To see the other types of publications on this topic, follow the link: Högskolan.
Journal articles on the topic 'Högskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Högskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Schoug, Fredrik. "Den kvalitetsmärkta högskolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 15, no. 2 (2006): 63–80. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v15i2.825.
Full text
2
Tham, Carl. "Högskolan - en demokratisk kunskapsmiljö?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 9, no. 1 (2000): 35–38. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v9i1.664.
Full text
3
Dodou, Katherina. "Mångfald bortom identifikationer: studentpopulationens diversifiering och vetenskapens arbetssätt." Högre utbildning 5, no. 3 (2015): 175–87. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v5.761.
Full textAbstract:
Under de senaste två decennierna och som svar på politiska beslut om bland annat breddad studentrekrytering och en tydligare skrivning av högskolans etiska värdegrund har mångfald i högskolepedagogiska sammanhang identifierats som en fråga om identitet, makt och tillgänglighet. I en kritisk överläggning av studentmångfaldens behandling påtalar artikeln ett bristande beaktande av mångfaldsrekryteringens konsekvenser i förhållande till den högre utbildningens vetenskapliga grund. Överläggningen görs mot bakgrund av en studie utförd vid Högskolan Dalarna, vilken exemplifierar pedagogiska utmaningar kopplade till den ökade studentmobiliteten på avancerad nivå. I fokus står studenters tidigare träning i vetenskapsprocesser och vad deras varierade förkunskaper innebär vid mötet med den existenta magisterutbildningen. I artikeln positioneras relationen mellan mångfald och utbildningen i vetenskapliga arbetssätt som mittpunkten för högskolepedagogiska diskussioner om mångfaldsrekryteringens innebörder.
4
Eriksson, Sven B. "Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i högskolan." Högre utbildning 2, no. 1 (2012): 63–64. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v2.854.
Full text
5
Hanell, Fredrik. "Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter." Nordic Journal of Library and Information Studies 3, no. 2 (2022): 59–64. http://dx.doi.org/10.7146/njlis.v3i2.134469.
Full text
6
Udd, Magdalena. "Människor och makter." Budkavlen 88 (June 1, 2023): 118–19. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130191.
Full text
7
Sellberg, Karin, Ingegerd Sjöholm, and Christina Skjöldebrand. "Forska på Teknis går bra - sedan kommer problemen." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (2022): 15–17. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.6004.
Full textAbstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
8
Carlsson, Marianne, and Eva Magnusson. "Att vara kvinna och forskare idag." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (2022): 13–15. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.6001.
Full textAbstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
9
Sylvén, Rigmor. "Kvinnor och forskning." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (2022): 11–12. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.5998.
Full textAbstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
10
Davies, Karen. "Den smalnande pyramiden." Tidskrift för genusvetenskap 1, no. 2 (2022): 6–11. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.5992.
Full textAbstract:
I fyra artiklar som baseras på empiriska undersökningar och egna erfarenheter beskrivs och diskuteras situationen för de kvinnliga forskarna och forskarstuderandena vid universiteten. Karen Davies kartlägger kvinnornas successiva bortfall i en 'smalnande pyramid' inom utbildningssystemet. Rigmor Sylvén tar upp några konkreta orsaker till bortfallet: problemen med ekonomi och oförstående handledare drabbar kvinnorna hårdast. Genom djupintervjuer har Marianne Carlsson och Eva Magnusson konstaterat att den kvinnliga forskaren som trots allt framhärdar i sitt arbete är mer intresserad och envis än sina manliga kollegor. De kvinnliga teknologerna möter inga större problem på högskolan, hävdar Karin Sellberg, Ingegerd Sjöholm och Christina Skjöldebrand, men utanför högskolan möts de av misstro och har svårt att få arbete.
11
Tarnay, László. "Oktatásra alkalmas, de nem foglalkoztatható – Megéred a pénzed, kis barátom?" Világpolitika és a Közgazdaságtan 2, no. 5 (2023): 99–103. http://dx.doi.org/10.14267/vilpol2023.05.12.
Full textAbstract:
Összefoglaló Inger Assarson: Bildbar – men inte anställningsbar című tanulmányáról (Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (red: Thomas Barow & Daniel Östlund) Högskolan Kristianstad, 2012ISBN 978-91-979422-3-2
12
Cronqvist, Marie. "I mötet mellan vetenskap och lärande. 13 högskolepedagogiska utmaningar." Högre utbildning 3, no. 1 (2013): 69–70. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v3.829.
Full textAbstract:
Marie Cronqvist recenserar:I mötet mellan vetenskap och lärande. 13 högskolepedagogiska utmaningar (2012), av Göran Fransson och Helena Hammarström (red.), Högskolan i Gävle, Lärarutbildningens skriftserie nr 6, isbn 1652-0955
13
Brorström, Björn, and Birgitta Påhlsson. "Det hållbara lärosätet – innebörd och hinder på vägen." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 66. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2596.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten vid universitet och högskolor. För lärosätena gäller att de förutsättningar som följer av traditioner och verksamhetens inriktning ser olika ut. För utveckling av den hållbara högskolan fordras stor insikt om det egna lärosätets historik och särskilda förutsättningar samt den egna verksamhetens styrkor och svagheter, risker och möjligheter. Vi menar att alla lärosäten, som på allvar vill integrera hållbar utveckling i verksamheten, möter en uppsättning dilemman i detta arbete. I artikeln behandlas sju dilemman. Det handlar bland annat om att balansera eldsjälars engagemang mot vikten av systematik, att skapa förutsättningar för förnyelse genom avveckling av program och kurser som inte längre är relevanta i förhållande till samhälls- och kunskapsutvecklingen och att utveckla verklig tvärvetenskap, parallellt med att en hög nivå på klassiska ämnen upprätthålls. För att etablera hållbara lärosäten behövs också riktade satsningar som stödjer utvecklingen och en ökad samverkan mellan lärosäten för att säkra resurser och kompetens.
14
Opas, Jakub. "Wykorzystanie metody person w projektowaniu usług bibliotek szkół wyższych." Zagadnienia Informacji Naukowej - Studia Informacyjne 54, no. 2(108) (2016): 119–38. http://dx.doi.org/10.36702/zin.308.
Full textAbstract:
CEL/TEZA: Celem artykułu jest przedstawienie nowego podejścia do identyfikacji potrzeb użytkowników bibliotek na podstawie tzw. metody person. KONCEPCJA/METODY BADAŃ: Podstawą artykułu jest analiza piśmiennictwa przedmiotu oraz materiałów źródłowych uzyskanych od pracownika biblioteki Högskolan i Borås (Szkoły Wyższej w Borås). Wykorzystanie metody person w projektowaniu usług bibliotecznych przedstawiono na przykładzie czterech studiów przypadków: Biblioteki Högskolan i Borås (Szwecja), bibliotek wydziałowych Uniwersytetu Kolorado w Boulder (USA), Biblioteki Uniwersytetu Cornella w Ithace (USA), Biblioteki Uniwersytetu Macquarie w Sydney (Australia). WYNIKI I WNIOSKI: Scharakteryzowano metodę wypracowaną na gruncie pola naukowego komunikacji człowiek-komputer. Analiza przykładów opisanych w niniejszym artykule potwierdziła, iż wykorzystanie w badaniu potrzeb użytkowników nowych metod wypracowanych w innych naukach może zaowocować zapewnieniem większej funkcjonalności placówek bibliotecznych i lepszym dopasowaniem ich usług do potrzeb użytkowników. ORYGINALNOŚĆ/WARTOŚĆ POZNAWCZA: W artykule zaproponowano nowe podejście do identyfikacji potrzeb użytkowników, jak dotąd nie obecne w polskiej literaturze przedmiotu.
15
Solbakken, Bente Aass. "Via Stockholm?: Norske arkitekter ved Kungliga Tekniska Högskolan." Kunst og Kultur 95, no. 01 (2012): 44–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3029-2012-01-05.
Full text
16
Aldrin, Emilia Sturm, Monica Eklund, and Heike Peter. "Högskolans språk och mitt eget. En studie av nyantagna lärarstudenters förhållningssätt till skrivande, skriftspråket på högskolan och den egna skrivkompetensen." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 43. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1671.
Full textAbstract:
This article explores how a heterogenous group of first year university students perceive writing in general, academic writing in specific, as well as their own writing proficiency. A questionnaire (n 93) was created basing on theories on academic literacy and writing psychology. The results show varying attitudes among the students which highlight questions of the dimensions of writing, identity and group affiliations. Gender was of little importance, whereas age and self-stated writing skills correlated to some extent with the results. The small scale of the study does not permit far-reaching conclusions, but the results indicate attitudes that could have importance for the development of academic literacy. The study can be used as a start of departure for interventions that facilitate for groups with different backgrounds to participate in higher education.
17
Wide, Sverre. "Vad är och vad kan högskolepedagogisk forskning vara?" Högre utbildning 13, no. 1 (2023): 29–34. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v13.3247.
Full textAbstract:
Vid Örebro universitet anordnades våren 2021 för andra gången konferensen Forskning om högre utbildning. Ett tema för konferensen var utveckling av högskolepedagogisk forskning. Högre utbildning publicerar nu tre texter på detta tema som en fördjupad diskussion. De kan läsas var för sig eller tillsammans. Denna är den första och utgörs av Sverre Wides inledningsanförande från konferensen. Efter inbjudan från redaktionen har sedan Max Scheja och Klara Bolander Laksov, som professorer inom detta forskningsområde, diskuterat och vidareutvecklat Wides svar på frågan vad högskolepedagogisk forskning är och kan vara. Deras kommentar följer som ett andra bidrag. Slutligen inbjöd redaktionen även Åsa Lindberg-Sand att reflektera över relationen mellan högskolepedagogisk forskning och forskning om högre utbildning, vilket hon gör i en text som följer som ett tredje bidrag i detta nummer. Wides huvudpoäng är att se framväxten av högskolepedagogisk forskning som en relativt ny företeelse med sina rötter i en vidareutveckling och fördjupning av den verksamhet som bedrivs av pedagogiska utvecklingsenheter snarare än i traditionella akademiska ämnen. Han pekar i och med detta på en rad svårigheter som verksamheten står inför och understryker att denna institutionella komplexitet medför att en strikt definition av högskolepedagogisk forskning kan vara svår att uppnå. I stället för en definition föreslår att han följande beskrivning: "Om ni nu tillåter mig skulle jag vilja pröva följande bestämning av vårt ämne: högskolepedagogisk forskning är sådan forskning om högskolan som har till yttersta syfte att förstå, bevara och utveckla den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom högskolans hägn." Med denna vida bestämning av vad högskolepedagogisk forskning är och böra vara vill Wide ge utrymme för en mängd olika forskningsfrågor som dock alla förenas i ett underliggande och i relation tid den pedagogiska verksamheten vid högskolan närmast vårdande uppdrag. ENGLISH ABSTRACT What is pedagogical research in higher education? This article’s main point is to view the emergence of pedagogical research in higher education [högskolepedagogisk forskning], not as driven by the traditional academic disciplines, but as a relatively new phenomenon with its roots in the expansion and maturation of educational development units and activities springing from them. The author thereby points to a series of problems associated with institutional, organisational complexity that may make a strict definition of pedagogical research in higher education difficult to achieve. Instead of a definition, he suggests the following description: "Now, with your permission, I would like to propose the following characterisation of our subject: pedagogical research in higher education [högskolepedagogisk forskning], is research about the university that has as its ultimate goal to understand, preserve and develop the educational activities that are carried out within academic organisations." With such a broad portrayal of what educational research in higher education [högkolepedagogisk forskning] sets out to achieve, this article sets out to stimulate a variety of research questions with a common, underlying denominator which might be described as supporting and empowering the educational context.
18
Elbe, Jörgen. "Reflektioner kring en högre utbildning som lägger grunden för bildade företagsekonomer." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 55. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1573.
Full textAbstract:
Ekonomutbildningar finns idag vid i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor och företagsekonomi är det enskilt största ämnet sett till antal studenter i landet. Innehållet i utbildningarna är i stor utsträckning normativt och likriktningen när det gäller struktur och innehåll är påfallande. Företagsekonomens arbete består i att ta fram beslutsunderlag och fatta rationella beslut i frågor som rör nyttjandet av begränsade resurser i företag och organisationer. Tillämpningen av kalkylmetoder och rationella beslutsmodeller spelar en central roll. Studenterna ska genom högre utbildning förvisso lära sig att bli yrkesmänniskor, men de måste även ges möjlighet att utveckla sitt omdöme och kunna se konsekvenser av sitt handlande bortom systematiska metoder och modeller. För utveckling av det egna omdömet måste utbildning också ge möjlighet till bildning. Baserat på erfarenheter både som lärare på högskolan och från andra yrkesroller med ekonomianknytning, menar vi att vi inom ämnet företagsekonomi inte bara har ett utbildningsansvar, utan även ett ansvar för att ge studenterna en bra grund för deras bildningsprocess. Studenterna bör få en utbildning som även ger dem en grundläggande förståelse för andra ämnesområden som bidrar till att kunna sätta in frågor av ekonomisk karaktär i en vidare kontext. Med detta menar vi att utbildningen bör ge studenten förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera över sin framtida roll i olika positioner i företag och organisationer i en snabbt föränderlig omvärld där utmaningarna är stora. Texten reflekterar kring varför bildning bör ges ett större utrymme och ger förslag på hur bildningsperspektivet kan integreras och implementeras i företagsekonomutbildningen.
19
Haglund, Bo J. A. "Att förebygga ofrivillig ensamhet." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 2 (2023): 273–81. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i2.22135.
Full textAbstract:
Kan man bygga samhällen och bostäder för gemenskap, som är en stödjande miljö för hälsa? Med ett boende som förebygger ofrivillig ensamhet och som maximerar seniorers möjligheter att delta i sociala aktiviteter i åldersvänliga kommuner.
 I en rapport från Högskolan i Skövde har man nyligen skrivit om ofrivillig ensamhet i samverkan mellan Högskolan i Skövde, Västra Götalandsregionen och Skaraborgs Kommunalförbund ([i]). I rapporten hävdar man att det finns en faktor som är viktig för ett hälsosamt liv och som är lika avgörande för livslängd som de mer kända livsstilsfaktorerna, nämligen social gemenskap. Man säger vidare att ett viktigt budskap i materialet man rapporterar om är det salutogena – att främja social gemenskap och förebygga eller minska risken för ofrivillig ensamhet.
20
Eckart, Maren, and Anneli Fjordevik. "Könsmedveten kurslitteratur som ett led i jämställdhetsarbetet." Högre utbildning 5, no. 2 (2015): 127–31. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v5.771.
Full textAbstract:
Som universitetslärare inom ämnet Tyska har vi många gånger slagits av hur ”ojämställda” litteraturlistorna över skönlitteratur är: Det är mestadels (ibland genomgående) manliga författarnamn företrädda på listorna. Detta är inget enskilt fenomen utan har naturligtvis sin grund i ett större sammanhang, i den tyska litteraturhistorien och dess litteraturhistorieskrivning och kanon. För ett och ett halvt år sedan bestämde vi oss dock för att rent praktiskt göra något åt denna snedfördelning och påbörjade ett förändringsarbete vad gäller all kurslitteratur på samtliga litteraturkurser inom ämnet Tyska på Högskolan Dalarna. Detta är en beskrivning av de förändringar som gjordes utifrån de lagar och regler vi har att förhålla oss till samt våra reflektioner över hur genus och kön på ett konstruktivt sätt kan diskuteras och problematiseras i undervisningen.
21
For Papers, Call. "7th International Conference on Remote Engineering & Virtual Instrumentation." International Journal of Online and Biomedical Engineering (iJOE) 5, no. 4 (2009): 42. http://dx.doi.org/10.3991/ijoe.v5i4.1140.
Full textAbstract:
REV 2010 is the seventh in a series of annual events concerning the area of remote engineering and virtual instrumentation. The REV conferences are the annual conferences of the International Association of Online Engineering (IAOE) (www.online-engineering.org). REV2010 will be held at Kungliga Tekniska Högskolan (Royal Institute of Technology, KTH) in Stockholm. The general objective of this conference is to demonstrate and discuss fundamentals, applications and experiences in the field of remote engineering and virtual instrumentation. With the globalization of education the interest in and need of teleworking, remote services and collaborative working environments now increases rapidly. Another objective of the symposium is to discuss guidelines for education in university level courses for these topics. REV 2010 offers an exciting technical program as well as academic networking opportunities during the social events.
22
Haralz, Höfundur ótilgreindur. "Æviágrip Jónasar H. Haralz." Tímarit um viðskipti og efnahagsmál 5, no. 2 (2007): 71. http://dx.doi.org/10.24122/tve.a.2007.5.2.4.
Full textAbstract:
Jónas (Halldór) Haralz er sonur hjónanna Haralds Nielssonar prófessors við Háskóla Íslands (1868-1928) og Aðalbjargar Sigurðardóttur kennara (1887-1974). Hann fæddist 6. október 1919 í Vinaminni í Grjótaþorpinu í Reykjavík, en fluttist sex ára að aldri að Laugarnesi fyrir utan Reykjavík ... Jónas naut í fyrstu kennslu í heimahúsum og um tíma árið 1931 við alþýðuskólann á Eiðum ... Árið 1935 settist hann í fjórða bekk Menntaskólans í Reykjavík (stærðfræðideild) og lauk þaðan stúdentsprófi 1938. Sama ár fór hann til náms í Stokkhólmi og lagði fyrst stund á efnaverkfræði við Kungliga Tekniska Högskolan. Árið 1940 söðlaði hann um, las hagfræði, tölfræði, stjórnmálafræði og heimspeki við Stokkhólmsháskóla til ársins 1945 og lauk magistersprófi (pol.mag) í þessum greinum árið 1944. Í stjórnmálafræði naut hann leiðsagnar Herberts Tingsten, sem síðar varð aðalritstjóri Dagens Nyheter, í tölfræði Stens Wahlund, hagstofustjóra Stokkhólmsborgar og síðar ríkisdagsmanns, og í heimspeki prófessoranna Einars Tegen og Konrads Marc‐Wogau. Jónas var kjörinn heiðursdoktor (Dr. econ. honoris causa) við viðskipta‐ og hagfræðideild Háskóla Íslands árið 1988. Þá hefur hann verið sæmdur stórriddarakrossi íslensku fálkaorðunnar og norskum og sænskum heiðursmerkjum.
23
Cai, Shibo, Huiwen Guo, Guanjun Bao, Xinyu Wu, and Nannan Li. "Real-time running event detection via a community patrol robot." International Journal of Advanced Robotic Systems 13, no. 6 (2016): 172988141667513. http://dx.doi.org/10.1177/1729881416675137.
Full textAbstract:
Security surveillance is an important application for patrol robots. In this article, a real-time running event detection method is proposed for the community patrol robot. Although sliding window-based approaches have been quite successful in detecting objects in images, directly extending them to real-time object detection in video is not simple. This is due to the huge samples and diversity of object appearances with multivisual view and scale. To address these limitations, first, a simple and effective spatial–temporal filtering-based approach is proposed to obtain moving object proposals in each frame; then, two-stream convolutional networks fusion architecture is introduced to best take advantage of the spatial–temporal information from the proposal. The algorithm is applied on PatrolBot in community environments and runs at 15 fps on a consumer laptop. Two benchmark data sets (the Kungliga Tekniska Högskolan [KTH] data set and Nanyang Technological University [NTU] running data set) were also used to compare results with previous works. Experimental results show higher accuracy and lower detection error rate in the proposed method.
24
Kasvio, Antti. "Book Reviews : Bo Helgeson: Arbete, teknik, kapital. Förståelseformer inom modern industri sociologi. Högskolan i Luleo/Skeptron, Luleå 1986." Acta Sociologica 30, no. 1 (1987): 121–23. http://dx.doi.org/10.1177/000169938703000112.
Full text
25
Pröckl, Maria. "Bildandet av professionellt omdöme: om den levda kroppen som utgångspunkt och resurs." Högre utbildning 13, no. 2 (2023): 63–71. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v13.5304.
Full textAbstract:
En professionsutbildning på högskola har alltid det framtida yrket i sikte. Det finns i snart sagt allt en koppling mellan det som studenterna läser och övar sig på och det som den yrkeskår studenten kommer att tillhöra gör på daglig basis. De framtida yrkesutövarna inom det mellanmänskliga fältet – som kan vara exempelvis lärare, poliser eller vårdpersonal – lär sig på högskolan det de behöver veta, kunna och vara förtrogna med för att fungera inom sitt blivande yrke. Men hur övas det som kanske är det viktigaste? Hur övas omdömesförmågan, blicken för vad som har betydelse i en situation och känslan för yrkets komplexitet? Var i utbildningen blir det föremål för undervisning och hur utvecklar högskolestudier det professionella omdömet? Den här essän beskriver det reflekterande seminariet som ett sätt att öva det professionella omdömet. Utgångspunkten är en fenomenologiskt infärgad förförståelse att studentens levda erfarenhet av att vara en människa bland människor erbjuder stora möjligheter att arbeta med utveckling av professionellt omdöme. Utifrån den praktiska kunskapens teori undersöks möjligheterna som en ”som om”-kontext ger seminariet i syftet att undersöka och reflektera över det framtida yrkets mellanmänskliga utmaningar. ENGLISH ABSTRACT The reflective seminar as a way to practice professional judgment A professional education always has the student’s future profession in sight. In almost all aspects, there is a connection between what is studied and practiced, and what the forthcoming professional guild does on a daily basis. Practitioners in the making in the so-called interpersonal field – as for example teachers, police officers or professionals in healthcare – study what they need to know theoretically and practically to manage their future profession. But how is the very important task to develop the student’s professional judgement conducted? How is the professional gaze, or the sensibility for making sense of complex situations developed in university? Where in the educational setting does this take place? This essay describes the reflective seminar as a way to practice professional judgment. The starting point is a phenomenologically colored understanding that the student’s lived experience of being a person amongst persons offers great opportunities to work on the development of professional judgment. Moving from the theory of practical knowledge we investigate the possibilities that a “as if ” context gives the seminar. This we do to examine and reflect on the interpersonal challenges that the student’s future profession might harbor.
26
Ideland, Malin, Claes Malmberg, Anne-Charlotte Ek, and Sandra Jönsson. "Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav." Högre utbildning 2, no. 2 (2012): 79–92. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v2.843.
Full textAbstract:
Högre utbildning drar tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav”Redaktionen för Högre utbildning har beslutat att dra tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav” författad av Malin Ideland, Claes Malmberg, Anne-Charlotte Ek & Sandra Jönsson och publicerad i Högre utbildning nr 2, 2012, på grund av dubbelpublicering. Artikeln är en svensk version av artikeln ”The tension between marketisation and academisation in higher education” författad av Anne-Charlotte Ek, Malin Ideland, Sandra Jönsson & Claes Malmberg och publicerad online i Studies in Higher Education den 2011-10-24. Artikeln inkom till Högre utbildning den 2011-11-07 utan hänvisning från författarna till den tidigare publiceringen eller tillstånd från Studies in Higher Education för återpublicering. Högre utbildning har därför granskat och slutligen publicerat artikeln i god tro.Dubbelpublicering utan hänvisning till tidigare publicering är forskningsetiskt olämpligt och i det aktuella fallet bryter det även mot upphovsrätten. Författarna har bett redaktionen att framföra en ursäkt för det inträffade. Avsikten har varit att i ett svenskt sammanhang diskutera en för svensk högre utbildning relevant fråga. Författarna anger dålig kunskap om dubbelpublicering på olika språk och slarv med att läsa Högre utbildnings publiceringsregler som orsak till det inträffade. Redaktionen och författarna är överens om att dra tillbaka artikeln. Författarna har informerat berörda parter vid det egna lärosätet och tagit bort artikeln från den lokala databasen.Redaktionen för Högre utbildning: Anders Sonesson, Maja Elmgren, Mona Fjellström, Lars Geschwind, Maria LarssonAbstractAktuella förändringar av högre utbildning i Sverige kan karaktäriseras av två diskurser: marknadifiering och akademisering. Krav att möta marknadskrafter, likväl som att göra utbildningen mer vetenskaplig, har skapat en spänning mellan och inom institutionskulturer. Genom intervjuer med 16 prefekter undersöker författarna hur spänningen mellan marknadifiering och akademisering hanterades av prefekter på disciplin- respektive professionsorienterade institutioner.För prefekter på disciplinorienterade institutionerna var marknadifieringen ett hot mot universitetets varumärke, eftersom den utmanade den akademiska autonomin. På professionsorienterade institutioner uppfattades, å andra sidan, akademiseringen som en komplex fråga att hantera, då fokus ändras från praktiska färdigheter till akademisk meritokrati. Studiens resultat understryker att det är svårt att diskutera en högskola i förändring utan att överväga att betingelserna skiljer sig väsentligt mellan institutioner. För att möta förändring av högskolan behövs kulturellt inkännande strategier, snarare än lösningar som innebär att ”one size fits all”.
27
Chang, Xunyun, and Liangqing Peng. "Visual Sensing Human Motion Detection System for Interactive Music Teaching." Journal of Sensors 2021 (November 19, 2021): 1–10. http://dx.doi.org/10.1155/2021/2311594.
Full textAbstract:
The purpose is to study the interactive teaching mode of human action recognition technology in music and dance teaching under computer vision. The human action detection and recognition system based on a three-dimensional (3D) convolutional neural network (CNN) is established. Then, a human action recognition model based on the dual channel is proposed on the basis of CNN, and the visual attention mechanism using the interframe differential channel is introduced into the model. Through experiments, the performance of the system in the process of human dance image recognition based on the Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) dataset is verified. The results show that the dual-channel 3D CNN human action recognition system can achieve high accuracy in the first few rounds of training after the frame difference channel is added, the error can be reduced quickly, and the convergence can start quickly; the recognition accuracy of the system on KTH dataset is 96.6%, which is higher than that of other methods; for 3 × 3 × 3 basic convolution kernel, the best performance of the classification network can be obtained by pushing forward 0.0091 seconds in the calculation. Thereby, the dual-channel 3D CNN recognition system has good human action recognition accuracy in the dance interactive teaching mode of music teaching.
28
Blomqvist, Ulla. "Från standardprogram till utbildning i toppklass. Programutveckling av Tekniskt basår vid Chalmers tekniska högskola." Högre utbildning 5, no. 3 (2015): 189–93. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v5.762.
Full textAbstract:
I undersökning efter undersökning har larmrapporter beskrivit svenska elevers försämrade kunskaper i framförallt matematik. På landets högskolor har detta blivit ett växande problem eftersom många kurser kräver förkunskaper i matematik för att en student skall kunna tillgodogöra sig kursinnehållet. Särskilt de tekniska högskolorna har upplevt ”kunskapsraset” som problematiskt. Mot bakgrund av detta påbörjades för 10 år sedan en omarbetning av Tekniskt basår på Chalmers tekniska högskola. Bland annat gjordes kurserna i matematik mer omfattande och teoretiska moment infördes. En rekommenderad nivågruppering genomfördes där extra stödåtgärder sattes in för att stödja mer svagpresterande studenter. Förändringsarbetet resulterade i att andelen studenter som klarade samtliga kurser ökade signifikant, antal avhopp från programmet minskade och att basårsstudenterna i genomsnitt klarade sig bättre i sina fortsatta studier än de som kom direkt från gymnasiet. Författaren beskriver i artikeln hur ovanstående förändringsarbete gick till.
29
Francke, Helena, Torbjörn Forslid, Sara Kärrholm, et al. "Recensioner." Tidskrift för litteraturvetenskap 42, no. 4 (2012): 70–96. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v42i4.11620.
Full textAbstract:
Helena Francke om Björn HammarfeltFollowing the Footnotes. A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Literary StudiesUppsala: Uppsala universitet 2012, 193 s. (diss. Uppsala) (Skrifter utg. av Inst. för ABM vid Uppsala universitet, 5)
 Torbjörn Forslid om Pamela Schultz NybackaBookonomy. The Consumption Practice and Value of Book ReadingStockholm: Företagsekonomiska institutionen 2011, 417 s. (diss. Stockholm)
 Sara Kärrholm om Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (red.)Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för LitteraturutredningenGöteborg: Nordicom 2012, 344 s.
 Margareta Petersson om Elisabeth Bladh & Christina Kullberg (red.)Litteratur i gränszonen. Transnationella litteratureri översättning ur ett nordiskt perspektivFalun: Högskolan Dalarna 2011, 175 s.
 Linn Areskoug om Inger Littberger Caisou-RousseauÖver alla gränser. Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och LagerlöfGöteborg & Stockholm: Makadam 2012, 399 s.
 Katarina Bernhardsson om Magnus PerssonDen goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsningLund: Studentlitteratur 2012, 230 s.
 Stefano Fogelberg Rota om Eva Nilsson NylanderThe Mild Boredom of Order. A Study in the History of the Manuscript Collection of Queen Christina of SwedenLund: Bokhistoriska skrifter 8, 2011, s. 328 (diss. Lund)
 Patrik Mehrens om Yvonne BlombergAtt besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999Möklinta: Gidlunds förlag 2011, 412 s. (diss. Stockholm)
 Jenny Bergenmar om Ann-Sofi Ljung SvenssonJordens dotter. Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturenGöteborg & Stockholm: Makadam 2011, 316 s. (diss. Lund)
 Leena Kaunonen om Axel Englund,Still Songs: Music In and Around the Poetry of Paul CelanAldershot: Ashgate, 2012, 239 pages.
30
Johansson, Jakob, Karin Apelgren, Gunnar Birgegård, Martin Grydén, and Louise Rügheimer. "Webbaserad pedagogisk meritportfölj – från idé till verklighet." Högre utbildning 1, no. 1 (2011): 27–37. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v1.873.
Full textAbstract:
Pedagogisk meritering och pedagogiska meritportföljer har under det senaste decenniet fått ökad uppmärksamhet. Idag (mars 2011) ger en sökning på Google® 6 140 respektive 1 990 träffar på dessa två sökord. Många av träffarna på Google® handlar om högskolors rekommendationer att dokumentera pedagogiska meriter, men antalet publicerade artiklar i detta ämne är mycket få. Högskolan behöver bra lärare och för att uppnå det så måste undervisning och andra utbildningsinsatser uppmärksammas och belönas. Användandet av pedagogiska meritportföljer anses öka betydelsen av undervisningsinsatsen vid anställningar och befordran och är ett sätt att professionalisera undervisning (Fayne, 1991). Många högskolor och universitet har utarbetat handlingsplaner för hur pedagogiska meriter ska dokumenteras och bedömas liksom strategier för hur medarbetarna ska utveckla sin pedagogiska skicklighet. ”Uppifrån” finns således både skrivna dokument och viljan och intentionen att premiera pedagogiska insatser. Trots detta upplever många medarbetare att pedagogiska insatser inte lönar sig att dokumentera då dessa meriter inte värderas tillräckligt högt, exempelvis i jämförelse med forskningsmeriter. Samtidigt vittnar pedagogiskt sakkunniga om att de pedagogiska meritportföljer som de ombeds granska (vid exempelvis tjänstetillsättningar) ofta är ostrukturerade och av varierande kvalité. För att pedagogiska meriter ska få avsedd tyngd vid tjänstetillsättningar fordras att de redovisas på ett sätt som gör det möjligt för sakkunniga att värdera dem. Bedömning av både vetenskapliga och pedagogiska meriter görs i många fall av sakkunniga utan särskild pedagogisk utbildning och de pedagogiska meriterna anses generellt mer svårbedömda än de vetenskapliga (Lindberg, 1997). Någon form av standardisering och mallar i samband med presentation av pedagogiska meriter bör därför kunna vara till hjälp för såväl sökanden som bedömare. Det finns behov av redovisning av pedagogiska meriter även för andra ändamål än vid tjänstetillsättningar. Många medarbetare (som inte avser att söka akademisk tjänst) gör betydande insatser i undervisningen exempelvis i form av administration, föreläsningar, seminarieledning samt klinisk handledning, och dessa prestationer bör användas som underlag för exempelvis planeringssamtal, löneförhandlingar och kompetensutveckling. Många finner det svårt att redovisa dessa undervisningsinsatser. Orsaken till detta är sannolikt delvis bristen på tradition att bokföra pedagogiskt arbetet (i kontrast till vetenskapligt arbete), men också bristen på ett användarvänligt verktyg för bokföring. Detta var startskottet för ett projekt som syftade till att framställa en personlig webbaserad pedagogisk meritportfölj som skulle kunna överbrygga det praktiska bekymret och ge medarbetarna ett smidigt verktyg för dokumentation av och reflektion runt pedagogiska meriter. Detta samtidigt som det skulle vara acceptabelt som instrument för sökande av akademisk tjänst genom att bygga på Uppsala universitets pedagogiska program och riktlinjer för meritvärdering. Denna artikel beskriver processen från idé till färdig webbaserad pedagogisk meritportfölj för vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Även om det sannolikt existerar liknande webb-verktyg för bokföring av pedagogiska meriter så är detta oss veterligen det första verktyg i sitt slag som framställts och beskrivits. Syftet med artikeln är att sprida kunskap om både konceptet och arbetsprocessen för att underlätta spridning till andra fakulteter och lärosäten.
31
Johansson, Sif. "Stockholms Högskola för 100 år sedan - ett naturvetenskapligt universitet med plats för kvinnor." Tidskrift för genusvetenskap 5, no. 4 (2022): 42–47. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v5i4.5662.
Full textAbstract:
Den nystartade Stockholms Högskola skilde sig från de anrika universiteten i Lund och Uppsala genom att den var präglad av tidens liberala idéer och genom att den var betydligt generösare mot kvinnorna. Sif Johansson visar här hur Stockholms Högskola inte bara tolererade kvinnliga studenter utan också erbjöd kvinnliga akademiker tjänst vid institutionerna.
32
Christie, Michael. "Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv." Högre utbildning 2, no. 2 (2012): 131–32. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v2.840.
Full text
33
Sandvik, Kjetil. "Anmeldelse: Tjechov och friheten." Peripeti 8, no. 15 (2011): 150–55. http://dx.doi.org/10.7146/peri.v8i15.108220.
Full text
34
Turner, Laura E. "Cultivating a research imperative: Mentoring mathematics at Stockholms Högskola, 1882–1887." Historia Mathematica 50 (February 2020): 50–83. http://dx.doi.org/10.1016/j.hm.2019.06.003.
Full text
35
Forsler, Ingrid. "Kollaborativa medier för akademisk litteracitet. Ett exempel på användningen av Prezi i ett textseminarium." Högre utbildning 6, no. 2 (2016): 165–70. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v6.748.
Full textAbstract:
Här presenteras en modell för att arbeta med presentationsprogrammet Prezi i seminarier. Det pedagogiska upplägget fokuserar på hur Prezi kan användas för att stimulera samarbete och interaktion mellan studenterna och synliggöra den akademiska litteracitet som seminarieformen kräver. Modellen har testats under två år på ett seminarium i textkritik på Södertörns högskola, och har utvärderats av studenterna på kursen. Texten sammanfattar reflektionerna hos såväl undervisande lärande som hos studenter och argumenterar för att digitala medier kan användas för att öka studentaktiviteten samt att synliggöra processen att tolka och diskutera texter.
36
Falk, Erik. "Utmaningen med utmaningsdriven utbildning." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 38. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1060.
Full textAbstract:
Utbildningsprogram, kurser eller kursmoment där studenter arbetar med utmaningar, ofta formulerade av samarbetsparter utanför akademin – vilka ibland benämns ”challenge-based learning” – kan bidra till relevans och verklighetsanknytning i undervisning samt främja generella förmågor som samarbete, kommunikationsförmåga och kritiskt och analytiskt tänkande. Men utbildningsformen skapar också en rad problem kring undervisningsadministration, examinationsformer och organisation eftersom den bryter mot etablerade arbetssätt och traditioner inom universitetsväsendet. Den här texten beskriver och reflekterar över praktiska och pedagogiska erfarenheter från Södertörns högskola i arbetet med att etablera en lärosätesgemensam utmaningsbaserad kurs tillsammans med Karolinska Institutet och med samverkansparterna Huddinge och Botkyrka kommuner.
37
Rose, Pamela M. "Environmental Sites on the Internet0066Larsgöran Strandberg; e‐mail: lgs@ket.kth.se. Environmental Sites on the Internet. SE‐100 44, Stockholm, Sweden; Tel: +46 8 790 60 00; Fax: +46 8 790 65 00; E‐mail: webmaster@kth.se;: Kungl Tekniska Högskolan (Royal Institute of Technology) 1995; updated regularly. URL: http://www.lib.kth.se/∼lg/ envsite.htm." Electronic Resources Review 4, no. 7 (2000): 75–76. http://dx.doi.org/10.1108/err.2000.4.7.75.66.
Full text
38
Roxå, Torgny. "Kursvärderingar i system – akademiska lärares upplevelser och organisationens förmåga till utveckling." Högre utbildning 3, no. 3 (2013): 225–36. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v3.803.
Full textAbstract:
Den här studien undersöker effekter av kursvärderingar i system, d.v.s. när en fakultet eller ett lärosäte implementerat ett system för att samla in studenters synpunkter på kurser och undervisning. 14 lärare från olika ämnesområden vid en svensk teknisk högskola intervjuades om sina känslomässiga upplevelser av att få tillbaka resultaten från kursvärderingar. Studien visar att lärarna uppskattar att få studenternas synpunkter på undervisningen. Men resultaten visar också, i samklang med tidigare studier, att kursvärderingar i system mycket väl kan motverka pedagogisk utveckling. Avgörande är här de lokala kollegiala sammanhang där kursvärderingarnas resultat och lärares känslor kring dessa bearbetas och tolkas. Den formella organisationens förmåga att influera dessa sammanhang antas avgöra systemets förmåga att bidra till pedagogisk utveckling.
39
Romàn, Ola. "Kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor i Sverige - lägesbeskrivning oktober 1994." Uniped 17, no. 02-03 (1994): 45–52. http://dx.doi.org/10.18261/issn1893-8981-1994-02-03-05.
Full text
40
Jensen, Kjær. "Gunner Fält: Spansk grammatik för universitet och högskolor. Studentlitteratur, 2000." HERMES - Journal of Language and Communication in Business 14, no. 27 (2017): 211. http://dx.doi.org/10.7146/hjlcb.v14i27.25655.
Full text
41
Agevall, Ola, and Gunnar Olofsson. "Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 12 (2020): 7–59. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.12.1.
Full text
42
Dorthé, Lotti, Madeleine Du Toit, and Evaggelia Papia. "Fallet ”Such a MeSH” : Problembaserat lärande för informationskompetens." Dansk Biblioteksforskning 7, no. 2/3 (2011): 45–53. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v7i2/3.97383.
Full textAbstract:
Hur når vi målen som rör informationskompetens i vår undervisning? Frågan ställdes av en lärare och en bibliotekarie vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Den ledde till ett samarbete där bibliotekariens undervisning integrerades helt i fall - studierna på tandteknikerutbildningen. Artikeln beskriver upplägg och genomförande av en modell där informationskompetens och problembaserat lärandekombineras (här kallat IK&PBL-modellen). Bibliotekariens pedagogiska förhållningssätt är karaktäristisk för den övriga utbildningen på tandvårdshögskolan. Tentamensresultat och kursutvärderingar visar att IK&PBL-modellen bidrar till att utveckla studenternas förmåga att söka information och granska källkritiskt samt ger upphov till diskussioneromkring begreppet vetenskaplighet. Bibliotekarien får en inblick i studenternas utbildning, ökad ämneskunskap och förståelse för inlärningsprocessen medan läraren får insyn i studenternas problem medinformationssökning och källkritik.
43
Gabrielsson, Hanna, Elin Hjorth, Viktoria Wallin, and Lilian Pohlkamp. "Övergången från att vara patient med cancer till person med erfarenhet av cancer." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 1 (2023): 165–78. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22312.
Full textAbstract:
En avslutad cancerbehandling innebär inte automatiskt ett avslut på de utmaningar som följer med cancer. Behovet av cancerrehabilitering ökar i takt med fler som överlever cancer. Det råder viss otydlighet kring vilka rehabiliteringsinsatser som efterfrågas och vilka aktörer som erbjuder dessa. Denna studie har genom en litteraturöversikt satt ljuset på deltagares erfarenheter av cancerrehabilitering samt civilsamhällets roll i rehabilitering efter genomgången cancer i de nordiska länderna. Resultatet av litteraturöversikten visar att få studier finns publicerade om civilsamhällets roll i cancerrehabilitering. Personer som har genomgått en cancersjukdom har ofta behov av stöd under sin rehabilitering, där stöd från personer i liknande situation uppskattas av många. Resultatet visar även att organisationer i civilsamhället spelar en betydande roll. Studien har genomförts vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld Högskola.
44
Eliaso Magnusson, Josefina, and Disa Bergnehr. "Att höra till eller inte? Föränderliga kapital, positioneringar och tillhörigheter från grundskola till högskola." Pedagogisk forskning i Sverige 28, no. 3 (2022): 102–22. http://dx.doi.org/10.15626/pfs28.03.05.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker en tonåring och sedermera ung kvinnas tal om att i olika skolsammanhang positioneras och positionera sig själv som avvikande, ’den Andre’, den ’invandrade’, i relation till majoritetsgruppen, ’det svenska’. Mer specifikt analyseras hur olika kapital och positioneringar förändras och får olika innebörd över tid, från grundskola till högskola. Studien bygger på longitudinella etnografiska data som samlades in genom fältarbete. Här analyseras intervjuer, samtal och fältanteckningar som genomfördes med studiedeltagaren vid två nedslag, under skolgången i årskurs 9 och under tiden som högskolestudent, med hjälp av begreppen kapital och hybriditet. Studien belyser hur tillhörighet och utanförskap kan förstås och få mening på olika sätt under olika perioder i livet, och är kopplade till olika sammanhang. Studiedeltagaren förstår och motiverar sina val och handlanden genom att positionera sig själv och andra som den/de som tillhör alternativt inte tillhör, men i delar präglas denna positionering av hybriditet och motsägelsefullhet.
45
Norén, Catharina. "Caseexaminationen och återkoppling på case i högre utbildning." Högre utbildning 5, no. 3 (2015): 159–73. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v5.760.
Full textAbstract:
Caseundervisning används inom både svensk och internationell högskoleutbildning. Caseundervisning ger studenterna möjlighet att tillämpa sina kunskaper på verkliga fall vilket förbättrar deras förståelse av kursens teoretiska innehåll. Syftet med denna artikel är att närmare studera den skriftliga caseanalysen, s.k. caserapporten, inom ämnet företagsekonomi. Fokus ligger på lärarens arbete med att bedöma analysen och ge studenter återkoppling på sin text. Det empiriska material som granskningen inkluderar är lärandemål, kurslitteratur, case samt studenternas caserapporter som ingick i en kandidatnivåkurs vid Malmö högskola vårterminen 2013. Analysen visar att universitetsläraren kan arbeta strukturerat utifrån en modell med flera komplexitetsnivåer för att skapa en tydligare återkoppling till studenterna. Resultatet av studien kan i en vidare kontext användas för att ge återkoppling på projektarbeten och examensarbeten i vilka läraren också bedömer kvaliteten på studenters analysarbete.
46
Holmberg, John. "Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.
Full textAbstract:
För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.
47
Al Saeed, Ali. "From Orientalsim to Postcoloniality." American Journal of Islam and Society 23, no. 3 (2006): 155–58. http://dx.doi.org/10.35632/ajis.v23i3.1616.
Full textAbstract:
Orientalsim and postcoloniality are synonymous with contemporary cultureand literature. As much as the younger generations of formally colonizednations and communities would like to argue, the truth of the matter is that on some level, their colonial times have made an everlasting impression ontheir own identity and culture. This was one of the many themes that theconference, held at the Södertörns Högskola University College in Stockholm,Sweden, focused on during its congested four-day program.This was one of the largest gatherings to deal with issues of ethnic identityand diversity, as well as the non-proverbial influences of colonialism inthe reshaping of new communities and their modernized cultures. Paperspresented ranged from diversity and nationalism in the postcolonial context,postcolonialsim and religious studies, African-American writing and socialactivism, colonial romanticism and white supremacy, and postcolonial literatureand film in English, among other topics ...
48
Forsler, Ingrid, Michael Forsman, and Jenny Magnusson. "Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1861.
Full textAbstract:
Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.
49
Wasserman, Herman. "Book Review: Sofia Johansson, Reading Tabloids: Tabloid Newspapers and their Readers, Stockholm: Södertörns högskola, 2007." Media, Culture & Society 31, no. 2 (2009): 338–39. http://dx.doi.org/10.1177/01634437090310021005.
Full text
50
Nelson, Marie, and Sofie Henricson. "Kognitionsverb i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal." Puhe ja kieli, no. 1 (June 10, 2019): 45–68. http://dx.doi.org/10.23997/pk.69809.
Full textAbstract:
I denna studie undersöker vi vilka kognitionsverb sverigesvenska och finlandssvenska studenter och handledare använder i akademiska handledningssamtal och i vilken omfattning de olika verben används. Materialet består av svenskspråkiga ämnes- och språkhandledningssamtal som spelats in vid universitet och högskolor i Sverige och i Finland. Resultatet av den kvantitativa och kontrastiva analysen visar att antalet och andelen kognitionsverb är högre i det sverigesvenska materialet. I båda materialsamlingarna använder handledarna fler kognitionsverb än studenterna. De finlandssvenska studenterna bidrar dock med fler kognitionsverb än de sverigesvenska studenterna. I analysen noteras vissa nyansskillnader vad gäller vilka semantiska fält som betonas och förekomsten av specifika kognitionsverb.