Academic literature on the topic 'Hormonell behandling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Hormonell behandling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Hormonell behandling"
1
Worst, P. "Hormonelle Behandlung des fortgeschrittenen Mammakarzinoms: Therapiesequenzen, Substanzkombinationen, neue hormonell wirksame Medikamente." Oncology Research and Treatment 14, no. 3 (1991): 218–27. http://dx.doi.org/10.1159/000216979.
Full text
2
Failing, K., S. Knauf, A. Wehrend, and Y. Knauf. "Therapie von Hündinnen mit Ovarialzysten durch humanes Choriongonadotropin und Gonadotropin-Releasing-Hormon-Analogon." Tierärztliche Praxis Ausgabe K: Kleintiere / Heimtiere 41, no. 02 (2013): 93–100. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1623696.
Full textAbstract:
Zusammenfassung Gegenstand und Ziel: Die Ovarialzyste bei der Hündin ist trotz ihrer klinischen Bedeutung bisher wenig untersucht. Für die Therapie scheint die Ovariohysterektomie Goldstandard zu sein. Ein alternatives standardisiertes medikamentöses Behandlungsprotokoll fehlt derzeit. Über den Erfolg der hormonellen Therapie finden sich in der Literatur fast nur Berichte von Einzelfällen. Ziel der Studie war, die Erfolgsrate einer Behandlung von kaninen Ovarialzysten mit humanem Choriongonadotropin (hCG) oder dem Gonadotropin-Releasing-HormonAnalogon Buserelin anhand einer Fallserie darzustellen. Material und Methoden: Das Patientenkollektiv umfasste 30 Hündinnen, die mit hCG und/oder Buserelin therapiert wurden. Führte die Behandlung zu keinem Erfolg, wurde der Therapieversuch maximal zweimal wiederholt. Ergebnisse: In der Summe konnten 63% der Hündinnen erfolgreich medikamentös therapiert werden, wobei bis zu drei Therapieversuche notwendig waren. Zwischen der Anwendung von hCG und Buserelin bestand kein signifikanter Erfolgsunterschied. Der Therapieerfolg beider Hormone zusammen betrug 40% im ersten, 33% im zweiten und 67% im dritten Behandlungsversuch. Bei zwei Hündinnen wurde die konservative Therapie bereits nach der ersten Medikamentengabe als gescheitert betrachtet und bei sieben Hündinnen nach der zweiten und bei einer nach der dritten Applikation. In diesen Fällen erfolgte eine Ovariohysterektomie. Schlussfolgerung und klinische Relevanz: Die hormonelle Therapie von Ovarialzysten bei der Hündin bietet eine akzeptable Alternative zur Ovariohysterektomie, vor allem um unerwünschte Kastrationsnebenwirkungen zu vermeiden. Voraussetzung ist allerdings, dass weder eine Uteropathie noch östrogenbedingte Blutbildveränderungen vorliegen. Nach medikamentöser Behandlung bleibt das Risiko eines Rezidivs.
3
Borzan, Valentin, Anna Mayr, and Barbara Obermayer-Pietsch. "Das polyzystische Ovar-Syndrom – Entstehung, Behandlung und neue Erkenntnisse." Journal für Klinische Endokrinologie und Stoffwechsel 14, no. 2 (May 4, 2021): 81–87. http://dx.doi.org/10.1007/s41969-021-00135-y.
Full textAbstract:
ZusammenfassungDas polyzystische Ovar-Syndrom (PCOS) ist die häufigste Endokrinopathie bei Frauen im gebärfähigen Alter. In den letzten Jahren gab es zahlreiche Fortschritte im Verständnis zu Definition, Pathogenese und Behandlungsmöglichkeiten. Diese Übersichtsarbeit gibt Einblick in diese Erkenntnisse und erläutert mögliche neue Therapiezweige anhand der aktuellen Literatur.Die Symptome des PCOS sind vielfältig und ihre Ausprägung entlang eines breiten Spektrums verteilt. Die wichtigsten klinischen Hinweise sind Hirsutismus, Oligo‑/Amenorrhö, Infertilität sowie Insulinresistenz, Übergewicht/Adipositas und die namensgebenden polyzystischen Ovarien. Da es keine ursächliche Therapie für das Syndrom gibt, sollte die symptomatische Behandlung mit der Patientin und ihren Bedürfnissen abgestimmt werden. Die wichtigsten Therapiemöglichkeiten sind Lebensstilinterventionen, Metformin, hormonelle Kontrazeptiva, (hormonelle) Ovulationsinduktoren sowie chirurgische Eingriffe.In den letzten Jahren haben sich mit dem Zusammenhang von Darmmikrobiom, Hormonen und Energiestoffwechsel weitere potenzielle Behandlungsmöglichkeiten aufgetan, deren Einfluss aktuell untersucht wird. Probiotika könnten dabei helfen, hormonelle und metabolische Prozesse zu modifizieren und dadurch PCOS-typische Symptome zu lindern.
4
Riedl, Stefan. "Hormonelle Behandlung von Jugendlichen mit Transidentität." Journal für Klinische Endokrinologie und Stoffwechsel 13, no. 1 (March 12, 2020): 16–23. http://dx.doi.org/10.1007/s41969-020-00090-0.
Full text
5
Butarelli, Marco, C. Bodmer, D. Wunder, and Martin Birkhäuser. "Hormonal contraception in perimenopausal women." Therapeutische Umschau 58, no. 9 (September 1, 2001): 555–63. http://dx.doi.org/10.1024/0040-5930.58.9.555.
Full textAbstract:
Die Perimenopause ist ein physiologischer Vorgang, der von klimakterischen Symptomen begleitet sein kann. Diese erfordern unter Umständen eine medizinische Behandlung. In der Perimenopause ist die Fertilität zwar reduziert, eine sichere Kontrazeption muss aber mit jeder Frau besprochen werden. Perimenopausale Frauen sollten über die möglichen therapeutischen Prinzipien informiert sein, und selbst, zusammen mit ihrem Arzt, über die durchzuführende Methode oder den Verzicht auf eine Behandlung entscheiden. Orale kombinierte hormonale Kontrazeptiva stellen bei gesunden Frauen ohne Kontraindikationen eine gute und sichere Option dar. Sie gewähren einen sicheren Schwangerschaftsschutz und gleichzeitig eine Behandlung der klimakterischen Symptome. Als kontrazeptive hormonale Alternative stehen die reinen Gestagenpräparate zur Verfügung (Minipille, Depot-Injektionen, Implantate, hormonbeladene Intrauterin-Pessare). Es ist entscheidend, dass jede Frau über die Vor- und Nachteile der kontrazeptiven Methoden informiert ist, so dass sie sich aktiv am therapeutischen Entscheid beteiligen kann.
6
Bergemann, N. "Behandlungsoptionen der prämenstruellen dysphorischen Störung – ein Update." Die Psychiatrie 14, no. 04 (October 2017): 223–33. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1669700.
Full textAbstract:
ZusammenfassungEtwa 2–6% aller Frauen im gebärfähigen Alter leiden unter einer schweren Form des prämenstruellen Syndroms (PMS), der prämenstruellen dysphorischen Störung (PMDS). Hauptmerkmale sind affektive Labilität, Gereiztheit, depressive Verstimmung und emotionale Anspannung, aber zahlreiche weitere psychische und körperliche Beschwerden werden zur Diagnosestellung herangezogen. Sie treten zyklisch in der Woche vor der Menstruation auf und sistieren mit ihr oder kurz danach. Die Beschwerden führen zu einer erheblichen Beeinträchtigung im Beruf und im gesamten sozialen Leben der Betroffenen. Die Behandlung stellt eine interdisziplinäre Herausforderung zwischen Psychiatrie, Psychosomatik und Gynäkologie dar. Neben supportiven Maßnahmen und kognitiv-verhaltenstherapeutischen Interventionen oder supplementären Maßnahmen werden Therapiestrategien mit verschiedenen pharmakologischen und hormonellen Interventionen eingesetzt. Sowohl für die psychopharmakologischen Behandlungsoptionen, insbesondere für die selektiven Serotonin-Wiederaufnahmehemmer (SSRI), als auch für hormonelle Therapien liegt gute Evidenz für ihre Wirksamkeit vor. Dennoch sind weitere Studien gefordert, um die Behandlungsmöglichkeiten weiter zu verbessern.
7
Schwesig-Seebach, Elke. "Die Behandlung mit natur-identischen Hormonen." Erfahrungsheilkunde 63, no. 02 (April 28, 2014): 84–92. http://dx.doi.org/10.1055/s-0033-1357625.
Full text
8
Richter-Unruh, A., and K. Engel. "Hormonelle Behandlung bei verschiedenen Störungen der Geschlechtsentwicklung (DSD)." Zeitschrift für Sexualforschung 20, no. 2 (June 2007): 107–12. http://dx.doi.org/10.1055/s-2007-960696.
Full text
9
Luppa, Peter B., and Vanadin Seifert-Klauss. "Laboratoriumsmedizinische Strategien in der endokrinologischen Diagnostik ovarieller Störungen." Therapeutische Umschau 65, no. 9 (September 1, 2008): 551–57. http://dx.doi.org/10.1024/0040-5930.65.9.551.
Full textAbstract:
Labordiagnostik ist für die adäquate Beratung und Behandlung vieler ovarieller Störungen unverzichtbar. Dies wird im nachfolgenden Beitrag schlaglichtartig für vier häufige Problemfelder der gynäkologischen Endokrinologie dargestellt. Die Strategien bei der sekundären Amenorrhoe, bei weiblicher Infertilität inklusive des PCO-Syndroms, sowie die endokrinologische Diagnostik in der Perimenopause und bei hormonell aktiven Ovarialtumoren werden in ihren wesentlichen Grundzügen aufgezeigt.
10
Pohl, Gunther. "Osteopathische Behandlung hormoneller und nervlich bedingter Störungen." Osteopathische Medizin 20, no. 4 (December 2019): 37. http://dx.doi.org/10.1016/s1615-9071(19)30125-x.
Full textDissertations / Theses on the topic "Hormonell behandling"
1
Sjökvist, Paulsson Sara. "Migrän, genetik och hormonell behandling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64858.
Full textAbstract:
Migrän är en återkommande form av huvudvärk som förmodas bero på hormonella, genetiska och miljörelaterade faktorer. Migrän finns i olika former men detta arbete fokuserar främst på migrän med aura och migrän utan aura. Det utmärkande för migrän med aura är neurologiska störningar som oftast uppstår innan attacken och kan yttra sig i form av tillexempel synstörningar. Det är en komplex sjukdom och uppkomsten är inte helt klarlagd. Smärtan som uppstår i samband med en migränattack förmodas bero på aktivering av det trigeminovaskulära systemet. Migrän anses som den 8:e mest betungande sjukdomen i världen och livskvalitén påverkas ofta negativt hos de individer som lider av migrän. Under en migränattack är det många individer som inte klarar av skol- eller jobbdagen, blir ofta sängliggande och sociala aktiviteter påverkas negativt. Behandlingsformer av migrän delas ofta upp i förebyggande eller anfallskuperande metoder och syftet med behandlingen är att hindra migränattackerna eller häva en pågående attack. Det förekommer både standardbehandling i form av tillexempel NSAID och triptaner. Dessutom finns det hormonell behandling som profylax i mensrelaterad migrän i form av olika hormoner. En stark riskfaktor för att drabbas av migrän är att ha släktingar som är lidande och ärftligheten kan vara så hög som 50%. Kvinnor drabbas oftare än män och bakgrunden till detta kan vara hormonella förändringar i kvinnokroppen, ofta sjunkande halter av östrogen. Denna litteraturstudie granskar sex artiklar, fyra om genetiska variationer vid migrän och två som berör hormonell behandling och migrän. Granskade artiklar visar att det finns en genetisk koppling till migrän, men det behövs fler studier för att få klarare och tydligare resultat. Några gener är länkade till både migrän med och utan aura, medan några är starkare i den ena formen av migrän. Resultat huruvida hormonell behandling kan ha en positiv effekt vid migrän är något klarare.Migraines are a recurrent form of headache believed to be caused by hormonal, genetic and environmental factors. Migraines exist in different forms, but in this work, focuse is mainly on migraines with aura and migraines without aura. The characteristics of migraines with aura are neurological disorders that usually occur before the attack and can be expressed in the form of visual disturbances. It is a complex disease and the cause is not entirely clear. The pain that occurs in connection to a migraine attack is believed to be due to activation of the trigeminovascular system. Migraines are considered the 8th most burdensome disease in the world and the quality of life is often negatively affected in individuals suffering from migraines. During a migraine attack, many individuals fail to attend to school or to work, get often bedridden and social activities are adversely affected. Means of treatment of migraines are often divided into preventive or emergency methods and the purpose of both methods is to prevent migraine attacks. There are both standard treatments in the form of for example triptans and NSAIDs and there are hormonal treatments in the form of different hormones, such as estrogens. A strong risk factor for migraines is to have relatives who are suffering, the heredity may be as high as 50%. Women suffer more often than men and the background to this can be hormonal changes in the female body, often decreasing levels of estrogen. This literature review examines six articles, four on the link between genetics and migraine and two on hormonal treatment and migraine. Examined articles show that there is a genetic link to migraines, but more research is needed to get clearer results. Some genes are linked to both migraines with and without aura, while some are stronger in one form of migraine. There are some clearer indications that hormonal treatment may have a positive effect on migraines.
2
Bergstedt, Sara, and Charlotta Dahlin. "Bröstcancer och sexualitet : med inriktning på hormonell behandling." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1152.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta. Hormonell behandling innefattar i huvudsak Tamoxifen och aromatashämmare. Kvinnor som genomgår en behandling med hormonpreparat kan uppleva typiska biverkningar som liknar de som uppkommer vid menopausen såsom vallningar och svettningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet, fatigue, nedsatt sexuell lust samt dysparenui (smärta vid samlag). Sexualiteten berör våra djupaste känslor och bidrar till njutning och lycka. Det sexuella behovet är individuellt men är en essentiell del i människors hälsa. Vårdpersonal måste ha kunskap om sexualitet för att kunna ge denna patientgrupp råd om hur man kan främja den sexuella hälsan under behandlingsperioden. Livskvalitet är ett individuellt fenomen. Samma sjukdom, symtom och behandling kan därför upplevas olika av olika individer. Livskvalitet beror på många faktorer, varav sexualiteten är en av dem.Syfte Syftet var att undersöka hur kvinnor som får hormonell behandling mot bröstcancer upplevde sin sexualitet. Metod: En forskningsöversikt gjordes i enlighet med Forsberg och Wengström (2008). Totalt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studiens resultat. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara originalartiklar samt granskade enligt Ulrich. Resultat: Resultatet visade att den hormonella behandlingen påverkade kvinnans sexualitet. Hormonpreparaten gav biverkningar i form av exempelvis dysparenui, nedsatt sexuell lust samt torra slemhinnor i vagina och detta ledde ofta till att kvinnornas sexuella aktivitet minskade. Sjuksköterskan ansåg att diskussionen om sexualitet var en del av sjuksköterskans profession. Trots detta togs ämnet inte upp i den omfattning det borde vilket delvis kan bero på okunskap och osäkerhet inom området. En försämrad sexuell hälsa bidrog även till en sämre livskvalitet hos patienterna. Slutsats: Hormonell behandling för kvinnor med bröstcancer påverkar kvinnans sexualitet i olika grad. Biverkningar av behandlingen kan leda till att kvinnan får en försämrad livskvalitet. Vårdpersonal måste ha kunskap om hur behandling och diagnos kan påverka kvinnans sexulitet. Nyckelord: Breast neoplasms, Endocrine Therapy, Sexuality, Nursing, Quality of Life
3
Karlsson, Natalie, and Frida Kallerhult. "Upplevd livskvalitet vid hormonell behandling hos kvinnor som lider av endometrios : – En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-318002.
Full textAbstract:
Bakgrund: Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar cirka tio procent av den kvinnliga befolkningen i fertil ålder. Sjukdomen är kronisk och associerad med ohälsa samt försämrad livskvalitet hos kvinnor. Hormonell behandling är idag en vanlig behandlingsmetod som även den kan ha en inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevda livskvalitet med hormonell behandling vid endometrios. Metod: En litteraturstudie där 12 kvantitativa originalartiklar granskades och där resultatet sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av de artiklar som ingick i litteraturstudien visade en förbättrad upplevd livskvalitet med hormonell behandling för kvinnor med endometrios. Den upplevda livskvaliteten förbättrades fysisk, psykisk, socialt och sexuellt oberoende av de biverkningar som redovisades. Endast två artiklar visade antingen försämrad eller oförändrad livskvalitet. Slutsats: Endometrios leder till en minskad livskvalitet hos kvinnor som lider av sjukdomen och hormonell behandling kan förbättra livskvaliteten fysisk, psykisk, socialt och sexuellt hos dessa kvinnor oberoende av de biverkningar som förekom.Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diseases affecting approximately ten percent of the female population of reproductive age. It is a chronic disease associated with illness and impaired quality of life among women. A common method of treatment today is hormonal treatment which also has an impact in women's quality of life. Aim: To examine perceived quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Method: A literature review where 12 original articles with quantitative method where reviewed and the results analysed with content analysis. Results: The majority of the included articles showed an improved quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Regardless of the side effects from the hormonal treatment the quality of life was improved in the physical, psychological, social and sexual areas. Only two articles showed either impaired or unchanged quality of life. Conclusion: Endometriosis leads to impaired quality of life in women with the disease and hormonal treatment may improve the quality of life physical, psychological, social and sexual among these women regardless of the side effects that occurred.
4
Larsson, Carl, and Lucas Hedendahl. "Mäns upplevelser av livskvalitet under behandling av prostatacancer." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13186.
Full textAbstract:
Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige där det finns olika behandlingsalternativ. Behandlingarna medför olika biverkningar och effekter för männen. Under behandlingen är det oftast en sjuksköterska männen träffar innan, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av livskvalitet under behandling av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt av aktuell forskning med kvalitativ och kvantitativ ansats där 12 artiklar har analyserats. Resultat: Många män upplevde en förändrad livsrytm och att det var viktigt att försöka leva så normalt och hälsosamt som möjligt. Männen upplevde förändringar av kroppen vilket ledde till att en del män kände skam och upplevde sig mindre manliga. Männen upplevde en förändrad syn på livet. Flera av männen upplevde att relationen till deras partner kunde bli påverkad både positivt och negativt. För att kunna hantera sjukdomen upplevde männen att det var viktigt med stöd och information från sjukvården för att behålla sin livskvalitet. Konklusion: Studien visar att män under behandling av prostatacancer upplever flera olika förändringar som påverkar deras livskvalitet. Män upplever en förändrad livsrytm, en förändring av kroppen, en förändrad syn på livet, ett förändrat samliv och ett behov av information och stöd från sjukvården. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om förändringarna för att kunna vara ett stöd för patienten och därmed minska lidande.
5
Flöter, Rådestad Angelique. "Testosterone treatment in women : aspects on sexuality, well-being and metabolism /." Stockholm, 2004. http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-083-4/.
Full text
6
Al-Khalili, Faris. "Coronary heart disease in women : diagnostic and prognostic markers /." Stockholm, 2000. http://diss.kib.ki.se/2000/91-628-4092-4/.
Full text
7
Wirth, Manfred, and Michael Fröhner. "A Review of Studies of Hormonal Adjuvant Therapy in Prostate Cancer." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-134738.
Full textAbstract:
There is increasing interest in the use of adjuvant hormonal therapies, which are given after the resection or destruction of all gross disease, in early-stage prostate cancer, as a significant proportion of patients experience progression and/or die from the disease despite undergoing therapy with curative intent. Several retrospective studies suggest that adjuvant hormonal therapy may improve long-term outcome after radical surgery in men with positive lymph nodes, although this approach has yet to be studied in a prospective setting. No studies of adjuvant therapy for patients with extracapsular extension at surgery have been completed, but in an interim analysis of an open controlled trial, adjuvant flutamide significantly improved progression-free survival at 4 years. Three prospective studies in the radiotherapy setting have shown that adjuvant luteinizing hormone-releasing hormone (LH-RH) agonist therapy significantly improves progression-free and/or overall survival. Future studies need to define patient subgroups who will benefit most from adjuvant therapy. The side effects of the different therapeutic options also need to be compared. It is hoped that many of the outstanding questions concerning adjuvant hormonal therapy will be answered by the ongoing Bicalutamide Early Prostate Cancer ProgrammeDieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich
8
Wirth, Manfred, and Michael Fröhner. "A Review of Studies of Hormonal Adjuvant Therapy in Prostate Cancer." Karger, 1999. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A27593.
Full textAbstract:
There is increasing interest in the use of adjuvant hormonal therapies, which are given after the resection or destruction of all gross disease, in early-stage prostate cancer, as a significant proportion of patients experience progression and/or die from the disease despite undergoing therapy with curative intent. Several retrospective studies suggest that adjuvant hormonal therapy may improve long-term outcome after radical surgery in men with positive lymph nodes, although this approach has yet to be studied in a prospective setting. No studies of adjuvant therapy for patients with extracapsular extension at surgery have been completed, but in an interim analysis of an open controlled trial, adjuvant flutamide significantly improved progression-free survival at 4 years. Three prospective studies in the radiotherapy setting have shown that adjuvant luteinizing hormone-releasing hormone (LH-RH) agonist therapy significantly improves progression-free and/or overall survival. Future studies need to define patient subgroups who will benefit most from adjuvant therapy. The side effects of the different therapeutic options also need to be compared. It is hoped that many of the outstanding questions concerning adjuvant hormonal therapy will be answered by the ongoing Bicalutamide Early Prostate Cancer Programme.Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.
9
Froehner, Michael, Stefan Propping, Rainer Koch, Manfred P. Wirth, Angelika Borkowetz, Dorothea Liebeheim, Marieta Toma, and Gustavo B. Baretton. "Is the Post-Radical Prostatectomy Gleason Score a Valid Predictor of Mortality after Neoadjuvant Hormonal Treatment?" Karger, 2016. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A70594.
Full textAbstract:
Purpose: To evaluate the validity of the Gleason score after neoadjuvant hormonal treatment as predictor of diseasespecific mortality after radical prostatectomy. Patients and Methods: A total of 2,880 patients with a complete data set and a mean follow-up of 10.3 years were studied; 425 of them (15%) had a history of hormonal treatment prior to surgery. The cumulative incidence of deaths from prostate cancer was determined by univariate and multivariate competing risk analysis. Cox proportional hazard models for competing risks were used to study combined effects of the variables on prostate cancer-specific mortality. Results: A higher portion of specimens with a history of neoadjuvant hormonal treatment were assigned Gleason scores of 8–10 (28 vs. 17%, p < 0.0001). The mortality curves in the Gleason score strata <8 vs. 8–10 were at large congruent in patients with and without neoadjuvant hormonal treatment. In patients with neoadjuvant hormonal treatment, a Gleason score of 8–10 was an independent predictor of prostate cancer-specific mortality; the hazard ratio was, however, somewhat lower than in patients without neoadjuvant hormonal treatment. Conclusion: This study suggests that the prognostic value of the post-radical prostatectomy Gleason score is not meaningfully jeopardized by heterogeneous neoadjuvant hormonal treatment in a routine clinical setting.
10
Wirth, Manfred P., and Michael Fröhner. "Perspectives in Adjuvant Treatment of Prostate Cancer." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-133839.
Full textBook chapters on the topic "Hormonell behandling"
1
Löfqvist, Hilde. "Die Behandlung mit Hormonen in den Wechseljahren." In Hormontherapie in den Wechseljahren, 27–45. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-62710-5_3.
Full text