To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hopp.
Dissertations / Theses on the topic 'Hopp'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Hopp.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Siösteen, Josefine, and Sofia Svensson. "Ett blommande hopp : Patienters upplevelse av hopp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24337.
Full textAbstract:
Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade. Hoppetansågs vara framåtdrivande och gav motivationatt kämpa vidare. Anhörigas stöd var viktigt föratt känna värde och stödet inifrån varbetydelsefullt för att finna hoppet.Sjuksköterskans inbringade hopp genom närvaro,aktivt lyssnande och uppmuntrande handlingar.Hopp var något som fanns inom varje patient ochupplevdes på liknande sätt oberoende avsjukdom. Det är av stor betydelse att belysa hoppi sjuksköterskeutbildningen, metoder för attinbringa hopp bör utvecklas och användas iklinisk verksamhet.
2
Hansson, Fredrik, and Kim Campos. "Mellan Hopp och Förtvivlan." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-442.
Full textAbstract:
Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.
3
Borgström, Hanna, and Johanna Ståhl. "Hopp i palliativ vård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30363.
Full text
4
Adrian, Thomas, and Rasmus Andersson. "HOPP I LIVETS SLUTSKEDE." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26896.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt behöver hopp för att klara av att leva den tid de har kvar. Sjuksköterskans omvårdnad av patienter som vårdas palliativt är förbundet med patienters upplevelse av hopp. I svensk kontext har det sedan 1998 inte publicerats någon studie som visar resultat angående hur sjuksköterskor gör för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa hur sjuksköterskor i Sverige förmedlar hopp till patienter som vårdas palliativt.Metod: En kvalitativ empirisk induktiv studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor som arbetade på palliativ vårdavdelning eller Avancerad Sjukvård i Hemmet-enheter (ASIH) intervjuades. Intervjuerna analyserades med inspiration av Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Studien visar att sjuksköterskorna omriktar hoppet, tillåter det otroliga hoppet, bygger relationer, samtalar, hjälper praktiskt, symtomhanterar medicinskt, berör fysiskt och involvera andra för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Resultatet presenteras som kategorier och subkategorier, där kategorierna utgör ovanstånde begrepp.Konklusion: Studien visar särskilt att sjuksköterskorna omriktar hoppet samt tillåter det otroliga hoppet för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Studien visar även på spänningen mellan dessa båda kategorier.Background: Patients in palliative care are in need of hope to be able to live during the time left for them. The nursing care of patients in palliative care is connected to the patient’s experience of hope. In a Swedish context it has not been published any study since 1998, concerning how nurses do to mediate hope to patients in palliative care.Aim: The aim of this study was to elucidate how nurses in Sweden mediate hope to patients in palliative care.Method: A qualitative empirical inductive study was conducted. Eight nurses working in a palliative care-unit or a palliative home care-unit (ASIH) were interviewed. The interviews were analyzed with inspiration of Graneheim & Lundman´s qualitative content analysis (2004).Results: The study shows that nurses redirect the hope, permit the incredible hope, build relationships, help with practicalities, handle symptoms medically, touch physically and involve others to mediate hope to patients in palliative care. The result is presented in categories and subcategories, where the categories constitute above-mentioned concepts.Conclusion: The study especially shows that nurses redirect the hope and permit the incredible hope to mediate hope to patients in palliative care. The study also shows a tension between these two categories.
5
Pohlin, Madelene, and Ewa Kvarnström. "Att främja hopp i palliativ vård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29197.
Full text
6
Sölvestam, Frida, and Isabella Nilsson. "Hopp vid palliativ vård - sjuksköterskans strategier." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29164.
Full text
7
Sand, Sofia, and Matilda Berntsson. "Att förmedla hopp i livets slutskede." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32820.
Full textAbstract:
Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter med en obotlig sjukdom samt tillstånd där patienten inte förväntas att överleva sjukdomen eller tillståndet. Hopp är viktigt att eftersträva inom den palliativa vården, där sjuksköterskan har en betydande roll. Det är svårt att förmedla hopp till svårt sjuka patienter, och därför är kunskapen om hur det kan förmedlas viktig. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor förmedlar hopp till patienter i livets slutskede. Metod: En innehållsanalys gjordes där en kvantitativ och åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade i en kategori; kommunikation i palliativ vård med tre subkategorier; kommunikation om fokus på livet, sjuksköterskans närvaro vid kommunikation och kommunikation om döden. Slutsats: Resultatet i studien visar att kommunikation med patienter angående döden var en svårighet för sjuksköterskor. Där rädsla för att patienten skulle förlora hoppet helt är en stor del till varför sjuksköterskor valde att undvika att tala om döden. När sjuksköterskor har vågat bemöta patienten i fråga om döden påvisade detta positiva effekter hos patienten då de hade uppnått en acceptans av den obotliga sjukdomen och hade på så vis kunnat behålla hoppet. Studien påvisar vikten av att sjuksköterskor vågar kommunicera med patienten om döden.Background: The definition of palliative care is to give treatment to patients with incurable disease when the patient is not expected to survive the disease. Hope is important to strive for in palliative care, where the nurse has a significant role. It is difficult to convey hope to critically ill patients, and therefore the knowledge of how it can be conveyed is important. Aim: To describe how nurses can convey hope to patients in palliative care. Method: A content analysis was made where nine scientific articles were audited. Results: The nine scientific articles that were audited resulted in one category; communication in palliative care with three subcategories; communication about focus in life, nurse’s presence when communicating and communication about death. Conclusion: The results of this study indicated that communication with patients about death was a difficulty for nurses. Where fear of patient losing their hope was a big part of why nurses choose to avoid talking about death. When nurses have had the courage to talk about death with the patient it has shown positive effects within the patient where they have reached an acceptance of the incurable disease and they have been able to keep their hope. The study has shown how important it is that nurses dare to communicate with patients about death.
8
Persson, Jennie. "Med hopp om en bättre framtid." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24281.
Full textAbstract:
FC Rosengård driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer två klasser från Rosengårdsskolan från sjunde klass till första året på gymnasiet, där meningen med projektet är att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsättning.Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas på vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer på Rosengårdskolan än andra skolor. Många elever beskrivs inte ha förstått skol – eller betygsystem och många anses sakna vuxenstöd utanför skolan gällande sin skolgång. Projektet bygger på en röd tråd, där deltagare genom att välja intresseområden skall få information om olika gymnasieskolor och program, för att sedan prova på olika yrken genom praktik på arbetsplatser. Denna röda tråd har bland annat lett till att deltagare har fått en större förståelse för hur högstadieskola, gymnasieskola och yrkesliv hör ihop. Deltagare menar att de främst har utvecklats genom att ha fått möjligheten att prova olika yrken och därmed inte bara funnit intressanta yrken inför framtiden utan även fått insikter i vilka yrkesområden de inte vill arbeta inom. Genom att kunna sortera bort olika yrken kan de istället koncentrera sig på relevanta områden. Några deltagare anser även att projektet har fått dem mer intresserade av skolan och att de nu lägger ner mer tid på sina skolarbeten. Andra deltagare menar att de har insett att deras drömyrken är svåra att uppnå och att de antagligen inte kommer få de betyg som krävs. Detta har gjort att de har funnit andra vägar att gå, antingen inom samma intresseområden eller inom nya yrkesval.
9
Eriksson, Lovisa, and Jennifer Straatman. "Familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3595.
Full textAbstract:
Bakgrund När ett barn drabbas av cancer, drabbas hela familjen. Detta betyder att om en individs livssituation förändras kommer detta påverka livet för alla inkluderade. Därför är det essentiellt att familjen och omvårdnaden betraktas som helhet. Hopp har visat sig ha en stor betydelse inom cancervården och för tillfrisknandet. Däremot kan avsaknaden av hoppet få konsekvenser som nedstämdhet, nedsatt motivation och minskad följsamhet i behandlingen. Bakgrunden visar att sjuksköterskan är den profession som ter sig bäst lämpad i främjandet och bibehållandet av hoppet. Syfte Syftet var att beskriva familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar. Tolv vetenskapliga artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL samt fem stycken via en manuell sökning. Det totala antalet artiklar kvalitetsgranskades och genomgick sedan en integrerad analys. Resultat Flertalet familjer upplevde hoppet som konstant och den viktigaste faktorn i vården av ett cancersjukt barn. Däremot kunde familjer även uppleva att hoppets intensitet varierade beroende på vad som inträffade under behandlingen. Variationens intensitet beskrevs utifrån en hög hoppfullhet som resulterade i minskade ångestsymtom medan en låg hoppfullhet orsakade depression och ångest. Familjers upplevelser av vilka faktorer som främjade hoppet var framförallt ett empatiskt och förstående bemötande, stöd från närstående och vårdpersonal samt sanningsenlig information och kunskap om sjukdomen. Slutsats Alla familjer till ett cancersjukt barn upplever att hoppet har en signifikant betydelse i vården. Dels för att orka fortsätta behandlingarna genom den berg- och dalbana föräldrarna beskriver att cancervården medför, men också för att motverka de konsekvenser som cancern och hopplöshet kan orsaka, såsom depression och ångest. Sammantaget beskrevs hoppet som fluktuerande under hela vårdtiden men familjernas upplevelse av hoppet var alltid konstanBackground The whole family is affected when their child is diagnosed with cancer. If one individuals' life situation changes, this will affect the lives of everyone included. It is essential that the nursing and the family is seen as united. Hope has shown have a great meaning in cancer care and for the recovery. However, lack av hope can eventuate consequences like depression, decreased motivation and compliance. The background shows that the nurse is the profession that is best suited for promoting and preservation of hope. Aim The aim was to describe family's experiences of hope in care of a child with cancer. Method A non-systematic literature review with 17 scientific articles. Twelve scientific articles were search in PubMed and CINAHL and five articles through a manual research. The total amount of articles was quality reviewed and went later on through an integrated analysis. Results Most families experienced hope as something constant and the most important component in nursing for a child suffering from cancer. However parents could also experience that the intensity of hope varied depending on how the treatment progress went. Intensity of the variation was described as high hopefulness resulted in reduced anxiety symptoms while a low hopefulness caused depression and anxiety. An empathic and understanding response, support from relatives and health care professionals together with truthful information and knowledge about the disease were those factors that promoted hope according to the family. Conclusions All families experienced the significant meaning of hope. Partly to be able to continue the treatments through the roller-coaster parents described that the cancer brings with it, but also to be able to resist the consequences cancer and hopelessness can bring, such as depression and anxiety. Summarized, hope is described as something fluctuating but were always present.
10
Arastoo-Pour, Danial. "Betydelsen av hopp hos patienter med stroke och anhöriga." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3698.
Full textAbstract:
Bakgrund Stroke är en vanlig sjukdom och är en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige. Stroke är något som sker neurologiskt och kan leda till förlamning och andra problem. Hopp är något som kan leda till positiva konsekvenser hos patienter, uppgiftspecifik träning och emotionellt stöd kan leda till positiva konsekvenser hos patienterna. Syfte Syftet är att beskriva betydelsen av hopp hos personer som genomgått stroke och ur anhörigas perspektiv Metod Litteraturöversikt, där databaserna PubMed och Cinahl har använts, artiklar med patienter som haft stroke och anhöriga har inkluderats. Tio artiklar har sökts fram med hjälp av databaserna och delats upp i olika kategorier beroende på begrepp i artiklarna. Resultat Begreppet hopp förekommer vid återhämtning efter stroke, rehabilitering och olika aktiviteter har betydelse för hopp om att gå vidare i livet. Vårdpersonal har en viktig roll när det kommer till att inge hopp till patienterna och även familjemedlemmarna behöver stöd och hopp så att de kan fokusera på sin familjemedlem. Holistiska metoder har en positiv inverkan på hopp om att bli bättre hos patienterna och innebär att man sett på hela hälsan, dvs helheten. Slutsats Emotionella, existentiella faktorer, rehabilitering, vårdpersonal och familjemedlemmar är viktiga begrepp som förekommer inom det här området och har en inverkan på patienter med stroke.Background Stroke is a common disease and one of the most common reasons for death in Sweden. It is a neurological disorder and can lead to disability and other problems. Hope is a something that can lead to positive consequences, specific training, rehabilitation and emotional support can lead to better outcomes. Aim Describe the meaning of hope among patients that have been through stroke and their family members and relatives. Method Literature review, where the databases PubMed and Cinahl were used, articles with strokepatients and their relatives and families were included, the articles have been divided into different categories. Results Hope is the most important factor when it comes to recovery, rehabilitation affect the hope, health care workers also plays an important role and family members also need support and hope to be able to focus on their family member. Holistic methods have a positive effect on the wellbeing and the hope to become better. Conclusions Emotional, existential factors, rehabilitation, nursing staff and family members have an important role and impact on patients with stroke and their care.
11
Kramsjö, Elin, and Askoldova Tina Lund. "I gränslandet mellan hopp och hopplöshet : Hoppets betydelse i omvårdnaden." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24317.
Full textAbstract:
När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring. Syftet med litteraturstudien var att belysa hopp i omvårdnaden av patienter med bröst- och prostatacancer. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. I resultatet framträder tre olika teman som hoppet påverkas av- individens, relationens och omvårdnadens betydelse för hopp. I resultatet beskrivs hur hoppet kan ta sig i uttryck i de olika kategorierna. Familj och vänners stöd är betydelsefullt för förmågan att känna hopp liksom att känna meningsfullhet samt en förtroendefull relation med sjuksköterskan. Även den egna inställningen till sjukdomen och självkänslan är av stor betydelse för förmågan att känna hopp. Vidare forskning behövs för att undersöka hoppets betydelse hos äldre män.When humans find themselves in difficult situations, hope can be an important resource. Despite this, hope has the ability to fail you in those crucial moments when it is most needed. The feeling of hopelessness can be a heavy burden and can create immense suffering for the patient. Therefore, it is crucial that the feeling of hopelessness is understood and revealed when prominent so that hope can be encouraged. For patients suffering cancer, support from the community is an important factor to boost hope. By providing personalized and health-promoting care the nurse can contribute towards giving hope nourishment. The purpose of this study is to elucidate hope in caring in patients with breast- or prostate cancer. The method consists of a systematic literature review with an inductive approach. The result shows three different areas that hope is influenced by: the individual, their relationships, and the importance that the caregiver puts on hope. It illustrates how hope can be expressed in these three different categories. The support of friends and family was crucial for the ability to feel hope, developing a sense of meaning, and having a trusting relationship with the nurse. The attitude towards the disease and the self-esteem are also of great importance for the ability to feel hope. Further research is needed to investigate the meaning of hope for elder men.
12
Pellas, Åsa. "Tro, hopp och kärlek : Berättelser om återhämtning från psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20972.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas.The aim of the present study was to investigate the importance of hope, empowerment and stigma in a recovery process of mental illness. A qualitative method was used and individual interviews with participants from Dalarna University experience panel was conducted. To analyze the empirical data a qualitative content analysis was applied which resulted in the following themes; To be accepted, hope conditions and normalizing. The results showed that hope rather was a product of the recovery than it was a contributing factor. To be accepted promoted empowerment and protected from stigma. Normalizing factors like compassion and to emphasize the healthy sides promoted the empowerment and broke impotence. Thesis results can be considered as experience-based knowledge, which is a prerequisite for evidence-based social service where the user perspective is emphasized.
13
Ferm, Sara, and Anna Holmertz. "Upplevelsen av hopp vid olika tillstånd av ohälsa : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23554.
Full textAbstract:
Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats valdes där 10 artiklar inkluderades. En analys genomfördes av datan enligt Fribergs fem analyssteg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor.People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can provide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt information to a person with ill health. The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals.
14
Oreland, Sofia. "Hopp som dygd och kraft. : En innehållsanalys av hur hopp förmedlas i uppbyggelselitteratur skriven i Sverige respektive Sydafrika." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402769.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet i denna uppsats har varit att undersöka hur författare på 2010-talet från en ekumenisk huvudfåra i Sverige och Sydafrika förmedlar hopp till sina läsare. Utifrån två delvis kompletterande teorier om kristet hopp har jag format en teoretisk modell om ansvarsfullt hopp som tillsammans med frågeställningar utgjort ett analysredskap i läsningen av mitt källmaterial. Källmaterialet har utgjorts av uppbyggelselitteratur skriven av fyra författare, i Sverige respektive Sydafrika. Studiens frågeställningar var: på vilka sätt beskriver författarna hopp, vilka praktiker av hopp förordas, hur förhåller sig författarna till utmaningar i sina respektive kontexter? Baserat på tron på Jesus uppståndelse så utgör hoppet en kärna i kristen tro. Många teologer, ekumeniska organisationer och kyrkliga företrädare har mot bakgrund av detta skrivit om kristet hopp. Många har även betonat betydelsen av kristet hopp i att möta samtida utmaningar. Vissa anser till och med att det kristna hoppet är nödvändigt för att möta dessa svårigheter. Min studies viktigaste bidrag har varit att kasta ljus över hur detta kristna hopp förmedlas i praktiken. I min studie har jag inspirerat till interkulturell teologi genom att jag utforskat olika sätt att förmedla kristet hopp i olika kulturella kontexter, jag har resonerat kring globala utmaningar såväl som svårigheter inom länder och satt kontextuell teologi om hopp i dialog med andra tolkningar av hopp. Jag har funnit att författarnas delvis kontextbundna, delvis gemensamma sätt att förmedla kristet hopp i uppbyggelselitteratur kan inspirera till interkulturell teologi om kristet hopp som svarar an på samtida gemensamma utmaningar. Min studie har därmed bidragit med ny teologisk forskning och kompletterar även forskning inom andra akademiska discipliner om hopp. Studien har dessutom bidragit till utvecklingen av en interkulturell teori om kristet hopp, som förhoppningsvis kan utgöra underlag för fortsatta studier.
15
Boularbah, Enechar Sakina, and Maria Persson. "Bevarandet av hoppet vid livets slutskede : En litteraturstudie om patienters upplevelser av hopp." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1416.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån vetenskapliga artiklar. Tio artiklar var funna och granskades. Nio artiklar var kvalitativa och en var kvantitativ. De utvalda artiklarna studerades och meningsbärande enheter plockades ut och utvecklades till kategorier. Resultat: Resultatet är presenterat utifrån symtomlindring, självständighet, relationer, positiv inställning, syntes och acceptans. Resultatet belyser patienters upplevelser av hopp samt hur betydelsefullt hoppet är i livets slutskede. Upplevelsen av hopp är att ha en god symtomlindring, att få vara med familj och vänner och att vara oberoende. Diskussion: Patienters upplevelse av hopp diskuteras i relation till annan forskning om patienters upplevelser om hopp och i relation till de sex S:n. Det diskuteras även betydelsefulla aspekter kring hur sjuksköterskor kan främja patienters upplevelse av hopp.Background: Hope is a phenomenon that is difficult to define. Hope is experienced in different ways and in different degrees by patients with a terminal illness. The experience of hope interacts with the experience of hopelessness. Hope is important for patients in palliative care and is able to give patients the ability to endure suffering and it is considered as an inner resource that is important to achieve quality of life. Aim: To study patients’ experiences of hope at the end of life. Method: A literature study was made by scientific articles. Ten articles were found and examined. Nine articles were qualitative and one was quantitative. The selected articles were studied and significant units were picked out and developed into categories. Results: The results are presented by symptom relief, independence, relationships, positive attitude, synthesis and acceptance. The results illustrate patients’ experiences of hope and how meaningful hope is at the end of life. Hope is having a good symptom relief, being with family and friends and being independent. Discussion: Patients’ experiences of hope are discussed in relation to other research on patients’ experiences of hope and in relation to the six S words. It also discusses important aspects of how nurses are able to foster patients’ experiences hope.
16
Frostin, Ann, and Tove Persson. "Patienter med cancer och hopp ur deras perspektiv vid palliativ vård : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9784.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv. Metod: Studien är gjord som en allmän litteraturstudie med systemisk ansats. Till hjälp används 14 artiklar. Resultat: Fynden som hittades var överlevnad, mål, framtiden, meningen med livet, relationer till andra, symptom kontroll och självkänsla. Slutsats: Patienten bör få vara delaktig i sin vård och känna tillit till vårdpersonalen. Vårdpersonalen kan hjälpa till med det genom att vara ärlig.Background: In Sweden it is 31000 persons who have palliative care. Cancer is usually the most common cause palliative care. Palliative care is about nurturing the whole person and relieves symptoms. Hope is the motivating impulse that drives man to deal with difficult and stressful situations. Purpose: The purpose of literature is to illuminate the experience of hope in palliativ care for cancer from a patient perspective. Method: The study is designed as general literature review with a systematic approach. For help using 14 items. Results: The findings that were found were survival, goals, future, meaning of life, relationships with others, symptom control and self-esteem. Conclusion: Patients should be involved in their care and have confidence in caregivers. Health professionals can help with that by being honest.
17
Samuelsson, Carolina, and Amanda Törnqvist. "Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med diagnosen cancer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29780.
Full textAbstract:
Varje år drabbas ca 300 barn av någon form av cancer i Sverige. Att ett barn insjuknar i cancer påverkar inte bara det sjuka barnet utan även föräldrarna. Cancerdiagnosen skapar en krissituation hos hela familjen. I samband med denna krissituation uppkommer även begreppet hopp. Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med cancer. För att föräldrarna ska kunna ha en chans att klara av den krävande situationen är det av betydelse att belysa de faktorer som kan påverka hoppet hos föräldrarna på ett positivt eller negativt sätt. Vad kan sjukvårdspersonalen göra för att eliminera de faktorer som utgör ett hot mot hoppet samt hur hopp ska upprätthållas. Vilket svarar mot litteraturstudiens syfte. Fem kategorier har identifieras som speglar resultatet för att beskriva faktorer som främjar och hotar hoppet; Kunskap ger hopp, Socialt stöd ger hopp, Familjecentrerad vård ger hopp, Hot mot hoppet och Framtidstro ger hopp. Är föräldrarna väl informerade, får socialt stöd från familj, vänner och andra föräldrar i liknande situation och har framtidstro gör det att föräldrarna har goda möjligheter att bibehålla hoppet. Dock finns det faktorer som kan hota känslan och upplevelsen av hopp.Each year about 300 children gets sick in some sort of cancer in Sweden. That a child becomes ill in cancer do not only affects the sick child even the parents. Cancer diagnosis creates a crisis to the whole family. In connection with this crisis situation arising also the concept of hope. Parents hope in the experience of having a child with cancer. To enable parents to be able to have a chance to cope with the challenging situation it is important to illuminate the factors that can affect the parents hope in a positive or in a negatively way. What can the medical personnel do to eliminate the factors that are a threat to the hope and how hope can be maintained. Which corresponds to the literature study’s purpose. Five categories have been identified to reflect the result to describe the factors that promotes and threats the hope; Knowledge gives hope, Social support gives hope, family-centered care gives hope, Threats to the hope and Belief in the future gives hope. If the parents are well-informed, receive social support from family, friends and other parents in a similar situation and have belief in the future makes the parents to have good opportunities to maintain hope. However, there are factors that can threaten the feelings and experiences of hope.
18
Bador, Nima. "Sambandet mellan Hopp och Självkänsla : En studie i positiv psykologi." Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7342.
Full textAbstract:
Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter: Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla. Betydelsen av kön och ålder på Hopp och Självkänsla undersöktes i detaljer. I svensk kontext, enligt vår vetskap, saknas studier om relationen mellan Hopp och Självkänsla. Deltagarna var 136 svenska högskolestudenter med en medelålder på 24 år (SD = 5.6 år), 53 % män och 47 % kvinnor. Väletablerade självskattningsskalor användes, The Hope Scale för att mäta Hopp och Rosenberg Self-Esteem Scale (modifierad) för Självkänsla. Icke-parametrik test av Spearman och Mann-Whitney användes för dataanalys. Resultaten visade att kvinnor har ett signifikant högre värde av Hopp och Agency. Vuxna (över 22 år) hade signifikant högre Hopp, Agency, Pathway och Självkänsla än unga vuxna (under 22 år). Kön påverkade inte Självkänsla. Trots att det fanns en medelstark och signifikant korrelation mellan Hopp och Självkänsla visade multipel regressionsanalys att Agency var den enda oberoende variabeln som signifikant bidrog till Självkänsla. Att kvinnor uppvisar högre Hopp än män och att vuxna uppvisar högre Hopp än unga vuxna är två resultat som inte är i linje med tidigare studier.Hope and Self-Esteem are two concepts in positive psychology. Snyder and colleagues (1991) grounded the theory that defines Hope and suggest a relation to Self-Esteem. Hope is defined as the general perception that one's goals can be met, while Self-Esteem as a feeling of self-worth. Hope's two components are: Pathway and Agency. Pathways are the route generating thoughts to desired goals, and Agency is the motivational component of Hope. The present study aimed to investigate the relationship between the concepts of Hope -and Self-Esteem, and the possible effects of age and gender, in a Swedish context, that, according to our knowledge, were not previously studied. The study population included 136 Swedish college students (Mean age = 24, SD = 5.6 years), in a close to 50:50 gender distribution. Data was collected with the help of the validated, self-rated questionnaires: Snyder´s "Hope Scale" and "Rosenberg's Self-Esteem Scale" (modified). The non-parametric statistical methods of Spearman and Mann-Whitney were used for data analysis. Results showed that women scored significantly higher than men, and adults (over 22 years) scored higher than young adults (under 22) in Hope. Self-esteem was not affected by gender but young adults scored significantly lower than adults. Moreover, while a moderate and significant correlation between Hope and Self-Esteem could be measured, the multiple regression analysis showed that only the Agency component contributed significantly to Self-Esteem. Women showing higher Hope than men and adults showing higher Hope than young adults are two findings that are not in line with previous studies.
19
Mohammed, Saeed Yasmin. "Antikroppsterapier mot Alzheimers sjukdom: Finns det hopp?" Thesis, Umeå universitet, Kemiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80894.
Full text
20
Sund, Sandberg Anneli. "Hopp i relation till hoten mot biosfären." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1367.
Full textAbstract:
This thesis explores how hope in relation to the threats to the earth’s biosphere can be formulated theologically. The starting-point is a questioning of hope raised by the French sociologist and anthropologist Bruno Latour. In Facing Gaia. Eight Lectures on the New Climatic Regime (2015) he asks why so little has happened to reduce the emissions of CO2. Parts of his answers relate to the view that hope is preventing action. Since hope is a central part of Christian doctrine, this study lets Latours scepticism meet some eco-theological litterature, mainly representing evangelical, orthodox and radical material theology, and religious naturalism. Since critic against eschatology is important in Latours explanatory model, this theme is discussed together with the possibilities of the church practices of liturgy and eucharistic celebration, especially in relation to the concept of time and space, the latter elaborated by the radical material theologian Petra Carlsson Redell. Although putting different emphasis on an ultimate eschatological hope, all authors stress the importance of acting now. The evangelical authors Daniel Brunner et al. present a strategy “living as if”, practicing restoration of the Earth here and now. In religious naturalism the hope lies in the common biological ground for all humanity and living things, also leading to a caring ethics. In general, relationality and materiality as well as including marginalized voices are important concepts when the authors are formulating environmental ethics and eco-theology. The concept of hope is shown to be important to define, in order to sort out especially false hope from a possibly fruitful concept: resilient hope. A resilient hope is grounded in Christian discipleship, is adaptive and able to recover. It is in a reciprocal relation to action. To develop a resilient hope I argue that it is important to allow both desperation and hope, since the free moving between the two “poles” can act liberating and enable action. A resilient hope gives space for scepticism since it is grounded in a reality always on the move. It is open for emergence and construction. Christianity has resources to house the space between hope and despair both in central biblical narratives and in bodily practices as liturgy and eucharist. Resilient hope in this thesis is earthbound, withstands being lost, and arises again and again in search for new constructive possibilities.
21
Feijen-Pelz, Sandra. "Låt stjärnorna lysa i hoppets tecken : en litteraturstudie om hoppets innebörd uttryckt av patienter med cancer inom palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1030.
Full text
22
Andrews, Pamela, and Josefin Trångteg. "Känsla av hopp hos patienter med cancer i livets slutskede : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7560.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige är de vanligaste formerna av cancer prostata- och bröstcancer. En stor andel av patienterna diagnostiserade med cancer är i behov av palliativ vård på hospice eller inom hemsjukvården. Dessa patienter hamnar ofta i sorg och hoppet kan bli centralt i den sårbara situationen. Sjuksköterskan bör ge möjlighet för patienterna att få en värdig död, främja livskvalitet och stödja närstående. Syfte: Syftet var att undersöka känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativa slutenvården och palliativa hemsjukvården. Metod: Litteraturöversiktens metod formades efter Friberg. Tio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna Cinahl Complete, PubMED samt PsychINFO. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Resultatet delades upp i tre huvudteman och sju subteman; Aspekter av hopp med subteman Hopp och hopplöshet samt Livskvalitet; Skapa hopp med subteman Behov av hopp, Autonomi; Motstridiga känslor i livets slut med subteman Acceptans och Inför döden. Resultatet visade att känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativ vård ofta pendlar mellan hopp och hopplöshet. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp nyckelresultaten hopp och hopplöshet som visades sig i resultatdelen. Katie Erikssons teori om hopp, vårdrelationen och lidande diskuteras. Vidare beskrivs hoppets betydelse för patienterna och hur detta skiljer sig bland olika patientgrupper. Även patienters psykiska hälsa diskuteras då ångest och depression kan förekomma bland dessa patienter.Background: The most common form of cancer in Sweden is prostate- and breast cancer. A large proportion of the patients diagnosed with cancer are in a need of palliative care at the hospice or at home care. These patients often end up in grief, and hope is central to that vulnerable situation. The nurse should enable patients to receive a dignified death, promote quality of life and support close relatives. Aim: The aim was to investigate the feeling of hope among patients with cancer in palliative care and palliative home care. Method: The literature review method was formed after Friberg. Ten scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsychINFO. The articles were both qualitative and quantitative. Results: The result was divided into three main themes and seven sub-themes; Aspects of hope with the subthemes Hope and Hopelessness and Quality of life; The creation of hope with the subthemes Need of hope, Autonomy; Contradictory emotions at the end of life with the subthemes Acceptance and Facing death. The result showed that the feeling of hope in patients with cancer in palliative care often commutes between hope and hopelessness. Discussion: The findings discuss the two keyresults hope and hopelessness that appeared in the results. Katie Eriksson’s theory of hope, the caring relationship and suffering is discussed. Further, it describes patients significance of hope and how this differs among different patient groups. Even patients' mental health is discussed when anxiety and depression can occur among these patients.
23
Anarp, Sofia, and Anna Strand. "Upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer : - En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43925.
Full textAbstract:
Bakgrund: Lungcancer är den cancerform med högst mortalitet. Att drabbas av lungcancer kan leda till att personen upplever olika känslor som rädsla, uppgivenhet och hopp vilket är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse om. Sjuksköterskors uppgift är att främja den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos personer de vårdar genom ett personcentrerat arbetssätt. Syfte: Att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Polit och Becks modell användes i analysprocessen. Resultat: Analysen resulterade i två teman som beskrev upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Det första temat var hälso- och sjukvårdens betydelse med tillhörande underteman att ha tilltro till medicinsk behandling och att få ett gott bemötande. Det andra temat var inneboende resurser med underteman att ha en religiös tro, att ha en meningsfull resterande tid och att tänka positivt. Slutsatser: Upplevelsen av hopp är betydelsefull hos personer med lungcancer. Det är en positiv känsla och en önskan kring vad personen vill ska ske i framtiden. Sjuksköterskor har därmed en betydande roll för att stärka hoppet hos personer med lungcancer genom sitt bemötande och förmåga till att arbeta personcentrerat.Background: Lung cancer is the type of cancer with the highest mortality. When receiving a lung cancer diagnosis, feelings like fear, despair and hope can arise, which is important for nurses to know and understand. The role of the nurses is to promote the physical, psychological, social and spiritual well-being of the people they care for by providing person-centered care. Aim: To describe the experience of hope among people with lung cancer. Method: A literature review with qualitative design and a deductive approach. Thirteen qualitative articles were included in the result. Polit and Beck’s model was used in the analysis process. Result: The analysis resulted in two themes which described the experience of hope among people with lung cancer. The first theme was the significance of healthcare with the associated subthemes to have faith in medical treatment and to receive a good encounter. The second theme was intrinsic resources with the following subthemes: to have a religious belief, to have a meaningful remaining time and to think positively. Conclusions: The experience of hope is meaningful among people with lung cancer. Hope is a positive feeling and a wish for the individual’s future. Nurses have a significant role in empowering the hope of people with lung cancer through their communication and ability to remain person-centered.
24
Landgren, Elsa. "Hopp och kunskap : Att kommunicera känslor med bilder." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12169.
Full textAbstract:
Vi lever i ett samhälle där bilder ständigt ökar i betydelse. Viktiga och växande kommunikationskanaler är hemsidor på internet och sociala medier. Företag och organisationer använder ofta sin hemsida för att förmedla vilka värden företaget eller organisationen vill stå för. Det blir då viktigt att inte bara förmedla fakta utan även få fram önskad känsla i budskapet. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska uttrycka sig i visuell form för att förmedla den känsla man vill framhäva, det är svårt att veta hur bilden påverkar och styr oss som betraktare. I min undersökning så tar jag upp frågan om hur man kan utrycka sig i visuell form för att förmedla känslor över webben med hjälp av bilder och layout. Specifikt så har jag valt att i min undersökning studera hur man kan förmedla hopp på en cancerorganisations hemsida. Tidigare forskning om definitionen av en bild och interaktionen mellan betraktare och bild ligger till grund för min undersökning. Utifrån min fråga om hur man kan förmedla hopp, så har jag gjort en diskursanalys av hemsidor för organisationerna Cancerfonden och Ung Cancer. En enkät och en gruppintervju har gjorts för att se hur dessa hemsidor uppfattas av olika målgrupper när det gäller förmågan att förmedla känslan av hopp. Undersökningens slutsatser har sedan använts för att gestalta en ny projekt-hemsida som ska drivas av en liknande organisation, Barncancerfonden. En preliminär version av denna hemsida presenteras och de specifika elementen diskuteras baserat på tidigare litteratur och undersökningens resultat.We live in a society where images are increasingly growing in importance. Important new communication channels are websites on the Internet and social media. A website is often used by companies and organizations to communicate the values of the company or organization. It then becomes important to not only convey facts but also produce the desired sense of emotion. It is not always easy to know how to express oneself in a visual form to convey the feeling you want to emphasize since it is difficult to know how the image affects and guides us as viewers. In my investigation I will take up this issue in order to discuss how to convey emotions over the web using pictures and layout. Specifically, I have chosen in my study to examine how to convey a sense of hope through a cancer organization's website. Previous research on the definition of an image and the interaction between viewer and image is the basis for my investigation. Based on my basic question about conveying hope I have made a discourse analysis of two existing websites. A questionnaire and a group interview have also been carried out in order to see how these websites are perceived by different target groups with regard to the ability to convey the feeling of hope. A comprehensive discussion of the results is reported. The conclusions of the investigation have then been used to design a new prototype website for a similar organization, the Children's Cancer Association. The preliminary version of this website is presented and the specific parts of this website are discussed based on previous literature and the results of the investigation.
25
Friess, Angelica, and Mikaela Pettersson. "Upplevelser av hopp hos patienter i palliativ vård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29062.
Full text
26
Gravdahl, Hans Petter. "Consensual coalitions?" Universitetet i Oslo, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/gravdahl/.
Full text
27
Vikan, Helene. "The 1991 Gulf Crisis and US Policy Means." University of Oslo, Institute of Political Science, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/vikan/.
Full text
28
Lo, Anne Mari. "Barneombudets funksjons- og rolle-endring." Institutt for Statsvitenskap, Samfunnsvitenskapelige fakultet Universitetet i Oslo, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/lo/.
Full text
29
Johansen, Hanne Elisabeth. "Norsk nasjonal identitet og europeisk identitet en sammenlignende analyse av identitetsskapende strategier /." Universitetet i Oslo, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/johansen/.
Full text
30
Moen, Kjetil. "Fra monopol til konkurranse EØS, norsk legemiddelpolitikk og Norsk Medisinaldepot /." Universitetet i Oslo Institutt for statsvitenskap, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/moen/.
Full text
31
Schjølberg, Kai. "Norsk sikkerhetspolitikk etter den kalde krigen." Universitetet i Oslo Institutt for statsvitenskap, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/schjolberg/.
Full text
32
Strom̈o, ̈. Jon Erik. "A Study of the Negotiations of the European Agreements between the EU and Visegrad." av Jon Erik Strom̈o ̈Hovedoppgave i Statsvitenskap, Universitetet i Oslo, 1999. http://www.ub.uio.no/ubit/hopp/publ/stromo/.
Full text
33
Kling, Emilia, and Workum Michelle van. "”Utan hopp finns ingenting” : En litteraturöversikt om hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2259.
Full textAbstract:
Bakgrund: Begreppet hopp har definierats och beskrivits på många olika sätt, bland annat som en livsviktig inre resurs som innebär en förväntan om att något positivt kan ske i framtiden. Hopp har visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vård då det kan hjälpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i främjandet och bevarandet av hopp hos döende patienter. Genom en ökad förståelse för vad patienterna upplever som viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsättningar för en god vård. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet. Metod: En litteraturöversikt som baserats på nio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar var kvalitativa och granskades och analyserades av båda författarna. Artiklar granskades för att identifiera likheter och skillnader. Utifrån detta skapades nya kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sex kategorier med underkategorier. Att leva så normalt som möjligt med följande tre underkategorier: symtomkontrollens betydelse, de individuella målens betydelse samt självständighetens betydelse. Patienterna talade om relationer som en viktig aspekt i bevarandet av hopp. Detta presenteras utifrån två underkategorier: närstående och andra patienter samt sjukvårdpersonal. Därefter följer huvudkategorierna andlighet, personlig inställning samt att ändra fokus. Slutligen presenteras den sista huvudkategorin förberedelser inför döden. Diskussion: I metoddiskussionen utvärderas den valda metoden och tillvägagångssättet. Vårt resultat diskuteras utifrån ytterligare forskning kring patienters upplevelse av hopp samt utifrån modellen de 6 S:n i resultatdiskussionen.
34
Friman, Alida, and Benedikta Schwöbel. "Att finna ljus i mörker : En studie om att finna hopp och mening då ens barn drabbas av cancer." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13325.
Full text
35
Granqvist, Mia, and Cecilia Andersson. "HOPP - HUR KAN DET BESKRIVAS OCH HUR KAN DET FÖRMEDLAS?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26536.
Full textAbstract:
som sjuksköterska är det oundvikligt under ens yrkesverksamma liv att inte komma i kontakt med döden och döendet. Kunskap om hur patienternas förmåga till att kunna känna hopp och hur detta kan stödjas av sjuksköterskan ter sig viktigt för att kunna erbjuda en hög kvalitativ vård i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka: Hur hopp kan inges/upplevas i livets slutskede samt syftade studien vidare till att undersöka om patienters upplevelser av hopp överensstämmer med frågorna i instrumentet Herth Hope Index (HHI-S)? Metod: tio kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Fem kategorier tolkades kunna representera patienternas upplevelse av hopp: socialt stöd, mål, andlighet, syn på livet samt kommunikation. Fyra kategorier visade sig kunna representera hur sjuksköterskan kunde inge hopp: kommunikation, mål, syn på livet samt tid. Frågorna i den Svenska versionen av Herth Hope Index (HHI-S)jämfördes med de funna kategorierna i föreliggande litteraturstudie. Slutsats: Det ter sig viktigt att som sjuksköterska känna till vilka källor som kan bidra till hopp. Sådan kunskap kan bidra till en kvalitativ omvårdnad och en hoppfull patient. HHI-S tolkades kunna fånga övervägande del av de funna kategorierna med undantag av kommunikation.As a nurse it´s unavoidable during one´s professional career not to get in touch with death and dying. Knowledge about patient´s ability to feel hopeful and how this can be supported by the nurse seems important to be able to offer a high quality care at the end of life. The purpose of this literature review was to answer the questions: How can hope be given/be experienced by patient´s at the end of life? The purpose was also to investigate if the patient´s experiences of hope are congruent with the questions in the instrument Herth Hope Index (HHI-S) and the patient´s experiences of hope. Method: This literature review is based on 10 articles with a qualitative design. Results: Five categories where found from the patient´s perspective which all can increase the experience of hope. These where: social support, goals, spirituality, view of life and communication. The following four categories where found from the nursing perspective: communication, goals, view of life and time. The questions in the Swedish version of the Herth Hope Index (HHI-S)were compaired to the categories found in this literature review. Conclusion: It seems important as a nurse to know which sources that can contribute to hope. That kind of knowledge can contribute to a high quality care and a hopeful patient. The HHI-S seemed to capture most of the found categories except for communication.
36
Rapp, Anders, and Per Rikner. "Upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20251.
Full textAbstract:
Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med granskning av artiklar. Artiklarna som ingår i resultatet är intervjustudier och speglar personernas upplevelser av hopp och mening. Resultatet visar två huvudteman: Viljan att förändra sin situation innebär att personen med ryggmärgsskada hoppas på en förändring. Hoppet är en förändring av livssituationen. Temat upplevelser av sammanhang handlar om att personen funnit en mening med sin livssituation och upplever personlig utveckling genom sin erfarenhet och i sociala relationer. I diskussionen tas betydelsen av vården upp och hur sjuksköterskan kan förhålla personen i rehabiliteringen och vara ett stöd för henne i anpassningen till den nya livssituationen. Slutligen diskuteras praktiska implikationer i vården och förslag på vidare forskning inom området.Program: Sjuksköterskeutbildning
37
Afzelius, Åsa, and Christina Lundahl. "Ett sista hopp : Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34023.
Full textAbstract:
Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.
38
Olsson, Louise. "Hopp hos döende patienter med cancer i palliativ hemsjukvård." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-64098.
Full textAbstract:
Hope is meaningful and very important for people – even for people at the last days of their lives. Health professionals can sometimes describe hope in terms of hope for a cure, which may lead to feelings of hopelessness or empty hope for a patient with an incurable disease. In research, there is very little written about hope in the palliative home care context, even more so from the patient’s perspective. The aim of this project was to study how hope changes over time in cancer patients at the palliative phase, and to study the strategies used to cope with these changes. This was studied from the patients’ own perspective and in a home care context, but with the ambition of developing the results into a model or theory. Grounded Theory was the chosen research approach. Two sets of tape-recorded interviews were made with 11 patients in specialized palliative home care – a total of 20 interviews. The patients were also asked to write diaries about changes in their everyday feelings of hope within a 4-week period. Measurements of hope (HHI-S) and symptoms (ESAS) were also made at three occasions. Constant comparison of data was made during the analysis. The results showed that patients’ hope changed over time. Hope was described as a process involving a glimmering core of hope untouched by external circumstances (Study I). Hope was described in different processes, creation of a convinced hope, creation of simulated hope, collection and maintaining moments of hope and gradually extinct hope. The dying patient’s hope can be described as a gradual and successive adaptation process. Strategies for maintaining life were expressed to preserve the meaning in life, to communicate with others about life and death, to involve "fellow travelers" and to change focus. The strategy of preparing for death involved; taking responsibility for the future and seeing possibilities of living on even after death (Study II). The strategies were parallel to, and dependent on each other. It is important that health professionals understand the patient’s own strategies for maintaining life/hope, as well as the patient’s own preparations for death, so that hope is never taken away despite preparations at the end of life. In summary, hope can be interpreted as a changing process over time – a process that can change quickly, but is based on an inviolable core that is not easily moved by external circumstances. It is important that the health care personnel realize that patients simultaneously prepare for their deaths even as they try to maintain hope. Deeper understanding of what hope can mean for a patient can decrease the risk of hope being taken away during one’s final days.Hopp har stor betydelse för människor, även för människor i livets slutskede. Av vårdpersonal beskrivs ibland hopp som bot, vilket kan leda till att inget hopp alls eller att ett meningslöst hopp förmedlas till en patient med en obotlig sjukdom. Forskningsmässigt förekommer hopp sparsamt beskrivet i den palliativa kontexten, särskilt från patientens perspektiv. Syftet med avhandlingen var att studera hur hopp kan förändras över tid hos patienter med cancer i ett palliativt skede, liksom vilka strategier de använder för att hantera dessa förändringar. Detta har studerats utifrån patientens eget perspektiv i en palliativ hemsjukvårdskontext, men ska sedan utvecklas vidare till en modell/teori. I denna avhandling har Grounded Theory valts som forskningsansats. Bandinspelade intervjuer gjordes vid två tillfällen med elva patienter i specialiserad palliativ hemsjukvård. Det blev totalt 20 intervjuer. Patienterna skrev också dagböcker om de förändringar av deras hopp, som uppstod i vardagen under en period av fyra veckor. Även mätning av hopp (HHIS) och symtom (ESAS) genomfördes vid tre tillfällen. Analysen skedde med den konstant komparativa metoden. Resultatet visade att patientens hopp förändrades över tid och beskrevs i en process med en inre glödande kärna av hopp, som inte påverkades så mycket av yttre omständigheter, men som kunde falna eller flamma upp (studie I). Hopp beskrivs i olika processer som att skapa ett övertygat hopp, ett simultant hopp, som att samla och uppehålla hopp och som ett hopp, som håller på att rinna ut. Den döende patientens hopp kan skildras som en successiv anpassningsprocess. Strategier som upprätthåller liv beskrivs vara att upprätthålla sin egen mening, att samtala om liv och död, att skaffa medresenärer och att byta fokus (studie II). Strategier, som förberedde döden, var att ta ansvar för framtiden och att se möjligheter att leva vidare även efter döden. Dessa tillvägagångssätt var parallella och beroende av varandra. Kunskap hos vårdpersonal om patientens egna strategier att upprätthålla liv/hopp och förbereda död är viktigt, för att inte ta ifrån patienten dennes hopp vid samtidig förberedelse för döden. Sammanfattningsvis ska hopp ses som en föränderlig process över tid och som snabbt kan förändras, men som har en inre glöd, som är mer oantastlig och inte så lätt påverkas av yttre omständigheter. Det är viktigt för vårdpersonal, som arbetar med döende patienter, att känna till att patienter har parallella strategier, som upprätthåller hopp. Ökad kunskap om vad hopp innebär för den enskilde patienten kan minska risken för att hopp fråntas patienten i livets sista tid.
The Glimmering Embers - experiences of hope among cancer patients in palliative home care
Maintaining hope when close to death: insight from cancer patients in palliaitve home care
39
Linde, Nina. "Allt är inte hopplöst; det finns fortfarande hopp : en litteraturöversikt om upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3912.
Full textAbstract:
Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness. Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care. Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole. Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness. Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair. Nursing theorist Rosemarie Rizzo Parse Human Becoming theory has been used as a basis for discussion in this literature review where a deepening of the results derived from the concept of a real presence. A real presence is all about the nurse's ability to share the lived situations of individuals and families in which hope can be expressed and shared.Bakgrund: Självmordsnära individer är utsatta patienter i behov av en vårdande relation. En vårdande relation ska baseras på en verklig närvaro där patientens behov står i fokus. Forskning har dock visat att självmordsnära patienter upplever vårdande som förvärrar deras självmordsproblematik och hopplöshetskänslor. Syfte: Att beskriva upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården. Metod: I en litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012) har åtta vetenskapliga artiklar använts, analyserats och granskats för att besvara syftet i en ny helhet. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet med tillhörande subkategorier. Upplevelser av hoppingivande handlingar med underteman: Betydelsen av en vårdande relation, betydelsen av ett starkt socialt nätverk och betydelsen av känslor av hoppfullhet. Det andra huvudtemat som framkom är: Upplevelser av handlingar förknippade med hopplöshet med underteman: Betydelsen av en icke-bekräftande vårdrelation och betydelsen av känslor av hopplöshet. Diskussion: Det framkommer att självmordsnära patienter upplever vård som leder till både känslor av hopp och hopplöshet. Omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parse Human becoming teori har använts som underlag för diskussionen i denna litteraturöversikt där en fördjupning av resultatet härletts till konceptet verklig närvaro. En verklig närvaro handlar om sjuksköterskans förmåga att dela levda situationer med individer och anhöriga i vilka hopp kan uttryckas och delas.
40
Bjärne, Jenny, and Linn Thulin. "Patienters upplevelse av hopp i palliativ vård : En allmän litteratudstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38685.
Full textAbstract:
Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp.The aim of this study was to highlight how hope is experienced by patients in a palliative care context. The background notes that about 90 000 palliative patients die in Sweden each year. The patients in palliative care experience several dimensions of pain, both physical and psychological. Hope is described as something that can lead patients towards more positive goals and actions and is therefore of great importance for their wellbeing. The method of this study is a general literature study based on qualitative research. The analysis is performed with an inductive approach. Following similarities identified 17 subcategories, six categories and two overall themes that where established. The result illustrates how hope is expressed in palliative care patients. Unchanged hope, transformational hope, strategic hope, overcoming hope and everyday hope were categories that emerged as hopeful. In contrast to the hope there were also a hopelessness. The hopelessness was identified as an obstacle to hope which increased passivity and the feeling of helplessness. The conclusion of this study is that the experience of hope is expressed in different ways through the care process. There are several categories that are recurring in earlier research. Most discoveries are identified as hopeful and proved to increase the quality of life for patients in the palliative care context. However, there is no research about how patients would like to be treated regarding their hope.
41
Kauppi, Elin, and Susanne Lohman. "Tro, hopp och anmälan : pedagogers och rektorers syn på anmälningsplikten." Thesis, Umeå University, Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1041.
Full textAbstract:
Vi har under vår verksamhetsförlagda del av utbildningen insett att lärarrollen handlar om så mycket mer än att planera och genomföra lektioner. Många gånger finns en oro för barns sociala situation. Vår kunskap omkring lärarens skyldighet att anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa var, innan detta arbete, begränsad. I vår kvalitativa undersökning har vi vänt oss till pedagoger och rektorer verksamma inom Skellefteå kommun för att ta del av deras attityder och kunskaper om anmälningsplikten. I intervjuerna har vi också undersökt vilka rutiner som finns på skolorna kring anmälningsplikten och hur samarbete med socialtjänsten upplevs. Socialtjänsten är den instans som har det yttersta ansvaret över barn och ungas välmående, därför vände vi oss även till socialtjänsten i Skellefteå för att synliggöra deras uppfattning av samarbetet. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna vill vara säkra på att barnet far illa innan de vänder sig till socialtjänsten. På skolorna finns det utarbetade rutiner för att pedagogerna ska få stöd när anmälan görs men att pedagogerna saknar utbildning om barn som far illa. Pedagogerna tar sällan chansen att rådfråga socialtjänsten om råd i enskilda fall. Undersökningen visar även att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten kan förbättras.
42
Eriksson, Johanna, and Sara Hedlund. "I hopp om att bota : När chefsvakanser möter få ansökningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26280.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna. Operativa åtgärder som används är exempelvis förlängning av annons och informell rekryteringsmetod. De strategiska åtgärderna är exempelvis det ledarförsörjningsprogram som både kommun och landsting har samt genom att arbeta med Employer Branding. Det framgår också att offentliga verksamheter i mindre kommuner hanterar svårigheterna både genom att ta hand om det synliga problemet och de faktorer som gett upphov till problematiken. De bakomliggande orsakerna till verksamheternas hanterande styrs av informella och formella krafter. Olika påtryckningar gör att de blir begränsat flexibla och offentliga verksamheter i mindre kommuner imiterar varandra för att upprätthålla sin legitimitet.Purpose: The purpose of this study is to gain greater understanding of how the public sector in smaller communities perceive and handle difficulties in recruiting executives and what they base their chosen approach on. Methodoly: Using an inductive approach, a survey study was performed on the public sector of Kalmar Län. A qualitative method was used to collect data, by conducting eight semi-structured interviews with executives in public sector organizations. Conclusion: The study has shown that public sector in smaller communities perceives a problem finding relevant candidates for executive positions, but they do not see it as a crisis. To handle the difficulties in finding relevant applicants they use operative and strategic actions. Operative actions include for example extending the ad and using the informal recruitment method. The strategic actions involves for example the talent management programs and by working with employer branding. The public sector in smaller communities is taking actions to handle the problem they perceive and also to handle the underlying factors that led to the problem. The way they handle the problem is based on formal and informal forces. Different forces prevent flexibility and the public sector in smaller communities imitates each other to maintain their legitimacy.
43
Dahlstrand, Anna, and Sofie Söderblom. "Lust, hopp och saknad : Kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25335.
Full textAbstract:
Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten. Många kvinnor somgenomgått hysterektomi upplevde enbevarad eller förbättrad sexuell funktionpostoperativt. Några få kvinnorupplevde en kraftigt försämrad sexuellfunktion postoperativt, vilket verkadebero på fler faktorer än ingreppet.Många kvinnor ansåg att denreproduktiva förmågan var starktbunden till sexualiteten. I mötet medkvinnor som genomgått hysterektomibör sjuksköterskan ha ett holistisktsynsätt. Mer kunskaper om fenomenetsexualitet bör involveras i utbildningenav sjuksköterskor för att förbättraförmågan till kommunikation omintimitet. Vidare forskning av kvalitativkaraktär kring kvinnlig sexualitet behövsför att forma omvårdnaden efterkvinnors behov.Knowledge about women’s experiencesof sexuality after hysterectomy isdeficient among healthcareprofessionals. Since sexuality is acomplex phenomenon further researchis required to illustrate women’sexperiences and consequently alter thebehaviour of the healthcareprofessionals and the approach ofnursing. The aim of the study was toexplore women’s experiences ofsexuality after hysterectomy. The studywas conducted as a systematic literaturereview in which the results were basedon eleven research articles. The resultsshowed that sexuality is a subjectivephenomenon that by women isexperienced to be a part of the femaleidentity. Women who have undergonehysterectomy were likely to experience amaintained or improved sexual function postoperatively. A few womenexperienced a severely impaired sexualfunction postoperatively, which seemedto depend on several factors other thansurgery. Many women considered thereproductive ability to have a strongcorrelation with sexuality. In themeeting with women who haveundergone hysterectomy, the nurseshould have a holistic approach. Moreknowledge about the phenomenonsexuality should be involved in theeducation of nurses to improve theability of communication about intimacy.Further research of qualitative characterabout the female sexuality is needed inorder to alter the nursing to women’sneeds.
44
Hopp, Margarete [Verfasser]. "Sterben, Tod und Trauer im Bilderbuch seit 1945 / Margarete Hopp." Frankfurt : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2015. http://d-nb.info/1080460276/34.
Full text
45
Fröberg, Emmeli, and Helén Svensson. "Dagbok inom intensivvård : en verklighetsbeskrivning grundad på uppmuntran och hopp." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20893.
Full textAbstract:
På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Den vetenskapliga ansatsen är kvalitativ där datainsamling har skett genom insamling av totalt sju patientdagböcker från fyra olika sjukhus i Sverige. Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys användes. Resultatet presenteras i 16 underkategorier och fem kategorier. Resultatet visar att innehållet i dagboken handlar om orsak till patientens sjukdomstillstånd och behandling, förändringar i andningen, patientens kommunikation, hälsofrämjande aktiviteter och beskrivningar av omvärlden. Kategorierna har sammanförts till ett tema där dagbokens innehåll ses som en verklighetsbeskrivning genom dialog grundad på uppmuntran och hopp.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård
46
Frölander, Anna, and Sheyda Saberi. "Betydelsen av hopp för personer i palliativt skede : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3266.
Full textAbstract:
Bakgrund Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige varav merparten är i behov av palliativ vård i livets slutskede. Den palliativa vården syftar till förbättrad livskvalitet samt åt att förebygga lidande hos personer i palliativt skede. När livet är hotat uppstår ofta frågor av existentiell karaktär. Hopp beskrivs som ett viktigt begrepp för personer i palliativt skede. Inom palliativ vård i Sverige används de 6 S:n som en modell för personcentrerad vård. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av hopp för personer i palliativt skede. Metod Vald metod är allmän litteraturstudie. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL varav 15 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i en matris. Resultat Sex kategorier framkom ur analysen: att pendla mellan hopp och hopplöshet, att finna strategier för att känna hopp, sociala relationer främjar hopp, betydelsen av att vara självbestämmande, att ha symtomkontroll samt hoppet förändras. Slutsats Personer i palliativt skede upplever att hopp är ett viktigt begrepp för att kunna stå ut med den nya situationen som den palliativa diagnosen medfört. Personerna upplevde vidare att det är viktigt att själv vara med och besluta om behandlingar. Acceptans belyses som en viktig faktor för att kunna hantera situationen. Att finna lämpliga strategier samt att vara väl symtomlindrad belyses som viktiga faktorer för att för att öka livskvaliteten och främja hoppet. Vidare är stödjande och meningsfulla relationer viktiga för personerna. När sjukdomen progredierar framkom acceptans som en viktig faktor för att hoppets fokus skall kunna förändras.
47
Hammermo, Sophia, and Felicia Öhberg. "Stöd som främjar hopp hos kvinnor med bröstcancer : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2939.
Full textAbstract:
Hopp är en individuell känsla och kan beskrivas på sådant sätt att en person har en tro, önskan eller förhoppning om att något ska gå väl eller en drivkraft för att komma framåt. Hoppet kan vara starkt förknippat till hur människor hanterar svåra diagnoser och sjukdomar såsom bröstcancer. Utifrån de problem som uppstår under behandling av bröstcancer, både fysiska som emotionella, så har sjuksköterskan en professionell roll att hantera dessa. Kvinnor med bröstcancer har behov av stöd i olika former. Familjen är vanligtvis det primära stödet men kompletteras ofta av andra med erfarenhet av bröstcancer, exempelvis deltagare i stödgrupper. Sjuksköterskan spelar likaså en viktig roll i kvinnornas liv och bör därmed ha kunskap om hur stöd påverkar känslan av hopp. Syftet med studien var att beskriva vilket stöd kvinnor med bröstcancer upplever främja känslan av hopp. Metod Denna studie genomfördes i form av en litteraturöversikt. De databaser som användes för att söka artiklar var PubMed samt Cinahl. Vi använde oss av olika sökord för att få fram så relevanta artiklar som möjligt. Utifrån de artiklar vi fann använde vi oss av 15 stycken till vårt resultat. Under analysen kom vi fram till att det fanns två kategorier; professionellt stöd samt ickeprofessionellt stöd. Dessa kategorier visade sig kunna påverka kvinnors upplevelse av hopp vid bröstcancer. Resultatet visar på att stödet från sjuksköterska, familj och andra med erfarenhet av bröstcancer är betydande för kvinnorna. Under vår analys kom vi fram till att stödet till kvinnorna kan vara både professionellt samt icke-professionellt. Vi kan konstatera att stödet från sjuksköterskan men även från familj och andra närstående är betydande för att kvinnor med bröstcancer ska kunna känna hopp.
48
Lindblad, Paulina, and Filip Norberg. "Jämförelse av metoder för beräkning av höjd vid vertikala hopp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42338.
Full textAbstract:
The purpose of this project was to explore the possibility of using the accelerometer in a mobile device to measure acceleration instead of professional laboratory equipment. Five subjects performed ten vertical jumps each. The equipment used for the purpose of this project was a mobile device, force plate and a motion capture system, of which the last one mentioned was used as a reference for comparison against the others. The data from the mobile device was split into two groups of datasets, where the first one was the nominal acceleration from the raw data and the second one the acceleration when the phones orientation was taken into consideration. The height was calculated by using the double summation, take-off velocity and flight-time. All the data was compiled where the mean deviation, standard deviation, R-value and R-Squared was calculated for each method. The take-off velocity was later used as the final method to give it a fair and equal comparison. The result showed that the force plate was significantly better and more reliable than the mobile device. When comparing the different datasets from the phone, the orientation adapted data performed better than the raw data. The conclusion made from this project was that the force plate is still significantly better than the mobile device regardless of the type of data, but the orientation adapted data demonstrates a result in the right direction.
49
Boström, Josefin, and Sara Viklund. "Omvårdnadsåtgärder som främjar hopp till personer med cancer - en kunskapsöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63328.
Full textAbstract:
När en person får diagnosen cancer kan detta innebär en stor kris för denne. Vilket kan leda till en känsla av hopplöshet. Därför blir hoppet en viktig resurs samt kraftkälla för personen som drabbats av cancer, en kraft som driver människan framåt. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder som främjar känslan av hopp till personer med cancer. Syftet besvarades utifrån de två frågeställningarna, Vilka omvårdnadsåtgärder främjar hopp samt hur kan sjuksköterskan omsätta de identifierade omvårdnadsåtgärderna i det dagliga omvårdnadsarbetet.Sammanställning av data gjordes genom en kunskapsöversikt. Analysen baserades på 10 identifierade artiklar, dessa låg sedan till grund för resultatet. Resultatet bestod av 8 slutkategoriervar av 5 innehöll omvårdnadsåtgärder så som samhörighet och stöd, omsorg, kommunikation och information, meningsfulla aktiviteter, minnen och kortsiktiga mål samt genom önskan och tro. Men även 3 slutkategorier som behandlade sjuksköterskans omsättande av omvårdnadsåtgärderna. Dessa var i form av relationen mellan sjuksköterskan och personen, kommunikation samt information. Resultatet har visat att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärder för att främja hopp hos personer med cancer. Men eftersom att hoppet är komplext krävs det att sjuksköterskan kan möta personens behov utifrån dennes förutsättningar. Detta för att omvårdnadsåtgärderna ska bli främjande för hoppet.
50
Held, Carmen, and Maida Sikiric. "Upplevelse av hopp hos personer som vårdas palliativt : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35805.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Diagnosen av en obotlig sjukdom kan förr eller senare leda till att personen blir i behov av palliativ vård. I denna situation är hopp oftast en viktig del i att fortsätta leva och uppleva välbefinnande samt en god livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelse av hopp hos personer som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 artiklar med kvalitativ design inkluderades och analyserades deduktivt med hjälp av Herth Hope Index. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Trots en dålig prognos och medvetandet om att döden närmar sig fortsatte deltagarna i studierna att hoppas och sätta upp framtida mål. Hoppet påverkades både positivt och negativt beroende på det förflutna, nuet och framtiden. Det som främjade hoppet mest visade sig vara familj och närstående. Vissa deltagare tyckte att det inte fanns något att hoppas på då framtiden såg mörk ut. Tron på Gud/och eller Jesus samt högre makter hjälpte deltagarna att upprätthålla samt öka hopp. Slutsatser: Resultatet som framkom kan ge en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om hur personer som vårdas palliativt upplever hopp och på vilket sätt det kan främjas, utökas och vad det är som gör att hopp upprätthålls. Nyckelord: erfarenheter, förhoppningar, livets slutskede, obotliga sjukdomarExperiences of hope among people receiving palliative care - A literature review Summary Background: The diagnosis of an incurable disease may sooner or later lead to the need for palliative care. In this situation, hope is usually one of an important part in continuing to live and experience well-being as well as a good quality of life. Purpose: The aim of this literature review was to describe the experience of hope among people receiving palliative care. Method: A literature review was performed where 11 articles with a qualitative design were included and with the help of Herth Hope Index analyzed deductively. The article search was made in the CINAHL and PsycINFO databases. Result: Despite a bad forecast and the awareness that death is approaching, the participants in the studies continued to hope and set future goals. Hope was affected both positively and negatively, depending on the past, the present and the future. What promoted hope most proved to be family and related. Some participants thought there was nothing to hope for when the future looked dark. Faith on God / and or Jesus as well as higher powers helped participants to maintain and increase hope.Conclusion: The result that emerges can provide guidance for health professionals about how palliative patients experience hope and how it can be promoted, expanded and what makes hope maintained. Keywords: expectation, experience, incurable diseases, terminal care