To see the other types of publications on this topic, follow the link: HVB-hem personal.
Dissertations / Theses on the topic 'HVB-hem personal'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 20 dissertations / theses for your research on the topic 'HVB-hem personal.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sundfeldt, Frida, and Hanna Klint. "HVB-hem som familj eller institution? : Föreställningar om familj och hem inom institutionsvården." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108576.
Full textAbstract:
Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och tillsammans med Goffmans teori om den totala institutionen, begreppet pastoral makt och resonemang kring familj utgör det studiens teoretiska referensram. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudredskap. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika HVB-hem. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en innehållsanalys där tre teman plockades ut: Att vara familj och hem, HVB-hemmets utformning och Relationer – en balansgång. Temana handlar om olika föreställningar kring familj och hem på HVB-hem. Studiens resultat visar att personalens syn på familj och hem inom institutionsvården är olika och komplext. I resultatet framhävs att trygghet ska återfinnas i en familj och ett hem, dock är tryggheten svåruppnådd på en institution eftersom ungdomens vistelse där endast är tillfällig.
2
Najafi, Madeleine, and Josefin Sonesson. "Arbete och emotioner - en studie av HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27414.
Full textAbstract:
I media skrivs det om osäkerhet, hot och våld bland både boende och personal påsvenska HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Att arbeta med personer som harerfarit traumatiska händelser har visat sig ha en stor känslomässig påverkan på enindivid. Vi upplever att detta borde ha ökat forskningsintresset för HVB-personalensmående och inte enbart de boendes. Syftet med studien är därför att analysera denemotionella utmaning som möter personal i arbetet på HVB-hem. I studien behandlar vifrågor om hur de anställda arbetar och påverkas i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn, samt på vilket sätt de hanterar känslor som uppstår i arbetet. Studien harutgått från en kvalitativ metodansats med sex ostrukturerade intervjuer med personersom arbetar eller har arbetat på HVB-hem i Skåne. Teorin i studien är baserad påGoffmans dramaturgiska teori, Hochschilds emotionssociologi och empowermentbegreppet.Studiens resultat visar att personalen utsätts för en omfattande känslomässigpåverkan i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Personalen på HVB-hemmenpåverkas i såväl positiv som negativ bemärkelse, till följd av ett emotionelltengagemang som uppstår i arbete med de boende. Personalen beskriver ävensvårigheterna med att lyckas släppa arbetet när de kommer hem och hur de hade önskatmer emotionellt stöd. För att kunna hantera emotionerna i och utanför arbetet ärmodifiering av känslor inte ovanligt.<br>The media writes about insecurity, threats and violence amongst residents andemployees within residential care homes (HVB) for unaccompanied refugee children inSweden. Working with people who have endured traumatic experiences has shown tohave a profound emotional impact on an individual. This, in our opinion, should haveraised the interest in researching the well-being of the employees. The aim of this studyis therefore to analyse the emotional challenge facing the care home employees in theirwork. We examine how care home employees work, are affected by work, and in whatway the employees manage their emotions arising from work. A qualitative method waschosen, containing six unstructured interviews with people who work or have worked atcare homes for unaccompanied refugee children in Skåne. The theoretical concepts usedin this study are based on Goffman’s dramaturgy, Hochschild’s emotion sociology andthe empowerment concept. The study shows that due to an emotional commitment, thecare home employees are highly emotionally affected by working with unaccompaniedrefugee children, in a both positive and a negative sense. The study also shows that theemployees have difficulties leaving their professional life at work, and that they wishfor more emotional support. Modification of emotions is not an unusual method inmanaging emotions inside and outside of the workplace.
3
Hedin, Emelie, and Elin Larsson. ""Det tredelade föräldraskapet" : En studie över personalens ansvar för barn och unga på HVB-hem." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43464.
Full text
4
Granberg, Moa, and Jeansson Lisa. "Handlingsutrymme och ansvar : En kvalitativ studie om personal på HVB-hem och stödboende för ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106060.
Full textAbstract:
This thesis is about staff in Sweden working with unaccompanied migrant children, either in supported accommodation or HVB-homes, a form of residential care. A previous study shows that staffs’ acting space often led them feeling a higher sense of responsibility for their work. This study seeks to understand if the staffs’ acting space relate to their sense of responsibility for children in care. To answer this, we have used a qualitative method. We have done eight semi-structured interviews with staff working in HVB-homes and supported accommodation, to take part of the staffs’ perspective and point of views. The theory used for analysing out material is Lipsky’s Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. We have also used Ulla Johansson’s conception analysis Om ansvar. The result of the study shows that staff feel like they have a big acting space at their place of work. Staff also describe how they feel responsible for the children they meet in their work, but not a sense of responsibility that goes beyond their work role. From our interviews we have concluded that it doesn’t seem to be a significant relation between acting space and the staffs’ sense of responsibility for the children. The latter relates more to the staffs’ attitude and their boundaries.
5
Evaldsson, Erika, and Jenny Israelsson. "Kniven mot strupen! : En kvalitativ studie om hot och våld på HVB-hem för ungdomar ur ett personalperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26985.
Full textAbstract:
Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld. Definitionen av hot och våld är svårförklarad då studien visar att det inte finns någon entydig definition. Studien visar olika definitioner beroende på vem som definierar och i vilken kontext. I den här studien innefattar begreppet hantering det fysiska agerandet, det känslomässiga som coping och stresshantering samt verksamhetens och föreståndarens hantering. Hur hot hanteras är viktigt då studien visar att hot är vanligt förekommande i olika allvarlighetsgrader. Det framkommer att fysiskt agerande, kommunikation och känslomässig kontroll utgör de främsta sätten av personlig hantering. Den samlade uppfattningen av verksamhetens hantering är enligt informanterna tillfredställande, dock finns alltid utrymme för förbättring. Till sist diskuteras centrala delar som framkommer såsom svårigheten att definiera hot, vikten av avrapportering, att flertalet informanter anser att hot och våld är något man får räkna med, hot och våld vid gränssättning, svårigheter vid polisanmälan, coping samt vikten av engagerade föreståndare.
6
Gustafsson, Joakim, and Jessica Holmberg. "Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67148.
Full textAbstract:
Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien. Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten.
7
Lindgren, Töyrä Sandra, and Jonas Fried. "Integrationens villovägar : En kvalitativ studie om hur personal på HVB-hem för ensamkommande barn beskriver barnens integration i samhället." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16876.
Full textAbstract:
This study discloses Swedish human service organizations and their methods of integrating unaccompanied children into the Swedish society. The purpose of the study is to investigate how social workers at HVB-homes for unaccompanied children depict their experience in and knowledge of how the unaccompanied children are integrated into Swedish society. The method of investigating the questions raised by the purpose of this thesis has been qualitative analysis of answers derived from interviewing personnel at HVB-homes for unaccompanied children. In doing so we have made use of a semi-structured method of interviewing the above-mentioned personnel. The data derived from these interviews has thereafter been analysed and filtered through the concept of integration and the theoretical formations human service organizations and street-level bureaucrats. A result shown in this thesis is that personnel at the HVB-homes strive towards integrating the unaccompanied children into society. The personnel has, however, experienced problems in describing the integration process, since they feel that they lack in understanding of the concept of integration. The HVB-homes have different methods of integrating the children and they feel confident in their approaches, as they perceive that the children are well integrated into society. The personnel describe numerous factors both promoting and obstructive, which affect each other and influence the integration of the unaccompanied children.
8
Kurieh, Maritta, and Gabriella Gorie. "Ensamkommande men inte ensamma : en studie om hur personal på HVB-hem förbereder ensamkommande flyktingbarn till ett självständigt liv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29537.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine how unaccompanied refugee children living in a care-institution are being prepared for a independent life in Sweden. The study wish to pay attention to how the treatment assistants perceice their work with these children. To create a deeper understanding from the staff's perspective, the study is also focusing on their personal experiences of working with the children. To analyze the results, we have using the theoretical perspectives empowerment and systems theory, so called "systemteorin". The results showed that the treatment assistants are in first place working to build a secure and reliable relationship with the unaccompanied refugee children. The results also show that the staff at the care-institution serves as "extra parents" for the children seeing that they come to Sweden without their biological parents. This also means that the staff are teaching the children everyday skills such as cooking and how to manage an economy, and how the swedish society is formed.
9
Krüger, Merle. "Ålder eller behov? : En kvalitativ studie om HVB-hem personalens upplevelser av åldersbedömning och åldersosäkerheten bland ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136907.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka HVB-hem personalens uppfattningar om åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom syftar studien på att undersöka hur personalen upplever och hanterar den eventuella åldersosäkerheten hos ensamkommande som är placerade på HVB-hem för barn. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med personal från olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av olika verktyg från grounded theory metoden och resultatet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i Maslows behovteori och Goffmans rollteori. Det visade sig att personalen har huvudsakligen negativa uppfattningar och upplevelser om åldersbedömning på ensamkommande. Dessutom ansågs barns behov som viktigare än deras ålder. Att arbeta med att tillgodose barns behov är utgångspunkten i deras roll som HVB-hem personal. En bra och förtroendefull relation upplevdes kunna skadas av att lyfta misstankarna om ålder till Migrationsverket eller till ungdomen. Det kunde dock ses risker med åldersskillnader och att barn och ungdomar i olämplig ålder, för ung eller för gammal, placeras på HVB-hemmet. Utnyttjande, kränkning, mobbning och sexuellt ofredande nämndes av flera. Det ansågs finnas fördelar med det också. Äldre ungdomar som stödpersoner, storasyskon och förebilder eller deras möjlighet att få stöd från personal dygnet runt och gå i skolan, vilket i sin tur kunde anses bidra till en bättre integration.
10
Wiberg, Caroline, and Emelie Sjöblom. "Att bemöta, lyssna till och delaktiggöra ungdomar på HVB-hem : En kvalitativ studie ur personalens perspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23633.
Full textAbstract:
When young people are placed in residential care, the staff have a responsibility to ensure that the youth have a safe environment where they can thrive and develop. Residential staff also have responsibilities to ensure the rights of youth during the residential care. This study aims to examine how staff consider themselves to treat the youth in residential care. Furthermore the study aims to examine how the staff consider themselves to ensure youth their right to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the UN convention on the rights of the child (CRC). A qualitative method has been used in order to answer the study's purpose and issues. Five interviews were conducted with residential staff, four of which were environmental therapists and one who was a manager. The results show that the staff consider themselves to respond well to the youth, however, a good treatment is difficult to define and therefore hard to achieve. Furthermore, it appears that the knowledge about children’s rights varies among the staff, which can have negative effects on how they manage to reassure youth their rights to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the CRC.
11
Digréus, Miranda, and Hanna Knutsson. "En skälig framtid? : En kvalitativ studie om hur personal på HVB-hem för ensamkommande barn ser på barnens möjlighet till etablering i Sverige." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121638.
Full textAbstract:
Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering. I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering. Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.
12
Gotvik, Jonna, and Johanna Jansson. ""De ska känna att de är huvudpersonen i sitt eget liv". : En kvalitativ studie om hur personal inom familjebehandlande HVB-hem upplever brukarinflytande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74887.
Full textAbstract:
The aim of this study was to gain knowledge about how professionals experience user influence within family-treating residential care. To collect empiricism for this study semi structed interviewes was conducted with eight employees within family-treating residential care. These interviews were later processed through a content analysis, it becomes clear that the participants acknowledged the importance of user influence within its own treatment. Further on, the result has been analysed by the theory called empowerment and previous research within the current subject, ”user influence within family-threating residential care”. However, the result of this study is that the user influence should always exist though in certain circumstances it should be limited.
13
Persson, Hanna, and Therése Arvidsson. "Att gå vidare från att släcka bränder : En kvalitativ studie om organisatoriska faktorer vid HVB-hem för ensamkommande barn ur ett personalperspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30927.
Full textAbstract:
Under de senaste åren har ett ökande antal ensamkommande barn kommit till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av barnen blir placerade på hem för vård eller boende (HVB). Denna kvalitativa studie syftar till att få en djupare förståelse för hur arbetet på tre HVB-hem i en medelstor kommun kan se ut och vara organiserat. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda vid HVB-hem; tre sektionschefer och tre personal. Organisationskultur har använts som huvudsakligt analysinstrument med organisationsstruktur som komplement. Resultatet visar att fyra organisatoriska faktorer som är viktiga för personal i arbetet med ensamkommande barn är enhet, meningsfullhet, struktur och flexibilitet samt kompetens. Dessa faktorer kan ses som viktiga i arbetet med att utveckla verksamheterna. En välorganiserad verksamhet kan bättre leda till den stabilitet som de ensamkommande barnen behöver.<br>During the past years, an increasing amount of unaccompanied children have come to Sweden to apply for asylum. The majority are placed in residential care units. This qualitative study aims to get a deeper understanding of how the work in three residential care units in a medium-large municipality can look and be organized. Data has been collected through interviews with six employees at residential care units; three executives and three staff members. Organizational culture has been used as the main analysis instrument with organizational structure as complement. The findings show that four organizational factors that are important for staff when working with unaccompanied children are unity, meaningfulness, structure and flexibility, and competence. These factors can be viewed as important in developing the establishments. A well-organized establishment is superior in the way that it can lead to the stability that the unaccompanied children need.
14
Lindberg, Eva-Lotte, and Samka Musa. "Mångfald som styrka : En kvalitativ studie om personalens upplevelser av utbildning, erfarenehter och färdigheter i relation till de krav de möter på HVB för ensamkommande barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60087.
Full textAbstract:
The aim of this study is to create understanding for how employees perceive their skills at HVB in relation to their work with unaccompanied minors.The study is based on a qualitative method and were carried out with nine semi-structured interviews with staff from three different HVB. With the help of Bourdieu’s theoretical frame field, capital, and habitus we analyzed our materials.The study shows us among others that there is a lack of knowledge with the staff within the areas mental health and the pedagogic field. Furthermore, the result showed us that the staff experienced difficulties in how to refute the children’s needs. We find that the staff creates different strategies to cope with the children’s needs. Two prominent strategies emerged in our result. The staff contacted external help and took great support in the strength of the working group.
15
Cederqvist, Fanny, and Helen Aberham. "Att stå på egna ben i ett nytt land : En kvalitativ studie om hur personal på HVB-hem för ensamkommande barn arbetar för att förbereda dem inför ett liv efter placering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56300.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine how staff at homes for care or residence (HVB-homes) work towards helping unaccompanied children to become self-sufficient. The study is based on a qualitative approach and we have done eight semi-structured interviews with staff from different HVB-homes. The study shows how staff in different HVB-homes uses different strategies to create opportunities for the children to integrate into Swedish society as well as the conditions that are necessary for the children to cope on their own. Our results have shown that routines help the unaccompanied children to manage their time efficiently and maintain a functional life with school, health and extra-curricular activities. By executing different tasks on their own such as cooking or doing their own laundry, the children learn to manage on their own. Staff shows the unaccompanied children how Swedish society works as well as the values and norms that exist to aid them in getting accustomed to their new environment. The staff motivates the children to go to school in order for them to acknowledge the beneficial aspects of education and to help develop their language. Trust, security and healthy relations have shown to be a prerequisite to maintain a functional relationship between the unaccompanied children and staff at the HVB-homes. Creating a network for the children by having them join different associations and extra-curricular activities such as soccer has also come to help the children integrate into Swedish society.
16
Krenzi, Mimoza, and Jenny Söderkvist. "En kvalitativ studie om familjehemföräldrar och HVB-hem personals upplevelser kring placerade barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23688.
Full text
17
Johansson, Sara. "Att vara hjälparen : en studie av HVB-personals diskurser om sitt arbete." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59855.
Full textAbstract:
<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>
18
Sörling, Sara, and Sara Ström. "Att växa med gränser : Tillsynens hindrande och möjliggörande för ungdomars psykosociala utveckling på hem för vård eller boende." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33355.
Full textAbstract:
Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling. För att erhålla data genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma på HVB-hem och en kvalitativ intervju med två tillsynsinspektörer från IVO. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begreppen psykosocial utveckling, motivation och gränssättning och visar att ungdomars behov för att utvecklas psykosocialt består av individuell vård, delaktighet, gränssättning samt verktyg att hantera och skydda sig själva. Vidare visar resultatet att det förekommer hinder och möjligheter i personalens handlingsutrymme för att uppnå detta. Personal upplever frustration över hur tillsynen utförs och anser att deras handlingsutrymme begränsas då personalen och IVO har olika syn på lagstiftningen och hur personalen ska behandla den problematik som ungdomar på HVB-hem uppvisar. En problematiserande diskussion förs angående ungdomars problematik, gränssättning och personalens handlingsutrymme i relation till tillsynens utförande och de två olika tolkningarna av lagstiftningen som delvis står i motsättning till varandra.<br>Youths in Residential Institutions (HVB-home) often have a problematic behavior and are in need of protection, security and boundaries. HVB-homes are through legislation required to provide care and treatment to counteract adverse development among the youth. The Inspection for Health and Care (IVO) supervise the HVB-homes. The purpose of this study was to interview staff at HVB-homes and Inspectors at IVO to investigate their perceptions of how care and treatment should be conducted. Furthermore the aim was to distinguish whether the legislation can be interpreted differently and what consequences this has for the care and the treatment for the youths regarding their needs for positive psychosocial development. To obtain data five qualitative interviews were conducted with professionals at HVB-homes and one with two inspectors at IVO. The result was analyzed according to the theoretical concepts of psychosocial development, motivation and boundaries. The result shows that to develop psychosocial maturity, young people need individual care, empowerment, boundaries and skills to control and protect themselves. Furthermore, it shows occurrences of both obstacles and opportunities in terms of the staff being able to provide the appropriate care for the youth. The staff experience frustration in the execution of the supervision and describe that they interpret the legislation differently from IVO. The staff express that they are unable to handle the youths at HVB-home. A problematizing discussion is conducted regarding the youths’ problems at HVB-homes, need of boundaries and the staffs’ ability to provide appropriate care in relation to the execution of the supervision and the two partly different interpretations of the legislation.
19
Salomonsson, Sara-Maria, and Theresé Sjöstrand. "Att skapa ett hem för ensamkommande barn : Boendepersonals upplevelser av sin yrkesroll." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31622.
Full textAbstract:
The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children. This also includes an emotional aspect which demands ability to closeness at the same time as there is a need to be able to keep a distance. This also marks the interviewee’s definition of how to be professional. How the children’s age defines has also an impact on the staff’s definition of their profession which means that both staff and children are forced to redefining their role in the residential home. We also found that a main purpose in the role as staff was to actively work with integration towards the children in care. Another interesting result that affects the ability to closeness and distance is the fact of being a young woman as staff, because of the cultural differences that exists between staff and the children in care.
20
Vikström, Emelie, and Ann Magnusson. "BEMÖTA BARNENS BEHOV : En kvalitativ studie av personalens upplevelser av yrkesroll och arbetsuppgifter på hem för vård eller boende för ensamkommande barn." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20990.
Full textAbstract:
The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs.<br>Denna kvalitativa studie undersöker hur personal - på hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn - upplever sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll samt vad de menar behövs för att kunna bemöta barnens behov. Empirin består av 6 st semi-strukturerade intervjuer genomförda på 3 olika HVB. Intervjuerna har analyserats utifrån Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO´s) tidigare rapporter, forskning om ensamkommande barns behov, internationell personals roll och arbetsuppgifter samt teorier om vad som hjälper människor i återhämtning från psykisk ohälsa. Resultatet visar att personalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att möta några av barnens behov, nämligen barnens behov av trygghet, vuxenstöd, vardaglig stabilitet och att känna sig hemma. För detta krävs tid och rätt kompetens. För att personalen ska kunna bemöta dessa behov framhölls personlig lämplighet, engagemang och formell kunskap som viktigt.