Academic literature on the topic 'Högskolan'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Högskolan.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Högskolan"

1

Schoug, Fredrik. "Den kvalitetsmärkta högskolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 15, no. 2 (January 1, 2006): 63–80. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v15i2.825.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tham, Carl. "Högskolan - en demokratisk kunskapsmiljö?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 9, no. 1 (January 1, 2000): 35–38. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v9i1.664.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dodou, Katherina. "Mångfald bortom identifikationer: studentpopulationens diversifiering och vetenskapens arbetssätt." Högre utbildning 5, no. 3 (December 4, 2015): 175–87. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v5.761.

Full text
Abstract:
Under de senaste två decennierna och som svar på politiska beslut om bland annat breddad studentrekrytering och en tydligare skrivning av högskolans etiska värdegrund har mångfald i högskolepedagogiska sammanhang identifierats som en fråga om identitet, makt och tillgänglighet. I en kritisk överläggning av studentmångfaldens behandling påtalar artikeln ett bristande beaktande av mångfaldsrekryteringens konsekvenser i förhållande till den högre utbildningens vetenskapliga grund. Överläggningen görs mot bakgrund av en studie utförd vid Högskolan Dalarna, vilken exemplifierar pedagogiska utmaningar kopplade till den ökade studentmobiliteten på avancerad nivå. I fokus står studenters tidigare träning i vetenskapsprocesser och vad deras varierade förkunskaper innebär vid mötet med den existenta magisterutbildningen. I artikeln positioneras relationen mellan mångfald och utbildningen i vetenskapliga arbetssätt som mittpunkten för högskolepedagogiska diskussioner om mångfaldsrekryteringens innebörder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Eriksson, Sven B. "Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i högskolan." Högre utbildning 2, no. 1 (March 2, 2012): 63–64. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v2.854.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hanell, Fredrik. "Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter." Nordic Journal of Library and Information Studies 3, no. 2 (December 30, 2022): 59–64. http://dx.doi.org/10.7146/njlis.v3i2.134469.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Udd, Magdalena. "Människor och makter." Budkavlen 88 (June 1, 2023): 118–19. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130191.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sellberg, Karin, Ingegerd Sjöholm, and Christina Skjöldebrand. "Forska på Teknis går bra - sedan kommer problemen." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (June 28, 2022): 15–17. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.6004.

Full text
Abstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Carlsson, Marianne, and Eva Magnusson. "Att vara kvinna och forskare idag." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (June 28, 2022): 13–15. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.6001.

Full text
Abstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sylvén, Rigmor. "Kvinnor och forskning." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (June 28, 2022): 11–12. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.5998.

Full text
Abstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Davies, Karen. "Den smalnande pyramiden." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (June 28, 2022): 6–11. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.5992.

Full text
Abstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Högskolan"

1

Andersson, Pernilla, and Victoria Sjöstedt. "Att förändra en högskolas kodplan : fallstudie vid Högskolan Väst." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5446.

Full text
Abstract:
Studie "Att förändra en högskolas kodplan (- fallstudie vid Högskolan Väst)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi - kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2013 har genomförts av Pernilla Andersson och Victoria Sjöstedt. Vi har på uppdrag av Högskolan Väst undersökt hur en kodstruktur kan vara strukturerad för att uppfylla interna och externa redovisningskrav och behov. Bakgrunden till studien orsakades av att de upplevde en problematik med deras befintliga kodstruktur som hade skapats 2002. Organisationen hade förändrats under dessa tio år varför strukturen behövde justeras, dessutom hade de börjat växa ur sina nummerserier. Ett beslutsstödssystem hade också införskaffats där ekonomisystemet eventuellt skulle implementeras varför kodstrukturen även behövde kunna integreras med andra system för att få fram relevant information. Högskolans kodplan vid studiens genomförande bestod av fälten konton, ansvar, verksamhetsgren, motpart, finansiär, anläggning och objekt. Syftet med studien var att lägga en teoretisk grund för en ny kodstruktur som kunde uppfylla verksamhetens krav och behov. Gruppintervjuer med åtta fokusgrupper samt fyra individuella semi-strukturerade intervjuer inom Högskolan Västs organisation användes som metod för datainsamling. De befattningar som intervjuades var beslutsfattare, olika befattningar inom ekonomifunktion, utredare, koordinator för kvalitet samt forskningsrådgivare. För att få med några ytterligare behov granskades även vissa officiella dokument som Högskolans årsredovisning, regleringsbrev, Ekonomistyrningsverkets (ESV) rekommendationer och regelhänvisningar. Vår undersökning grundade sig i en teori kring ABC-kalkylering i relation till traditionella metoder. Empirinsamlingen visade på ett behov av att kunna få ABC-redovisning men att det vid tidpunkten för studien inte var fullt genomförbart eftersom det skulle innebära mycket manuellt arbete varför fler datasystem i så fall behövde integreras som exempelvis ett tjänsteplaneringssystem. Vi kunde konstatera genom empirin och teorin att det högskolan saknade var en ABC-redovisning, med fokus på ansvar och objekt. Kodplanens struktur som vi rekommenderar till Högskolan Väst är en grund för att kunna utvecklas till en ABC-modell efterhand som system implementeras. Vi kunde även konstatera att Högskolan Västs nuvarande kodstruktur inte behövde någon större omstrukturering utan att istället interna rapporter och uppföljningsmallar behövde förändras till att bli mer aktivitetsbaserade istället för kontobaserade som de var vid tillfället för studien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Omar, Karim Ari, and Elias Ali Naghibi. "En jämförelse mellan Malmö högskola och Högskolan i Borås." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20762.

Full text
Abstract:
Ett fungerande högskoleprogram gör både studenter och utbildningsansvariga glada och nöjda. Högskolans mål och strävan är ett väl fungerande utbildningsprogram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade program av sämre kvalité gör både personal och studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse av Informationsarkitekt- programmet vid Malmö högskola och vid Högskolan i Borås. Förutom jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter och utbildningsansvariga har fått säga sitt.
A well functioning university program makes both students and university staff happy and content. Universities aim for their educational program to effectively work but the task is not always easy. The difficulties always attract the attention of the university staff and the students alike. In this bachelors’ thesis, we have attempted to make a comparison between the Information Architecture program at Malmö University and University of Borås. Besides the comparison between the IA programs, we investigated the opinions of both the students and staff at the respective universities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rundberg, Emil, and Emilia Harmath. "Vad studenterna på Högskolan i Halmstad tycker om högskolans hemsida." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28511.

Full text
Abstract:
Syfte och frågeställning: Uppsatsen undersöker vad de som går sitt första år på Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras användning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förståelse för studenters åsikter. Utvecklare kan genom vår uppsats få kunskap om nödvändiga förändringar för en mer användarvänlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltså på att generera djupare förståelse om varför studenterna exempelvis tycker något är dåligt eller bra.   Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper där respondenterna berättade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser på hemsidan. Därefter uttryckte de åsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag. Som teoretisk grund använde vi uses and gratifications-theory (U&G).   Huvudresultat: Överlag fick hemsidan negativ kritik. Främst gällande navigationen genom rubrikerna och underrubrikerna, vilket i de flesta fallen var förvirrande för respondenterna. Sökfunktionen fungerade dock i de flesta fallen bra. Både negativa och positiva åsikter rörde grafik och layout, vissa respondenter ansåg det vara störande och ”kluddigt” medan andra ansåg det vara visuellt tilltalande och stilrent. I det stora hela bör hemsidan förbättras, exempelvis bör kategoriseringarna av samtliga underrubriker göras lättare att förstå, det bör inkluderas en ”menade-du-funktion” till sökfunktionen, dessutom bör utvecklarna fundera mer på vilka som är hemsidans målgrupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brahm, Fredrik, Lennart Kristiansson, and Joakim Wennerström. "Energimätning vid Högskolan Väst." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3880.

Full text
Abstract:
Svenskarna är med en elförbrukning av cirka 15000 kWh per person de fjärde största elför-brukarna i världen. Det beror främst på det kalla klimatet, men även stora industrier med hög elförbrukning bidrar till konsumtionen. Högskolan Väst förbrukar årligen 3 miljoner kWh. Med stigande elpriser och ett ökat fokus på miljöpåverkan önskar skolan att sänka sin förbrukning. Examensarbetet har utförts på uppdrag av kWh kontroll och NEA gruppen. Mätningar har utförts på matande ledning till skolans alla huskroppar samt dess ventilation. Syftet med examensarbetet var att lokalisera energiförbrukare inom Högskolan Väst och ge förslag för att minska förbrukningen med fokusering på minskad belysning nattetid och helger. För att mäta elförbrukningen användes elkvalitetsanalysatorer och enklare energimätare. kWh kontroll har som mål att sänka elförbrukningen med 6 % vilket motsvarar 180000 kWh per år. Under Earth Hour sänktes förbrukningen med 40 kW i huskropparna E-J och 10 kW i huskropparna B-D. Baserat på dessa resultat skulle det genom att släcka ner natte-tid, då skolan är larmad, innebära en årlig besparing på 115000 kWh. Energimätningar har även gjorts på datorer och resultatet visade att om strömmen till sko-lans datorer kan brytas under larmad tid skulle detta ge en besparing på cirka 8200 kWh om året. Rapporten visar att Högskolan Västs elförbrukning under nattetid går att reduceras enligt de olika förslag som beskrivs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gerleman, Zander Karin. "Hörselskadades möte med högskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31425.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Elfman, Helena, and Åsa Henriksson. "Högskolan - det självklara valet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28868.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att studera elever som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet i årskurs tre och deras val att påbörja ett  högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter studenten. Frågeställningarna vi lyfter är vilken betydelse högskoleutbildning har för ungdomarna i deras karriärvalsprocess, vilka strategier de tar sig an för en högskoleutbildning samt vilka identitetskonstruktioner ungdomarna gör i valet till högskola. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer på olika skolor med elever som läser sista året på gymnasiet och har sökt in till ett högskoleprogram. Under tidigare forskning tas områden knutna till vår frågeställning upp. Forskningen lyfter olika påverkningsfaktorer i valet till utbildning, både på samhälleliga som individuella plan och hur identiteten konstrueras i förhållande detta. 
Vi analyserar vår empiri med teorierna Careership (1997), Career construction theory (2005) samt begreppet Strange attractor (2011). Vi valde dessa för att identifiera faktorer som ligger bakom respondenternas karriärval, vad de ser som möjligt samt hur de finner meningsskapande strategier för att ta sig an sin karriär. Analysen visar att högskolans betydelse är stor för respondenterna och en karriär via högskolan som det enda och naturliga valet. Deras sociala bakgrund har en betydelse i beslutet att välja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet, på så sätt kan de förvalta och föröka det bildningskapital de tillskansat sig under sina studier och via föräldrarna. I valet till högskoleprogram ser vi att respondenterna berättar något om sig själva och gör ett identitetsarbete. De ser ett mervärde i valet av utbildning. Högskoleprogrammet möter deras individuella värderingar och därmed finner dem valet till högskolan som meningsfullt. Respondenterna intar olika strategier för att ta sig an en högskole-utbildning direkt efter studenten. De väljer breda utbildningar och är inte främmande för att hantera uppkomna situationer som felval med alternativa strategier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rinne, Gabriella, and Isabelle Andersson. "Kvalitetssäkring på högskolan : professionens syn på införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem på högskolan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28107.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvalitetssäkring samt professionens uppfattningar om detsamma, i ljuset av införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Metod: Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning i teman som är relevanta för studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av en textanalys av Promemoria U2015/1626/UH samt genomförande och analys av fyra semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sedan använts som utgångspunkt vid analys av det empiriska materialet. Resultat & slutsats: Studien visar på att det finns en ambivalent inställning hos professionen gällande kvalitetssäkring. Idén om intern kvalitetssäkring inom högskolan framstår som institutionaliserad samtidigt som inställningen gentemot extern kvalitetssäkring upplevs som något som gör anspråk på professionens autonomi och signalerar om en misstro gentemot professionen. Studien har även visat att professionen upplever införandet av det nya kvalitetssäkringssystemet som en del i en maktförskjutningsprocess där lärosätesledningen får ökat inflytande i förhållande till professionen. Förslag till vidare forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att studera det kommande kvalitetssäkringssystemet i ett senare stadie då man kan titta på hela processen. Hur går implementeringen av reformen till? Vilken typ av förändringar skapar det inom högskolesektorn? Vi vill även uppmuntra till vidare studier som tittar närmare på och kartlägger kvalitetsbegreppets framfart genom högskolan för att undersöka vilka röster som väger tyngst i frågan om vad som avses med kvalitet i utbildning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för samspelet mellan politiska reformers implementering och den berörda professionens uppfattningar i högskolesektorn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hagström, Eva. "Meningar om uppsatsskrivande i högskolan." Doctoral thesis, Örebro universitet, Pedagogiska institutionen, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-176.

Full text
Abstract:
This dissertation is about the writing of theses in Swedish higher education. The aim is to construct meanings about thesis writing from different kinds of texts. The meanings are answers to the overall question about what good teaching can be in relation to thesis writing, and to what extent handbooks on writing can enhance such teaching. The dominant meaning constructed from handbooks on thesis writing is that writing is about following certain rules and closely connected to this meaning is the idea that writing can be taught as a separate ability. Focus is on the abilities of the individual student. A consequence of this meaning is that handbooks can be of use. The dominant meaning constructed from research on thesis writing is that writing takes place in a context, and that the teaching must concentrate on the content of the subject. When students understand the subject they will also be able to write. Focus is on what the institution can do to support students. The consequence of this meaning is that there is no need for handbooks in the teaching of writing. Important aims of Swedish higher education are being neglected in most texts on writing, i.e. critical thinking, students’ influence over the education, the possibilities of all categories of students participating in higher education, students’ personal development, education and citizenship. These issues, however, are frequent in other texts on higher education, and in the last part of the dissertation the question of thesis writing is brought to these broader contexts. The dissertation takes pragmatism as its theoretical starting point. The construction of meanings and their consequences, as well as the insistence on the two roles of education being of use to the individual as well as to society, come from pragmatism. So does also, following Dewey, the belief that what students do in education must have significance, not only in future, but as it takes place.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hägglund, Pauline, and Emelie Lindbom. "Möjligheter och hinder med tillämpningen av Lean på högskolor : En fallstudie på Högskolan i Gävle." Thesis, Högskolan i Gävle, Industriell ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32937.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Högskolor och universitet bedriver utbildning och forskning, där sätten för att driva dessa under åren har förändrats. Lean-verktyg och principer har blivit allt vanligare i såväl offentliga som privata organisationer för att söka efter förbättringar och då även i högre utbildning. För att förbättra och effektivisera processer i högre utbildning kan Lean-verktyg och principer vara ett alternativ, dock finns det begränsat med forskning inom området som ligger till grund för denna studie. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns med att tillämpa Lean-verktyg och principer i högskolor. Studien undersöker ifall högskolor kan förbättra sina interna processer samt vilka problem och begränsningar som finns med tillämpningen av Lean-verktyg och principer. Metod: En abduktiv ansats har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Den teoretiska referensramen har samlats in i samband med insamlingen av empirisk data från en fallstudie på Högskolan i Gävle. Genom analys och diskussion av den teoretiska referensramen och insamlad data från fallstudien har en slutsats arbetats fram. Resultat/analys: Fallstudiens organisation och den valda processen har kartlagts utifrån dokument, intervjuer och enkäter. En värdeflödesanalys presenteras som belyser slöserier i processen och en föreslagen process åskådliggörs. Begränsningar: Lean-verktyg och principer i högre utbildning är ett område med begränsad forskning och är därför i behov av mer kunskap kring ämnet. Slutsats: Tillämpningen av Lean-verktyg och principer i högre utbildning har i denna studie visats vara möjligt och användbart. Studien visar också på att problem och begränsningar finns med tillämpningen som bör beaktas.
Background: Higher education conducts education and research, where the ways of operating these have changed over the years. Lean tools and principles have become increasingly common in both public and private organizations in search of improvements, which also regard higher education. In order to improve and streamline processes in higher education, Lean tools and principles may be an alternative. However, there is limited research in the area that forms the basis for further research. Purpose: This study aims to investigate the possibilities and obstacles of applying Lean tools and principles in higher education. The study explore whether higher education can improve their internal processes and also the problems and limitations that exist with the application of Lean tools and principles. Method: An abductive approach has been used to answer the study's purpose and questions. The theoretical framework has been collected in connection with the gathering of empirical data from a case study at the University of Gävle. Through the analysis and discussion of the theoretical framework and data collected from the case study, a conclusion has been drawn up. Results/analysis: The case study's organization and the selected process have been mapped based on documents, interviews and surveys. A value stream mapping is presented that highlights waste in the process and a proposed process is illustrated. Limitations: Lean tools and principles in higher education are an area of limited research and are therefore in need of more knowledge about the subject. Conclusion: In this study, the application of Lean tools and principles in higher education has been shown to be potential and useful. The study also shows that problems and limitations exist with the application.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyberg, Mia Monica. "Räcker språket till för högskolestudier? : Om Tisus, högskolans behörighetskrav i svenska och de faktiska språkbehoven på högskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413107.

Full text
Abstract:
Syftet med den här masteruppsaten är huvudsakligen att undersöka hur Tisus, ett språkprov som kan ge behörighet i svenska för universitetsstudier, uppfattas av testtagarna. Detta görs medelst en enkät med 227 respondenter, varav drygt hälften hade godkänts på testet och de övriga hade underkänts. Enkäten följdes upp av en intervjustudie med åtta av nämnda respondenter. Två av dem hade underkänts på Tisus men godkänts på annan väg; den ena genom betyg från behörighetsgivande utbildning och den andra genom Swedex B2 vilket accepterades av det finländska universitet hen sökte sig till. I enlighet med fenomenografiska studier fokuserade intervjuerna på hur respondenterna upplevde språkprovet och de universitetsstudier de följde och vilka känslor de hade rörande kraven på Tisus i jämförelse med hur de erfor de språkbehov de hade på universitetet. De åtta respondenterna skiljer sig åt inbördes vad gäller förstaspråk, studieinriktning, studieort och hemland. Även om respondenterna skilde sig något åt i vissa avseenden så var de ändå förvånansvärt lika i det att de, med kanske ett undantag, lyckas oerhört väl med sina studier. Majoriteten av dem tycker också att Tisus fungerar som språkprov inför högskolestudier och att kraven på Tisus stämmer någorlunda väl överens med de krav de upplever på högskolan. Under studiens gång ställde jag mig ofta frågan om den här intervjustudien hade attraherat vissa studenter mer än andra. Enkätsvaren visar nämligen en delvis annan bild, nämligen att det bland de godkända respondenterna finns ett antal individer som menar att de inte har tillräckliga språkfärdigheter för att klara högskolestudier och/eller anger att de inte möter språkkraven för C1 så som de uttrycks i enkäten. Samtidigt uttryckte flera underkända enkätrespondenter att de språkligt skulle ha klarat av att läsa på universitetet, om de bara hade getts chansen. Tydligt är att det finns gott om utrymme för vidare studier inte bara på ämnet high stake-testning inför universitetsstudier, utan fler studier som inkluderar andraspråkstalande högskolestudenters syn på saken måste också genomföras.
The aim of this master's thesis is mainly to investigate how a Swedish language entrance test for university studies, Tisus, is received by the test takers. This is done by a survey study that covers 227 test takers of which little over half have passed the test and the others had not. The survey was followed by interviews involving eight of the test takers, among which two had failed the Tisus test but had been granted admission to university studies after having had their language skills tested and approved by means of other, different language tests. In accordance with phenomenographic studies, the interviews focused on how the respondents perceived the entrance language test and their university studies and how they felt about the requirements for passing the test in comparison with the experienced language demands on students at their university. The eight respondents represented a diverse group regarding their L1, their choice of studies and university, and home country. However, even though they differed slightly in some regards, they were surprisingly similar in that they, with perhaps one exception, all succeeded extraordinary well as students. The majority of the respondents mainly approve of the requirements of the Tisus test and finds it reasonably comparable to the language needs they experience at university. The question arises if an interview study such as this one attracts some students more than others, because from the results of the survey it is clear that not all students who passed the test have the necessary language skills, according to themselves, and many have not yet become students. At the same time, a number of the survey respondents, who had failed at the test, were of the opinion that the requirements were too high and that they, given the opportunity, might well have managed university studies. It is clear that there is a lot of room for more work in this area, looking at the gate keeping task that high stake testing for university studies needs to fulfill. Also, more studies need to be conducted to gain knowledge about student’s views on the matter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Högskolan"

1

Utbildningsdepartementet, Sweden. Kvalitetssäkring och examenstillstånd i högskolan. Stockholm]: Utbildningsdepartementet, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Utbildningsdepartementet, Sweden. Åtgärder mot diskriminering i högskolan. Stockholm]: Utbildningsdepartementet, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hanström, Maj-Britt. Rekrytering av kvinnor till forskaurutbildning och akademisk karriär: En jämförande studie mellan några institutioner på Kungl. tekniska högskolan och Stockholms universitet. [Stockholm]: Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rosendahl, Birgit Lendahls. Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma: En utmaning för skolan och högskolan. [Stockholm]: Skolverket, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rosendahl, Birgit Lendahls. Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma: En utmaning för skolan och högskolan. [Stockholm]: Skolverket, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Silander, Charlotte. Pyramider och pipelines: Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan. Växjö: Linnaeus University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Borgert, Leif. Berättelsen om en högskola: Akademi, företag och samhällsaktör. Stockholm: Santérus, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Utbildningsdepartementet, Stockholm, ed. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: En analys av lokalisering av högre utbildning i Stockholmsregionen. [Stockholm]: Utbildningsdepartementet, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kungl. Tekniska högskolan. Institutionen för arkitektur. Modus operandi, architectural desires: Recent work from the School of Architecutre, KTH, Royal Institute of Technology, Stockholm. Stockholm: School of Architecture, KTH, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hansson, Sven Ove, and Per Sandin. Högskolans lågvattenmärken. Stockholm: Natur och kultur, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Högskolan"

1

"Kungliga Tekniska högskolan Royal Institute of Technology." In The Grants Register 2023, 639. London: Palgrave Macmillan UK, 2022. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-349-96053-8_1715.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"Kungliga Tekniska högskolan Royal Institute of Technology." In The Grants Register 2020, 476. London: Palgrave Macmillan UK, 2019. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-349-95943-3_522.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Kungliga Tekniska högskolan Royal Institute of Technology." In The Grants Register 2021, 509. London: Palgrave Macmillan UK, 2020. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-349-95988-4_540.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"Kungliga Tekniska högskolan Royal Institute of Technology." In The Grants Register 2022, 553–54. London: Palgrave Macmillan UK, 2021. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-349-96042-2_1715.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Kungliga Tekniska Högskolan Royal Institute of Technology." In The Grants Register 2024, 697–98. London: Palgrave Macmillan UK, 2023. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-349-96073-6_200007.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fägersten, Kristy Beers. "A Case Study of a Distance Degree Program in Vietnam." In Cases on Professional Distance Education Degree Programs and Practices, 233–57. IGI Global, 2014. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-4666-4486-1.ch009.

Full text
Abstract:
The English Department at Högskolan Dalarna, Sweden, participates in a distance-learning program with the Faculty of Education at Vietnam National University. Students who enroll in this program are teachers of English at secondary or tertiary institutions, and will study half time for two years to complete a Master’s degree in English Linguistics. The distance program, adapted specifically to accommodate the Vietnamese students in terms of cultural differences as well as inexperience with distance methodology, is characterized by three design features: testing, technical training, and fostering a community of learners. The design of the courses also reflects a learner-centered approach that addresses common problem areas in distance education by promoting interactivity. Central to the overall program is the maintenance of different channels of communication, reflecting an effort to support the students academically and socially, both as individuals and members of a learning community. In this way, the effects of physical and cultural distances are minimized.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Casson, Andrew. "Högskolan bör driva kunskapsutvecklingen och utveckla handlingsförmågor för att möta de globala utmaningarna." In Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen, 59–83. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Casson, Andrew. "Högskolan ska vara ett föredöme i att visa tillit till sina professionella medarbetare." In Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen, 153–57. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.m.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Casson, Andrew. "Högskolan är inte ett företag, studenter inte dess kunder och konkurrens inte dess drivkraft." In Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen, 139–51. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.l.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Casson, Andrew. "När högskolan fördelar sina resurser för utbildning, ska den prioritera utbildningens behov framför administrationens." In Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen, 159–67. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.n.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Högskolan"

1

Johansson, Björn, and Peter Berggren. "Komplexa händelseutvecklingar - Att vända strömmen." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.617.

Full text
Abstract:
Till viss del kommer framtidens kriser, och därmed skadeplatser, karakteriseras av den långsamma förändring som pågår i och med de klimatförändringar som pågår. Hur dessa kommer att se ut, vilka samhällsaktörer som påverkas och medverkar och vilka som drabbas kommer att ske genom komplexa orsakssamband. Ett sätt att visualisera och skapa förståelse för denna typ av händelser är att använda megaspel, storskaliga sociala spel där deltagarna agerar utifrån givna roller och på så sätt kan utforska olika perspektiv och händelseutvecklingar. Megaspel låter brädspel, simulering och rollspel mötas i ett format där stora mängder deltagare involveras, ofta mellan 30 och 500 personer. Megaspel kan använda som lärspel, här för att skapa en bättre förståelse för hur energisystemet påverkar förutsättningarna för en hållbar framtid och hur olika aktörer påverkar varandra, direkt och indirekt. Spelet omfattar produktion, distribution, och konsumtion av energi tillsammans med politik, näringsliv och medborgare som ska försöka skapa en hållbar utveckling i förhållande till Agenda 2030-målen. Spelarna hanterar tre faser: teamfas (aktörsintern planeringstid), orderfas (förhandling med andra aktörsgrupper) och uppsamlingsfas (då rundan sammanfattas). En runda motsvarar fem år, således kan en uppsnabbad tidsutvecklig visa på konsekvenser av handlingsval som annars kan ta årtionden innan de blir reella. Deltagarnas intressen och målsättningar omsätts i spelhandlingar, vilka testas mot en simulering av klimatpåverkan som återkopplas till deltagarna. Interaktion som uppstår mellan deltagarna analyseras och långsiktiga effekter utvärderas, som till exempel attityder och föreställningar om energisystemet i förhållande till samhälle, miljö och klimat. En konkret upplevelse av komplexiteten i systemet tillsammans med att deltagarna får en ökad förståelse för hur de påverkar varandra bidrar till en insikt om vad som behöver göras för att energisystemet drastiskt ska kunna minska sitt koldioxidutsläpp. En iakttagelse från de första genomförda spelen är att megaspelsformatet bidrar till en ökad förståelse för de beroenden som finns mellan olika aktörer. Vidare kan megaspelet fungera som ett krisövningsformat för att inte bara hantera konsekvenser av klimatförändringar såsom naturkatastrofer, utan även bidra till att förstå och hantera orsakerna till dessa. Projektet finansieras av Energimyndigheten och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Jönköpings Universitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Högskolan"

1

Fransson, Jonas, Madeleine du Toit, Sara Kjellberg, and Pablo Tapia Lagunas. Tillgängliggörande av forskningsdata : nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare. Malmö University Library, February 2016. http://dx.doi.org/10.24834/2043/20266.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Widmark, Jenny, Toft Stade, Hanna Höie, and Alexander Ekvall. Organisation, ansvarsfördelning och rutiner för Malmö högskolas leveranser av pliktexemplar av elektroniskt material – e-plikt. Malmö universitet, 2015. http://dx.doi.org/10.24834/2043/2015/4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Widmark, Jenny, Toft Stade, Hanna Höie, and Alexander Ekvall. Organisation, ansvarsfördelning och rutiner för Malmö högskolas leveranser av pliktexemplar av elektroniskt material : e-plikt. Malmö University Library, 2015. http://dx.doi.org/10.24834/mahlib/2015/4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography