hjärttransplantation och sjuksköterskan har en nyckelroll i omvårdnaden av dessa patienter. Omvårdnadens syfte är att förbättra patientens chans för överlevnad och livskvalitet. Syfte: Beskriva organmottagares upplevelser av att ha genomgått en hjärttransplantation. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra kategorier identifierades; En ny livssituation, förändrad syn på livet, ta del av andra erfarenheter och nya tankar inför framtiden, med tio underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att patienter som genomgått en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag och livssyn. Nya insikter om livet och upplevelse av att fått en ny chans skapas. Detta väcker känsla av tacksamhet och skyldighet gentemot sin donator. Majoriteten av patienterna upplevde att stödet från sjukvården var bristfälligt, både inför och efter operationen och att det är bristen på information som upplevs som central.
Background: The first heart transplant performed in Sweden took place in 1984 in Gothenburg. An increasing trend has been identified over the years and Sweden is the country that performs most heart transplants in Scandinavia. It is in case of severe heart failure that the affected person can become a candidate for any heart transplant and the nurse has a key role in the care of these patients. The purpose of nursing is to improve the patient's chance of survival and quality of life. Aim: The aim was to describe the organ recipient’ experience after having a heart transplant. Method: A literature-based study where the data consisted of qualitative articles. Result: Four categories were identified; A new life situation, changed view of life, influence from others and new thoughts about the future with ten subcategories. Conclusion: The result shows that patients who have undergone a heart transplant experience a changed everyday life and belief. New insights about life and the experience of having a new chance created. This arouses a sense of gratitude and obligation towards their donor. The majority of the patients felt that the support from the health service was inadequate, both before and after the surgery and that it is the lack of information that is perceived as central.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Berg, Sofia, Anna Hassbring, and Maria Munthe. "Att förlora sitt hjärta och få ett nytt patienters upplevelser efter hjärttransplantation." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-494.

Full text
Abstract:

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter

hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla

och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en

bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för

andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som

genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände

ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att

sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare

forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Sjödin, Nadja, and Cecilia Andersson. "Livet med ett nytt hjärta : en litteraturstudie." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-6943.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. Resultat: Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. Slutsats: Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Sjöberg, Kostadinka. "Livskvalitet i det dagliga livet efter en hjärttransplantation : en litteraturöversikt ur ett patientperspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4094.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärttransplantationen är ett kirurgiskt ingrep som kan leda till ett förändrat dagligt liv för personer. De personer som genomgår en hjärttransplantation har många och olika känslomässiga upplevelser angående fysiska förutsättningar förekomst av eventuella biverkningar och infektionskänslighet. Sjuksköterskan har en centraliserad roll i hela omvårdnadsprocessen för att kunna stödja, informera och följa patienten till en förbättrad chans för överlevnad och livskvalité.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av dagligt liv efter genomgången hjärttransplantation.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009-2020 inkluderades och analyserades till ett resultat. Databassökningen genomfördes i PubMed och Cinahl för perioden 2009-2020.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna är: Donerat hjärta är lika med nytt liv, Livslång läkemedelsbehandling och Transplantationens påverkan vidare i livet. Personernas dagliga liv präglades av positiva och negativa upplevelser. Den första kategorin baserades på underkategorierna Blandade känslomässiga upplevelser och Existentiella upplevelser. Den andra kategorin baserades på underkategorierna Läkemedelsbiverkan påverkar vardagen och Att inte acceptera situationen. Den tredje kategorin baserades på underkategorierna Förändrad fysisk förmåga och Livet efter transplantationen.  Slutsats: En genomförd hjärttransplantation leder inte alltid till en ökad livskvalitet i personens dagliga liv. Sjuksköterskan bör därför stödja patienten under hela processen så att han eller hon återfår kontrollen över sin livssituation och därmed det dagliga livet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Linda, Jonsson, and Sterling Eva. "Vågar jag börja leva nu? : En litteraturöversikt om patienter som genomgått en hjärttransplantation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22363.

Full text
Abstract:
Hjärttransplantationer har utförts i Sverige sedan 1984 och genom utveckling har överlevnadschanserna ökat. Den främsta anledningen till en hjärttransplantation är svår hjärtsvikt. Processen från att vara i behov av ett nytt hjärta till att komma tillbaka till livet kan vara lång för patienterna. Sjuksköterskan har en ledande roll att förmedla stöd och information under hela vårdtiden. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metoden som valdes till studien är en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. Resultatet delades in två huvudkategorier, känslomässiga förändringar och att återgå till vardagen. Nio underkategorier framkom från huvudkategorierna, rädslor och osäkerhet efter en hjärttransplantation, tankar om donatorn, identitet, tankar om framtiden, vikten av stöd, upplevelsen av medicinering och efterkontroller, förväntningar från omgivningen, strategier mot återhämtning samt arbete och ekonomiska aspekter. Resultatet visar att patienter upplever rädslor och oro för komplikationer som kan orsaka ett lidande. Patienter är i behov av information och ökat stöd genom hela vårdprocessen, samt att anhöriga inkluderas mer. Återhämtningen kan hämmas av för höga förväntningar och krav som kan bidra till stress för patienten. Sjuksköterskans ansvar är att informationen som tilldelas patienten är förståelig. Genom att hjälpa patienten att skapa balans mellan vila och aktivitet kan patientens stress reduceras. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan hen se hela människan bakom sjukdomen och ge det stöd som patienten är i behov av.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Nordenson, Rebecca, and Charlotta Sälik1994. "Någon annans hjärta : En litteraturöversikt om patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31817.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem.

Godkännande datum: 2017-03-21

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Johansson, Annie, and Camilla Martinsson. "I väntan på ett nytt hjärta." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17711.

Full text
Abstract:
Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad. Resultatet visade att väntan på en hjärttransplantation var stressfylld, känslofylld och osäker. Effektiva copingstrategier under väntetiden var positivt tänkande och religiös tro och de negativa var förnekelse och känsloutbrott. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll genom att finnas där, stödja och ge information till patienten under väntetiden. Det rekommenderas att sjuksköterskan skulle vara mer tillgänglig för patienterna då kontakten med sjuksköterskan gav patienterna trygghet och underlättade väntetiden. Ytterliggare forskning kring hur informationen påverkar patienten behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge bra omvårdnad.
Patients waiting for a heart transplant has an uncertain time ahead. There is a need to explore these patients’ experiences during this time so that nurses can give optimal care. The purpose was to explore patients’ experiences during the wait for a heart transplant and the meaning of the nurses’ care during this period. The study was conducted as a literature review of 14 scientific papers that was chosen, reviewed and processed. The categories that were found in the process were about the patients’ psychological aspects, social aspects, physiological aspects, how patients coped during this time and nurses’ care. Results showed that the wait for a heart transplant was stressful, emotional and an insecure time. Coping strategies that were effective during the wait was positive thinking and religious believes. The negative ones were denial and getting emotional. Results showed that nurses had an important role in being present, support and give information during the waiting time. It´s recommended that nurses should be more available for patients because the contact gave patients feelings of security and eased the waiting time. More research about how information affects patients is needed to give good nursing care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Karlsson, Sandra, and Hanna Lönntorp. "Livet efter det nya hjärtat : En litteraturstudie om känslor och upplevelser efter genomförd hjärttransplantation." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71912.

Full text
Abstract:
Introduktion/Bakgrund: En hjärttransplantation är till för patienter som är i slutskedet av en hjärtsjukdom där andra behandlingsalternativ har blivit uteslutna. Detta sätter igång en lång process där patienten kan genomleva flera olika känslor och upplevelser. Syfte: Att belysa mottagarnas känslor och upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Cinahl och PubMed användes som sökmotorer för att få fram artiklar. Totalt resulterades sökningen i elva artiklar som svarade på studiens syfte, åtta kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Databearbetningen resulterade i tre teman; Att få någon annans hjärta, Att uppleva komplexa känslor och Att lära sig leva. Deltagarna upplevde både positiva och negativa känslor efter transplantationen. Flera mottagare upplevde en identitetsförändring och kämpade med att knyta an till det nya hjärtat. Svåra känslor som tacksamhet och skuld men även stress och depression var vanligt förekommande. Behovet av stöd efter transplantationen framkom och olika strategier användes för att bemästra den nya situationen. Slutsats: Att genomgå en hjärttransplantation upplevdes som en livsförändrande händelse. Påfrestningarna var både fysiska och psykiska, vilket resulterade i att en mängd olika känslor upplevdes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Lindstrand, Jennie, and Mikaela Quarford. "Att leva med någon annans hjärta En litteraturstudie av organmottagares upplevelser efter en hjärttransplantation." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57125.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Bekassy, Helén, and Arbëresha Sylejmani. "Att vänta på en andra chans : en allmän litteraturstudie om patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21617.

Full text
Abstract:
Bakgrund: En hjärttransplantation kan bli aktuell när patienten har en allvarlig hjärtsjukdom som inte längre kan behandlas medicinskt eller kirurgiskt. Hjärttransplantation beskrivs som sista utvägen för överlevnad och processen som leder upp till transplantation kan innebära en omständlig väntan. Under väntan präglas patienten av en uppsjö av olika känslor med påverkan på den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation. Metod: Metoden disponerades av en allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningar av empiriska kvalitativa studier publicerade mellan 2012–2020, utfördes i omvårdnadsvetenskapliga databaser som Cinahl Complete, Pubmed och PsycINFO. Till granskningen användes HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysprocessen inspirerades av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visade på att väntan inför hjärttransplantation medförde en existentiell kris och psykisk påfrestning, vilket orsakades av ovisshet och rädsla för att dö. Under väntan upplevdes jämväl olika former av begränsningar såsom fysiska, sociala och ekonomiska. I samband med detta förekom en förändring av identitet till följd av den svåra transplantationsprocessen. Diskussion: Metoddiskussionen utgjordes av Shentons trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet samt överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts tre fynd utifrån resultatet: rädsla för döden, upplevda fysiska begränsningar och förändring av identitet med koppling till etik, samhällsrelevans och Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans. Avslutningsvis är det svårt för utomstående att förstå patienters väntan, eftersom väntan på hjärttransplantation är en komplicerad process.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Wikstrand, Emelie, and Ebba Westengen. "I väntan på ett nytt hjärta : En litteraturstudie som belyser hur patienter upplever tiden innan en hjärttransplantation." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-52643.

Full text
Abstract:
En väntan på hjärttransplantation skapar begränsningar i livet. För en patient med grav hjärtsjukdom där överlevnadstiden förväntas vara kortare än ett år och ingen annan behandling är möjlig, varken medicinsk eller kirurgisk, kan en hjärttransplantation vara enda utvägen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter upplever tiden innan en hjärttransplantation.   Metod: En litteraturstudie som var utformad enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO som resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Huvudkategori “En förlorad verklighet” med underkategorier ”Att leva i ovisshet”, ”Ångest och depression” samt ”Begränsningar i vardagen”. De andra huvudkategorierna var “Omgivningens betydelse”, “Omvårdnadens betydelse” samt “Förtröstan”.  Slutsats: Det identifierades att tiden i väntan på ett nytt hjärta var fylld av ovisshet, ångest och depression. Patienterna upplevde olika resurser som varit till hjälp under väntetiden. Det var av vikt att sjuksköterskan tog sig tid och hade tålamod. De patienter som såg en framtid efter hjärttransplantationen upplevde att de hade en bättre hantering av väntetiden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Strålman, Julia, and Theresia Englund. "Att behöva få en andra chans i livet : En kvalitativ studie i samband med hjärttransplantation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16438.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en folksjukdom och hjärttransplantation är den enda långvariga behandlingen. Sjuksköterskors omvårdnadskunnande handlar om att främja hälsa och välbefinnande hos patienten för att stärka livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse i samband med en hjärttransplantation. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med narrativt material bestående av självbiografier. Studien är skriven ur ett patientperspektiv för att belysa patienters upplevelser. Resultat: I resultatet framkommer det att patienter i samband med en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag, ovisshet, besvikelse och skuld men de visar sig också vara tacksamma över att ha överlevt och haft sina anhöriga som stöd. Brist på stöd från sjuksköterskor beskrivs skapa en känsla av ovisshet och livskvalitén varierade i samband med hjärttransplantationen. Slutsats: Insjuknandet i hjärtsvikt förändrar hela patientens liv och att genomgå en hjärttransplantation innebär en stor påfrestning både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor måste vara starka i sin omvårdnadsprofession för att kunna stödja patienten och främja hälsa och välbefinnande.
Background: Today, heart failure is a widespread disease and heart transplantation is the only long-term treatment. The nursing profession is about promoting health and well-being of the patient to strengthen the quality of life. Aim: To describe patients’ experiences in connection with a heart transplant. Method:  In the study, a qualitive method has been used with narrative material consisting of autobiographies. The study is written from a patient perspective to present patients’ experiences. Results: The result shows that patients experience, in connection with heart transplantation, a change in everyday life, uncertainty, disappointment and guilt, but then again, they also prove to be grateful to have survived the operation and their relatives’ support. Lack of support from nurses describes creating a feeling of insecurity and quality of life varied in the context of heart transplantation. Conclusion: Heart failure changes the patient’s whole life and undergoing a heart transplant is a major strain physically and mentally. The nurse must be strong in the nursing profession to support the patient to alleviate health and well-being.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Blomstedt, Kristina, and Anna Ekbom. "Patientens upplevelse och hantering : - tiden i samband med ett nytt hjärta." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8822.

Full text
Abstract:

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Klyft, Jennica, and Desirée Dahlskog. "Att leva med ett transplanterat hjärta : en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20818.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Antalet hjärttransplantationer som genomfördes i Europa och Nordamerika under år 2015 var 4500 och under de senaste tre åren har det skett en ökning av antalet hjärttransplantationer i hela världen samt att ökningen fortsätter. År 2019 gjordes 60 hjärttransplantationer i Sverige och den vanligaste orsaken till hjärttransplantation var hjärtsvikt. En hjärttransplantation är ett stort ingrepp som kräver lång återhämtningsprocess samt daglig läkemedelsbehandling. Efter operationen ställs personen inför fler risker och komplikationer samt att personen behöver göra flera livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta.  Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram systematiskt i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsychInfo. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar återfanns och har granskats, analyserats och sedan sammanställt till ett resultat.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: att känna tacksamhet, att lära sig att leva med ett transplanterat hjärta och att mötas av svårigheter med tillhörande underkategorier. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån kvalitetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som var följande; att personer som genomgått en hjärttransplantation känner tacksamhet men också skuld och skam, att de efterföljande livsstilsförändringarna inte levde upp till personernas förväntningar samt att personerna upplevde en saknad av stöd. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance teori om personcentrerad vård samt utifrån begreppet livskvalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Almsand, Jessica, and Sara Duell. "”Hinner jag få ett nytt hjärta i tid?” : - Unga kvinnors bloggar kring upplevelser av att vänta på en hjärttransplantation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10196.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva unga kvinnors upplevelser inför en hjärttransplantation. Metod: Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Data består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Unga kvinnor som väntar på en hjärttransplantation upplever fysiska begränsningar i vardagen. Närstående, sjukvårdspersonal och omgivningen är viktiga för att ge stöd och fungera som drivkraft i situationen. Den ovissa väntan präglas av oro och rädsla för den egna döden. Väntan innebär att unga kvinnor får en ny syn på livet. Slutsats: Unga kvinnors livsvärld förändras drastiskt i väntan på hjärttransplantation och det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar denna förändring och utformar omvårdnaden därefter.
Background: The number of performed heart transplants in Sweden is increasing and is now about fifty transplants per year. The primary reason for a heart transplant is severe heart failure. To suffer from heart failure as young is rare and trying. If heart transplantation becomes necessary the patient is placed on a waiting list where the median waiting time is three months. Previous research shows that nurses have an important role in the patient's experience during this time. Aim: The study aims to analyze and describe the experiences of young women facing a heart transplant.  Method: Qualitative content analysis is used as analytical method. Data consists of five blogs published on the Internet. Results: Young women waiting for a heart transplant experience physical limitations in daily life. Relatives, professionals and the environment are important to provide support and act as motivation in the situation. The uncertain waiting is incused by anxiety and fear of their own death. The waiting means that young women will have a new outlook on life. Conclusion: The lifeworld of young women drastically changed awaiting heart transplantation and it´s important for the nurse to recognize this change and frame the care thereafter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Jonsson, Elin, and Emma Larsson. "En oviss väntan nära döden : Patienters upplevelse i väntan på en hjärt- eller levertransplantation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13119.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Många människor väntar på att få genomgå en hjärt- eller levertransplantation. Det är viktigt att vården är patientcentrerad, så att sjuksköterskor ser hela människan och har kunskap att stödja patienter till anpassning i väntan på det nya organet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i väntan på en hjärt- eller levertransplantation. Metod: En kvalitativ innebördsanalys med beskrivande ansats har gjorts baserat på fem självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att leva i ovisshet, Att befinna sig mellan liv och död, Betydelsen av stöd från anhöriga samt Betydelsen av stöd från sjukvårdspersonal. Dessa teman visar att patienter som väntar på en hjärt- eller levertransplantation upplever väntan som lång, med många känslor och tankar. Stödet patienterna fick ifrån anhöriga och sjukvårdspersonal hjälpte dem att ta sig igenom väntan inför en transplantation. Slutsats: Väntan inför en hjärt- eller levertransplantation upplevs av patienter som en livsomvälvande situation, där ovissheten i väntan är jobbig. Genom att sjukvårdspersonal använder sig av Roys anpassningsmodell kan det bidra till en patientcentrerad vård, där anpassning till den nya livssituationen sätts i fokus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Järsberg, Louise, and Kristina Åkerman. "Patientens upplevelse under väntan inför en hjärttransplantation : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18037.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Idag genomförs drygt 50 hjärttransplantationer i Sverige per år. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå patientens känslor och upplevelser under väntan för att kunna främja hälsa och lindra lidande. Indikationerna för en hjärttransplantation är en hjärtsvikt i funktionsklass tre eller fyra. Syfte: Att belysa patientens upplevelse under väntan inför en hjärttransplantation. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i välkända omvårdnadsvetenskapliga databaser. Analysen genomfördes i flera steg. En övergripande genomläsning gjordes först för att sedan gå djupare in i varje artikel och hitta huvudkategorier och underkategorier. Resultat: En upplevelse av att vara begränsad framkom som ett fynd. Den fysiska begränsningen var ett faktum precis som en psykisk begränsning. Deltagarna kände sig sjuka. Det sociala nätverket påverkades både positivt och negativt genom att vänner drog sig undan men även nya vänskapsband knöts på grund av den nya situationen. Oro fanns för om det nya hjärtat skulle passa och om det skulle dyka upp i tid. Information framkom som något som både kan hjälpa samt stjälpa. Diskussion: Huvudfynden var att vänta på något utan att kunna påverka situationen är påfrestande, att information kan både hjälpa och stjälpa samt att få känna gemenskap skänker tröst och lättnad. Studiens resultat kopplas till närhetsetik, KASAM samt Disease och Illness.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Sjöberg, Felicia, and Shabnam Omed. "I väntan på organ : En kvalitativ litteraturstudie om vuxna patienters upplevelser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100173.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Hedström, Victoria, and Julia Gustafsson. "Att leva med ett transplanterat hjärta : ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39436.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärttransplantation har idag blivit en etablerad procedur som kan erbjudas till patienter som lider av svår hjärtsvikt. Patienterna har stort behov av omvårdnad en lång period efter att hjärttransplantationen är genomförd. Sjuksköterskans uppgift är att kunna möta hjärttransplanterade patienter i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Metod: För att utföra studien gjordes en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar från tre olika omvårdnadsdatabaser granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier med sex underkategorier; Patienternas upplevda känslor med underkategorierna; Rädsla över att det nya hjärtat skulle sluta slå, Upplevelsen av att inte vara värdig sitt nya hjärta och Tankar och känslor om donatorn och donatorns familj. Huvudkategorin; Upplevelse av ny identitet och huvudkategorin: Upplevelse av stöd med följande underkategorier; Stöd från vården, Stöd från anhöriga och vänner och slutligen Stöd från andra hjärttransplanterade. Slutsatser: Upplevelserna av att leva med ett transplanterat hjärta varierade mellan patienterna och omfattade både psykiska och fysiska faktorer. Upplevelsen av att leva i osäkerhet kring sin hälsa skapade oro, rädsla och ångest hos patienterna som visade på ett stort behov av stöd från sjukvårdspersonalen. För en optimal personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan ha kunskap om hjärttransplanterade patienters upplevelser för att få ökad förståelse och kunna ge adekvat omvårdnad.
Background: Heart transplant has today become an established procedure offered to patients suffering from severe heart failure. The patients are in need of medical care for a long period of time after the heart transplant has been carried out. Moreover, it is the duty of the nurse to be able to respond to the patients in daily nursing care. Aim: The aim was to describe adult patients’ experiences after a hearttransplantation. Method: To carry out the study, a general literature study was used. The result was based on ten scientific articles from three healthcare databases which were reviewed and analyzed. Result: Three main categories and six subcategories emerged from the result; The patients’ experienced feelings with the following subcategories; Fear that the new heart would stop beating, The experience of not being worthy of the new heart and Thoughts and feelings about the donor and the donor's family. The main category; Experience of new identity and the main category: The presence of support with the following subcategories; Support from the healthcare, Support from relatives and friends and finally Support from other hearttransplanted. Conclusion: The experiences of living with a transplanted heart varied between patients and included both mental and physical components. The Patients’ experience of living in uncertainty about their health created difficulties with fear and anxiety and the patients showed a great need for support. To achieve the best person-centered care possible, the nurse needs to be familiar with the patient’s experiences to acquire an understanding so as to be able to give an appropriate nursing care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Claeson, Josefine, and Emelie Arvidsson. "I väntan på att det nya livet ska börja : En kvalitativ studie om patienters upplevelser av att vänta på ett nytt hjärta." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13094.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Lagerström, Hanna, and Malin Strömberg. "I väntan på ett hjärta." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24675.

Full text
Abstract:
När en patient blivit godkänd för transplantation registreras patienten på en väntelista. Väntetiden kan variera från dagar upp till månader eller till och med år. Den förknippas ofta med bland annat oro och ångest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande patientens upplevelse under väntetiden inför en hjärttransplantation och vilka faktorer som kan påverka patienten under denna tid. Författarna har använt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvägledning. Totalt inkluderades elva vetenskapliga artiklar, som granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram användes Carnevalis (1999) omvårdnadsmodell. I resultatet framkom följande kategorier; stress, coping, depression, socialt stöd, livskvalitet och funktionell förmåga. Det framkom också i resultatet att dessa faktorer i sin tur påverkar varandra. De stressfaktorer som visade sig vara mest vanliga under väntetiden inför hjärttransplantationen var; behovet av ett nytt hjärta, det allvarliga sjukdomstillståndet och familjens oro. Den mest använda copingstrategin var positivt tänkande. Resultatet visar även olika kulturella skillnader gällande de olika faktorernas påverkan.
When a patient has fulfilled all the requierment for a hearttransplantation they are placed on a waiting list. The waiting period can be from days up to months or even years. This time is associated with anxiety for the patient. The aim of this systematic literature review is to gather literature concerning the patients experience and the different factors that affect the patients during the waiting period before a heart transplantation. The method that has been used is an evidence based method and Goodman’s seven steps were also used. This literature review is based on eleven scientific articles that have been quality rated using Carlsson and Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result showed following categories; stressors, coping, depression, social support, quality of life and functional ability. It also showed that these factors affect each other. The three most common stress factors during the waiting period were; requiring a heart transplant, having a terminal illness and worrying family members. The most used coping strategy was positive thinking. The result also shows cultural differences concerning the affects of the different factors.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Kovacs, Julia, and Rebecka Andersson. "Att leva med ett nytt hjärta : Uppleverser efter en transplantation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7877.

Full text
Abstract:
Background: A life with severe chronic heart failure is debilitating, and most patients die of the disease. The possibility of having a heart from a deceased donor is often the patient's only hope of continued life. Aim: To gain a deeper insight and understanding of the patients experiences after a heart transplant. Method: Literature study with results based on 13 scientific articles. Results: Gratitude was the great common experience for the recipients of new hearts. Patients felt gratitude to the donor and his family. Many directed their gratitude to God who they believed had given them a new chance for life. Gratitude was also directed to medical staff without their support and knowledge had the transplant could not be implemented. The recipient of the new heart also had feelings of guilt for their own survival was based on someone else's death. Discussion: We found that gratitude was quite a natural experience after a heart transplant, because the patients got a new chance at life. The result about God may have been influenced by the articles are from the U.S. and Brazil, where God may be more significant for some individuals. We believe it is important that as medical personnel be aware of and understand what the transplant has gone through.
Bakgrund: Ett liv med svår kronisk hjärtsvikt är invalidiserande och de flesta patienter dör i sin sjukdom. Möjligheten att få ett hjärta från avliden donator är ofta patientens enda hopp om fortsatt liv. Syfte: Att få en djupare inblick och förståelse i patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturstudie med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tacksamhet var den stora gemensamma upplevelsen för mottagare av ett nytt hjärta. Patienterna kände tacksamhet mot donatorn och dennes familj. Många riktade sin tacksamhet mot Gud som de ansåg hade gett dem en ny chans till liv. Tacksamheten riktades också till sjukvårdpersonal, utan deras stöd och kunskap hade transplantationen inte kunnat genomföras. Mottagaren av det nya hjärtat hade också skuldkänslor för att deras egen överlevnad baserades på någon annans död. Diskussion: Vi fann att tacksamhet var en naturlig upplevelse efter en hjärttransplantation eftersom patienterna fått en ny chans till liv. Resultatet kring Gud kan ha påverkats av att artiklarna är från USA och Brasilien där Gud kan ha större betydelse för vissa individer. Vi tror att det är viktigt att som sjukvårdspersonal vara medveten om och förstå vad de transplanterade har gått igenom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Aste, Carolina, and Helena Persson. "Mitt hjärta är ditt. En litteraturstudie om människors erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25787.

Full text
Abstract:
För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivaindividers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor ochattityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell. De artiklar (n=9) som svarade mot syftet granskades kritiskt och analyserades utifrån de tre frågeställningarna. Under studiens gång konstaterades att området ärbristfälligt beforskat. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna bemöta dessa patienter på ett optimalt sätt krävs ytterligare forskning om upplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.
For individuals who have undergone a heart transplant, radical improvement ofhealth is seen. Their life of terminal illness is changed into a relatively active and normal life. In spite of this positive change, it also means a life with continuingphysical and psychological challenges. The purpose of this literature study was todescribe individuals’ experiences of living with someone else´s heart afterundergoing transplantation. The starting point was three research questions; whichfeelings and attitudes towards the donor and the donor´s surviving relatives couldarise? How could the adaptation and relationship to the heart appear and to whatextent do the recipients feel that their personality could change? The literatureresearch was carried out according to the seven steps of Goodman´s design. Thearticles (n=9), which matched the aim, were carefully reviewed and analyzed fromthe three research questions. During the course of the study it was established thatthe area is insufficient investigated. For the nurse to be able to meet these patientscorrectly, further research concerning experiences and adaptation among hearttransplant recipients is required.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Larsson, Emma, and Therese Ryfjord. "Den andre i kärlekens gemenskap : Anhörigas upplevelser i samband med hjärt- eller lungtransplantation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32712.

Full text
Abstract:
Nära patienten i samband med hjärt- eller lungtransplantation finns ofta anhöriga. Anhöriga upplever påfrestningar och har ett kunskapsbehov i samband med transplantationen. Liksom patienten är anhöriga sårbara och det är av betydelse att undersöka anhörigas upplevelser, det kan medföra att anhöriga bättre förbereds för den påfrestning transplantationen innebär. Litteraturstudiens syfte var att undersöka upplevelsen av att vara anhörig i samband med hjärt- eller lungtransplantation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och analysen gjordes med stöd av hermeneutisk metod. Resultatet visar att anhörigas stöd till patienten var en akt av kärlek som medförde att anhöriga bland annat försakade vänner och förändrade det dagliga livet. Transplantationen innebar en väntan och mycket känslor för anhöriga, allt från glädje när samtalet om att det var dags för transplantation kom, till oro för att patientens tillstånd efter transplantationen kunde försämras igen. Anhöriga upplevde brist i tillgängligheten från vården gällande information, uppmärksamhet och stöd i sin roll. I litteraturen är omvårdnadsprocessen relaterat till anhörigas upplevelser i samband med hjärt- eller lungtransplantation bristande, därför är framtida forskning betydelsefull för att skapa ytterligare evidensbaserad kunskap till omvårdnadsprocessen om anhörigas upplevelser.
Next of kins are often close to patients in heart- or lung transplantation. In connection with transplantation next of kins experience strain and has a need for knowledge. Like patients next of kins are vulnerable and it is important to explore next of kins’ experiences, this to better prepare for the burden of transplantation. The aim of the study was to explore the experience of being a next of kin in connection with heart- or lung transplantation. The study was conducted as a general literature study and the analysis was guided by a hermeneutic method. The results show that next of kin’s support for the patient is an act of love resulting in sacrificed relationships with friends and changes in their daily lives. The transplantation generated waiting and a lot of feelings for next of kins, such as joy when the call came about transplant, and later on after the transplantation worries that the patient’s condition would worsen again. Furthermore, next of kins experienced lack of availability from the health care services regarding information, attention and support in their role. In the literature the nursing process regarding next of kins’ experiences in heart- or lung transplantation is inadequately described, therefore it is of importance that future research creates new evidence based knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Jönsson, Julia, and Camilla Tengberg. "Upplevelsen av att vänta på en organtransplantation : En studie ur patientens perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17599.

Full text
Abstract:
Organtransplantation är för vissa svårt sjuka individer den enda möjliga behandlingen till ett fortsatt liv. För dessa individer är väntan på organtransplantation av lever, hjärta eller lunga ofta en oviss väntan på en livsviktig operation. Denna väntan innebär en förändring och begränsning i individens vardag och påverkar inte bara individen själv utan även närstående. Detta är en upplevelse få personer kan föreställa sig. Syftet är att beskriva upplevelsen hos vuxna individer som väntar på transplantation av livsviktiga organ; lever, hjärta och lunga. Denna litteraturstudie bygger på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram av författarna i väsentliga referensdatabaser. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för litteraturstudier. Studien resulterade i sex teman samt sex subteman. Resultatet visar hur individer i behov av organtransplantation upplever väntan på operation, samt vad sjuksköterskans roll har betytt i omvårdnaden. En upplevelse av ovisshet och maktlöshet var framträdande, men även hopp och glädje. Hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal önskas och behövs en förståelse för vad individer som väntar på organtransplantation upplever och genomgår. Detta för att i mötet kunna ge bästa möjliga stöd och omvårdnad. Sjuksköterskans information till individerna som väntar på organtransplantation samt dess närstående visade sig vara betydelsefull. Likaså visar studien hur och varför sjuksköterskans stöd under väntan på organtransplantation var av vikt för dessa individers upplevelser.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Ben, Rouha Amira Elwira, and Ibtissam Mesrour. "Att leva med ett transplanterat hjärta : En litteraturstudie från patientens perspektiv." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7864.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1960-talet och är idag det sista behandlingsalternativet vid svår och icke behandlingsbar hjärtsvikt. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering för att minimera risken för avstötningar. Patienterna behöver gå på regelbundna återbesök för att styra läkemedeldosering och för att förebygga biverkningar. Sjuksköterskan har en central roll i vården av hjärttransplanterade patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa patienter upplever livet efter hjärttransplantationen, för att kunna vara ett stöd och ge patienterna en adekvat personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar är att även informera patienterna och dess anhöriga kring hjärttransplantationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiserats med färgkodning. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna. Enbart kvalitativa artiklar refereras till i resultatet. Resultat: I resultatet redovisades i fyra teman. Dessa fyra teman: Livet efter en hjärttransplantation innebar förändrade fysiska förmågor, Livet med ett nytt hjärta innebar blandade känslor, Livet efter hjärttransplantation påverkas av donatorn och Ett liv med ett nytt hjärta innebar ett stödbehov. Resultatet visade att patienternas vardagliga liv hade påverkats både fysiskt och psykiskt i samband med hjärttransplantationen. Patienterna uttryckte detta med olika motstridiga känslor såväl positiva och negativa. Behov av stöd från familjen, vårdteam och tron hade stor betydelse i patienternas anpassning till deras nya liv. Desto bättre stöd desto mer ökade patienternas livskvalité. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar. Metoddiskussionen innehåller styrkorna och svagheterna i författarnas genomförande av litteraturöversikten. I resultatdiskussionen valde författarna att diskutera uppkomsten av psykisk ohälsa hos patienter efter en hjärttransplantation och vikten av god information och kommunikation inom vården. Den avslutas med sjuksköterskans betydelse av att veta skillnaden mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i andra länder.
Background: Heart transplantation has been performed since the 1960s and is today the last treatment option for severe and non-treatable heart failure. After a heart transplant, a lifelong medication is followed which reduces the risk of rejection. Patients need regular check-ups and visits to control drug dosing and to prevent side effects. The nurse has a central role in the care of heart transplant patients. It is important that the nurse has knowledge of how these patients experience their life after the heart transplant, in order to provide support and adequate person-centered care. The nurse's responsibility is to also inform the patients and their relatives about heart transplants. Aim: The aim was to describe patients experience of living with a transplanted heart. Method: The literature review was based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized with color coding. The databases CINAHL Complete and PubMed were used to search for the articles. Only qualitative articles were used in the results. Results: The result was presented in four themes. These four themes were Life after a heart transplant meant altered physical abilities, Life with a new heart meant mixed emotions, Life after heart transplant was affected by the donor and A life with a new heart meant a need for support. The result showed that patients' everyday lives had been affected both physically and mentally in conjunction with the heart transplant. The patients expressed this with different conflicting feelings, both positive and negative. The need of support from the family, care team and faith were of great importance in patients' adaptation to the new life situation. The better the support, the more the patients' quality of life increased. Discussion: The discussion is divided into two parts. The method discussion contains the strengths and weaknesses of the authors' implementation of the literature review. In the results discussion, the authors chose to discuss the onset of mental illness in patients following a heart transplant and the importance of good information and communication in health care. It concludes with the nurse's importance of knowing the difference between health care in Sweden and in other countries.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Björnehäll, Elin, and Johanna Nilsson. "Att leva med ett transplanterat hjärta : Patienters perspektiv." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13544.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1967 och det är idag främst patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering och patienterna behöver gå på regelbundna kontroller för att minska risken för avstötning av det nya hjärtat. Sjuksköterskans ansvar är exempelvis att ge patienterna och dess närstående information kring hjärttransplantationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: En beskrivande innebördsanalys har använts för att analysera sju bloggar. Resultat: Resultatet visade att tiden efter hjärttransplantationen upplevdes besvärlig och patienterna satte upp nya relevanta mål med stöd av sjuksköterska, närstående och vänner för att kunna anpassa sig till de nya levnadsvillkoren och den livslånga medicineringen. I samband med hjärttransplantationen upplevde patienterna hur de fått ett nytt sätt att se på livet och tack vare tacksamheten över att få fortsätta leva valde vissa av patienterna att sprida kunskap om organdonation vidare. Konklusion: Hjärttransplantationen innebar en stor omställning för patienterna och de fick anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Känslor som oro, uppgivenhet och tacksamhet präglade deras vardag. Stöd av närstående, vänner och sjuksköterska uppskattades av patienterna för att återgå till en vardag utan ett ickefungerande hjärta.
Background: Heart transplants have been performed since 1967. Today it’s primarily patients with severe heart failure who are considered for the procedure. After the transplant a lifelong immunosuppressive medication for the patients follows, and they need regular check-ups to lower the risk of rejection of the heart. The nurse’s responsibility was for example to give the patients’ and their families’ information about the procedure. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with a transplanted heart. Method: A descriptive content analysis was used to analyze seven blogs. Results: The first period following the transplant was experienced as difficult. The patients created new relevant goals with help of nurse, family and friends in order to adjust to the new life and lifelong medication. The patients’ experienced how they got a new perspective of life. Because of the gratitude of survival, the patients chose to spread knowledge about organ donation further. Conclusion: The heart transplant meant a big adjustment for the patients, to a new life. Feelings like anxiety, resignation and gratitude were now a part of their life. Support from family, friends and nurse was appreciated by the patients in order to get back to a life without a non-functioning heart.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography