Relevant bibliographies by topics / Humankapital

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Humankapital'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 31 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Humankapital.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Humankapital"

1

Heitger, Marian. "»Humankapital«." Vierteljahrsschrift für Wissenschaftliche Pädagogik 81, no. 3 (December 18, 2005): 366–67. http://dx.doi.org/10.30965/25890581-081-03-90000017.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mratschkowski, Anna. "Humankapital." KZfSS Kölner Zeitschrift für Soziologie und Sozialpsychologie 70, no. 2 (June 2018): 319–22. http://dx.doi.org/10.1007/s11577-018-0530-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Leẞmann, Ortrud, and Francesco Laruffa. "Nicht nur Humankapital aufbauen: Sozialinvestitionen weitergedacht." WSI-Mitteilungen 73, no. 2 (2020): 93–99. http://dx.doi.org/10.5771/0342-300x-2020-2-93.

Full text
Abstract:
Das in den letzten 20 Jahren auf politischer ebenso wie auf wissenschaftlicher Ebene viel diskutierte Konzept der Sozialinvestitionen sieht eine (normative) Neuausrichtung des Wohlfahrtsstaats mit dem Ziel einer Modernisierung vor, die neben die Schutzfunktion von Sozialleistungen die Aktivierung des produktiven Potenzials der Menschen stellt. Obgleich es verschiedene Versionen gibt, lässt sich ein gemeinsamer Kern bestimmen: das Ziel umfassender Erwerbsbeteiligung und die Förderung des Humankapitals. Diese Ausrichtung an ökonomischen Zielen hat substanzielle Kritik auf den Plan gerufen, die auf Schwächen in der normativen Neuausrichtung hinweist. Um die normative Basis zu stärken, braucht es – so argumentiert dieser Beitrag – erstens eine andere Begründung der Sozialinvestitionen (jenseits der ökonomischen Vorteile), zweitens ein anderes Menschenbild (jenseits von Humankapital) und drittens einen anderen Ansatz für wohlfahrtsstaatliche Reformen (einen demokratischen statt technokratischen Ansatz). Capability-Ansatz und Menschenrechte haben das Potenzial, das Konzept bezüglich aller drei Aspekte zu einer solideren normativen Grundlage für wohlfahrtsstaatliche Reformen weiterzuentwickeln.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sarcletti, Andreas. "Humankapital und Praktika." Zeitschrift für Erziehungswissenschaft 10, no. 4 (December 2007): 549–66. http://dx.doi.org/10.1007/s11618-007-0063-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Geyer, Hannah, Katrin Scharfenkamp, and Alexander Dilger. "Humankapital deutscher Fußballmanager." Zeitschrift für Management 6, no. 2 (June 2011): 95–115. http://dx.doi.org/10.1007/s12354-011-0145-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Preißing, Dagmar. "Humankapital als Vermögenswert." Bankmagazin 54, no. 5 (May 2005): 54–55. http://dx.doi.org/10.1007/bf03230494.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Salvanes, Kjell G. "Humankapital og omstilling?" Magma 17, no. 6 (June 1, 2014): 79–87. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v17.888.

Full text
Abstract:
Norsk økonomi står overfor omstilling til næringer der høykompetent arbeidskraft både innen tjenesteytende virksomheter og industrien står sentralt. Spørsmålet vi stiller i denne artikkelen, er hvordan Norge er rustet til å møte disse kravene til økt kompetanse. Fokus er på utviklingen i humankapitalen i Norge siden 1930-tallet til i dag. Utviklingen av humankapitalen utover et visst basisnivå startet ganske sent i Norge, og i grunnen ikke før midten av 1930-tallet med kravet om fullt undervisningsår (42 uker) for både by og bygd. I denne artikkelen viser vi at ferdighetsnivået i Norges befolkning økte fra begynnelsen av 1930-tallet og framover. Denne utviklingen ser til dels ut til å være drevet av utdanningsreformer, som både har ført til en regional og en sosioøkonomisk konvergens i målte ferdigheter. Denne positive trenden varer fram til de som er født på midten av 1970-tallet. Deretter finner vi en nedgang i kognitiv kompetanse målt ved sesjonstester og PIAAC-undersøkelser. Mer arbeid må gjøres for å forstå bedre hva som skjer, men en foreløpig konklusjon er at det skjer en nedgang i slike ferdigheter både når den måler ved sesjonstester, OECDs PIAAC-undersøkelser og ved frafall i ungdomsskolen. Det svekker grunnlaget for at Norge skal klare omstillingene i retning av et mer kompetansebasert næringsliv. Det gir dessuten grunn til bekymring fordi nedgangen i kognitive ferdigheter ser ut til å skje i den nederste delen av den sosioøkonomiske fordelingen. Dersom det er slik, kan det tyde på at den trenden vi har sett i Norge siden 1930-tallet for økt likhet og økt sosial mobilitet, kan stoppe opp. Omstillingene i retning av et mer kompetansebasert næringsliv kan følgelig ha uønskete fordelingsmessige konsekvenser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eliassen, Knut Ove. "Marked, konkurranse og humankapital." Agora 37, no. 03-04 (February 9, 2021): 36–61. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1571-2020-03-04-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Homburg, Stefan. "Humankapital und endogenes Wachstum." Journal of Contextual Economics – Schmollers Jahrbuch 115, no. 3 (March 1, 1995): 339–66. http://dx.doi.org/10.3790/schm.115.3.339.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Winnen, Lothar, Alexander Rühle, Christine Piepiorka, Nicolai Scherle, and Jiny Groß. "Der Einfluss von Humankapital auf die Kaufabsicht von Messeausstellern: Eine Analyse anhand einer Ausstellerbefragung auf der Fachmesse Best of Events 2018." Zeitschrift für Tourismuswissenschaft 13, no. 1 (May 1, 2021): 125–44. http://dx.doi.org/10.1515/tw-2021-0006.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Unter der Prämisse, dass das Humankapital ein entscheidender Faktor für die erneute Buchung einer Messe durch einen Aussteller ist, wurde im Januar 2018 eine Befragung von 129 Messeausstellern auf der Fachmesse Best of Events (BoE) durchgeführt. Ziel war die Identifikation des Einflusses von Humankapital (u. a. Kompetenzen der Mitarbeiter) des Messeveranstalters auf den Messeerfolg. Auf Basis einer multiplen Regression zeigt sich, dass das Humankapital des Messeveranstalters (u. a. Beratungsqualität, Fachkompetenz, Problemlösungsfähigkeit der Mitarbeiter) signifikant mit der Wiederbesuchsabsicht des Ausstellers, d. h. der Absicht der erneuten Buchung von Ausstellungsflächen auf der BoE korreliert. Die Studie legt daher nahe, dass gut ausgebildetes und kompetentes Personal für den Messeerfolg entscheidend ist. Dies gilt der Studie nach für die Planungsphase, jedoch überraschenderweise hat das Humankapital in der Durchführungsphase keinen signifikanten Einfluss auf die Wiederbesuchsabsicht des Ausstellers. Hieraus lässt sich als Handlungsempfehlung für Veranstalter ableiten, dass ein vorhandenes Budget eher vermehrt in die Planungsphase zu investieren ist, da sich dies positiv auf die Wiederbesuchsabsicht auswirkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Humankapital"

1

Birgersson, Mari, and Lovisa Petersson. "Humankapital vid förvärv : Hur påverkar humankapitalet en företagsvärdering av kunskapsföretag?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26144.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för om och hur humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Vidare vill vi undersöka vilka faktorer som styr humankapitalets värde. Vår teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsföretag, förvärv och värdering. Vi tittar även närmare på Due Diligence och Human Resource Due Diligence som är två typer av företagsbesiktningar. Vi har valt att skapa förståelse för ämnet genom de systemorienterade teorierna. Vi har valt att utgå från en deduktiv ansats i vår uppsats. Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med revisorer från revisionsbyråerna Revisionskonsulterna J Hägglund, PwC, EY och Akridi. Empirin har samlats in genom tre besöksintervjuer och en telefonintervju. Informationen vi samlat in via intervjuerna beskriver revisorernas syn på humankapitalets påverkan på ett företagsförvärv av kunskapsföretag. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och empiri och jämförelser mellan empiri och empiri. Slutsatserna grundar sig i den analys som vi gjort mellan teori och empiri. Vi har kommit fram till att humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Påverkan sker indirekt genom risken som finns i humankapitalet. Humankapitalets påverkan på den totala värderingen är i slutändan en subjektiv bedömning av värderaren eftersom det saknas metoder för att värdera humankapital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hejdenberg, Linnea, and Amanda Henebäck. "Humankapital i årsredovisningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45954.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Humankapitalet anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Något som är problematiskt då det inte finns någon allmänt erkänd modell för att mäta detta. Det leder till att det blir en skillnad mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet på företaget. Det finns inga tydliga regler för hur företag ska redovisa om sitt humankapital men många väljer att göra detta kvalitativt i årsredovisningarna då de vill få med det totala värdet på företaget.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka företags årsredovisningar för att studera hur och varför företag presenterar sina investeringar i humankapital. Studien ämnade även att ge en teoretisk bild gällande legitimitetens betydelse för redovisningen av humankapital.   Metod: Studien har byggt på en surveystudie samt en komparativundersökning för två branscher, industribranschen och dagligvaruhandeln. En kvalitativ studie har genomförts med inslag av ett induktivt angreppssätt. Empirin har baserats på årsredovisningar som analyserats genom innehållsanalys med hjälp av kodning.   Resultat, slutsats: Alla de studerade företagen visar på att de redovisar sitt humankapital kvalitativt i sina årsredovisningar, dock i olika omfattning och på olika sätt. Hur företagen väljer att presentera sitt humankapital är inte branschrelaterat eller till fullo företagsspecifikt. Anledningen är att företagen har olika intressenter med olika informationsbehov. Företagen behöver även följa rådande sociala normer för att kunna anses som legitima. Då företagen visar på medvetenhet gällande hur legitimitet uppnås, visar dem att legitimitet har en stor betydelse vid redovisning av humankapital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bengtsson, Linda, Mikaela Maglica, and Anna Sofia Rydén. "Humankapital : ur ett stakeholderperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-663.

Full text
Abstract:

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Avgränsningar: Uppsatsen har begränsats till att gälla humankapital i marknadsnoterade IT-bolag. Vidare riktar sig vår studie enbart på hur företagen redovisar sitt humankapital externt. Hur företagen behandlar sitt humankapital internt tas inte upp i uppsatsen.

Genomförande: I uppsatsen kartläggs hur IT-bolag redovisar sitt humankapital som tilläggsinformation i årsredovisningen. Dessutom genomförs intervjuer med personer ur de olika grupper som vi identifierat uifrån gruppernas förmodade relation till begreppet humankapital. Grupperna är; företag, kapitalmarknad och revisorer.

Resultat: Företagen antas redovisa sitt humankapital för att marknadsföra sig. Kapitalmarknaden tillmäterinte tilläggsinformationen någon större vikt vid värdering av företag. En eventuell aktivering på balansräkningen ses som ogenomförbar av revisorn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wagner, Dieter. "Humankapital : Missverständnis des Jahres." Universität Potsdam, 2005. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2006/666/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nilsson, Emma, and Sandra Backman. "Humankapital i börsnoterade företag." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43666.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Torvaldsson, Sandra, and Sara Jansson. "Humankapital - från rekrytering till redovisning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6581.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Anna, and Lindh Jakob Vikström. "Humankapital - Ett drivmedel för marknadsvärdet?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-107126.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Söderström, Jacob, and Oskar Kallenberg. "Humankapital : En studie om faktorer som påverkar redovisning av humankapital i svenska börsnoterade kunskapsföretags årsredovisningar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31479.

Full text
Abstract:
Title: Human capital – A study about what roles factors play in human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports? Authors: Jacob Söderström and Oskar Kallenberg Completed: 29/6-2016 Tutor: Titti Eliasson Background: The West has evolved from being a manufacturing society to become an information society, this development has led to new needs and created new areas of concern in the financial statements (Dean, McKenna, & Krishnan, 2012). Companies that possess few physical resources, such as knowledge companies may have problems to show the value of the company is located, as their most important asset is its staff. Aim: Our study aims to identify and test the institutional factors, which can explain human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports. Formulation of the problem: What impact does the institutional factors have on human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports? Methodology: We have in our study of human capital chosen to use a deductive approach where we deducted two indicators, industry and company size. Using the indicators we developed two hypotheses. The approach of our data collection was that we developed a comparison matrix that we used to examine the company's annual reports. The document survey gave us data which we used to create T-tests, where we tested our hypotheses. Results: We have in our study concluded that there are no assocation between the study’s indicators and the reported number of human capital key figures. An explanation using the institutional theory for the result may be that the surveyed companies do not identify with the definitions, the study uses for industry and company size. We found that the study surveyed companies mainly report their human capital in a low or non-existent scope, which was also a contributing factor to that there was not a correlation between study factors and the number of reported ratios.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Björk, Sofia, and Elin Erlandsson. "Rapportering av humankapital : En longitudinell studie för utvecklingen av revisionsbolags rapportering av humankapital i årsredovisningar." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45073.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Olle, and Saad Mohammed. "Humankapital i kunskapsintensiva konsultföretag : En kvalitativ studie om hur humankapital värderas och redovisas i kunskapsintensiva konsultföretag." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34408.

Full text
Abstract:
Titel: Humankapital i kunskapsintensiva konsultföretag - En kvalitativ studie om hur humankapital värderas och redovisas i kunskapsintensiva konsultföretag Bakgrund: Humankapital är en del av företagets intellektuella kapital som kan definieras som färdigheter, kompetenser och utbildning som de anställda besitter. Trots vikten av humankapital i företag och specifikt inom kunskapsintensiva företag, har värderingen och redovisningen av det som en tillgång i företagets balansräkning varit en komplex och kontroversiell fråga i decennier. Syfte: Syftet med denna studie är att få en bättre insikt i hur svenska kunskapsintensiva konsultföretag värderar och redovisar sitt humankapital, vi vill även undersöka hur likheterna ser ut mellan företagen. Vi vill till sist också få en insikt i vilka intressenter som kunskapsintensiva konsultföretag redovisar humankapital till och varför. Metod: En kvalitativ studie har utförts med en abduktiv ansats. Data var baserat på åtta intervjuer med antingen VD eller ekonomiansvarig i kunskapsintensiva konsultföretag. Insamlade data analyserades med en tematisk analys där vi identifierade och analyserade teman. Resultat och slutsats: Företagen värderar humankapital baserat på hur mycket personalen genererar genom branschspecifika nyckeltal. De värderar också humankapitalet kvalitativt och narrativt. Detta redovisas främst till interna intressenter så som företagsledningen, styrelsen och ägare. Den enda externa kommunikationen av humankapital sker till kunder för att del av konsulternas kompetens, erfarenhet etcetera. Två konsultföretag berättar också att deras kunder har krav på humankapitalredovisning genom CV vid uppdrag.
Title: Human capital in knowledge-intensive consulting firms – A qualitative study about how human capital is measured and reported in knowledge-intensive consulting firms Background: Human capital is a part of a firm’s intellectual capital which can be defined as the skill, competence and education of its employees. Despite the importance of human capital in firms and particularly within knowledge-intensive firms, the measuring and accounting of it as an asset in the firm’s balance sheet has been a complex and controversial topic for decades. Purpose: The purpose of this study is to gain a better insight into how Swedish knowledge-intensive consulting firms measure and report their human capital. Furthermore, we also want to investigate how the similarities is shown between the firms. Finally, we want to gain insight into which stakeholders that knowledgeintensive consulting firms report human capital to and why. Methodology: A qualitative study has been conducted with an abductive approach. The data was based on eight interviews with the CEO or the CFO in knowledgeintensive consulting firms. The collected data was analyzed with a thematic analysis where we identified and analyzed themes. Results and conclusions: The firms measure human capital based on how much the employees generate through industry-specific performance indicators. They also measure human capital qualitatively and narratively. This is mainly reported to internal stakeholders such as management, board and owners. The only external communication of human capital is to clients in order to share the consultants’ expertise, experience etcetera. Two consulting firms also say that their clients have requirements for human capital accounting through CV’s.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Humankapital"

1

Clar, Günter, Julia Doré, and Hans Mohr, eds. Humankapital und Wissen. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-59080-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jaeger, Burkhard. Humankapital und Unternehmenskultur. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81856-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rissiek, Jörg. Investitionen in Humankapital. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-93364-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pudack, Torsten. Signale für Humankapital. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81761-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gerhards, Jürgen, Silke Hans, and Sören Carlson. Klassenlage und transnationales Humankapital. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12539-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Opitz, Christian. Hochschulen als Filter für Humankapital. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81952-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Siegenführ, Thea. Optimale Gesundheitsinvestitionen in das Humankapital. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-12645-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Moog, Petra. Humankapital des Gründers und Erfolg der Unternehmensgründung. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81881-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Plünnecke, Axel. Humankapital und Wachstum im Spannungsfeld der EU-Integration. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-90539-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Thomas, Gries. Wachstum, Humankapital und die Dynamik der komparativen Vorteile. Tübingen: J.C.B. Mohr (P. Siebeck), 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Humankapital"

1

Schrader, Josef. "Humankapital." In Wörterbuch Erwachsenen- und Weiterbildung, 209–10. 3rd ed. Bad Heilbrunn, Deutschland: Verlag Julius Klinkhardt, 2023. http://dx.doi.org/10.35468/wbeb2022-135.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gries, Thomas. "Standortfaktor Humankapital." In Internationale Wettbewerbsfähigkeit, 97–124. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-82447-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Farmer, Karl, and Ronald Wendner. "Humankapital und Wirtschaftswachstum." In Physica-Lehrbuch, 173–87. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58693-4_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kremendahl, Hans. "Der Wirtschaftsfaktor „Humankapital“." In Personal Politik, 53–67. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-84713-3_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sterzel, Jeannine. "Humankapital und Humankapitalberichterstattung." In Bewertungs- und Entscheidungsrelevanz der Humankapitalberichterstattung, 9–47. Wiesbaden: Gabler, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-6205-8_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Stederoth, Dirk. "Humankapital und Bildungsstandards." In Die Befähigung des Menschen zum Menschen, 199–218. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-24215-2_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ahlert, Dieter, and Heiner Evanschitzky. "Der Erfolgsfaktor Humankapital." In Dienstleistungsnetzwerke, 234–47. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-55810-8_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jaeger, Burkhard. "Einführung." In Humankapital und Unternehmenskultur, 1–9. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81856-0_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jaeger, Burkhard. "Die Institutionenökonomik als analytischer Rahmen." In Humankapital und Unternehmenskultur, 11–42. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81856-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jaeger, Burkhard. "Organisierte Komplexität und ökonomische Verhaltensanalyse." In Humankapital und Unternehmenskultur, 43–83. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81856-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Humankapital"

1

Ganesch, Franziska, Matthias Dütsch, and Olaf Struck. Räumliche Mobilität am Arbeitsmarkt: Einfluss- und Erfolgsfaktoren. Otto-Friedrich-Universität, 2022. http://dx.doi.org/10.20378/irb-54128.

Full text
Abstract:
Im Zuge der Diskussion um wettbewerbsnotwendige Anpassungen von Arbeit und Arbeitsmärkten wird von Arbeitnehmern unter anderem die Bereitschaft zu räumlicher Mobilität erwartet. Zudem können Individuen selbst versucht sein ihre Arbeitsbedingungen, etwa ihr Einkommen, durch regionale Mobilität zu verbessern. Dies sollte, folgt man ökonomisch-rational argumentierenden Ansätzen, bei jenen Personen, die höhere Investitionen in ihr Humankapital getätigt haben, häufiger der Fall sein als bei geringer Qualifizierten. Es kann zudem angenommen werden, dass bei Mobilitätsentscheidungen die erwarteten Erfolgsaussichten des Zielbetriebes und der Zielregion unter Berücksichtigung der aktuellen und erwarteten Bedingungen am Herkunftsort in die Entscheidung eingehen (Cadwallader 1989; Windzio 2004a: 258). Welche Personengruppen eine höhere oder geringere räumliche Mobilitätsneigung aufweisen, ist empirisch belegt. Allerdings gibt es kaum Befunde zu den Faktoren, die den Erfolg räumlicher Arbeitsplatzveränderungen erhöhen oder mindern. Dabei stellt sich die Frage, ob etwa die häufiger Mobilen auch die häufiger Erfolgreichen sind, und welche Bedeutung Individual-, Betriebs- und Regionenmerkmalen in diesem Zusammenhang zukommt. Der vorliegende Aufsatz prüft, welche individuellen, betrieblichen und regionalen wirtschaftsstrukturellen Merkmale eine erfolgreiche regionale Mobilität in Deutschland unterstützen und/oder behindern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Humankapital' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography