Academic literature on the topic 'Hudiksvall'

Tjugoåtta leveranser av biobränsle, bestående av grot, bark och städbark har fukthaltbestämts med en noggrannare metod än den metod som idag används vid Djuped kraftvärmeverk i Hudiksvall, detta för att kartlägga hur exakta fukthaltsmätningarna idag är. Som de flesta andra Kraftvärmeverk i Sverige använder Djuped vikt och fukthalt för beräkningar av energiinnehåll i bränslen, denna är sedan underlag för betalningar till leverantörer av biobränsle. Den testfuktmätning som användes för att bestämma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex gånger större prov än de som idag används, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobränsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpmässiga fel kan förekomma. En lösning på dessa problem är att informera de berörda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltmätningar måste vara samt att införa en ny typ av manuell provtagning, som förhoppningsvis eliminerar några av de slumpmässiga felen. Den nya metoden består av sju till åtta gånger större prover jämfört med den idag rutinmässiga fuktprovtagningen och bör öka noggrannheten vid fuktmätning avsevärt. Denna moderniserade metod använder sig av plasthinkar med lufttäta lock istället för plastpåsar, som har visat sig var opålitliga då dessa kan gå sönder eller ligga öppna vid mellanlagring. Atutomatiserade testannordningar för mätning av fukthalt har visat sig fungera snabbt och effektivt men är fortfarande inte tillräckligt utvecklade för att implementeras vid Djupeds kraftvärmeverk i dagsläget. Dessutom bör nya avtal skrivas med leverantörer av biobränsle. Dessa avtal skall involvera energiberäkningar som tar hänsyn till den energi som krävs för de fasförändringar som genomgås vid uppvärmning av den snö och is som kan förekomma i bränslelass under vintertid.

Detta projekt har genomförts på mark- och mätningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets område är beläget norr om Hudiksvall, ca 6 km från centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.

I området ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ”Glada Hudik-skolan”. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i många år, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de räknar med att öka antalet elever varje läsår. I närheten av skolan finns den kända travbanan, Hagmyren.

Syftet med arbetet var att göra en inmätning av fastigheten Hållsta 2:3, eftersom det inte fanns några inmätningar där tidigare. Stompunkter mättes in både i plan och höjd, därefter gjordes det detaljmätningar. Koordinatsystemet i plan i Hudiksvall är RTR10 2.5 gon V 0:- 15 och i höjd RH 70. Efter stom- och detaljmätningarna konstruerades en primärkarta i Geosecma som är ett kartprogram.

I den här rapporten kommer mätmetoder, beräkningar, dokumentation och kartframställning att redovisas.

Målet med projektet är att kommunen skall få nytta av inmätningarna i framtiden för olika projekteringar och att jag skall få mer erfarenhet av både mätning och kartframställning. Jag får även kunskaper om hur det går till på arbetsplatsen, tankegångar kring ett projekt och lärdomar av att arbeta självständigt.

Bakgrund: Fastighetsmarknaden är alltid ett hett diskussionsämne. Vi befinner oss 2009 i en lågkonjunktur med allt högre arbetslöshet och allt hårdare hållna krediter från banker. Det intressanta med Hudiksvall är att det alltid har varit en stabil marknad. Med det kustnära läget, det allt högre inflyttningsantalet och de förbättrade kommunikationerna med Stockholm skiljer sig Hudiksvall åt från typiska småstäder. Efterson prisnivån historiskt sett varit väldigt låg i Hudiksvall gör detta Hudiksvall till ett intressant studieobjekt. För att se om det finns något som ger oss indikationer på vad som kommer att hända med fastighetspriserna i Hudiksvall har jag tittat på de faktorer som påverkar priset och hur dessa kan komma att påverka priset.

 

Syfte: Det primära syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att tro att marknadsvärdet på fastigheter i Hudiksvall kommer att sjunka på grund av den rådande lågkonjunkturen.

 

Metod: För att kunna identifiera faktorer som påverkar fastighetsmarknaden i Hudiksvall och förstå deras påverkan har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har nyttjat intervjuer som primärdata och relevant litteratur som sekundärdata. Informationen har sedan sammanställts för att få fram en analys på materialet.

 

Resultat & slutsats: Hudiksvall har tidigare varit en stabil marknad. Tendenser visar på att allt fler kapitalstarka söker sig till ett mer livskvalitativt boende, främst då kustnära fastigheter. Eftersom utbudet på dessa fastigheter är begränsat kommer det inte att ske några väsentliga prisförändringar, efter vad som har framkommit i denna studie. Mindre attraktiva lägen kan komma att påverkas av den höga arbetslösheten.

 

Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie gällande specifika faktorer som påverkar fastighetspriserna skulle kunna bidra till en ännu tydligare bild av utvecklingen.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

The purpose of this study is to examine two different housing areas in Hudiksvall. Håstahöjden/Håstaskogen is one of the areas from the ”miljonprogrammet” and was built during the last years of the 60’s. The other housing area is Kattvikskajen, located by the sea and is intended to be a new part of the city. The focus is on whether and how a child perspective has been considered in the planning of these two urban areas and how they have been publicly received by the press over time. The study is based on textual analysis, using discourse analysis on public documents, newspaper articles and dialogues with tenants in the Håstahöjden/Håstaskogen area. The conclusion of this study shows that when Håstahöjden/Håstaskogen was built there was a clear focus on developing the housing to safeguard a child’s perspective. This is clearly shown in the design of the buildings. There was a room especially for the children, for their activities and games in each house. The outdoor design included several seats for social life, playgrounds, and areas close to nature with opportunities for the children to take part in physical activities. The narrative in examined newspaper articles during the first ten years mostly concerned criminal activities. Next to them were reports on children and how they spent their spare time. From the discourse point of view there is a stigmatizing that can be experienced differently depending on the outside or the inside perspective. Kattvikskajen’s area in the harbour is much smaller, it is supposed to be a close link to the centre of the city and lacks the close nature. The advantage is the nearness to the city, the transport system and the sea. The future tenants are believed to be new people with new ideas capable of bringing new ideas into the industry and economy and who appreciate the possibilities of commuting. Quality programmes show the intentions of taking the child’s perspective in designing activity parks for different ages and a park with opportunities of playing. The close location of the housing area to the sea and the railway make it doubtful whether it is suitable for small children or even designed for small children. Older children and especially the young people will most certainly find the area attractive. Owing to the location, the architectonic expression that implies a partly private area turns the whole building area into an area that is excluding for small children.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka nyttor som förväntas vid implementeringen av ett affärssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa nyttor har mätts eller värderats på något sätt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affärssystem i det dagliga arbetet på olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. Därför har även huruvida de upplevda nyttorna är beroende av driftsform på stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter från Svenska Statoil har också intervjuats för att få en bild av hur de ser på detta eftersom de tog beslut om att införa systemet på samtliga stationer. Undersökningen har visat att majoriteten av respondenterna från stationerna inte hade några förväntade nyttor med systemet men däremot hade de fått höra om vilka nyttor som systemet skulle innebära från Svenska Statoil. De i sin tur uppger att de inte har något dokument kvar sedan tidpunkten för beslutet att använda systemet men de nyttor de kommer ihåg stämmer delvis överrens med vad stationerna uppgett. Den realiserade nyttan är oberoende av vilken driftsform stationerna har så när som på en nytta nämligen intern hjälp från Statoil. Studien visar också att Svenska Statoil endast har mätt en nytta medan ingen värdering eller mätning har skett ute på stationerna.