Dissertations / Theses on the topic 'Högskolan'

Abstract

The purpose of our study was to get a deeper understanding and a better knowledge about the study situation students with disabilities experience at the University of Kristianstad. Our choice was to focus on their experience of the supporting measures, the accessibility and how they felt they were met by both students and teachers. It was a qualitative study and it was based on interviews with eight students with disabilities at the University in Kristianstad. In the study we have used the theoretical concept of empowerment as an analysis tool. The different kinds of support the students with disabilities were using were in common described as positive and the students thought that the supporting measures helped them getting more independent. Certain problems appeared such as accessibility problems to rooms at the university. The students regarded this as a complication on their way to get independent. The result of the study also indicates some lack of understanding amongst the teachers, which has led to maladjusted teaching to them. Our conclusion is that the students with disabilities regards mainly positive at their study situation, but some domains need improvement if the situation should be experienced as equal to other students.

The aim of the study is to evaluate how a law decided 2002 regarding discrimination against students in the higher education system in Sweden, was implemented at the University of Kalmar and Växjö University.

The study asks two questions: How did the both universities implement the law? How did the universities manage to implement the law? In order to answer these questions the “top-down” perspective, often used in field social science within discipline implementation, is used. First the study examines the goals with the legislation, and thereafter the actual implementation at the both examined universities.

The conclusion is that the universities has high ambitions with implementation of the law and extensive formalized regulations but that it practically seems to be hard to get legitimacy with the implementation throughout the whole organizations. This makes the implementation work slowly though it’s working well with the people who have direct responsibility for the implementation.

We must all take our responsibility to our common environment, we have to make sure that the following generation is guaranteed a healthy and good environment. Swedens universities have a significant role too achieve this. Environment questions have to integrate in the educa¬tion as a compulsory element, then more people will have an increased comprehension for the influence we have ion the environment. .

My degree project have I decided to do about the environmental work at Halmstad University. It concentrates mainly on creating a brochure to make visible the environmental work for the students. This is to get the students more involved in the environmental work, I created a questionnaire that showed how much the students knew about the environmentally work on the university. I then used the questionnary answers as a base for the brochure. The degree project contains also a short summary of 24 Swedish universities environmentally work to see how they work with the environment questions.

The degree project has concluded with a number of suggestions how Halmstad University could a better organization within the environmental area. One suggestion is that an employee per section/unit would be appointed as an environment representative. That person would among other things run the environmental questions on that person’s section/unit and work as an informative channel between the environmental coordinater and the staff.

The environmental work must also reach out to the students. Today there is not many of the universities students involved in the environmental work. An environmental coordinator towards the students would be a good solution. .

No large financial efforts would be needed to get a better environmental work at Halmstad University.

Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas. Dessa mätvärdenhar behandlats utefter riktlinjer från Boverket angående hur energideklarationer skautfärdas. Där har dock funnits mätvärden som ej har kunnat erhållas, detta beroende av attflera byggnader delade på samma anslutningspunkt, detta har gjort att en uppdelning påhur mycket energi varje byggnad använder sig av har varit omöjlig att svara på. Vid dessasituationer har de byggnadernas energianvändning samt ytor slagits samman för att sedanbli behandlade som en byggnad. Ytterliggare förenklingar har förekommit frånleverantören då flera kunder har delat på samma anslutningspunkt där separata mätareinte har existerat. Vid dessa tillfällen har leverantören fördelat energianvändningenprocentuellt mellan kunderna, en fördelning som uppfattas som hämmande förenergieffektiviserings åtgärder. Fördelning av denna typ påvisar inte den verkligaenergianvändningen i en specifik byggnad. Vid jämförelse av de mätvärden sominhämtats från leverantören och de utförda energideklarationerna har flera felaktigheterpåträffats. I energideklarationerna har förväxling av ytor förekommit. Även renaförsummande av kyla har förekommit. Det slutgiltiga resultatet visar på att HHsbyggnader har högre energianvändning än vad de dokument som enligt samhället skasäkerställa den energiprestanda varje byggnad innehar.

Society's standards and guidelines say that today's buildings shall reduce their energyconsumption to obtain a better energy performance. To make this possible new laws havebeen formulated to ensure that this is the case. Halmstad University (HH) consists of 18building cells, each with has its own unique energy usage. To get an overall image overHH’s energy situation, the values for heating, cooling and electricity have been collected.The task of obtaining these values has been difficult were multiple instances in HH, theenergy provider and the property manager has been consulted. These values have beentreated along the guidelines of the National Housing Board on how the energyconsumption documents should be created. There have been some values that areunobtainable, the reason for this is because several buildings shared the same connectionpoint for heating, cooling and energy, because of this a breakdown of how much energyeach building uses have been impossible to answer. In these situations all of the buildingsenergy consumptions and surfaces have been pooled and then been treated as onebuilding. Further simplification has been made. In some instances many differentcustomers have shared the same connection point even though separate meters for eachcustomer have not existed. On these occasions the energy provider has divided the energyconsumption between the energy customers only with the means of a fixed percentage, adistribution that is perceived as a disincentive to energy efficiency measures.Distributions of this type do not show the actual energy usage in a specific building.When comparing the values obtained from the energy provider and the energyconsumption documents, several errors were found. Some of the building surfaces havebeen switched. Even pure neglections have occurred. The final result shows that HH’sbuildings have higher energy consumption than the documents that society refers to tooensure that the energy performance of each building is known.

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.

Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av

fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av

implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod.

Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär

oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare

för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt.

Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.

The aim of the study was to describe how patients experienced communication, treatment and costs at the dental hygienist program at Högskolan Kristianstad. The study was based on a questionnaire that was made at the patient clinic. The questionnaire was conducted by the treating dental hygienist student after the treatment. The questionnaire was answered in the waiting room. Collection of the material occurred during the month of March in 2009. There were totally 111 patients that participated in this study. The results of the study showed that 92.8% of patients thought that the atmosphere at the reception was calm and efficient. More than two thirds of the participating patients (63.1%) felt very safe in the treatment chair. 81.1% of the patients that participated in this study thought that they got very good treatment by the dental hygienist student. The majority of the participated patients (59.5%) also considered the price for the treatment as reasonable. The conclusion of this study is that the majority of the patients have a positive attitude in terms of communication, treatment and price towards the patient clinic at Högskolan Kristianstad.

Aim: The aim of this study was to investigate former dental hygienist students’ view regarding their education at Kristianstad University.Material and methods: This quantitative study was descriptive and the data collection method was used by a questionnaire. This was sent by post to former dental hygienist students at Kristianstad University. In total, 57 dental hygienists participated in the study.Result: The majority of the respondents (94 %, n=54) were content with their education. The education’s primary strength turned out to be the clinical activity that is conducted while at the same time there was a wish for more practice. The content in the dental hygienist education at Kristianstad University is corresponding to the requirements in the profession including oral health science according to the majority of the respondents.Conclusion: The clinical activity that is conducted both at external dental clinics and at the dental clinic at the college has a high significance for the prospective dental hygienist’s career.Keywords: alumnus, dental hygienist, dental hygienist education, knowledge, skills description

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten.

Samverkan är ett brett och komplext ämne. Vi har i denna uppsats valt att beröra två enheter vid Högskolan i Halmstad. Enheterna är Centrum för Arbetsutveckling, CAU, som är en nerlagd forskningsorganisation och Enheten för Kontakter och Samverkan, EKS, som är en paraplyorganisation för samverkan. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera olika uppfattningar om samverkansarbetet på Högskolan i Halmstad och att studera tidigare befintliga erfarenheter. Studien baseras på berättelser kring CAU:s och EKS:s arbetssätt och syftar till att beskriva inställningar, erfarenheter och idéer kring samverkan bland personal vid Högskolan.

Vi har intervjuat personal som arbetar eller har arbetat inom någon av de två organisationerna. Intervjuerna resulterade i berättelser kring olika arbetssätt, inställningar, erfarenheter samt idéer kring hur samverkan kan organiseras och integreras med det omgivande näringslivet. De teoretiska verktygen vi använt oss av är ”Mode 1” & ”Mode 2” samt Trippelhelixmodellen. Resultatet indikerar att CAU var en organisation som i hög grad arbetade i enlighet med Mode 2 medan EKS strävar mot en kombination av både Mode 1 & Mode 2. Trippelhelixmodellen förklarar samtidigt varför det fanns vissa svårigheter att integrera CAU i högskolans verksamhet och hur EKS är uppbyggt och anpassat för att främja ett starkt samverkansorganisatoriskt arbete.

Slutsatsen är att det finns centrala skillnader mellan CAU och EKS när det gäller på vilket sätt dessa enheter kan beskrivas utifrån tidsperspektiv, acceptans och arbetssätt. I denna uppsats framgår till exempel att ett kortsiktigt samverkansarbete, baserat på projektverksamhet, kan skapa oroligheter och hämma acceptansen bland personal i högskolans övriga verksamheter. Bygger verksamheten, å andra sidan, på en mer långsiktig och hög grad av både intern och extern samverkan så uppfattas den som mer dynamisk och snabb på att svara mot förändrade yttre omständigheter.

Att välja rätt nätverksoperativsystem för verksamheten vid en omorganisation av nätverket är en svår uppgift. Rätt nätverksoperativsystem är avgörande för hur nätverket i organisationen eller företaget skall fungera. När en omorganisation planeras kan andra nätverksoperativsystem, som kan passa verksamheten bättre, än det existerande systemet väljas. Valet av system beror till exempel på vilken nivå av säkerhet, åtkomlighet, utbyggbarhet, ekonomisk kostnad och driftsäkerhet nätverket skall ha.

Denna rapport fokuserar på val av nätverksoperativsystem. Detta görs med avseende på hur det är möjligt att implementera säkerhet, åtkomlighet och driftsäkerhet. Målet är att förse Högskolan i Skövde med ett förslag på nätverksoperativsystem. Förslaget baseras på de problem, krav och önskemål på ett framtida nätverk, som har framkommit under de intervjuer som har gjorts. Rapporten resulterar i ett förslag på det nätverksoperativsystem som borde passa skolan bäst. Förslaget grundas alltså på de aspekter som utrönades i litteraturstudien för systemen jämfört med de aspekter som gavs i de intervjuer som gjorts. Valet stod mellan de tre olika nätverksoperativsystemen: Novell NetWare, Microsoft Windows NT och Sun Solaris.

Sammanfattning

Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.

Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av.

Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade.

Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii

de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas.

Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering.

Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.

Många organisationer har insett hur viktig det är med information och kommunikation, speciellt den interna kommunikationen. Det är viktigt att ha en väl fungerande intern kommunikation för att kunna hänga med i den tuffa konkurrens som råder. Det är via den interna kommunikationen som kunskap sprids inom en organisation.

Uppsatsen är skriven på uppdrag av Högskolan i Skövde. Informationsavdelningen ville undersöka hur väl deras interna kommunikation fungerar. De hade planer på att utveckla ett intranät och ville därför reda ut hur de anställda ser på ett intranät samt hur de uppfattar att den befintliga interna kommunikationen fungerar.

Jag har gjort en intervjuundersökning med utvalda personer ur högskolans ledning, administration och utbildning. Intervjupersonerna är helt anonyma och har fått svara på frågor om hur de kommunicerar med sina medarbetare, hur de anser att de befintliga kommunikationskanalerna fungerar, till hur stor del deras informationsbehov täcks, hur de tycker att den allmänna interna kommunikationen på högskolan fungerar och hur de ser på det framtida intranätet.

Resultatet av denna undersökning visar att den interna kommunikationen på Högskolan i Skövde skulle kunna fungera bättre. Det är dock tveksamt om ett intranät är lösningen på de problem som finns. Det har tidigare visats sig att det har varit svårt att få all personal på högskolan att börja använda ett nytt intern system och de behov som finns blir svåra att täcka via ett intranät.

Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter.

Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser – akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig. Sammanfattningsvis ter det sig som om estetiken spelar en marginell roll i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.

Background and problem

The Student union and Länsförsäkringar in Jönköping has an agreement that provides students at Jönköping university with subsidized insurances. The fact that none of the mentioned parties knows what the insurance market at Jönköping university actually looks like makes this an interesting field to study. This thesis will aim to provide the parties with a map of this insurance market and increased knowledge about how students think and behave regarding insurences.

Purpose

The overall purpose of this thesis is to increase the knowlegde about students’ buying behavior regarding insurences. We will also investigate if there are uninsured students at Jönköping university and quantify that amount. Furthermore, we will examine if there are any differences between insured and uninsured students that could be possible explanations for the students behavior.

Method

We have used quantative phone interviews to map the insurence market and two qualitative focus group interviews to fulfill the rest of our purpose.

Theoretical framework

The most of the theory in this thesis is fetched from the area of consumer behavior, but is complemented by theory about financial services.

Conclusion

6,7 percent of the students were uninsured and we found a number of different variables that provide differences in how insured and uninsured students behave. These variables are: influences, percived social pressure, percived knowledge, trust for the insurance providers, view on risks and service intangibility.

We found that a lack of a percieved need is an important cause that some student is uninsured. We also identified a number of different situations where students are easier to affect. These situations are: school start, moving away from home, quit school, house building and starting a family.

Bakgrund och problem

Studentkåren och Länsförsäkringar i Jönköping har ett samarbete som går ut på att erbjuda studenthemförsäkring till studenter på Högskolan i Jönköping. Dock vet ingen av dessa intressenter hur försäkringsmarknaden ser ut. Detta gör det intressant att kartlägga försäkringsmarknaden på högskolan samt att försöka öka förståelsen för hur studenter tänker och beter sig i försäkringssammanhang.

Syfte

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för studenternas köpbeteende i hemförsäkringssammanhang. Vi vill också undersöka om det finns oförsäkrade studenter på Högskolan i Jönköping, kvantifiera andelen och utreda om det finns skillnader mellan försäkrade och oförsäkrade studenter som kan vara tänkbara orsaker till de val som studenter gör.

Metod

Vi har använt oss av telefonintervjuer av kvantitativ karaktär i syfte att kartlägga försäkringsmarknaden vid högskolan och av fokusgruppsintervjuer av kvalitativ karaktär för uppfylla den resterande delen av vårt syfte.

Teoretiskt ramverk

Teorin i denna studie är framförallt hämtad från området konsumentköpbeteende men kompletteras också med teorier från området finansiella tjänster.

Slutsats

6,7 procent av studenterna på Högskolan i Jönköping saknade hemförsäkring och det påträffades många variabler som utgör skillnader mellan försäkrade och oförsäkrade studenters köpbeteende. Dessa variabler är influenser, upplevelse av socialt tryck, upplevd kunskap, förtroende för försäkringsbolag, syn på risker och upplevelse av immaterialitet.

Studien fann också att en avsaknad av upplevt behov är en viktig orsak till att studenter i vissa fall är oförsäkrade. Vi har även identifierat vissa situationer där möjligheten att påverka studenter angående hemförsäkringar är större, till exempel när studenterna börjar högskolan, flyttar hemifrån, slutar studierna, köper hus samt bildar familj.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:

· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig

· Om de marknadsför sig enligt teorin

· Om det finns några alternativ till marknadsföringen

· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden