Academic literature on the topic 'Högerpopulism'

Denna essä handlar om demokratiska fri- och rättigheter i tider av högerpopulism och argumenterar för att hbtq-rättigheter i likhet med andra minoritetsrättigheter ytterst handlar om demokrati, något som varje ny generation får värva på nytt. I essän framhålls det att högerpopulismen inte är ”en åsikt som alla andra” utan ett uttalat och våldsamt hot mot minoriteters existens i våra samhällen. Det är en viktig distinktion. Där högerpopulismen härskar finns det inte utrymme för alla, i synnerhet inte för minoritetsgrupper som hbtq-personer och rasifierade. Europa, varje dag spottar vita människor efter oss på tunnelbanan. De tror på allvar att sittplatserna är deras födslorätt. Europa, du verkar inte ha återhämtat dig från digerdöden. Europa, det är muslimerna. Det är muslimerna och judarna och romerna och afrikanerna. Och de som ser ut att vara muslimer och afrikaner, men inte är det. Och de som var judar, men gjorde allt för att dölja det. (Athena Farrokhzad, ”Brev till Europa” 2018)

Högerpopulism är en ideologi som fått allt större spridning och väljarstöd runt om Europa. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har tillväxt och framgång de senaste åren inte gått obemärkt förbi. Vad som definierar högerpopulism och högerpopulistiska partier brukar man dock sällan tala om utan brukar för det mesta ge ett parti den stämpeln om partiet vill minska invandringen. Men det är mycket mer än bara invandringsfrågan som definierar ett högerpopulistiskt parti. Därför är syftet med den här uppsatsen att skapa en definition och urskilja vissa kännetecken hos ett högerpopulistiskt parti. Detta utförs med hjälp av en idealtypsanalys för högerpopulism och en jämförande idéanalys med Sverigedemokraterna. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom området, populism och högerpopulism för att på vi vis designa min idealtyp. I analysen jämför jag sedan resultatet av den tidigare forskningen med Sverigedemokraternas senaste dokument för att på detta vis kunna se om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller inte. I min slutsats plockar jag ut de viktigaste utmärkande dragen hos Sverigedemokraterna som stämmer bäst överens med idealtypen för högerpopulism. Resultatet av vad som kännetecknar högerpopulism är att de vill bevara den nationella gemenskapen genom att bevara den nationella kulturen i landet, använder sig av anti-etablissemangsstrategin för att kunna ta avstånd från de andra etablerade partierna och själva försöka framstå som folkets försvarare samt förespråkar minskad invandring.

The aim of the essay was to analyse the speeches of the party leader in Almedalen 2012 and 2016 to see how much right-wing populism that could be identified. The Social Democratic Party, the Moderate Party, the Sweden Democrats and the Christian Democrats were the parties which were investigated. The question of the essay was: Are there more or less tendencies of right-wing populism in the speeches of the Social Democratic Party, the Moderate Party, the Sweden Democrats and the Christian Democrats when the speech of 2012 are compared to the speech of 2016? The analysis was based on four different aspects which characterize right-wing populism. These were anti-establishment, people´s representative, threat & dissociation and nationalism. The Sweden Democrats had tendencies of all the aspects in both speeches, although the tendencies were stronger for the anti-establishment in the speech of 2016. The other parties generally lacked indications of right-wing populism regarding most of the aspects in the speeches of 2012. While it in the speeches of 2016 were more tendencies of right-wing populism, although many aspects still were absent in the speeches of 2016. However, there were more tendencies of nationalism 2016.

Syftet med denna uppsats är att åskådliggöra hur Alternativ för Sverige (AfS) och Sverigedemokraterna (SD) kommunicerar i sociala medier och att bidra med kunskap kring hur respektive parti positionerar sig i relation till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” i de digitala politiska landskap som växt fram under de senaste åren. I uppsatsen undersöks detta genom en innehållsanalys av partiernas kommunikation på Facebook, samt genom en undersökning av vilka relationer AfS och SD har till andra aktörer i sociala medier med hjälp av en social nätverksanalys. Genom att analysera explicit innehåll på Facebooksidan (Facebook-inlägg) och mer implicita relationer till andra personer och/eller organisationer, åsyftar studien att granska partiernas kommunikativa innehåll och kontextuella politiska positionering. Dels utifrån ett nationellt perspektiv, samt utifrån ett internationellt perspektiv avseende ”alt-right- rörelsens” beteende och positionering online de senaste åren. De frågeställningar som följer genom studien är: • Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de?  • Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?  • Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källhänvisning, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare?   • Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från tidigare forskning som kan sammanfattas utifrån två övergripande teman. Det första temat är forskning kring ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse som denna har utmynnat i under de senaste åren i det digitala landskapet. Det andra temat är högerpopulism online – i vilken kontext finner vi högerpopulism och hur manifesteras den online? Dessa teman överlappar varandra på så sätt att den högerpopulism som manifesteras online ofta sker genom aktörer som kategoriseras som ”alt-right”, samt att ”alt-right” och högerpopulistiska aktörer i hög grad diskuterar samma politiska områden, inte minst migration och kritik gentemot etablerade politiker och massmedia.    I uppsatsen har en komparativ innehållsanalys kompletterats med en social nätverksanalys. I den komparativa innehållsanalysen har kommunikativt innehåll i Facebook-inlägg jämförts mellan AfS och SD:s Facebook-sidor. Samtliga Facebook-inlägg som partiernas officiella Facebook-sidor publicerat veckan inför riksdagsvalet 2018 har kodats genom variabler med koppling till studiens frågeställningar. I den sociala nätverksanalysen har partiernas och partiledarnas officiella Facebook-sidor analyserats. Det har också genomförts en social nätverksanalys baserat på omnämnanden av AfS Twitter-konto på Twitter. Resultaten visar att AfS hänvisar till och använder sig av alternativmedier i hög grad och av etablerade medier i låg grad, samtidigt som förhållandet är det motsatta hos SD. Båda partierna har dock kopplingar till 2  alternativmedier i deras sociala nätverk. I AfS sociala nätverk ingår många aktörer utanför partiet, ofta sådana med koppling till ”alt-right” i andra länder, medan SD:s nätverk endast består av aktörer som representerar partiet. Partiledarna Gustav Kasselstrand (AfS) och Jimmie Åkesson (SD) är centrala i partiernas sociala nätverk. I AfS sociala nätverk har Kasselstrand i högre grad kopplingar till personer (till exempel andra personer inom ledningen i AfS) medan Åkesson i SD:s sociala nätverk har kopplingar till enheter och funktioner inom partiet.  Migration som nyhetsämne på Facebook är överrepresenterat hos både AfS och SD, särskilt för AfS. Både AfS och SD använder sig mer av negativa känslor än positiva känslor och svartmålar politiska motståndare i hög grad i sina Facebook-inlägg. Sådana Facebook-inlägg genererar också i genomsnitt en högre grad av engagemang än andra inlägg. AfS använder sig av Facebook-inlägg som innehåller mobilisering i högre grad än SD.
The purpose of this study is to understand how Alternative for Sweden (AfS) and the Swedish Democrats (SD) communicate in social media. The study can contribute with knowledge about how these parties can be seen in relation to right-wing populist actors and "alt-right" in the digital political landscapes that have emerged in recent years. This is done through a content analysis of the parties' communication on Facebook, and by examining the connections and relationships AfS and SD have with other actors in social media through a social network analysis. By analyzing explicit content on the Facebook page (Facebook posts) and implicit relationships with other people and / or organizations, the study aims to examine the parties' communicative content and contextual political positioning. Partly from a national perspective, as well as from an international perspective regarding the "alt-right movement" behavior and positioning online in recent years. The questions that follow through the study are: • How do AfS and SD's communication on Facebook differ for the parliamentary elections 2018, and what similarities do they have? • What does the AfS network look like compared to SD's? Which actors do they have connections to and does the social networks reflect in the parties' communication on Facebook? • What communicative focus does AfS and SD use in Facebook posts? What news themes, source reference, format and emotions are recurring, and to what extent do the parties focus on political opponents?  • What level of engagement gives different focus on the parties' Facebook pages? The thesis's theoretical framework is based on previous research, which can be summarized based on two general themes. The first theme is research on "Alt-right" and the anti-establishment movement that this has spawned in recent years in the digital landscape. The second theme is right-wing populism online - in what context do we find right-wing populism and how is it manifested online? These themes overlap in such a way that the right-wing populism manifested online often has actors categorized as "alt-right," and they largely discuss the same policy areas, not least migration and criticism of established politicians and the media. In the study, a comparative content analysis has been supplemented with a social network analysis. In the comparative content analysis, communicative content in Facebook posts has been compared between AfS and SD's Facebook pages. All Facebook posts that the parties' official Facebook pages published the week before the election have been coded by variables linked to the study's issues. In the social network analysis, the parties 'and party leaders' official Facebook pages have been analyzed. A social network analysis has also been conducted based on mentions of the AfS Twitter account on Twitter. The results show that AfS refers to and uses alternative media to a large extent and of established media to a low degree, while the relationship is the opposite of SD. However, both parties have links to alternative media in their social networks. AfS social networks have connections to many actors outside the party, often those with connections to "alt-right" in other countries, while SD's network consists only of actors 4  representing the party. Party leaders Gustav Kasselstrand (AfS) and Jimmie Åkesson (SD) are central to the parties' social networks. In AfS social networks, Kasselstrand has more connections to people (for example other people in the management of AfS) while Åkesson in SD's social network has connections to units and functions within the party.  Migration as a news topic on Facebook is over-represented by both AfS and SD, especially for AfS. Both AfS and SD use more negative emotions than positive emotions and discredit political opponents to a great extent in their Facebook posts. Such Facebook posts also generate, on average, a higher level of engagement than other posts. AfS uses Facebook posts that contain mobilization to a greater extent than SD.

Efter finanskrisen 2008 ökade både arbetslöshet och högerpopulism på flera håll i Europa. I denna studie undersöks sambandet mellan arbetslöshet och högerpopulism med målet att avgöra om sambandet är kausalt. Med två olika beroende variabler för stöd samt röstning på högerpopulistiska partier, och tre olika nivåer på arbetslöshet som oberoende variabler, undersöks sambandet med en difference-in-difference analys med två års data över finanskrisen, där första perioden är precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetslöshet på landsnivå har en kausal positiv effekt på röstningsandelar för högerpopulistiska partier, vilket antyder att det är ”sociotropic voting” som är mekanismen genom vilken arbetslösheten påverkar högerpopulistiskt röstande.

The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside. These individuals also have lower trust in political institutions at the national and European level and are less satisfied with democracy at both levels and believe that Sweden should reduce immigration. The theory explains that these results are also consistent in other parts of Europe. The underlying explanation for these results seems to be that the world has become amore globalized, and these individuals who sympathize with radical right-wing populist parties are the ones who are negatively affected by a globalized world.

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

The aim of this study is to describe the characteristics of right-wing populist parties in Europe. The three parties included in the study are the Swedish Democrats (SD), the British National Party (BNP) and the National Front (NF) in France. The study includes a definition of right-wing populism based on previous research and from that an ideal type of a right-wing populist party has been created. The material used in the study to verify how well the parties were consistent to the ideal type and what similarities and differences the parties in the study have are the parties’ political programs and policies. The conclusion of the results is that the parties fit the ideal type even if they differ in a few certain aspects. The BNP is the party most similar to the ideal type, followed by the NF and then the SD.

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna. Studien är av kvantitativ karaktär där Sveriges samtliga 290 kommuner studeras. Olika typer av regressionsanalyser genomförs i statistik programmet SPSS för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det i stort sett inte existerar något samband mellan röster på Sverigedemokraterna och arbetslöshet, ohälsa och utrikes födda. Vidare visar resultatet att det existerar ett visst samband mellan röster på Sverigedemokraterna och brottslighet, och även mellan röster på Sverigedemokraterna och lågutbildning.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.

Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.

De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.

Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.

Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.