Academic literature on the topic 'Horisontell och vertikal kommunikation'

This paper deals with the subject internal communication. We received this assignment from Region Värmland, an organization formed jointly by the 16 municipalities in the county of Värmland, to take responsibility for regional development, growth issues, culture and adult education in Värmland. The organization consists of a number of geographically dispersed units with specialized working areas. In this type of organization, there are high demands on internal communication as a tool to coordinate the organization’s different units and integrate their work, in order to reach the common goals. The objective of the study is to examine how the internal communication functions, and is perceived, by the employees in Region Värmland. We have based our study on previous research on communication in relation to organizational structure, communication networks- and channels. Three main issues have been focused on to lead us to an answer to our purpose. These questions were formulated based on what can be considered core components of a functioning internal communication. How are the channels of communication used and perceived by the employees? How do the employees perceive the functions of the vertical communication in the organization? How do the employees perceive the functions of the horizontal communications between the various units of the organization? For our study we have implemented a methodological triangulation, through a questionnaire and four qualitative interviews. The study has shown that the most used communication channels among the employees are meetings and informal communication with colleagues. The employees feel that the communication with their immediate manager is well-functioning – that they feel free to express work-related opinions, and that they are involved in decision making processes. However, it turned out that there are gaps in the horizontal communication between the units, and that they are too isolated from each other. The intranet is not as widely used as desirable, and needs to be developed in terms of its communicative qualities, to gain a more significant role in communication and coordination between the units in the organization. Key words: communication channels, horizontal communication, internal communication, vertical communication

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro. Med utgångspunkt i det har vi valt att utgå från diskursanalys. Vår avsikt var att studera hur en diskurs skapas inom den organisation fallstudien berör. Av den anledningen valde vi att använda oss av gruppintervjuer för att klargöra det som gruppen anser vara viktigt. Vad vår fallstudie ger för handen är att före den nye huvudmannens tillträde till organisationen förekom ett sätt att kommunicera. Vilket skedde i form av samtal och dialog, i vertikal- både uppifrån och ned samt horisontell form. Det respondenterna beskriver är, att de under den tiden kände sig delaktiga och ansvariga. Under övergången uppstod vad vi vill beskriva som ett diskursivt brott där kommunikationen inte nådde fram, under den tiden kom den horisontella kommunikationen att öka. Efter att den nye huvudmannen tillträtt kom kommunikationen främst att ske via dokument och papper. Det har inneburit en ökad vertikal kommunikation som främst går uppifrån och ned samt att den horisontella kommunikationen mellan de anställda har minskat. Det har för respondenterna inneburit ett bristande engagemang där de dels uttrycker en känsla av att bli idiotförklarad då de blir tilldelade arbetsuppgifter utan en dialog. Men även en avsaknad av bekräftelse, där de upplever sig som osynliga så länge de bara arbetar på.

I denna studie är syftet att undersöka den aspekt av kommunikation som kallas feedback på mindre arbetsplatser där chef och medarbetare arbetar dagligen med varandra och har stor insyn i varandras arbete. Fokus ligger på upplevelsen av feedback från chef kontra kollegor, hur feedback påverkar trivsel samt vad den platta organisationsstrukturen har för betydelse för vilken feedback som förekommer.             Studiens empiri bygger på material som samlades in genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda inom samma butikskedja. Den teoretiska referensramen består av kommunikationsteorier som behandlar feedback i vertikal och horisontell kommunikation. Studien utgår även från tidigare forskning som behandlar feedback ur både individ- och organisatoriskt perspektiv.  Resultatet visar på att feedback är viktigt för de anställda, upplevelsen av feedback beror på vem avsändaren är samt att feedback påverkar trivseln i den mån att den framkallar känsla av gemenskap och skapar god stämning. Det ligger även till grund för att de anställda känner sig sedda och uppmärksammade. Resultatet visar även på att den platta organisationsstrukturen i butikerna påverkar feedbackens förekomst på så sätt att det påverkar mängden samt vilken form av feedback som möjliggörs.

Syfte – Studiens syfte är att undersöka hur den interna kommunikationen och informationsflödet kan effektiviseras på ett fallföretags inlagring. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar besvarats: 1. Hur ser det interna kommunikations- och informationsflödet ut i en inlagringsprocess hos ett distributionslager? 2. Vilka begränsningar i det interna kommunikations- och informationsflödet kan påverka inlagringsprocessens effektivitet? 3. Hur kan en effektivare intern kommunikations- och informationsflöde förbättra inlagringsprocessen i ett distributionslager? Metod – För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie på ett distributionsföretag. Genom intervjuer och observationer har det samlats in empiriska data. Den empiriska data med stöd av det teoretiska ramverket, har sedan bidragit till att uppnå syftet. Resultat – Först identifierades hur den nuvarande kommunikationen och informationsflödet ser ut och vilka begränsningar som existerar. Utifrån begränsningarna har det sedan utformats möjliga åtgärdsförslag som kan effektivisera fallföretagets interna kommunikation och informationsflöde, för att på så sätt effektivisera arbetet. Implikationer – Studiens resultat avser att bidra till att effektivisera ett företags interna kommunikation och informationsflöde. Uppstår begränsningar inom området ska de åtgärdsförslag som formulerades bidra till att minska kommunikationsbristerna. Begränsningar – Det har enbart samlats in data från de som berörs av inlagringsprocessen. Därmed vet inte författarna hur det ser ut på de andra områdena och i hur stor utsträckning de påverkas av inlagringen. Intervjuer har heller inte kunnat utföras på lagermedarbetare som har hand om lossningen på grund av tidsbrist och språkbegränsningar. De påverkar också inlagringsprocessen och det hade varit intressant att även få deras synpunkter.
Purpose – The purpose of the study is to investigate how the internal communication and information flow can be improved in the case company’s inbound process. To fulfil the purpose, the following three questions have been answered: 1. How does the internal communication and information flow look like in the inbound process of a distribution warehouse? 2. What restrictions in the internal communication and information flow can affect the efficiency of the inbound process? 3. How can a more effective internal communication and information flow improve the inbound process of a distribution warehouse? Method – In order to fulfil the purpose, a case study was conducted at a distribution company. Empirical data was collected through interviews and observations. The empirical data supported by the theoretical framework, helped achieve the purpose. Findings – How the current communication and information flow looks like and what constraints exists was identified first. Based on the constraints that were identified, viable solutions were proposed that can improve the internal communication and information flow of the case company. Implications – The study’s results are intended to help improve a company’s internal communication and information flow. If limitations occur in a company, the proposed measures can help reduce existing communication shortages. Limitations – Data was only collected from those who are involved in the inbound process. Thereby, the authors do not know how it looks like in the other areas and to what extent they are affected by the inbound process. Interviews was also not possible to conduct on warehouse workers who handle the unloading due to time shortages and language constraints. They also affect and are affected by the inbound process, so it would have been interesting to also get their views.

The purpose of this study is to survey and evaluate if the individual contrast sensitivity and preferences for horizontal and vertical lighting level correspond to the values that standard SS-EN 12464-1 recommends for the workplace- and surrounding light levels.

This study examines if lighting should be adapted after the individuals’ need or if a general value can be found that will cover every individuals’ need for a workplace and surrounding light level. This study also examines if parameters like sex, age and/or glasses/lenses have an effect on the amount of lighting that the test subjects need. Lastly we compared the values concerning the relationship between workplace- and surrounding light levels with standard SS-EN 12464-1’s recommendations.

The study is carried out with an experimental design that surveys 220 test subjects who were chosen by a selection of convenience. The test subjects did perform a test where they estimated their individual need for lighting in office environments regarding lighting for workplace and its surroundings. Every test subject carried out the test where they repeated the same attempt three times, to establish if the individual lighting need oscillated or if it was constant, whereupon the results were analyzed, compiled and compared to standard SS-EN 12464-1.

The results show that the minim- and maxim value for the test subjects is between 70 – 4300 lux. The result varies with different parameters such as sex, age and glasses/lenses. We could also state that the relationship between workplace- and surrounding light levels is slightly higher than what standard SS-EN 12464-1 recommends, which should be taken into consideration when planning future lighting constructions.

Based on the results in this study, our conclusion is that standard SS-EN 12464-1 does not cover the needs on the comfort levels that the test subjects indicated. The values that the test subjects indicated differ from the values that standard SS-EN 12464-1 recommends.

Since there is a huge spread of the experienced need for lighting between individuals and age groups, we draw the conclusion that general values of measure can’t be applied as a standard on neither workplace- nor surrounding light levels. To fulfill the needs that users have, the lighting construction should be adapted for the individual and give a lighting flood that will fill the individual needs for workplace lighting.

Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefär 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat då sand virvlar upp och försämrar pilotens sikt utifrån helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och således kan hamna i plötsligt drift. Därför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning på problemen som uppstår vid brownout. Syftet med föreliggande studie är främst att undersöka om deltagares användning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift än vid användning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift. Samtliga displayer gav feedback för horisontell och vertikal drift och utvärderades med hjälp av FOIs egna helikoptersimulator. 12 personer med tidigare erfarenhet av helikoptersimulator deltog i studien. Deltagarna hade som uppgift att undvika drift genom att hovra på en höjd av 8000 fot under 120 sekunder per display, med totalt fyra olika displayer. Prestationsmåtten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan displayerna. Trots detta kan resultatet ses som positivt då det visar att taktil display som feedback för drift fungerar lika bra som en visuell display. Resultatet från de subjektiva skattningsmåtten visade däremot att den komplexa taktila displayen skattades signifikant sämre än den visuella displayen. Detta eftersom komplexiteten antagligen var så hög att displayen inte kunde användas på ett effektivt och intuitivt sätt. Slutligen skattades den visuella displayen och den rinnande taktila displayen generellt som de lättaste displayerna vid användning som feedback för drift.

Användbarhet är viktigt både på webben och i intranät. Om användare stöter på problem på en webbplats så uppsöker de en annan webbplats. Om anställda stöter på problem i ett intranät minskas produktiviteten och användarupplevelsen. Navigation är ett centralt problem inom webbdesign allt eftersom webbplatsen växer framkommer problem med hur man förflyttar sig på webbplatsen. Olika menytyper och menylayouter påverkar användarens förmåga att förstå webbplatsens struktur och hur man navigerar på den. Menytyperna som undersöks i uppsatsen är vertikala, horisontella och hamburgermenyer (en ikon som öppnar en vertikal meny). Jämförelsen av de tre menytyperna skedde med hjälp av metoderna användbarhetstest och kvalitativa intervjuer. Sex testpersoner från fallföretaget Stamford AB deltog i testerna. I användbarhetstestet utvärderas tre prototyper, en för varje menytyp som undersöktes. Efter varje testsession genomfördes en kvalitativ intervju där varje testperson fick svara på frågor angående menyerna i prototyperna och hur de upplevde dem. Resultatet visar att hamburgermenyn är prestationsmässigt mest effektiv att använda, trots att det var den typ av meny som upplevdes svårast att använda av majoriteten av testpersonerna. Den horisontella menyn upplevdes enklast att använda av fyra av de sex testpersonerna.

Studien undersöker kvinnlig representation och inflytande i Sundsvalls kommun. Det kommer även att presenteras hur fördelningen av platser ser ut i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnderna som ingår i Sundsvalls kommun. Studien är en mixed-method variant som använder sig av semistrukturerade intervjuer, där respondenterna är kvinnliga förtroendevalda politiker som finns representerade i kommunfullmäktige. Intervjuerna gjordes med hjälp av en intervjuguide som skapades genom ett analysschema där teorier och frågeställningar var utgångspunkten. Det kvantitativa materialet hämtas från kommunens hemsida för att deskriptivt förklara hur representationen ser ut i Sundsvalls kommun.Studien kan presentera att det råder en vertikal och horisontell begränsning för förtroendevalda kvinnor i Sundsvalls kommun. Även om det är en representation i kommunfullmäktige över rikssnittet i Sundsvall, begränsas ändå kvinnornas inflytande i kommunpolitiken i Sundsvalls kommun.

2017-06-01

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.