Academic literature on the topic 'Hostile takeovers'

The ability of outsiders to gain controlling interest in a firm has a large impact on managerial behavior. This threat has not been wielded in Indian corporations for the most part in spite of there being no direct regulatory hurdles in the execution of the same. This paper seeks to determine the reasons behind the lack of hostile takeover bids in India, as well as analyze the effect on corporate governance. The scrutiny of the Indian corporate sphere leads us to believe that corporate governance is in the process of being codified, but there are numerous motivations already in place to incentivize good managerial behavior, other than the threat of hostile takeover bids.

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet.</p><p>För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation.</p><p>Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer.</p><p>En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige.</p><br><p>Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result</p><p>When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case.</p><p>Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews.</p><p>Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden</p>

<p>Takeovers are used as a mean for companies to grow and gain entry to new markets. Hos-tile takeovers, apart from the friendly takeovers, is when an acquirer tries to takeover a corporation against the will of management, shareholders and board of directors of the target company. All listed companies run the risk of being a target for a hostile takeover, and to-day many companies are trying to involve actions protecting them from possible threats. Lacking protection can evolve into a costly defense program with actions with fictitious names such as White knight, Pac-man and Poison pills. The purpose with this thesis is to describe and analyze hostile takeovers and hostile takeover attempts in Sweden, and the defense tactics involved in the process.</p><p>In this thesis a deductive approach will be used, where theories are used as guidance when searching for explanations. On the basis of the defense tactics described in the theory empirical data has been gathered with the purpose of seeing if the expectations reflect reality, and conclusions about their efficiency. The thesis has used a quantitative research method where the focus is on what, where and when. The aim of the thesis is to classify targeted features and count them, with the intent to construct statistical models with an underlying purpose of explaining what is observed.</p><p>The most frequently used defense tactic used by the target company in a hostile takeover in the Swedish market is to attack the logic of the bid. Around 56 percent of the targets in a hostile takeover or a hostile takeover attempt have used this defense tactic to avoid a hos-tile takeover. The aim with an implemented defense tactic is to avoid a hostile bid or making it impossible for the hostile bidder to proceed with the bid and close the deal. The White knight and White squire defense tactic is the most successful defense tactic when it comes to not finalizing the hostile bid, in 90 percent of the cases the deal is not closed if the target chooses to use a White knight as a defense tactic. A secondary objective with a defense tactic is to force the hostile bidder to increase the bid and pay more for the target company. In the Swedish market, the use of Corporate restructuring as a defense tactic has made the hostile bidder to increase the bid in 67 percent of the cases and the use of Positive public information has forced the hostile bidder to increase the bid in more than half of the cases.</p><p>The question why these defense tactics are the most frequently used strategies, is explained by two variables. The first one is the cost and simplicity variable, where Attack the logic of the bid and Public information ends up. These defense tactics are cost efficient and can be seen as natural step for the target company when deciding not to approve of the offer made by the acquirer. The second variable is the proven efficiency, where the target knows if implementing this defense tactic the risk of being acquired by the hostile bidder is relatively low, a good example of this is the White knight defense.</p>

Mergers and acquisitions (M&A) can be either “hostile” or “friendly” in nature. This study looks at the corresponding long-term investment performance of “hostile” and “friendly” takeovers within the mining sector, pre and post the takeover of targets, with the aim to investigate whether there are statistically significant differences about which the investor community should be aware.36 months of monthly share price performance, pre and post first formal merger/takeover announcement date, are studied, for each acquirer is compared with the bourse mining index to calculate the percentage time the acquirer outperforms the market (mining index). Research of the major mining stock exchanges of the world – New York, Toronto, Australia, London and Johannesburg – reveals that the investment performances of “hostile” acquiring mining companies, pre first formal announcement date, are statistically significantly greater than post first formal announcement date. No statistically significant difference was found pre and post first announcement date for “friendly” acquiring mining companies. Although clear differences in post first formal announcement date investment performance are noted between “hostile” acquirers and “friendly” acquirers, there is no statistically significant difference between the investment performances of “friendly” versus “hostile” acquirers.<br>Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010.<br>Gordon Institute of Business Science (GIBS)<br>unrestricted

This thesis attempts to address the crucial issue of the appropriate role of corporate boards in response to hostile takeover bids. In such circumstances, directors face an obvious conflict of interests: since they might lose their jobs and benefits once the acquisition is completed, they may use their corporate powers to erect takeover defenses or to simply veto the offer. As a matter of doctrine, the debate falls into two schools of thoughts. The managerialist school supports that boards should be permitted to erect defenses and/or veto on the grounds that directors are better placed to protect the interests of shareholders whereas the shareholder choice school relies on the conflict of interest to support boards' passivity. As a matter of practice, the U.S. system adopts an approach that is more consistent with managerialism, while the recent European takeover directive advocates in essence that shareholders are the only ones that should take the ultimate decision. At the end of the day, we must ask ourselves “What's best for shareholders?”<br>Pléthore d'hypothèses, de théories et d'arguments ont été développées au sujet du rôle des dirigeants de sociétés cotées lors d'offres publiques d'achat hostiles. Le conflit d'intérêts dont les intéressés font face est évident: le risque notable de se voir remercier à la suite de l'acquisition, et de facto de perdre les avantages pécuniaires directement associés à leurs positions, les conduit le plus souvent à rejeter une offre, fut-elle favorable aux actionnaires. De ce débat éminemment important pour le droit des sociétés, deux écoles se distinguent. L'école « managériale », que les Etats-Unis ont pris comme modèle, se fait l'avocate d'un système dans lequel les dirigeants garderaient les pouvoirs de négocier et éventuellement de refuser une offre, ceci dans l'intérêt de leurs actionnaires. L'école actionnariale, au contraire, argue de la nocivité du conflit d'intérêt ainsi que des droits fondamentaux des actionnaires de pouvoir se prononcer sur le destin de la société, afin de leur conférer l'autorité décisionnelle. Ainsi se positionne la toute récente directive européenne sur les offres publiques d'achat. Reste la question cruciale dont la présente thèse s'attache à répondre: lequel de ces deux systèmes bénéficie au mieux les actionnaires ?

Fientliga företagsförvärv har under en lång tid varit en del av den globala finansmarknaden och är numera inte främmande för de svenska aktörerna. Ett företagsförvärv blir fientligt när bolagets styrelse råder aktieägarna att avslå det framlagda budet. Är budet intressant för aktieägarna, som ofta strävar efter att maximera sin kapitalvinst, kan det dock lätt uppstå en intressekonflikt inom bolaget då styrelsen, till skillnad från aktieägarna, är snarare intresserad av att behålla sin makt och anställning. Detta kan resultera i att styrelsen blir frestad att vidta åtgärder för att förhindra uppköpet.   I samband med fientliga uppköpserbjudanden har det på den amerikanska aktiemarknaden utarbetats en rad försvarsåtgärder som kan vidtas av bolagsstyrelsen i syfte att försvåra eller förhindra ett företagsförvärv. På den svenska aktiemarknaden är vidtagande av åtgärder som har till syfte att förhindra eller försvåra att ett uppköpserbjudande framläggs eller genomförs icke tillåtna enligt 5 kap. 1 §             lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA). Motiveringen till detta förbud framkommer i bland annat Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2005:47:”ett offentligt erbjudande anses vara en angelägenhet mellan målbolagets aktieägare och budgivaren, varför målbolagets styrelse inte ska tillåtas försämra förutsättningarna för att ett erbjudande lämnats”. Av denna anledning har styrelsen i ett målbolag som är ett aktiebolag en relativt svag position, då den beslutsfattande makten är hos de enskilda aktieägarna vid exempelvis antagandet av ett framlagt bud och hos bolagsstämman avseende vidtagande av eventuella försvarsmetoder. Dock har det genom AMN:s uttalanden framkommit i en rad praktiska fall att målbolagets styrelse hittat möjligheter att agera och i viss mån kringgå förbudet.   Uppsatsen är en komparativ studie med den svenska och amerikanska rättregleringen i fokus. Paralleller och samband dras även mellan det svenska, europeiska och engelska systemet. Syftet med arbetet är att undersöka svenska företagsledningarnas möjligheter och handlingsutrymme vid tillämpning av internationella försvarsmetoder för att avvärja ett oönskat uppköpserbjudande. I uppsatsen undersöks även de åtgärder som kan vidtas i ett preventivt syfte.   Möjligheten till genomförandet av ett bolagsuppköp är ett nyckelmoment för skapandet av en effektiv värdepappersmarknad där svaga bolag upphör att existera och starka bolag har utvecklings- och tillväxtmöjligheter. Att avgöra vad som stämmer överens med god sed kan dock bli problematiskt, då regleringen på området är oerhört spridd och i viss mån inkoherent. Trots dessa svårigheter har det i praktiken genomförts ett antal företagsuppköp som har visat på att tillämpningen av försvarmetoder är i viss utsträckning möjlig om den går att motivera genom att bolagets eller/och aktieägarnas intressen tillgodoses. Enligt aktiebolagslagen (ABL) är föremålet för aktiebolagets verksamhet att ge vinst till fördelning för aktieägarna. Samtidigt är aktieägarnas förtroende centralt för väl fungerande värdepappersmarknader. En mer omfattande rätt för bolagsstyrelsen i målbolaget att fatta beslut om försvarsåtgärder skulle kunna skada dessa grundläggande ändamål med ABL och den börsrättsliga regleringen. På så sätt skulle en betydligt större makt hos bolagsstyrelsen kunna ha en skadlig effekt, då det är aktieägarnas vinster och förtroende som bör prioriteras. Genom att analysera samspelet mellan de bolagsrättsliga och börsrättsliga principerna och relevanta praktiska avgöranden går det att se att den nationella regleringen är konstruerad på bästa möjliga sätt för att upprätthålla en god sed på den svenska finansmarknaden, trots sina potentiella brister i sammanhanget.<br>Hostile takeovers have for a long time been a part of the global financial market and are nowadays not an unknown phenomenon on the Swedish stock market. A takeover attempt becomes hostile when the board of directors of the target advises the shareholders to reject the submitted bid. That particular situation can, however, easily become the reason for conflict of interests within the company. The bid can be valuable for the shareholders, who primarily seek ways to maximize their profit at the same time, as the members of the board of directors desire to keep their employment and position within the company. The board can therefore as a result be willing to take action in order to prevent the takeover.   During the mid-20th century, due to a takeover-wave, the American stock market developed a series of defence measures that could be used by the board in order to impede or prevent an acquisition. However, measures that are intended to prevent or impede a takeover offer are prohibited on the Swedish stock market under Ch. 5 § 1 in the Act on Public Takeover Offers. The justification for this prohibition is found in, inter alia, the Swedish Securities Council's (Aktiemarknadsnämnden) statement AMN 2005: 47 where they indicated that a public offer is considered to be a matter between the target company's shareholders and the bidder, why the offeree company should not be allowed to impair the prerequisites for an offer submitted. For this reason, management has a relatively weak position in Swedish corporations, since the decision-making power is not with the board but with the separate shareholders when it comes to accepting a potential bid or the shareholders’ meeting of the corporation when a decision must be made if measures should be enact in order to prevent a bid. However, the boards of directors in some target companies have found opportunities to act and to some extent circumvent the ban posed in the Act on Public Takeover Offers.   The thesis is a comparative study with Swedish and American legal regulations in focus. Parallels are also drawn between the Swedish, European and English systems. The aim is to investigate the ability of the board of directors in Swedish corporations to use different defence methods to fend off an unwanted takeover bid. The paper also examines the measures that can be taken before the bid and as a result have a preventive function.   The possibility of implementing a company takeover is a key element for the creation of an efficient financial market in which weak companies cease to exist and strong companies have development and growth potential. A determination on what actions can be consistent with good practice can be problematic, since the regulations in this area are extremely widespread and somewhat incoherent. Despite these difficulties, the legal practice in this area has shown that the application of the defence methods is to some extent possible if the board of directors focus on supporting the will to defend the company and / or shareholder interests. To give the board of directors extended powers could have a detrimental effect on profits and trust. By analysing the interaction between the principles in company law and securities law as well as some relevant decisions by the Swedish Securities Council, it is possible to see that the Swedish national regulation is designed in the best possible way to maintain good practices on the Swedish stock market despite some shortcomings.