Dissertations / Theses on the topic 'Högerpopulism'

Högerpopulism är en ideologi som fått allt större spridning och väljarstöd runt om Europa. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har tillväxt och framgång de senaste åren inte gått obemärkt förbi. Vad som definierar högerpopulism och högerpopulistiska partier brukar man dock sällan tala om utan brukar för det mesta ge ett parti den stämpeln om partiet vill minska invandringen. Men det är mycket mer än bara invandringsfrågan som definierar ett högerpopulistiskt parti. Därför är syftet med den här uppsatsen att skapa en definition och urskilja vissa kännetecken hos ett högerpopulistiskt parti. Detta utförs med hjälp av en idealtypsanalys för högerpopulism och en jämförande idéanalys med Sverigedemokraterna. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom området, populism och högerpopulism för att på vi vis designa min idealtyp. I analysen jämför jag sedan resultatet av den tidigare forskningen med Sverigedemokraternas senaste dokument för att på detta vis kunna se om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller inte. I min slutsats plockar jag ut de viktigaste utmärkande dragen hos Sverigedemokraterna som stämmer bäst överens med idealtypen för högerpopulism. Resultatet av vad som kännetecknar högerpopulism är att de vill bevara den nationella gemenskapen genom att bevara den nationella kulturen i landet, använder sig av anti-etablissemangsstrategin för att kunna ta avstånd från de andra etablerade partierna och själva försöka framstå som folkets försvarare samt förespråkar minskad invandring.

The aim of the essay was to analyse the speeches of the party leader in Almedalen 2012 and 2016 to see how much right-wing populism that could be identified. The Social Democratic Party, the Moderate Party, the Sweden Democrats and the Christian Democrats were the parties which were investigated. The question of the essay was: Are there more or less tendencies of right-wing populism in the speeches of the Social Democratic Party, the Moderate Party, the Sweden Democrats and the Christian Democrats when the speech of 2012 are compared to the speech of 2016? The analysis was based on four different aspects which characterize right-wing populism. These were anti-establishment, people´s representative, threat & dissociation and nationalism. The Sweden Democrats had tendencies of all the aspects in both speeches, although the tendencies were stronger for the anti-establishment in the speech of 2016. The other parties generally lacked indications of right-wing populism regarding most of the aspects in the speeches of 2012. While it in the speeches of 2016 were more tendencies of right-wing populism, although many aspects still were absent in the speeches of 2016. However, there were more tendencies of nationalism 2016.

Syftet med denna uppsats är att åskådliggöra hur Alternativ för Sverige (AfS) och Sverigedemokraterna (SD) kommunicerar i sociala medier och att bidra med kunskap kring hur respektive parti positionerar sig i relation till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” i de digitala politiska landskap som växt fram under de senaste åren. I uppsatsen undersöks detta genom en innehållsanalys av partiernas kommunikation på Facebook, samt genom en undersökning av vilka relationer AfS och SD har till andra aktörer i sociala medier med hjälp av en social nätverksanalys. Genom att analysera explicit innehåll på Facebooksidan (Facebook-inlägg) och mer implicita relationer till andra personer och/eller organisationer, åsyftar studien att granska partiernas kommunikativa innehåll och kontextuella politiska positionering. Dels utifrån ett nationellt perspektiv, samt utifrån ett internationellt perspektiv avseende ”alt-right- rörelsens” beteende och positionering online de senaste åren. De frågeställningar som följer genom studien är: • Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de?  • Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?  • Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källhänvisning, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare?   • Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från tidigare forskning som kan sammanfattas utifrån två övergripande teman. Det första temat är forskning kring ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse som denna har utmynnat i under de senaste åren i det digitala landskapet. Det andra temat är högerpopulism online – i vilken kontext finner vi högerpopulism och hur manifesteras den online? Dessa teman överlappar varandra på så sätt att den högerpopulism som manifesteras online ofta sker genom aktörer som kategoriseras som ”alt-right”, samt att ”alt-right” och högerpopulistiska aktörer i hög grad diskuterar samma politiska områden, inte minst migration och kritik gentemot etablerade politiker och massmedia.    I uppsatsen har en komparativ innehållsanalys kompletterats med en social nätverksanalys. I den komparativa innehållsanalysen har kommunikativt innehåll i Facebook-inlägg jämförts mellan AfS och SD:s Facebook-sidor. Samtliga Facebook-inlägg som partiernas officiella Facebook-sidor publicerat veckan inför riksdagsvalet 2018 har kodats genom variabler med koppling till studiens frågeställningar. I den sociala nätverksanalysen har partiernas och partiledarnas officiella Facebook-sidor analyserats. Det har också genomförts en social nätverksanalys baserat på omnämnanden av AfS Twitter-konto på Twitter. Resultaten visar att AfS hänvisar till och använder sig av alternativmedier i hög grad och av etablerade medier i låg grad, samtidigt som förhållandet är det motsatta hos SD. Båda partierna har dock kopplingar till 2  alternativmedier i deras sociala nätverk. I AfS sociala nätverk ingår många aktörer utanför partiet, ofta sådana med koppling till ”alt-right” i andra länder, medan SD:s nätverk endast består av aktörer som representerar partiet. Partiledarna Gustav Kasselstrand (AfS) och Jimmie Åkesson (SD) är centrala i partiernas sociala nätverk. I AfS sociala nätverk har Kasselstrand i högre grad kopplingar till personer (till exempel andra personer inom ledningen i AfS) medan Åkesson i SD:s sociala nätverk har kopplingar till enheter och funktioner inom partiet.  Migration som nyhetsämne på Facebook är överrepresenterat hos både AfS och SD, särskilt för AfS. Både AfS och SD använder sig mer av negativa känslor än positiva känslor och svartmålar politiska motståndare i hög grad i sina Facebook-inlägg. Sådana Facebook-inlägg genererar också i genomsnitt en högre grad av engagemang än andra inlägg. AfS använder sig av Facebook-inlägg som innehåller mobilisering i högre grad än SD.
The purpose of this study is to understand how Alternative for Sweden (AfS) and the Swedish Democrats (SD) communicate in social media. The study can contribute with knowledge about how these parties can be seen in relation to right-wing populist actors and "alt-right" in the digital political landscapes that have emerged in recent years. This is done through a content analysis of the parties' communication on Facebook, and by examining the connections and relationships AfS and SD have with other actors in social media through a social network analysis. By analyzing explicit content on the Facebook page (Facebook posts) and implicit relationships with other people and / or organizations, the study aims to examine the parties' communicative content and contextual political positioning. Partly from a national perspective, as well as from an international perspective regarding the "alt-right movement" behavior and positioning online in recent years. The questions that follow through the study are: • How do AfS and SD's communication on Facebook differ for the parliamentary elections 2018, and what similarities do they have? • What does the AfS network look like compared to SD's? Which actors do they have connections to and does the social networks reflect in the parties' communication on Facebook? • What communicative focus does AfS and SD use in Facebook posts? What news themes, source reference, format and emotions are recurring, and to what extent do the parties focus on political opponents?  • What level of engagement gives different focus on the parties' Facebook pages? The thesis's theoretical framework is based on previous research, which can be summarized based on two general themes. The first theme is research on "Alt-right" and the anti-establishment movement that this has spawned in recent years in the digital landscape. The second theme is right-wing populism online - in what context do we find right-wing populism and how is it manifested online? These themes overlap in such a way that the right-wing populism manifested online often has actors categorized as "alt-right," and they largely discuss the same policy areas, not least migration and criticism of established politicians and the media. In the study, a comparative content analysis has been supplemented with a social network analysis. In the comparative content analysis, communicative content in Facebook posts has been compared between AfS and SD's Facebook pages. All Facebook posts that the parties' official Facebook pages published the week before the election have been coded by variables linked to the study's issues. In the social network analysis, the parties 'and party leaders' official Facebook pages have been analyzed. A social network analysis has also been conducted based on mentions of the AfS Twitter account on Twitter. The results show that AfS refers to and uses alternative media to a large extent and of established media to a low degree, while the relationship is the opposite of SD. However, both parties have links to alternative media in their social networks. AfS social networks have connections to many actors outside the party, often those with connections to "alt-right" in other countries, while SD's network consists only of actors 4  representing the party. Party leaders Gustav Kasselstrand (AfS) and Jimmie Åkesson (SD) are central to the parties' social networks. In AfS social networks, Kasselstrand has more connections to people (for example other people in the management of AfS) while Åkesson in SD's social network has connections to units and functions within the party.  Migration as a news topic on Facebook is over-represented by both AfS and SD, especially for AfS. Both AfS and SD use more negative emotions than positive emotions and discredit political opponents to a great extent in their Facebook posts. Such Facebook posts also generate, on average, a higher level of engagement than other posts. AfS uses Facebook posts that contain mobilization to a greater extent than SD.

Efter finanskrisen 2008 ökade både arbetslöshet och högerpopulism på flera håll i Europa. I denna studie undersöks sambandet mellan arbetslöshet och högerpopulism med målet att avgöra om sambandet är kausalt. Med två olika beroende variabler för stöd samt röstning på högerpopulistiska partier, och tre olika nivåer på arbetslöshet som oberoende variabler, undersöks sambandet med en difference-in-difference analys med två års data över finanskrisen, där första perioden är precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetslöshet på landsnivå har en kausal positiv effekt på röstningsandelar för högerpopulistiska partier, vilket antyder att det är ”sociotropic voting” som är mekanismen genom vilken arbetslösheten påverkar högerpopulistiskt röstande.

The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside. These individuals also have lower trust in political institutions at the national and European level and are less satisfied with democracy at both levels and believe that Sweden should reduce immigration. The theory explains that these results are also consistent in other parts of Europe. The underlying explanation for these results seems to be that the world has become amore globalized, and these individuals who sympathize with radical right-wing populist parties are the ones who are negatively affected by a globalized world.

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

The aim of this study is to describe the characteristics of right-wing populist parties in Europe. The three parties included in the study are the Swedish Democrats (SD), the British National Party (BNP) and the National Front (NF) in France. The study includes a definition of right-wing populism based on previous research and from that an ideal type of a right-wing populist party has been created. The material used in the study to verify how well the parties were consistent to the ideal type and what similarities and differences the parties in the study have are the parties’ political programs and policies. The conclusion of the results is that the parties fit the ideal type even if they differ in a few certain aspects. The BNP is the party most similar to the ideal type, followed by the NF and then the SD.

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna. Studien är av kvantitativ karaktär där Sveriges samtliga 290 kommuner studeras. Olika typer av regressionsanalyser genomförs i statistik programmet SPSS för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det i stort sett inte existerar något samband mellan röster på Sverigedemokraterna och arbetslöshet, ohälsa och utrikes födda. Vidare visar resultatet att det existerar ett visst samband mellan röster på Sverigedemokraterna och brottslighet, och även mellan röster på Sverigedemokraterna och lågutbildning.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.

Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.

De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.

Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.

Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.

Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.

De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.

Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.

Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Sverigedemokraterna är ett radikalt högerpopulistiskt parti som fortsätter att öka sedan valet år 2010. Vid en opinionsundersökning i april 2012 skulle partiet få 8 procent av medborgarnas röster. Syftet med vår uppsats är att förstå och förklara vilka orsaker som ligger till grund för att allt fler medborgare röstar på Sverigedemokraterna. För att kunna besvara syftet med uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ studie genom att med semistrukturerade intervjuer undersöka upplevelser och attityder till dagens samhällsförändringar bland Sverigedemokraternas väljare och relatera deras upplevelser till tidigare forskning inom ämnet. För att besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt kan SD som parti locka allt fler väljare i dagens globaliserade Sverige? Vilka faktorer kan ligga till grund för att vissa medborgare röstar på SD? Samt vad tror de att SD kan bidra med och förändra i det svenska samhället och mer specifikt för deras egen situation? Vårt teoretiska ramverk är globalisering, representationen ”Vi och Dom”, nation/nationalism och välfärdschauvinism. Med dessa teorier kommer vi ur ett sociologiskt perspektiv förklara vilka samhällsprocesser som interagerar med väljarnas vardagssituation och därmed ligger till grund för deras politiska beslut. Det slutgiltiga resultatet visar att radikal högerpopulistisk retorik är genomgående i samtliga intervjuer. Invandring och välfärdsfrågor var det viktigaste faktorerna till varför intervjupersonerna röstade på Sverigedemokraterna.
The Sweden Democrats is a radical right wing party who continue to increase since the elections in 2010. At a poll in April 2012, the party would get 8 percent of the votes. The purpose of our paper is to understand and explain the reasons underlying that more and more citizens vote for the Sweden Democrats. To be able to respond to the purpose of the paper, we have chosen to make a qualitative study by using semi-structured interviews examine the experiences and attitudes of today's social changes among the Sweden Democrats ' voters and relate their experiences to the previous research on the subject. To answer our purpose becomes the following questions: In what way can the SD as an increasing number of voters in the party attract today's globalized Sweden? What factors can serve as the basis for that some citizens vote on SD? What do they think that SD can contribute and change in Swedish society and more specifically for their own situation? Our theoretical framework is globalization, representation "We and Them" nation/nationalism and welfare-chauvinism. With these theories we come from a sociological perspective to explain what social processes that interact with voters ' living situation and thus is the basis for their policy decisions. The final result shows that radical right wing rhetoric is consistently in all interviews. Immigration and welfare issues were the main factors why the respondents voted for the Sweden Democrats.

My thesis examines the effects of the last two decades' increased support for populist, radical right-wing party “the Sweden Democrats”. Previous literature mostly focuses on how the party came to claim large chunks of the electorate and there seems to be a lack of research that investigates the consequences of this development. This thesis therefor strives to investigate theeffects of the Sweden Democrats by looking at voter turnout. The study observes the 290municipalities of Sweden through the general election years of 2006, 2010 and 2014. By using panel data, I manage to isolate for both known and unknown variables and can through thischoice of method get close to providing a causal relationship, revealing that an increase insupport for the Sweden Democrats yields a rise in voter turnout. The result raises questions about how radical right populism relates to democracy.

When studying a political map subsequent to the 2018 Swedish national election one thing in particular catches the eye. The southern parts of Sweden, or the region Scania in particular is dominated by the colour yellow, representing support for the right wing populist party: The Sweden Democrats. The question as to why it looks like this has baffled political scientists and election experts for many years and still does not have an answer. Famous political scientists at the SOM-institute in Gothenburg Henrik Oscarsson and Sören Holmberg describes that the support for the Sweden Democrats in Scania ”is something of a riddle”. In this thesis I am going to make observations about political approaches towards the political system in Scania and political approaches relevant for the voters of the Sweden Democrats. These approaches will create the standing political cultures representative for Scania and for  the right wing populist party supporters. The thesis’s main goal is to bring some light on the subject of electorate behaviour within the Scania region and hopefully in some way or another bring something to the table when it comes to research regarding electorate behaviour in Scania. The final results of the thesis came to shed some light on the current situation, the political approaches relevant for the Scania region can be argued to have an influence on the political actions by individuals in Scania. The main conclusion is that when approaches to the political system differs between the main electorate and that of a subculture the political action is to by voting try to reduce the differences in ideals by voting for a party that closer represents a voters own ideals of the political system.

The aim of this thesis is to analyse the extent to which European electorates have opinions that are in agreement with the three cornerstones of right-wing populist ideology. In today’s research, it’s indicated that there’s a contradiction in current findings. Whereas voting for radical right-wing populists almost is perceived of as pathological deviancy, support for these parties is rising all over Europe. The thesis uses Cas Mudde’s theory to operationalize three key features of populist radical right ideology – nativism, populism and authoritarianism to explore the magnitude of this support. The study is based on a statistical analysis with mean value analysis of 20 European countries and regression analysis, which utilizes data from the European Social Survey from 2014. In the regression analysis, eleven control variables are added with the aim of investigating whether personal qualities affect the result or if it’s only differences between countries that contribute to the result of the thesis. The regression analysis show that a combination of the control variables together with the country variables have the biggest affect on the populist right ideology in Europe. The findings of the thesis show that support for all three key features of the right-wing populist ideology are wide-spread in Europe. However, some countries distinguish themselves more than others. Among the countries where support is most widespread are the Eastern European countries Hungary, Slovenia, Poland and Portugal. On the other hand, although levels of support are still high, opinions that are in agreement with right-wing populism are much less widespread in economically developed countries in North Western Europe, like Sweden, Norway, Denmark, Switzerland and Germany.

The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables. The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden. The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

Högerpopulismens framväxt står i centrum för otaliga statsvetenskapliga analyser där många möjliga orsakssamband bakom utvecklingen har föreslagits. I denna uppsats tar jag fasta på ett fåtal av dessa, och försöker även att föra fram nya förklaringsmodeller. Med utgångspunkt i teorin om att högerpopulismens framgång är en produkt av en värderingsstrid mellan generationskohorter utforskar jag – i en studie av den politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner – hur samband med universella anspråk att förklara högerpopulismens utveckling stöter på patrull. Vidare undersöker jag huruvida detta har att göra med de lokala förutsättningar som utgör en plats politiska kultur. Genom att studera en rad samband vad gäller demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer och den högerpopulistiska utvecklingen i regionen kommer jag fram till att de i hög grad är otillräckliga för att förklara variationen mellan kommunerna.   Istället undersöker jag huruvida platsernas lokala politiska kultur – som i detta fall utgörs av ”bruksandan” – har en inverkan på den politiska utvecklingen i kommunerna. Jag sammanför forskning om socialt kapital och forskning om platsers politiska kultur i syfte att öka förståelsen för varför vissa platser ter sig särskilt receptiva för den högerpopulistiska ideologin.   Studien bygger på en hypotesgenererande metodik i syfte att kunna föreslå den lokala politiska kulturen som en möjlig orsak till högerpopulismens varierande grad av framgångar på olika platser. Analyserna leder till att två hypoteser om det sociala kapitalets påverkan på högerpopulismens utveckling kan formuleras. Sambandet testas tentativt i en regressionsanalys för Bergslagskommunerna och utvecklas sedan i en resonerande analys.

Under det senaste årtiondet har Sverigedemokraterna vuxit till att bli en signifikant politisk kraft i Sverige. Däremot har framväxten främst koncentrerats till vissa regioner i Sverige, då partiet har blivit överrepresenterade i landets södra delar och underrepresenterade i Stockholm och i Norrland. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det inga klara svar på varför denna uppdelning har skett. Ett forskningsområde gällande stöd för högerpopulistiska partier som blivit vanligare de senaste åren är det kring social tillit. Teorin säger att individer som har en lägre tillit till sina medmänniskor kommer ha starkare preferenser för högerpopulistiska partier. Sverige har generellt sett en hög nivå av social tillit, men det finns vissa geografiska skillnader som främst tar sig i uttryck mellan norr och söder. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida social tillit kan förklara preferenser för Sverigedemokraterna, men också huruvida dessa preferenser påverkas av att bo i en tillitsfullt område. Detta för att se om nivån av social tillit i ett område har effekt på individers preferenser för Sverigedemokraterna, och på så sätt eventuellt ge en förklaring till varför ett högerpopulistiskt parti har lyckats få ett starkt fäste i vissa regioner, men inte i andra. Studien genomförs med enkätdata från den nationella SOM-undersökningen 2016. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan social tillit och preferenser för Sverigedemokraterna, dels på en individnivå, dels på en aggregerad nivå. Detta innebär att ens preferenser för partiet dels påverkas av ens egna nivå av tillit, dels påverkas av hur tillitsfullt området är som man bor i. En slutsats från studien är därför att skillnaderna i stöd för Sverigedemokraterna mellan län till en viss grad kan förklaras med en skillnad i social tillit mellan länen.

Högerpopulismen har vuxit sig stark i Europa och västvärlden på senaste tiden. Fenomen som Trump, Brexit och Sverigedemokraterna är exempel på detta. Sverigedemokraterna har störst stöd bland män och samma mönster återfinns i stora delar av Europa. Könsgapet i partisympati till högerpopulistiska partier är ett omdebatterat ämne men relativt få studier har gjorts kring ämnet. De studier som har försökt förklara könsgapet har ännu inte lycktas – det är därför puzzlet fortfarande återstår. Sveriges politiska konfliktdimension har länge bestått av ekonomiska klasskillnader men det nuvarande politiska klimatet tycks kännetecknas av nya konfliktytor. Dessa ytor består av sakpolitiska frågor som rör kring bland annat; invandring, lag och ordning, miljö och jämställdhet. Vissa forskare hävdar att den traditionella höger/vänster-skalan bör kompletteras med en kulturell dimension. Den dimensionen går ibland under namnet GAL-TAN. För att förstå Sverigedemokraternas framgång och varför partiet lockar till sig fler män har denna studie som avsikt, att med hjälp av GAL-TAN-skalan, försöka förklara könsgapet utifrån eventuella värderingsskillnader mellan män och kvinnor. Värderingsperspektivet underbyggs av andra teorier som förklarar könsgapet mellan män och kvinnor till följd av olika socioekonomiska och sociokulturella positioner i samhället. Studien utförs genom enkätdata från SOM-institutet. Resultatet visar att det inte finns några särskilda könsskillnader i värderingar men att värderingar däremot spelar roll gällande stödet för Sverigedemokraterna, i synnerhet för män.

Denna uppsats har som syfte att analysera säkerhetisering av trygghet med fokus på den diskurs som används av Sverigedemokraterna och partiledare Jimmie Åkesson. Det teoretiska ramverk som används i studien bygger på Laclau och Mouffes diskursteori samt säkerhetiseringsteori, för att dekonstruera diskursen och dra slutsatser kring huruvida det kännetecknar ett säkerhetiserande agerande. Materialet som analyseras är Sverigedemokraternas särskilda principprogram från 2011 samt Jimmie Åkessons bok Det moderna folkhemmet. Genom diskursanalysen framgår en konstruktion av ett existentiellt hot mot det svenska samhället, vilket legitimerar en användning av okonventionella verktyg och akuta åtgärder utanför det normala inom politiska processer. Det argumenteras därmed att alla kännetecken för en säkerhetiserande diskurs framgår i artikulationer av Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Denna studie bidrar med vissa nya insikter om säkerhetisering av trygghet i koppling till högerpopulism, som kan utgöra grund för framtida forskning inom ämnet.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.

The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and – to some extent – international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press. The aim is to investigate to what extent the ideas proposed by opponents and adherents correspond to basic ideological elements of deliberative democracy respectively populism. The documents have been interpreted with an ideology analysis formulated by Herbert Tingsten and developed by Sven-Erik Liedman. In the analysis the results are also associated with the history and the role of the public library as well as the cultural politics of the National Front. The result of this study discloses that the ideas of the critics as well as those of the adherents correspond to a large extent to respective ideology, thou certain aspects contradict them. The opinions of the critic side are also shown to be closely related to those presented in documents concerning the role of the public library. Seen in a broader context, the library politics of the National Front could be considered as part of a cultural strategy.
Uppsatsnivå: D

Flertalet så kallade radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) har på senare år rönt relativt stora valframgångar runt om i Europa. En förklaring som brukar nämnas är att dessa partier har tonat ned sin ideologi och blivit mindre radikala. Min studie undersökte detta förhållande, huruvida det finns en samvariation mellan grad av radikal högerpopulism och väljarstöd. Leder lägre grad av radikal högerpopulism till ökat väljarstöd? Detta undersöktes med hjälp av en fallstudie av Sveriges ledande RHP-parti – Sverigedemokraterna. Idealtypsanalyser genomfördes av fem sverigedemokratiska parti-/principprogram från de senaste decennierna för att se om graden av radikal högerpopulism i dessa dokument har förändrats över tid. Analysen visade att partiet överlag har blivit allt mindre radikalt högerpopulistiska med åren, samtidigt som partiets väljarstöd har ökat stadigt. Slutsatsen blir därmed att det i det här fallet finns en samvariation mellan grad av radikal högerpopulism och väljarstöd.

2018-06-07.

Chantal Mouffe förklarar exkludering och demonisering av politiska partier som en kontraproduktiv strategi. När etablerade partier samlas kring en konsensus i mitten reduceras medborgarnas valmöjligheter och undergräver demokratin, menar Mouffe. Detta är exempel på politiska fenomen som enligt Mouffe leder till att högerpopulistiska partier gynnas, något som skett i flera Europeiska länder. Högerpopulistiska partier och rörelser växer på många håll i Europa och Mouffe menar att uppsvinget för högerpopulismen och den populistiska retoriken till stor del beror på de etablerade partiernas tillkortakommanden. Syftet med uppsatsen är att utifrån Mouffes teori, och med Sverige som exempel, förklara hur en svag regering och ett starkt högerpopulistiskt parti hänger ihop med oförmågan att tänka politiskt och reflektera över hur en vänstervriden populistisk motståndskraft skulle kunna se ut.

Syftet med undersökningen är att utforska på vilket sätt representanter för Alternativ för Sverige (re)producerar högerpopulistiska diskurser i anslutning till Black Lives Matter demonstrationerna under sommaren 2020. Undersökningen ämnar skapa förståelse för hur subjektspositionen “svensk” konstrueras, hur en eventuell hegemonisk ståndpunkt utmanas ochhur den förstås inom de högerpopulistiska diskurserna, samt ta reda på vilket sätt mot diskurser konstrueras gentemot Black Lives Matter-rörelsen. Detta undersöks på Twitter, medFaircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatserna visar på att Alternativ för Sverige reproducerar högerpopulistiska diskurser genom produktionen av text på Twitter, vilket i förlängningen upprätthåller den högerpopulistiska diskursordningen.

The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are the

Swedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.

The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases. It begins with the classic populism then the “dissatisfaction party” and in conclusion, today's rightwing populism. The theoretical segment also addresses populisms ideological foundations and its contents. This includes the country of birth, the people, welfare “chauvinism” on ethnic national grounds, targeted dissatisfaction, criticism against representative democracy, populisms dynamic structure, hostility to foreigners and stranger distrust. The empirical analysis of the political parties is based on seven starting points: basic values, views on peoples worth, most important unit in society, method for social change, political forms of managing, economic organization and utopia. To illustrate these points a comparison between the average parties is done, by examining their respective party agendas.

The conclusion is drawn that there are few resemblances between the political parties examined; the differences considered are clearly stronger than the resemblances. The

differences lie mostly in basis values, most important unit in society and political forms of managing. Furthermore are the resemblances only partial. The parties were most similar in

relation to the family’s position in the society. SD and DF can be said to have similar ideologies while FRP’s ideology differs somewhat. SD and DF can be described as conservative nationalist parties, while FRP is a mixture of neoliberalism and conservatism. After studying each party’s principle agendas it can be established that all three parties utilize

rightwing rhetoric.

Keywords: rightwing populist parties, Swedish democrats, Norwegian Progress party and Danish People`s party, theoretical and analytical structure, empirical analysis.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time been the subject of study by political scientists. In the meantime they have been categorized as National Socialists, Fascists, right-wing extremists and more recently radical right populists. But it has not been categorized according to the theories that I expect. The purpose of this essay is to study how well Sweden Democrats policies match with ideas that are typical for radical right populist parties. The main research question is:- Are Sweden Democrats showing details which are typical for radical right populist parties?To be able to answer those questions, I have used an ideal type analysis and developed an analysis instrument according the theoretical approach and the methods in Bergström & Boréus book. This instrument helps me to make three ideal type schedules that can sort details which I am looking for in the text.The conclusion of this essay is that, Sweden Democrats has all those characteristics which is typical for radical right populist parties and can regard as a radical right populist party.

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.

The political party Sweden democrats became Sweden’s third largest party in 2014 after entering the Swedish parliament back in 2010 for the first time. During this time discussions about the party background and ideology have increased both from other parties and in the society. The controversy surrounding the party can partly be traced back to its foundation and the period before the party entered the national parliament in 2010. Sweden democrats was founded in 1988 by the remains of two right wing extremist movements, today the party has distanced itself from Nazism and calls itself a social conservative party. According to studies Sweden democrat’s ideology is considered as right-wing radical populism. This difference of identification is a problem, because it creates questions why it exists. Are the Sweden democrats really a social conservative party or is the party rendering a false image, and why. In this essay I will use ideal types of the two ideologies social conservative and Right-wing radical populism to evaluate which ideal type can describe the ideology in the party materials of the Swedish democrats most adequate. Additionally this essay will compare the ideal types to see how different the two ideologies are. The analysis and conclusion shows that the two ideologies differs from each other, but they share a few aspects. The evaluation of Sweden democrats party material does show that the party shares the fundamental value of right-wing radical populism and contains attributes from that theory, including etno-nationalism and etno-pluralism. The essays conclusion is therefore that Sweden democrats appears to be a right-wing radical populist party. That creates a question for future research, why the party identify itself as a social conservative party.

During the parliamentary elections in Sweden between 2006 and 2018 has the Sweden Democrats success increased enormously. The party went from 2,93% in 2006 to 17,53% in 2018, which is a rapid increase. The aim of this essay is to examine Sweden Democrats and the party’s successes by analyzing existing research within the same topic and if the research explanations for the increased election results have changed over time. A qualitative text analysis will be used in order to explain the Sweden Democrats’ increased election results. The text analysis is a systematized analysis. The essay's analysis is divided in three different time intervals, the first interval is between the years 2010-2013, the second interval is between the years 2014-2017 and the last interval is between the years 2018-2021. In each of these three intervals there will be five different researches that’s going to be analyzed. The analysis of the essay concludes for instance that the Sweden Democrats increased success depends on sociocultural problems, media exposure and the voter’s dissatisfaction with the established parties.

This study concerns political communication in general, and right-wing populist PR in particular. Research shows that the role of mass media in liberal democracies has changed as a result of emerging social- and alternative media. Political parties no longer need news media to spread their agenda, which proves an opportunity for right-wing populist parties to reach a broader audience. This study aims to determine how The Sweden Democrats, as Sweden’s largest right-wing populist party, communicate through the use of PR-activities. Building on existing work on the content of populist communication, this study aims to show not only what the party communicate but also how they communicate. The ambition is to enable a discussion on the possible effects of right-wing populist communication in liberal democracy.   Based on Habermas’ theory of the public sphere, a critical discourse analysis was carried out on two of the Sweden Democrat’s PR-activities. Analysis on the examples demonstrates use of a populist discourse as well as the use of manipulative persuasive strategies. The results indicate that right-wing populist communication have a negative effect on democracy. The Sweden Democrats utilize discontent and fear as a foundation for totalitarian reasoning, through a use of strategy that neglects the value of democracy. Based on the results the public sphere is recommended as a normative vision for political debate. Further research is needed on how right-wing populist parties communicate in Sweden and internationally, as well as how the use of strategic communication can be transformed to better serve democratic politics.

The Sweden Democrats uses a term to describe a situation where “swedes” are being discriminated against by other ethnic groups and where the elite is promoting this. The term “svenskfientlighet” can be translated as “swedofobia” and in this thesis a speech by the party leader Jimmie Åkesson held during the election campaign that solely was dedicated to this term is being analyzed with the help of tools developed by the scholar Ruth Wodak. Ruth Wodak has previously analyzed the rhetoric by other European right-wing-populist parties like FPÖ in Austria and has asked for other researchers to analyze the speech used by right-wing-populist and extremist parties to get a better understanding for just how these parties construct their different enemies. This thesis show how the Sweden Democrats use a term that has been founded by more extreme parties, groups that they themselves claim they do not have much in common with. The rhetoric has though developed in a populist direction where the party members or even leaders put themselves in a position as victims of a widely spread hostility directed towards them, on the sole basis that they stand up for what is Swedish.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet. Under den tidsperiod som uppsatsens empiriska material omfattas av återfinns en rad argument som både innehåller motsägelser och argument som är dåligt underbygga. 

 

 

Intentionen med uppsatsen blev således att dels genomföra en beskrivande idéanalys samt en argumentationsanalys av centrala argument som varit de mest framträdande i hur en effektiv debatt med partiet kan gå tillväga. För att kunna genomföra uppsatsen utkristalliserades tre frågeställningar.

 

 – vilken typ av pro och contra- argument lyfts fram i debatten kring Sverigedemokraterna?

 

– vilka är huvudaktörerna till framförda argument och utkristalliseras det några skillnader utifrån det empiriska materialet?

 

– vad säger den befintliga forskningen inom ämnesområdet om de argument som framförs?

 

Uppsatsens resultat tar fasta på två sammanfattande punkter. Dels påvisar uppsatsens sammanställning hur komplext och komplicerat förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är och hur svårt det har varit för samhället att finna en effektiv strategi i bemötandet av partiet. Oeffektiva strategier såsom strutsteknik och moraliska argument som egentligen enbart spela Sverigedemokraterna i händerna och således lett till ett ökat intresse för partiet har varit den ledande strategin. Andra punkten omfattar uppsatsens unikhet i det faktum att uppsatsen är den första sammanfattningen och sammanställning av argument i debatten. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett hjälpmedel och förhoppningsvis leda debatten framåt.

 

 

 

This master’s thesis conducts a discourse analysis on a political organization within the New Christian Right (NCR), the American Family Association (AFA). The purpose of the study is to analyze the conditions of possibility for a politics that aims to prevent progress for LGBT rights and does so by analyzing the political terrain where operations of power produce particular and meaningful political practices. As analytical tools the study relies on a theory of the political by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, who together with Michel Foucault also provide an elaborate theory of power. Theoretical work by Wendy Brown provides insights into how politics can be expressed when social antagonisms are prevented from engaging in political contestation. Results of the discourse analysis trace social antagonisms in AFA discourse to a dislocation of the social where new articulatory practices have established new relationships between elements of discourse and thereby also changed the nature of social intelligibility and interaction. AFA discourse articulates family values based on the privileged signifiers of freedom, democracy and rights, which is utilized both for a separatist politics of discrimination and an inclusive politics of social assimilation. AFA discourse shows many points of antagonism and organizes an enemy in postmodernism. Freedom as a mode of governmentality conditions the political demands that are and can be made which can be traced to a hegemonic neoliberal articulation. AFA discourse challenges neoliberal hegemony through the process of separatism, yet is intimately bound to the hegemonic way of making political demands in order to gain discursive strength and legitimacy.

Populism has been an integral part of the Finnish political system since the late 1950's. At that time the Agrarian Populist Party, better known as The Rural Party, emerged and thrived for decades until the party financially broke down in the 1990's. Reemerging on the political scene as the True Finns, the party is more radical and more influential than ever, gaining enough support to be the third largest party of the 2011 parliamentary election. Sweden, Finland’s neighbor, in contrast has a history with very little populist presence or radical right populist parties (RRP-parties). However, during the 2010 parliamentary election the Sweden Democrats attained seats in the parliament for the first time in history. In this thesis, these cases, with their different historical backgrounds, are analyzed to explain the rise and growth of RRP-parties. Many political scientists have tried to answer this question before, focusing on system-oriented and contextual factors, but often neglecting factors that incorporate the political actors themselves. What this thesis adds to the previous research is a perspective on the rise and growth of RRP-parties based on the dynamism between system-oriented factors and actor-oriented factors. The theoretical discussion indicates that some system-oriented and contextual factors are significant when explaining the rise and growth of RRP-parties. At the same time, actor oriented factors such as the legacy of the RRP-party and the mainstream party strategies prove to be influential on the electoral strength of the RRP-party. These theoretical approaches are then used and combined in a comparative analysis, which imply two important things. First, the legitimacy of the RRP-party itself is an aspect that does explain the rise and growth of RRP-parties. Second, in the case of Sweden, the system-oriented and contextual factors alone were not able to explain the rise and growth of the Sweden Democrats. Together these findings stress that the dynamic perspective between system-oriented and actor-oriented factors truly is meaningful when trying to explain rise and growth of RRP-parties.

In the context of Western, European, Nordic, and Swedish radical nationalism, this study is an analysis of the various ways the political party the Sweden Democrats talks about religion; primarily about Swedish Evangelical-Lutheran Christianity and the Church of Sweden.   The study investigates the party expressions on religion and nationalism, using theoretical models of interpretation, constructed for this specific purpose, out of hermeneutic methodology.   The purpose has been to analyse the different functions of the various ways the Sweden Democrats talk about religion, and to investigate how the references to religion legitimize the ideology of nationalism, with the aim to answer the following questions: How do the Sweden Democrats’ talk on religion function as an identity marker? In what way is it possible to distinguish an aspiration for cultural purity in the Sweden Democrats’ talk on religion? Is it possible to distinguish neo-racism in the Sweden Democrats’ talk on religion? In which ways can the Sweden Democrats’ talk on religion be regarded as political strategy?   The results demonstrate in which ways the Sweden Democrats apply religion to promote the party perceptions of nationalism, as well as to legitimize the party conceptions of the Swedish nation and the Swedish people: Swedish Christianity and the Church of Sweden are used to identify Swedish culture and to identify contrasting foreign culture. Swedish Christianity is used as the determining factor between the good Swedish people and the bad other people. Swedish Christianity is used as the determining factor between the right Swedish values and the wrong values of the other. Swedish Christian values are used as dividing criteria between the culturally pure Swedish people and the culturally impure other people. The degeneration of the Church of Sweden mirrors the degeneration of the Swedish society. Swedish Christian homogeneity will guarantee security for the Swedish people and the Swedish nation within the Swedish nation-state. Elements of religion and culture sort different peoples into different categories in the hierarchical view of humanity. Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the Swedish people as innocent to the current precarious situation of the Swedish nation, and Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the people of the other, which is to blame for this situation. The Swedish people is superior, to the non-Swedish people, because of superior Swedish religion and superior Swedish culture. Swedish Christianity is used to promote anti-democratic political positions. Swedish Christianity is used to legitimize coercion and force in the enforcement of Swedishness.