Dissertations / Theses on the topic 'Hudiksvall'

Tjugoåtta leveranser av biobränsle, bestående av grot, bark och städbark har fukthaltbestämts med en noggrannare metod än den metod som idag används vid Djuped kraftvärmeverk i Hudiksvall, detta för att kartlägga hur exakta fukthaltsmätningarna idag är. Som de flesta andra Kraftvärmeverk i Sverige använder Djuped vikt och fukthalt för beräkningar av energiinnehåll i bränslen, denna är sedan underlag för betalningar till leverantörer av biobränsle. Den testfuktmätning som användes för att bestämma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex gånger större prov än de som idag används, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobränsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpmässiga fel kan förekomma. En lösning på dessa problem är att informera de berörda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltmätningar måste vara samt att införa en ny typ av manuell provtagning, som förhoppningsvis eliminerar några av de slumpmässiga felen. Den nya metoden består av sju till åtta gånger större prover jämfört med den idag rutinmässiga fuktprovtagningen och bör öka noggrannheten vid fuktmätning avsevärt. Denna moderniserade metod använder sig av plasthinkar med lufttäta lock istället för plastpåsar, som har visat sig var opålitliga då dessa kan gå sönder eller ligga öppna vid mellanlagring. Atutomatiserade testannordningar för mätning av fukthalt har visat sig fungera snabbt och effektivt men är fortfarande inte tillräckligt utvecklade för att implementeras vid Djupeds kraftvärmeverk i dagsläget. Dessutom bör nya avtal skrivas med leverantörer av biobränsle. Dessa avtal skall involvera energiberäkningar som tar hänsyn till den energi som krävs för de fasförändringar som genomgås vid uppvärmning av den snö och is som kan förekomma i bränslelass under vintertid.

Detta projekt har genomförts på mark- och mätningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets område är beläget norr om Hudiksvall, ca 6 km från centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.

I området ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ”Glada Hudik-skolan”. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i många år, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de räknar med att öka antalet elever varje läsår. I närheten av skolan finns den kända travbanan, Hagmyren.

Syftet med arbetet var att göra en inmätning av fastigheten Hållsta 2:3, eftersom det inte fanns några inmätningar där tidigare. Stompunkter mättes in både i plan och höjd, därefter gjordes det detaljmätningar. Koordinatsystemet i plan i Hudiksvall är RTR10 2.5 gon V 0:- 15 och i höjd RH 70. Efter stom- och detaljmätningarna konstruerades en primärkarta i Geosecma som är ett kartprogram.

I den här rapporten kommer mätmetoder, beräkningar, dokumentation och kartframställning att redovisas.

Målet med projektet är att kommunen skall få nytta av inmätningarna i framtiden för olika projekteringar och att jag skall få mer erfarenhet av både mätning och kartframställning. Jag får även kunskaper om hur det går till på arbetsplatsen, tankegångar kring ett projekt och lärdomar av att arbeta självständigt.

Bakgrund: Fastighetsmarknaden är alltid ett hett diskussionsämne. Vi befinner oss 2009 i en lågkonjunktur med allt högre arbetslöshet och allt hårdare hållna krediter från banker. Det intressanta med Hudiksvall är att det alltid har varit en stabil marknad. Med det kustnära läget, det allt högre inflyttningsantalet och de förbättrade kommunikationerna med Stockholm skiljer sig Hudiksvall åt från typiska småstäder. Efterson prisnivån historiskt sett varit väldigt låg i Hudiksvall gör detta Hudiksvall till ett intressant studieobjekt. För att se om det finns något som ger oss indikationer på vad som kommer att hända med fastighetspriserna i Hudiksvall har jag tittat på de faktorer som påverkar priset och hur dessa kan komma att påverka priset.

 

Syfte: Det primära syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att tro att marknadsvärdet på fastigheter i Hudiksvall kommer att sjunka på grund av den rådande lågkonjunkturen.

 

Metod: För att kunna identifiera faktorer som påverkar fastighetsmarknaden i Hudiksvall och förstå deras påverkan har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har nyttjat intervjuer som primärdata och relevant litteratur som sekundärdata. Informationen har sedan sammanställts för att få fram en analys på materialet.

 

Resultat & slutsats: Hudiksvall har tidigare varit en stabil marknad. Tendenser visar på att allt fler kapitalstarka söker sig till ett mer livskvalitativt boende, främst då kustnära fastigheter. Eftersom utbudet på dessa fastigheter är begränsat kommer det inte att ske några väsentliga prisförändringar, efter vad som har framkommit i denna studie. Mindre attraktiva lägen kan komma att påverkas av den höga arbetslösheten.

 

Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie gällande specifika faktorer som påverkar fastighetspriserna skulle kunna bidra till en ännu tydligare bild av utvecklingen.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

The purpose of this study is to examine two different housing areas in Hudiksvall. Håstahöjden/Håstaskogen is one of the areas from the ”miljonprogrammet” and was built during the last years of the 60’s. The other housing area is Kattvikskajen, located by the sea and is intended to be a new part of the city. The focus is on whether and how a child perspective has been considered in the planning of these two urban areas and how they have been publicly received by the press over time. The study is based on textual analysis, using discourse analysis on public documents, newspaper articles and dialogues with tenants in the Håstahöjden/Håstaskogen area. The conclusion of this study shows that when Håstahöjden/Håstaskogen was built there was a clear focus on developing the housing to safeguard a child’s perspective. This is clearly shown in the design of the buildings. There was a room especially for the children, for their activities and games in each house. The outdoor design included several seats for social life, playgrounds, and areas close to nature with opportunities for the children to take part in physical activities. The narrative in examined newspaper articles during the first ten years mostly concerned criminal activities. Next to them were reports on children and how they spent their spare time. From the discourse point of view there is a stigmatizing that can be experienced differently depending on the outside or the inside perspective. Kattvikskajen’s area in the harbour is much smaller, it is supposed to be a close link to the centre of the city and lacks the close nature. The advantage is the nearness to the city, the transport system and the sea. The future tenants are believed to be new people with new ideas capable of bringing new ideas into the industry and economy and who appreciate the possibilities of commuting. Quality programmes show the intentions of taking the child’s perspective in designing activity parks for different ages and a park with opportunities of playing. The close location of the housing area to the sea and the railway make it doubtful whether it is suitable for small children or even designed for small children. Older children and especially the young people will most certainly find the area attractive. Owing to the location, the architectonic expression that implies a partly private area turns the whole building area into an area that is excluding for small children.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka nyttor som förväntas vid implementeringen av ett affärssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa nyttor har mätts eller värderats på något sätt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affärssystem i det dagliga arbetet på olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. Därför har även huruvida de upplevda nyttorna är beroende av driftsform på stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter från Svenska Statoil har också intervjuats för att få en bild av hur de ser på detta eftersom de tog beslut om att införa systemet på samtliga stationer. Undersökningen har visat att majoriteten av respondenterna från stationerna inte hade några förväntade nyttor med systemet men däremot hade de fått höra om vilka nyttor som systemet skulle innebära från Svenska Statoil. De i sin tur uppger att de inte har något dokument kvar sedan tidpunkten för beslutet att använda systemet men de nyttor de kommer ihåg stämmer delvis överrens med vad stationerna uppgett. Den realiserade nyttan är oberoende av vilken driftsform stationerna har så när som på en nytta nämligen intern hjälp från Statoil. Studien visar också att Svenska Statoil endast har mätt en nytta medan ingen värdering eller mätning har skett ute på stationerna.

The purpose of this study is to investigate mediation’s crime prevention effects. The question that has been answered is: which crime prevention effects mediation has had on young criminals who have participated in mediation programs? The investigation was made in relation to a comparable control group and included a reoffence analysis based on a multivariate analysis. This reoffence study mainly focuses on that the mediation prevents crime through the feelings of shame that the young perpetrator has due to the fact that the crime has been made clear and reinforced at the mediation meeting. The following hypothesis is addressed in this study: Mediation involves the trust between the young perpetrator and his/her parents and has a conflict-solving and crime-prevention effect. By committing a crime, the youth has broken the trust with his/her parents, who have condemned the action. The parents feel the shame from those around them, and because of this resume their position against the youth. The main conclusion is that the total population of youths who participated in mediation programs relapsed into crime to a lesser extent than the youths who did not participate in mediation. The risk for a relapse was twice as high for the youths who did not participate in mediation. A statistically significant relationship emerged between mediation and relapse with regard to party and person plaintiff status, but it is not possible to draw any conclusions whether mediation has a better or worse effect between plaintiff status. The significant effect of relapse for respective gender showed that girls relapsed to a lesser extent than boys. It was not possible to statistically determine whether the youths who were born abroad respective born i Sweden have relapsed to a greater extent. Regarding the age groups there was no statistically significant relationship as to whether youths relapsed to a greater or lesser extent depending on whether they were under or over fifteen years of age. Furthermore, it has not been possible to statistically determine whether group mediation has had a different outcome in relapse frequency as compared to individual mediation, and it has not been possible to distinguish whether compensation at mediation has had any effect. There emerged significant relationships between mediation and relapse for the crime categories ‘crime against life and health’, ‘crime against freedom and peace’, ‘burglary, robbery and other theft crimes’ and ‘vandalism’.

This paper investigates the social standing of båtsmän – Swedish navy seamen in the allotment system – who participated in the naval war against Russia in 1788–1790. The study examines the socioeconomic attainment and the social mobility among båtsmän recruited from two towns, Söderhamn and Hudiksvall. The main purpose of the study is to compare the image of the båtsmän presented by both representatives of the town council in Gävle (magistraten) and admiral Carl August Ehrenswärd, with the actual social position of the båtsmän from Söderhamn and Hudiksvall during the war 1788–1790. A number of sources are used. Achival records from the navy and the parishes are used to track the båtsmän and define their civilian social position before and after the war. The method is a demographic study based on family reconstruction. A comparison of the social structure of the båtsmän and the social structure of their parent generation is conducted, in order to discover any social mobility. A comparison between the inborn townsmen, the migrators born in the county, and the migrators born outside the county limit, is also conducted to detect any relationship between migration and social position. To answer the overarching question, why båtsmän are described as peasants and vagabonds by authorities, archival records from the parishes, the Office of the Chancellor of Justice, and the Krigskollegiet are used. The method is close reading of the documents, with a theoretical perspective based on Foucault’s theories of power and discipline The results of the study show a mismatch between the image presented by the authorities, and the social structure among the båtsmän. The majority of the 45 båtsmän had employment in the towns before they where enrolled. One third of the båtsmän where sailors before the war, a fact not noted in the General munster roll for 1788. There where also a number of manual workers and craftsmen, as well as some members of the bourgeoisie, who were enrolled. In this study, the social mobility between the båtsmän and the prior generation is strong. Half of a cohort of 35 båtsmän had a lower social position in comparison to their fathers, at the time of the war. Peasant’s sons with temporary jobs in towns were a clear example of social decline. The båtsmän that survived the war did not improve their occupational position when they returned to their civilian lives. Participating in the great victory at sea – the battle of Svensksund – 1790 did not benefit the båtsmän's occupational position. The image of the båtsmän as peasants and vagrants is based on the words of the navy and the bourgoise that has survived in the archives. It is the words of those in power, using the label of vagrancy as a tool to solve problems. This image represents a power structure and the struggle for power.

I denna uppsats beskrivs en grupp hälsingeungdomars bruk av – och attityd till den egna dialekten. Uppsatsen baseras på en tidigare attitydundersökning genomförd på Gotland varpå analysen i denna undersökning tar spjärn i en enkätundersökning omfattande 70 informanter i åldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation på hur ungdomarna använder dialekten i vardagen och på hur deras attityd ser ut gentemot dialekter som fenomen i allmänhet, men hälsingemålet i synnerhet ser ut. Därtill jämförs frågorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning. Det kanske viktigaste resultatet som framkommit av denna undersökning är att attityden till informanternas egen dialekt, hälsingemålet, är förvånansvärt positiv, att många identifierar sig som dialekttalare samt att hälsingeungdomarna i större utsträckning är mer positiva till sin dialekt än vad de jämnåriga gotlänningarna är.

An expansion of the railway, East Coast Line is essential in order to ensure transportation of passenger and goods back and forth to Northern Sweden. The preliminary studies of the planned expansion to a double track have identified vulnerabilities linked to how our climate changes. Because of these risks and vulnerabilities, the railway station in Hudiksvall needs to be relocated or the Current station needs to be adapted to potential future climate scenarios. Furthermore, social sustainability and the aspect of accessibility is also a vital perspective to consider during the development of railway infrastructure. This study compares the three different station locations from an accessibility perspective and from different climate scenarios through Network Analyst in ArcGIS Pro. To visualize future climate scenarios, two RCP-scenarios (Representative Concentration Pathways) are considered, which is RCP 4.5 and RCP8.5. Additionally, the GTFS specification in ArcGIS Pro is used to model public transit to these railway stations in an accessibility perspective. Because one strategy when developing the East Coast Line is to increase the active transportation in comparison to car transportation.  Results from this study indicates that the Current station, which is located in a coastal area will be worst affected of potential future climate scenarios from an accessibility perspective. Other findings are that vulnerable groups in the society, such as low-income earners and elderly will be most affected, if the railway station remains in the current location. The results from the performed Service area analysis and Location-allocation analysis advocates the Eastern station as a location for the new railway station.
En expansion av Ostkustbanan är viktigt för att kunna säkerställa transport av passagerare och gods till och från norra Sverige. Förstudierna av den planerade expansionen till ett dubbelspår har identifierat sårbarheter kopplat till hur vårt klimat förändras. Som en följd av dessa risker och sårbarheter behöver järnvägsstationen i Hudiksvall flyttas. Alternativt behöver den nuvarande klimatanpassas. Detta ställer krav på att ta hänsyn till den sociala hållbarheten och tillgängligheten för befolkningen i Hudiksvall. Denna studie ämnar att jämför de tre olika stationslägena ur ett tillgänglighetsperspektiv samt utifrån olika klimatscenarier i ArcGIS Pro. För att visualisera framtida klimatscenarier beaktas två RCP-scenarier, det vill säga representativa koncentrationsvägar, vilket är RCP4.5 och RCP8.5. Dessutom används GTFS-specifikationen i ArcGIS Pro för att modellera kollektivtrafik till dessa järnvägsstationer ur ett tillgänglighetsperspektiv, då ett mål med utvecklingen av Ostkustbanan är att utöka andelen av personer som väljer aktiv transport i jämförelse med biltransporter.  Resultatet av denna studie visar att den nuvarande stationen, som är placerad i närheten av Hudiksvalls kust, kommer att vara hårdast drabbad av potentiella framtida klimatscenarier ur ett tillgänglighetsperspektiv. Vidare visar studien på att låginkomsttagare och äldre kommer att drabbas hårdast om järnvägsstationen ligger kvar på den nuvarande platsen. Resultatet från de utförda Service area analyserna och Location-allocation analyserna, visar att det östra alternativet är det alternativ som kommer att vara minst påverkad av ett framtida klimat från ett tillgänglighetsperspektiv.

SAMMANFATTNING      Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera samernas livssyn och syn på naturen och om och i så fall hur denna syn i praktiken kommit i konflikt med det svenska storsamhället (staten, myndigheter och den svenska allmänheten). I syftet ingår att undersöka vad lagen säger om rennäring. Syftet innefattar även att undersöka om Hornslandet utmärker sig på något sätt när det gäller renskötsel. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. Samernas rätt till renskötsel och markområden som de nyttjat sedan urminnes tider regleras i rennäringslagstiftningen. Renskötare och sametingets representanter anser att människan är en del av naturen. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig från storsamhällets syn. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare och storsamhället ser på naturen och rennäringen med fokus på ett kustnära område på Hornslandet i Hudiksvall där renar vistats två vintrar under 2000-talet men inte under de senaste århundrandena. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser genom storskaligt skogsbruk, vatten­kraftsutbyggnad, uppförande av vindkraftsanläggningar, utbyggnad av infrastruktur, turism och gruvnäring. Storsamhällets vinstintressen går före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar dock att renskötsel går att tillämpa i kustområdet Hornslandet på statens markområden utan att konflikter uppstår. Det föreligger således skillnader mellan nordsamisk och sydsamiskt område när det gäller konfliktsituationer mellan renskötare och storsamhället. Inom nordsamiskt område förekommer ett flertal konflikter mellan renskötare och storsamhället. Renskötare, sametinget och storsamhället inom både nordsamiskt och sydsamiskt område ser med oro på klimatförändringar.

The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the underlying conditions for the development of a domestic market for consumer goods by studying how the distribution of goods between the town and the countryside in the county of Hälsingland, Sweden, was organized during the first half of the 19th century. The thesis has analyzed the different kinds of persons involved in the distribution of goods, their functions and mutual relations. In order to examine how the trade was organized on the individual level, a case study of one Hudiksvall merchant’s trading business has been done. This has made possible an analysis of how the two-way trade carried on by the majority of the merchants in the region was organized. In broad outline, this trade involved the merchants purchasing linen goods in the countryside for further selling in Stockholm and other markets on the one hand, and on the other purchasing different kinds of consumer goods in these markets to sell in the countryside of Hälsingland.

The conclusion drawn from this study is that the conditions for distributing goods really were in a phase of change, where the possibilities of carrying out trade gradually increased, which meant that different kinds of trade and different kinds of traders operated side by side.

Furthermore, the trade was in many aspects less hierarchic and more horizontally organized than has been suggested by previous research. The individual merchant’s business depended on other traders, where the individuals involved in different ways played a very concrete role in the success of each merchant’s business. This means that the relationship between different traders was characterized by both competition and co-operation. Sometimes merchants engaged other merchants as middlemen on remote markets; on other occasions they took the middleman’s role in relation to other merchants.

The chosen research area is the communication in complex hospital construction projects. The purpose of this study is to investigate and map out the existing communication and cooperation between the project management organisation towards the steering committee and the hospital organisation. The research objective consists also of investigating how the project members manages the challenges and difficulties with communication and what improvements they think is needed for increasing the efficiency within the different organisations, within the project.   The results create an understanding and an awareness of the challenges, which will hopefully be beneficial for a more efficient project management. This was possible by investigating two actual projectorganisations in Sweden, one in Gävleborg (Gävle and Hudiksvall) and another one in Stockholm.  Extensive literature review and various scientific reports were investigated. An overview over the research area was achieved, with focus on existing problems and possible solutions. The communication in the project process was analysed by having semi- structured interviews. One of the objectives with the interviews is to expose the strengths and weaknesses in the project management, but also the external opportunities and threats towards the organisation. It can further be described as an analysis for representing how the project members use their competence and experience to handle the challenges and difficulties, how the optimal solutions could be according to the project members and also how the organizational structure should be conducted for a better communication in the project process. The findings from the interviews compared with the theoretical framework indicates some parameters for achieving an ideal information transfer and communication. There needs to be defined structures and techniques for information transfer. The effectiveness of information transfer increases, when the roles of different project members, groups and organisation structures are clearly defined, in a formal structured way. The culture in the organisation impacts and shapes the communication methods within the organisation. The work environment, values, language, routines, structure and experience in the organisation shapes and creates the foundation for the organisational culture, which leads to how the communication will take form. The attitudes and behaviours of the participants in the project are another impact on the communication structure. The organisation should secure in a personal level openness and commitments for the sake of fulfilling the common objectives and vision of the project.  The main challenges that were common in the projects in Gävle and Hudiksvall have been the lack of commitment from the steering committee, which is the county councils. The lack of participation and experience from both the steering committee and the hospital organisation made it challenging for the project management organisation to manage the projects. This means also that the hospital organisation has not been organized and there are not any representatives from the hospital in the projects. The project members are in these cases making qualified assumptions regarding the requirements that are needed in the hospital organisation. The main thought of effective communication is to be aware of all the changes in the project.  If the participating project members are updated with the latest information, then there are less risks for surprises. The project management organisation and the hospital organisation needs mutually to support each other with guidance through the needs and requirements that they have. This could be possible if they organisation could have continuously face-to-face meetings but also by keeping a good dialogue with each other. The representatives for the hospital organisation should also be prepared for the project from the initialisation phase.
Det valda undersöknings området är kommunikationen i komplexa sjukhus byggprojekt. Syftet med studien är att undersöka och kartlägga den existerande kommunikationen och samarbetet mellan projektledningsorganisationen gentemot styrgruppen och sjukhusverksamheten. Målet med undersökningen består av att undersöka hur projektmedlemmarna handskas med utmaningarna och svårigheterna med kommunikationen och vilka förbättringar som de anser behövs för att öka effektiviteten i de olika organisationerna. Resultatet skapar en förståelse och en medvetenhet om svårigheterna, vilket förhoppningsvis blir mer fördelaktigt för en effektivare projektledning. Undersökningen var möjlig att genomföra genom att två aktuella projektorganisationer undersöktes i Sverige, en i Gävleborg (Gävle och Hudiksvall) och en annan i Stockholm.  En omfattande litteraturstudie genomfördes och varierande forskningsartiklar undersöktes. En översikt över undersökningsområdet var uppnådd, med fokus på existerande problem och möjliga lösningar. Kommunikationen i projekten var analyserad genom att ha semi-strukturerade intervjuer. Ett av målen med intervjuerna var att upplysa styrkorna och svagheterna i projektledningen, men även de externa möjligheterna och farorna gentemot organisationen. Det kan vidare beskrivas som en analys som uttrycker hur projektmedlemmarna använder sin kompetens och erfarenhet för att handskas med utmaningarna och svårigheterna, hur de optimala lösningarna kan vara enligt projektmedlemmarna och även hur den organisatoriska strukturen borde genomföras för bättre kommunikation i projekt processen. Resultatet från intervjuerna jämfört med det teoretiska ramverket resulterar i vissa parametrar för att uppnå en ideal informationsöverföring och kommunikation. Det behöver finnas definierade strukturer och tekniker för informationsöverföring. Effektiviteten med informationsöverföring ökar när rollerna av de olika projektmedlemmarna, grupperna och organisationerna är tydligt definierade, i ett formellt strukturerat sätt. Organisationskulturen påverkar och formar kommunikationsmetoderna inom organisationen. Arbetsmiljön, värderingar, språk, rutiner, struktur och erfarenheter i organisationen formar och skapar grunden för den organisatoriska kulturen, vilket leder till hur kommunikationen formas. Attityd och beteenden från deltagare i projekten är ytterligare en påverkan på kommunikationsstrukturen. Organisationen borde säkra öppenhet och engagemang på individnivå för att kunna uppfylla de gemensamma målen och visionen för projektet. De huvudsakliga svårigheterna som var gemensamma för projekten i Gävle och Hudiksvall, har varit bristen på engagemang från styrgruppen, alltså landstingen. Bristen på deltagande och erfarenhet från både styrgruppen och sjukhusverksamheten har försvårat projektledningen för projektlednings organisationen. Det betyder också att sjukhusverksamheten inte har varit organiserade och att det inte har funnits representanter från sjukhusverksamheten. Projektmedlemmarna har i dessa situationer gjort kvalificerade gissningar angående de behov som sjukhusverksamheten har. Det huvudsakliga med effektiv kommunikation är att vara medveten om alla förändringar i projektet. Om de deltagande projektmedlemmarna är uppdaterade med den senaste informationen, blir det mindre risker för några överraskningar. Projektledningsorganisationen och sjukhusverksamheten behöver gemensamt stötta varandra genom vägledning av de behov och krav som de har. Detta kan vara möjligt om man har kontinuerliga face-to-face möten men även att hålla en god dialog med varandra. Representanterna för sjukhusverksamheten borde vara förberedda för projektet från initialiseringsfasen.

In 2003 the libraries of ten municipalities in the northern part of Sweden were each given 10 000 (SEK) by the BIN-project to purchase books on demand instead of making inter-library loans. This attempt was called Köpa på efterfrågan (Purchasing on demand). The purpose of this master thesis is to evalutate Köpa på efterfrågan. The results of the evaluation show that the books purchased on demand were quite popular. Almost all the purchased books were non-fictional with most books being bought within the field of medicin. There is also a correspondence between the education held in the participating municipality and which subject the purchased books belonged to. The libraries have all made rather similar purchases regarding subject, with the exception of Robertsfors. The most expensive subject was medicin, both per book and overall. The libraries have mostly bought their books on Internet bookstores due to their low cost and swift delivery. Purchasing on demand entails more benefits than inter-library lending, as it is less expensive, and a book, once bought, is available on the shelf for others to borrow it, although the increase of the library’s collection demands more thorough media-planning.

Abstract Hudiksvalls coordinating model - a model to make cooperation easier Camilla Andersson and Åsa Gradin The purpose of this study was to examine the experience each one of the administrators have of their own new model in Hudiksvall to make cooperation easier for the three different administrations in Hudiksvalls municipality. The study will focus on the administrators experiences of Hudiksvalls coordinating design. Questions of the study were: How is the influence of the model on the rules? How is the influence of the model on expectations and parts? What kind of influence did the model have on the responsibility distribution? What kind of influence has the model on the responsibilities at the transfer of costs? To answer the questions of the study we applied a qualitative method, it was made through a standardization interview guide and open questions, with six of the dealing officers who works with the model. Some of the results wich can be discern are by an economic character, andfor the clients that they won`t be passed around the administrations in the community, they get the right help, quick and safe. Key words: cooperation, coordination.
Abstrakt Hudiksvalls samordningsmodell- en modell för att underlätta samverkan. Camilla Andersson och Åsa Gradin Studiens syfte var att undersöka hur berörda handläggare upplever den nya egna Hudikmodellen för att underlätta samverkan bland tre olika förvaltningar i Hudiksvalls kommun. Det vill säga denna studie intresserar sig för handläggarnas upplevelse av Hudiksvalls samordningsmodell. Studiens frågeställning var: Hur har modellen påverkat reglerna? Hur har modellen påverkat förväntningar och roller? Vilken påverkan har modellen haft på ansvarsfördelningen? Vilken påverkan har modellen för kostnadsansvaret? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod och utgjordes av en standardiserad intervjuguide med öppna frågor med sex handläggare som arbetar med modellen. Några resultat som kan skönjas är dels av ekonomisk karaktär, samt att klienterna inte längre slussas mellan förvaltningarna utan får rätt hjälp snabbt och tryggt. Nyckelord: samverkan, samordning.

Alla vindkraftsetableringar föregås av en projekteringsfas där den tänkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstånd ska sökas och beviljas. Detta är en kostsam process som tar flera år och det är inte ovanligt att projekteringar läggs ner och en etablering uteblir, vilket även gör att projekteringen blir riskfylld. Målsättningen med detta arbete är att göra en förundersökning som utreder vilka förutsättningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlätta vid en framtida projektering. Förundersökningen har utgått ifrån en initial utvärdering som gjorts vid ett tidigare tillfälle och utöver detta har även frågor relevanta för en projektering ställts. För att kunna besvara frågorna har inom branschen vanligen använda metoder i största möjliga mån använts. Förutom frågeställningarna har även en enklare ekonomisk analys gjorts. Åsberget bedöms ha potential för vindkraft men det förekommer hinder som kan göra att en etablering inte går att genomföra. Kommunens inställning till att etablera vindkraft på Åsberget är okänd och därmed ett stort frågetecken. De kringliggande fäbodvallarna bedöms vara det största hindret då de har ett högt kulturhistoriskt värde. Genom en omarbetning av placeringsförslaget kan många hinder minimeras och chanserna för en lyckad projektering borde därigenom kunna ökas. Vid en eventuell projektering har förslag på fortsatt arbete sedan rekommenderats.
Wind power expansion is often preceded with an extensive procedure where the technical, environmental and economic circumstances are investigated. Alongside of this there are also different permits that need to be granted before a wind farm can be built. This whole process takes several years and is both very costly and risky since projects often are discontinued before being a finished project. The aim of this thesis is to perform a preliminary investigation which examines the conditions for wind power expansion on Åsberget. The basis of this investigation has originated from a previously done initial assessment, made by a company that specializes in developing wind power projects. By using commonly used methods in the industry, the report tries to answer questions which are of great importance when developing wind power projects. Åsberget shows potential for wind power although there are some complications that may prevent an establishment. The municipality’s approach to wind power on Åsberget is unknown and thus a big question mark. Some of the buildings around Åsberget may also prove to be problematic as they have shown to have a high historical value. By relocating some of the wind power plants several of the presented problems can be minimized. If the project is continued suggestions for future work have been recommended.

Plast och mikroplaster i natur, hav och vatten är ett stort globalt problem. Då plast i olika former förekommer i många olika produkter leder detta till att det skapas stora volymer plaster som kan spridas ut i naturen från många olika emissionskällor. Plast har ingen säker nedbrytningstid och påverkar då omgivningen under mycket lång tid då plast som bryts ned bildar mikroplaster över tid. Mikroplaster kan även tillverkas för olika ändamål som exempelvis gummigranulat. Detta examensarbete är en litteraturstudie angående mikroplaster i Hudiksvalls kommun med en avgränsning mot fyra av de större utsläppskällorna, mikroplaster från konstgräsplaner, nedskräpning, tvätt av syntetiska textilier samt mikroplaster som uppkommer vid slitage av däck och vägmarkeringsfärger.   Rapporten visar även på ungefärlig storlek på utsläppen från källorna i Hudiksvalls kommun samt åtgärdsförslag med en föreslagen prioriteringsordning. Resultatet visar att det finns förhållandevis stora utsläpp av mikroplaster inom kommunen, dock finns möjligheten att reducera vissa utsläppskällor med förhållandevis enkla och kostnadseffektiva medel. Utsläppen från konstgräsplaner i kommunen kan med följande åtgärder reduceras kraftigt. Skoborstar i närheten av konstgräsplanen, granulatfällor i närliggande dagvattenbrunnar vilka samlar upp eventuellt gummigranulat som annars hamnat i dagvattnet, en barriär vid sidan om planen för att hindra spridning till närliggande områden. När det gäller de lokala utsläppen av nedskräpning, slitage av däck och vägmarkeringar samt tvätt av syntetiska textilier krävs fler studier och undersökningar för att få mer exakta lokala utsläppsdata och för att få information om var mikroplasterna tar vägen efter de lämnat vägbanan vid slitage av däck och vägmarkeringar. Några källor som exempelvis mikroplaster från konstgräsplaner går att åtgärda fysiskt medan de andra tre utsläppskällorna kräver mer information eller ändrade vanor och mönster för att åtgärderna ska få större inverkan. Exempel kan vara att minska användandet av lastbilar vid tunga transporter och att öka användningen av kollektivtrafiken för att minska bilkörningen. Kommunen har som intention att följa agenda 2 030, vilket är globala mål beträffande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I Sverige och Hudiksvall har miljömålen preciserats i syfte att tydliggöra de viktigaste åtgärderna. Hudiksvall är sedan 2 002 en ekokommun vilket innebär att alla beslut ska innefattas av hållbarhetsprincipen, nya sätt att tänka ses som viktigt. Framtida studier angående mikroplaster och dess spridningsvägar krävs för att få mer specifika lokala data för att på så sätt kunna arbeta aktivt för att minimera dessa utsläpp oavsett storlek och källa.
Plastic and microplastics in nature, sea and water are a major global problem. Because plastics in different forms are present in a big variety of products, this leads to a big volume of plastics that can be spread out to nature from different emission sources. Plastics do not have a sure degradation time; plastics can, therefore, affect the environment for a very long time due to the formation of degraded plastics microplastics over time. Microplastics can also be manufactured as such, in the form of, for example rubber granules. This thesis is a literature study of microplastics in the municipality of Hudiksvall, with a delimitation of four of the following major emission sources of microplastics, artificial turf, littering, washing of synthetic fibres textiles and wire tear and road marking paint. The rapport is also showing the approximate quantity of the emissions from the sources above in the municipality of Hudiksvall together with proposed actions with a proposed priority order. The results show the emissions within the municipality to be relatively large, however, it is possible to greatly reduce some of the emissions with relatively simple and cost-effective means. The emissions from artificial turf can be greatly reduced with the following actions. Shoe brushes near the artificial grass, granular traps in the nearby stormwater drains for collection of rubber granular that otherwise would have ended up in the stormwater. The third action is a barrier at the sides of the artificial turf to prevent the spreading of rubber granular to nearby areas. More studies are needed regarding the emissions from littering, wire tear and road marking paints and washing of synthetic textiles to find more secure local and regional data and to get more data of what happens to the microplastics after it leaves the roads. The emissions of microplastics from artificial turfs can physically be addressed while the other three emission sources require both more information and changed habits and patterns to give a bigger impact to the measures.  Some examples may be to reduce the use of trucks for heavy transport and use trains to a greater extent. Another is to increase the use of public transport to reduce the use of cars. The municipality of Hudiksvall intends to follow Agenda 2 030, which is several global goals for economic, social, and ecological sustainability. In Sweden and Hudiksvall the environmental goals have been even more specified to clarify the most important measures. Hudiksvall municipality is an eco-municipality since 2 002. That means all decisions must be included in the sustainability principle, new ways of thinking are seen as important. Future studies of microplastics and its emission pathways are required to get more specific local data to be able to work actively to reduce the emissions regardless of the size or source.

Bakgrund: Studier visade att en webbaserad utbildning kan vara att föredra för organisationer med många medarbetare och om de är geografiskt utspridda. Dock visade forskningen även på vikten av olika faktorer som spelade roll vid implementeringen av utbildningen som exempelvis stöd från organisationen och attityder hos chefer och medarbetare och vikten av att vara medveten om dessa faktorer. Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka chefers upplevelser kring implementeringen av den webbaserade utbildningen i hållbarhet och om de upplevde någon ökad kunskap kring begreppet hållbarhet på arbetsplatsen och hos medarbetarna. Metod: Undersökningen använde en kvalitativ metod och samlade in data genom fyra stycken intervjuer. Datamaterialet från intervjuerna transkriberades och analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna kring implementeringen var positiva, dock ansågs det svårt att se effekter till följd av utbildningen. Hållbarhetsarbetet ansåg viktigt och respondenterna upplevde att de redan arbetade aktivt med dessa frågor, men ansåg att det var positivt att kommunen försökte skapa en medvetenhet kring att alla enheter jobbade mot samma mål. Slutsats: Inför nästa webbaserade utbildning bör kommunen ha en tydlig strategi för implementering och utvärdering redan innan utbildningen. Även faktorer som bland annat tidsbrist, brist på utrustning bör tänkas på. Att vara tydlig med vilken målgrupp utbildningen riktar sig till kan bidra positivt till chefernas attityder kring dessa faktorer.

Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism.

Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om. Det är också något som tre småbarnsföräldrar i undersökningen oroar sig för. De hoppas att de ska leva länge nog att få se dem växa upp. Den äldsta intervjupersonen upplever att ett slags naturlig förberedelseprocess startar när man blir äldre, men tycker att det kan vara svårt att leva ”fullt ut” pga den åldersdiskriminering som finns i samhället.

Samtliga av de intervjuade har en tro eller en livsåskådning som är väl förankrad. Kanske är det en av anledningarna till att de inte är rädda för döden. En av intervjupersonerna utgör ett undantag eftersom hon, trots sin tro på något fint efter döden, ändå är väldigt rädd men det beror nog främst på hennes oro för barnen.

De intervjuade har i stora drag en traditionell bild av sin begravning. Danbolt skriver om hur ett grundmönster med utslussning från hemmet, begravning och minnessamling ”går igen”. Samtliga tycker således att begravningsriten och övriga riter är betydelsefulla. Två intervjupersoner utgör här ett undantag och tycker att begravningsriterna är överflödiga. Begravningen skall vara något ljust, vilket Jarlert skriver om. Han anser att det är en stor svårighet för kyrkan att många människor i vår tid vill lätta upp det som i sig självt inte är lätt och inte alls påminnas om döden. Detta gör också själva livet till något skenbart.

Samtliga av de intervjuade, utom en, tycker att vi pratar för lite om döden. En av intervjupersonerna säger att de flesta skulle behöva inse att livet är ändligt och leva ett bättre liv. Olika tider har haft olika inställning till döden. Fram till 1700-talet uppfattades den som något vardagligt och enkelt, men nu förnekar vi alltmer döden. Samtalet om döden skulle kanske avdramatisera detta?

Studien har genom att undersöka tidigare forskning angående de effekter som uppstår vid externa handelsetableringar och dess påverkan på den befintliga handeln genom en fallstudie analyserat det möjliga utfallet av de externa etableringarna vid Medskog i Hudiksvall. Detta har utförts genom en sekundäranalys av den tidigare forskningen samt fyra stycken intervjuer. Intervjuerna har delvis redogjort för den historiska bakgrunden men också berört hur olika parter i frågan anser att externa etableringar vid Medskog bidrar till utvecklingen av handeln i Hudiksvall. Detta innebär att de intervjupersoner som valts representerar olika aktörer under händelseförloppet. Det resultat som detta har genererat i är att de överspillningseffekter som uppstår blir mindre då etableringarna inte är sammankopplade med cityhandeln. Det kommer även att uppstå en del substitutionseffekter men dessa tros inte vara allt för märkbara då de externa etableringarna kommer att komplettera den befintliga handeln snarare än att konkurrera med den. De externa etableringarna kommer även att genom en förbättrad tillgänglighet för de via Europaväg 4 förbipasserande bilister nyttja en köpkraft som tidigare inte var åtkomlig.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori. Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen. Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet.

Investigate how a loss of appetite in the elderly population can be prevented och cocounteracted, based on factors that cause reduced appetite in elderly. Litterature study and a minor review of Hudiksvalls municipalities activities regarding diet for the elderly. Interview with the nutritionist in charge. Physiological changes in combination with patological causes, cause a decrease in appetite. Adaptions according to the elderly persons prerequsitites are required to stimulate appetite and reduce the risk of weight loss.

 

Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.

Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade.

Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet.

Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.

The aim of this study is to examine how the local newspapers (Barometern, Falu-kuriren, Hudiksvalls tidning, Skaraborgs Allehanda) and the tabloid (Aftonbladet) portray the local community in a village after a murder occured and how it affects the image of the village over time. In this study we therefore studied four different murders that occured in small swedish villages. We analysed how the newspapers construct the imagined community after the murder and what similarities and differences they have.   In this study we applied the critical discourse analysis and in total we investigated twelve articles that all had social constructions and therefore were relevant for the study. The results show that both the local newspapers and the tabloid Aftonbladet portrayed that the murders had a huge impact on the community. The safe place that they once knew is gone and therefore they seek support in each other and stand united. The victim gets more space in the articles than the perpetrator. We also discovered that you don’t have to live in the village to be a part of the community as long as you show compassion. The difference showed that the local newspapers only included the locals to mourn while the evening paper included the whole nation to be a part of the imagined community.