Academic literature on the topic 'HR värde'

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt.<br>Helix

Den historiska utveckling som verkar splittra både HR:s arbetssätt och professionsfrågan åt många håll motiverade vårt syfte att studera frågan i Sverige ur HR– praktikerns perspektiv. I den akademiska ordboken beskrivs begreppet profession att det tillhör ett fack, ett yrke. Professionalism är att vara yrkeskunnig. Under kapitel fem presenteras dessa begrepp utifrån flera teorier då dessa är återkommande i studiens kontext. Debatten kring HR:s funktion och status som profession har pågått under lång tid. Denna har involverat både externa parter samt HR själva. En följd av detta är att yrkesverksamma inom HR försökt utveckla en egen professionalism emedan yrket inte uppnått en profession. Således har vi funnit att det finns ett behov att betrakta HR praktikers praktiska perspektiv i professionsfrågan. Syftet är mer specifikt att konkretisera hur HR–praktiker betraktar sin profession. Mot bakgrund av ett tydligt inslag i att tidigare forskning tar upp vad yrkesgruppen bör vara och göra anknyter vår studie till det forskningsspår som handlar om yrkets identitet. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av sju intervjuer med HR–praktiker vilka representerar en mångfald av varierande HR–befattningar verksamma inom skilda branscher. Genom semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ studie kommer forskarna fram till att det finns en otydlighet i HR-rollen samt en diskrepans i vad rollen kan bidra till och vad organisationen tar tillvara på. Det är även en etisk yrkesintegritet som behöver bli legitim, för att HR ska uppfylla sin funktion.

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status.<br>The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

HR-arbetet har gått ifrån att fokuseras på personaladministration till affärsverksamheten och företagets personalpolitiska strategi. Ulrich och Brockbank ansåg att HR-arbetet kunde göras mer effektivt. De utvecklade sina tankar till ett koncept, HR-transformation, som blivit vida spritt globalt. Budskapet var att HR måste kunna affärslivets språk och perspektiv för att kunna vara värdeskapande men inte tvärtom. Verkligheten visar att planerad HR-strategi inte alltid är lika med genomförd HR-strategi. Vi har valt att förlägga vår studie till Volvo och avdelningen Group IT. Valet är främst baserat på att företagets HR-funktion genomgått en HR- transformation i samband med att konceptet var nytt. Denna studies syfte är att med utgångspunkt i teorin om HR-transformation beskriva hur en HR Business Partners roll upplevs fungera i praktiken. Vi undersöker vad det innebär det att arbeta som HR Business Partner på Volvo och vilka värden chefer respektive HR Business Partner upplever att rollen bidrar med till Volvo. Den forskning som vi redogjort för handlar om olika aktörers syn på begreppet värde och om värdeskapande HR-arbete för chefer och HR Business Partners. För att kunna svara på våra forskningsfrågor och komma närmare chefers och HR Business Partners upplevelser och tankar har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Under våra intervjuer framkom olika perspektiv på målet med HR Business Partner-rollen. Ett viktigt mål med rollen är att leverera effektivt stöd till den del av organisationen HR Business Partner supporterar och i olika frågor. Upplevelsen är att närheten till verksamheten och det operativa stödet är värdefullt. Det finns både liknande och olika syn på andra faktorer som levererar värde. Med tydligare kommunikation om värdeskapande HR skulle cheferna bättre veta vad de kan förvänta sig av sin HR Business Partner. Och vice versa. Utökad dialog och samarbete skulle indirekt ge ringar på vattnet och ge mervärde för medarbetarna Volvo Group IT.

Bakgrund: En rationell princip för investeringar i humankapital är att investeringen leder till förbättrad lönsamhet för organisationen. Allt sedan 1950-talet har organisationer i allt högre grad värderat sitt mänskliga kapital på samma sätt som andra kapitalslag. Ur den här ambitionen att förbättra och förändra humankapitalet har även svårigheterna med att påvisa de långsiktiga rationella effekterna blivit tydligare. Det är den här problematiken att avgöra värdeskapandet i kompetensutvecklingsinsatser som den här studien har undersökt. Utifrån institutionell teori som analysverktyg och tidigare forskning om Humankapital, HR och värdeskapande samt HRD analyseras och jämförs vilka kriterier och drivkrafter som ligger bakom investeringarna samt på vilket sätt värdeskapandet avgörs i praktiken. Syfte: Att utifrån ett institutionellt perspektiv skapa fördjupad kunskap om värdeskapandet i kompetensutveckling genom att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom beslut att investera i kompetensutveckling, samt vilka kriterier för framgång som finns. Metod: För att nå målsättningen att svara på studiens syfte har kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom elva semistrukturerade intervjuer med flerårigt erfarna HR-professionella personer inom kompetensutveckling. Slutsats: Studien visar att krav, eller frånvaron av krav, resulterar i att det sker en typ av isomorfism av kompetensutvecklingsinsatser där det förväntade värdet tas för givet. Studien visar att de HR-professionella anpassar sig till omgivningens krav på mätbarhet genom att uppfatta och uppge det förväntade värdet som en sanning, men i verkligheten är det få som följer upp insatserna för att säkerställa värdeskapandet.<br>Background: A rational basic principle when investing in human capital is that this investment will enable improved profitability to the organization. Ever since the 1950s organizations successively have put result value in their human capital investments in the same manner as other types of capital investments. This ambition to change and improve human capital also brings forth difficulties in practise to ensure long-term effects. This study is focusing upon this area of determining long-term values and demonstrate efficiency in human capital investments. Using institutional theory as a tool for analysis and drawing upon previous research in Human Capital, HR and value creation and HRD, criterias and driving forces behind these investments are analyzed to find knowledge about the operation in which value creation is determined. Purpose: That by institutional theory create increased knowledge about value creation in Human Resource Development through examining and clarifying driving forces and criterias for success behind decisions regarding investments in Human Resource Development. Method: In order to attain the objective of this study qualitative method have been used. This have been enabled through eleven semistructured interviews with experienced Human Resource Development professionals. Conclusion: The study shows that requirements, or the absence of requirements, results in a type of isomorphism regarding efforts in human resource development where the expected value is taken for granted. HR-professionals adjust to the demands of measurability their surroundings place upon them through perceiving and stating the expected value as a truth, although only a few follow-up their efforts to ensure that actual value has been created