Relevant bibliographies by topics / Hybridisering

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Hybridisering'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 28 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Hybridisering.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Hybridisering"

1

Neuteboom, Peter, and Hans Hovens. "Hybridisering van de zwaardmachten: realiteit of fictie?" Justitiële verkenningen 44, no. 3 (July 2018): 39–58. http://dx.doi.org/10.5553/jv/016758502018044003005.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hoel, Anette Schjerpen. "Mer enn norsk: Kulturell hybridisering og farskap blant minoritetsetniske menn." Tidsskrift for kjønnsforskning 38, no. 03-04 (November 20, 2014): 219–34. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1781-2014-03-04-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wadmann, Sarah, and Kirstine Zinck Pedersen. "Den økonomisk ansvarlige læge i krisetider: Konstituering af lægerollen i 1930erne og 1970erne." Tidsskrift for Arbejdsliv 22, no. 3 (November 17, 2020): 72–88. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v22i3.122826.

Full text
Abstract:
I professionssociologien er professioners kontrol af deres virke længe blevet forstået i modsætning til bureaukratisk og økonomisk kontrol. Nyere studier argumenterer imidlertid for, at særligt New Public Management reformer har ført til en hybridisering eller opløsning af en sådan dikotomi. I denne artikel undersøger vi lægers samfundsøkonomiske ansvar i to væsentlige perioder i velfærdsstatens udvikling, hvor økonomisk recession har været med til at problematisere styringen af sundhedsvæsenet og lægernes rolle. I 1930’erne fi nder vi, at lægernes rolle redefi neres med udvidelsen af sygekassesystemet, der stadfæstede lægegerningen som et offentligt embede og påbød lægerne at mediere borgernes og statens økonomiske interesser. I 1970’erne udfordres den klassiske lægerolle yderligere med krav om øget omkostningsbevidsthed, administrativt overblik og socialmedicinsk udsyn. I begge perioder reagerer lægerne på ansvarstildelingen ved at efterspørge tydeligere regulatoriske rammer og politisk prioritering, som kan guide deres professionelle vurderinger, når de pålægges at forvalte offentligt fi nansierede sundhedsydelser. Vores analyse viser, at velfærdsstatens udvikling og professionsdannelsen er gensidigt konstituerende, og at lægerne også før New Public Management påtog sig samfundsøkonomisk ansvar og kalkulative praksisser, som en udvidet men integreret del af deres lægefaglige embede. Studiet bidrager dermed til at nuancere den klassiske professionssociologiske forståelse af forholdet mellem stat og profession.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Scholl-Bürgi, Sabine, Thomas Müller, and Peter Heinz-Erian. "Genetische Diarrhö bei Strukturschädigung der Darmmukosa." Kinder- und Jugendmedizin 7, no. 01 (2007): 5–9. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1617936.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungGenetische Diarrhöen als Folge von strukturellen Defekten der Darmmukosa können primärer Natur sein (kongenitale Mikrovillusatrophie) odersekundär auf dem Boden anderer genetischer Erkrankungen (Infektion bei hereditären Immundefekten) entstehen. Klinisch resultiert meist eine Mischform von osmotischer und sekretorischer Diarrhö. Die Abklärung genetischer Mukosastrukturdefektdiarrhöen beruht neben einer genauen Familien- und Ernährungsanamnese auf biochemischer, immunologischer, mikrobiologischer Blut- und Stuhldiagnostik. Um die Art der jeweiligen Strukturdefekte aufklären zu können, sind neben konventionellen lichtmikroskopischen Verfahren auch Immunhistochemie und -fluoreszenz, in situ-Hybridiserung und elektronenmikroskopische Verfahren an Darmschleimhautbiopsaten erforderlich. Immer öfter können die zugrunde liegenden Erkrankungen auch durch molekulargenetische Untersuchungen identifiziert werden. Therapeutisch stellen hereditäre intestinale Mukosastrukturdefekterkrankungen im Gegensatz zu primären funktionellen Störungen des Darmepithels häufig ein großes Problem dar: In vielen Fällen ist, bei mangelndem Ansprechen auf Medikamente und enterale Ernährungstherapie, eine langzeitparenterale Ernährung erforderlich; in ausgewählten Situationen bietet sich die Option einer Darmtransplantation an.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Müller, Thomas, Sabine Scholl-Bürgi, and Peter Heinz-Erian. "Genetische Diarrhö bei mukosalen Enzym- und Transportproteindefekten." Kinder- und Jugendmedizin 7, no. 01 (2007): 10–16. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1617938.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungNeben hereditären Mukosastrukturdefekten können auch genetische Störungen der Enzymaktivität oder der Transportfunktion von Darmepithelmembranen eine chronische Diarrhö verursachen. Für die meisten hier beschriebenen funktionellen Defekte konnten bereits Genmutationen identifiziert werden. Klinisch verursachen sie entweder eine osmotische oder sekretorische Diarrhö. Die Abklärung erfordert eine genaue Familien- und Ernährungsanamnese sowie eine gezielte biochemische und molekularbiologische Diagnostikvon Blut- und Stuhlproben. Sehr hilfreich für die klinische Praxis ist die H2-Messung im Atemgas zur Evaluation von Mono- und Disaccharidresorptionsstörungen. Um die Pathogenese aufklären zu können, sind in spezialisierten Zentren Verfahren wie in situ-Hybridiserung zur zellulären Lokalisation von Gensonden, Studien des zellulären Transports mit radioaktiv markierten Tracern und elektrophysiologische Methoden an Darmschleimhautbioptaten von großem Wert. Therapeutisch lässt sich die klinische Symptomatik oft durch Vermeidung der krank machenden Noxe oder umgekehrt, durch Gabe eines fehlenden Substrats soweit kontrollieren, dass eine langzeitparenterale Ernährung nicht mehr notwendig ist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Aas, Jørn A., and Ingar Olsen. "Periodontal mikroflora – fra spesifisitet til kompleksitet." Den norske tannlegeforenings Tidende 118, no. 10 (August 28, 2008). http://dx.doi.org/10.56373/2008-10-4.

Full text
Abstract:
Autogen – som er oppstått i kroppen eller fremstilt av materiale fra egen kropp. Fenotype – egenskaper ved individet, formet av arv og miljø. Isolat – isolerte bakteriearter fra en sammensatt bakteriekultur. Habitat – området eller miljøet hvor en organisme eller et økologisk samfunn normalt lever. Homeostase – evnen eller tendensen til en organisme eller et økologisk samfunn til å opprettholde likevekt ved å tilpasse seg fysiologiske prosesser. Økologi – kunnskapen om samspillet mellom ulike former for liv og hvordan de avhenger av omgivelsene og hverandre. Proteolyse – spalting av protein; hydrolyse av peptidbindingene i proteinmolekyler til dannelse av mindre polypeptid. Mikrobiota – Mikroflora og mikrofauna som består av mikroorganismer. DNA-DNA hybridisering – molekylær teknikk som måler grad av genetisk likhet mellom DNA sekvenser. Benyttes for å bestemme genetisk likhet eller distanse mellom arter. Fylogeni – Avstamningshistorie. Evolusjonshistorien til en organisme. En evolusjonær sammenheng mellom grupper av organismer. Gir et familietre som viser genetisk sammenheng mellom forfedre og etterkommere. Fylotype – en bakterieart som er genetisk unik fra andre bakteriearter. Translasjonsapparatet – inngår i proteinsyntesen, genetiske koder fra rRNA (via tRNA) koder for sekvenser av aminosyrer som settes sammen til proteiner. Genetisk populasjonsstruktur – genetisk variasjon innen et bakterielt samfunn. Metagenomikk – studier av genetisk materiale fra en prøve hentet direkte fra et miljø. Proteomikk – studier og analyser av proteomer – en celle eller et individs samlede antall uttrykte proteiner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tros, Frank. "Vernieuwing en hybridisering van medezeggenschap in bedrijvenHet onderzoek waarop dit artikel zich baseert is mede uitgevoerd door Evert Smit, Simone van Houten en Robbert van het Kaar. Het onderzoeksproject is financieel mogelijk gemaakt door Instituut Gak." Tijdschrift voor Arbeidsvraagstukken 36, no. 3 (September 1, 2020). http://dx.doi.org/10.5117/2020.036.003.009.

Full text
Abstract:
Op basis van dertien casestudies van bedrijven en instellingen in verschillende sectoren wordt in dit artikel een systematische analyse gegeven van achtergronden, inhoud, doelstellingen en effecten van medezeggenschapsvernieuwing. Centraal staat de vraag hoe deze veranderingstrajecten zich verhouden tot de in de literatuur gesignaleerde en veronderstelde knelpunten van het traditionele medezeggenschapsmodel in Nederland. De resultaten laten zien dat ondernemingsraden, met steun van de bestuurder, initiatiefnemers zijn van de invoering van hybride vormen van medezeggenschap, waarin de vertegenwoordigende medezeggenschap wordt verbonden met nieuwe vormen van (directe) participatie. De nieuwe medezeggenschap wordt dichter op de werkvloer georganiseerd, leidt tot meer betrokkenheid en deelname van werknemers, en versterkt het inhoudelijk overleg met de bestuurder. Hierbij ontstaan dilemma's en grenzen wat betreft de verlaging van het aantal or-zetels en de vervanging van or-leden door niet-verkozen medewerkers in alternatieve vormen van medezeggenschap. Opmerkelijk is dat flexwerkers, en daarmee ook jongeren, weinig in de vernieuwde medezeggenschap worden opgenomen en dat veranderingstrajecten weinig zijn gericht op een grotere invloed in de strategische besluitvorming van ondernemingen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Hybridisering"

1

Johansson, Martin, and Robin Kadi. "Energivinst vid hybridisering av hydrauliskt system." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-153920.

Full text
Abstract:
Today's high oil prices and more stringent environmental requirements have led to that manufacturers of mobile construction equipment try to make their products more energy efficient. With this in mind a project about hybridization of hydraulic systems has been formed. The purpose of this project was to analyze the savings that can be achieved by hybridization of hydraulic systems. A reach stacker truck (Kalmar DRD450-80S4XS) were simulated in some load cases with conventional hydraulic systems and with three types of hybridized hydraulic systems. Different parts of the hydraulic systems were also analyzed separately. The analysis has shown that significant energy savings can be achieved by hybridizing hydraulic systems. The analysis showed that between 9-30% energy savings could be achieved by hybridizing the truck's various subsystems.
Med dagens höga oljepriser och samhällets allt strängare miljökrav, stävar tillverkare av mobila entreprenadmaskiner efter att energieffektivisera sina produkter. Med detta i tanke formades ett projekt om att regenerera hydraulisk energi på entreprenadmaskiner. Syftet med detta projekt var att analysera vilka besparingar som kan åstakommas genom att hydraulsystemet på entrprenadmaskiner hybridiseras. En reachstacker truck (Kalmar DRD450-80S4XS) simulerades i några lastfall med konventionellt hydraulsystem samt med tre typer av hybridiserade hydraulsystem. Olika delar av de hydrauliska systemen analyserades även var för sig. Analysen har visat att stora energibesparingar kan åstakommas genom att hybridisera hydraulsystem. Den genomförda analysen visade på att mellan 9-30% energibesparing kunde uppnås genom att hybridisera truckens olika delsystem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pålsson, Aksel. "Genflöde, hybridisering och sympatrisk artbildning - med strandsnäcka som exempel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226324.

Full text
Abstract:
Det finns idag en mängd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest använda är det biologiska artbegreppet som innebär att en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna innebär att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemässiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning är när artbildning sker inom ett och samma geografiska område, alltså utan geografisk isolering. Denna modell har länge varit omdebatterad men bevisen för den, både teoretiska och praktiska, ökar ständigt. Reproduktionsbarriärer är biologiska karaktärer som hindrar genflöde mellan populationer och delas upp i prezygotiska och postzygotiska. Hybridisering mellan närbesläktade arter eller divergerande ekotyper inom samma art kan leda till uppkomsten av hybridzoner. Ett exempel på det är den vivipara standsnäckan som är en art som ofta bildar två skilda ekotyper med en hybridzon mellan ekotypernas respektive mikrohabitat. Ett mikrohabitat är ett litet habitat inom ett större, i det här fallet är det den övre och lägre kustnivån. Den vivipara strandsnäckan beskrivs ofta som ett exempel av begynnande sympatrisk artbildning driven av det naturliga urvalet. Det pågår mycket forskning angående de här snäckornas differentiering och om vilka faktorer det är som ligger bakom. Snäckans två ekotyper är delvis reproduktivt isolerade men vad som kommer hända i framtiden, ifall de reproduktiva barriärerna mellan ekotyperna kommer fullbordas och ekotyperna kommer bli olika arter är okänt. Det råder idag ingen konsensus om vilka faktorer som är de mest betydelsefulla för upprätthållandet av divergensen. Det nuvarande läget tyder dock på att det är yttre miljöfaktorer (exogena faktorer) är de starkaste i det här fallet. Detta eftersom att olika ekotyper har olika fitness i olika habitat vilket är en exogen selektionsmekanism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

van, Huizen Elina, and Sara Olsson. "Hybridisering i statligt ägda bolag : En fallstudie av Lernia AB." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34238.

Full text
Abstract:
Sedan bolagiseringen av statliga affärsverk och myndigheter har staten börjat äga aktiebolag. Dessa bolag har två styrlogiker, affärsmässighet och demokrati, vilket innebär att de både har ett vinstintresse och ett samhällsintresse. Bolag som har båda dessa egenskaper kallas för hybridorganisationer. På grund av dessa intressen, som anses vara motstridiga, blir en hybridorganisation komplex (Thomasson, 2013). Denna studie studerar således hur hybridisering kan uppfattas i statligt ägda bolag med fokus på bolagets mål och identitet. Studien består av en fallstudie av Lernia AB, ett statligt ägt bolag som är verksamma inom bemanningsbranschen. Till grund för studien ligger material kring hybridisering och statligt ägda bolag men också ekonomistyrning och målstyrning, vilket beskrivs i den teoretiska referensramen i kapitel tre samt kapitel fyra. Primärdata, som presenteras i studiens femte kapitel, samlades in genom intervjuer med fyra av Lernias medarbetare. Dessa har någon form av ansvar och arbetar på olika nivåer i företaget. I sjätte kapitlet analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med empirin. Resultaten från studien, som presenteras i studiens sjunde kapitel, visar på att målen i hybridiserade statligt ägda bolag, präglas av ett samhällsintresse och ett vinstintresse, där det även finns en balans dem emellan. Således styrs bolaget av båda styrlogikerna, vilket kännetecknar hybridorganisationer. Däremot präglas företagets identitet av ett stort samhällsintresse, vilket styr företaget och dess medarbetare i sättet av vara och agera. Denna studie visar också på att vilket mål som de anställda tycker är viktigast varierar utifrån vilken kunskap, position och egenskaper de har, vilket tydligt visar på att organisationen är hybridiserad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stift, Marc. "Polyploidy and hybridisation in the Rorippa x anceps hybrid complex." Amsterdam : Amsterdam : Universiteit van Amsterdam, IBED ; Universiteit van Amsterdam [Host], 2007. http://dare.uva.nl/document/48666.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Coonen, Edith. "Genomic constitution of gametes and preimplantation embryos." Maastricht : Maastricht : Universitaire Pers Maastricht ; University Library, Maastricht University [Host], 1995. http://arno.unimaas.nl/show.cgi?fid=6641.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Speel, Ernst Jan Maria. "Detection systems for multiple-target in situ hybridization and immunocytochemistry." Maastricht : Maastricht : Universitaire Pers Maastricht ; University Library, Maastricht University [Host], 1995. http://arno.unimaas.nl/show.cgi?fid=7927.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Alstermark, Mirjam. "Fluorescens in situ hybridisering : Optimering och vidareutveckling av en kurslaboration på Biomedicinska analytikerprogrammet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80993.

Full text
Abstract:
Fluorescens In Situ Hybridisering (FISH) är en cytogenetisk teknik som kan detektera genetiska sjukdomar och avvikelser i Deoxyribonukleinsyra (DNA) och Ribonukleinsyra (RNA). FISH börjar med kromosomutvinning av önskat analyspreparat, därefter får en direkt- eller indirekt fluorescensinmärkt probe (15-30 baspar lång) binda in till sin genetiska målsekvens via hybridisering. Preparatet kan sedan analyseras i fluorescensmikroskop för att bedöma om proben bundit in till sin målsekvens. I kursen ”Fördjupad laboratoriemetodik” för Biomedicinska analytikerprogrammet, Linnéuniversitetet utförs en FISH-laboration där resultaten varit otydliga och ej reproducerbara. Syftet med examensarbetet var att förbättra kurslaboration FISH som ges under kursen ”Fördjupad laboratoriemetodik”. Adherenta celler odlades till ≥ 3 x 106 i antal och till viss konfluens; primära endotelcell-linjen HCMEC till konfluenserna 60 % och 80 % och cancercell-linjerna VMM1 och H1915 till 80 % konfluens. Därefter skördades cellerna och dess respektive kromosomer utvanns. Kromosomerna undersöktes sedan med metoderna G-bandsfärgning, DNA-FISH och Multicolor-FISH (24X-probe) för tydliga och reproducerbara resultat. G-bandsfärgningen av HCMEC visade många hela interfasceller och få fria kromosomer för celler i 60 % konfluens. Både G-bandsfärgningen och DNA-FISH visade att HCMEC odlade till 80 % konfluens visade fria kromosomer från celler i metafas (celldelningsfas) där det fanns en svag signal för X-kromosomen. Multicolor-FISH-analys av VMM1 och H1915 gav tydliga resultat i fluorescensmikroskop där fria kromosomer var Multicolor-probeinmärkta; blå/aqua, röd och grön. Konklusionen är att vid kromosomutvinning från odlade adherenta celler bör dessa vara 80 % konfluenta. Detta för att ge tydliga och reproducerbara probeinfärgningar av kromosomer i metafas vid analys med Multicolor-FISH. Analys av 80 % konfluenta celler och användning av Multicolor-FISH-analys är en klar förbättring av kurslaborationen.
Fluorescens in situ hybridization (FISH) is used to detect cytogenetic aberrations and abnormalities of Deoxyribonucleic acid (DNA) and Ribonucleic Acid (RNA). The FISH begins with chromosome extraction of the desired cell preparation then a direct or indirect fluorescently labeled probe (15-30 base pair long) is hybridized to its genetic target sequence. The preparation can thereafter be analyzed in fluorescence microscope to see bound probe at chromosome level. In the course “Advanced laboratory methodology” for the Biomedical Scientist program, Linnaeus University, a FISH laboratory experiment is conducted where results have not been clear nor reproducible. The aim of this study was to improve the laboratory experiment FISH. Human Cardiac Microvascular Endothelial Cells (HCMEC) was grown to 60 % and 80 % confluence, to an estimated number of ≥ 3 x106, and analyzed by G-band staining and DNA-FISH. G-band staining showed many cells in interphase and few free chromosomes of cells with 60 % confluence. G-band staining and DNA-FISH showed that cells grown to 80 % confluence showed more free chromosomes from metaphase. The cancer cell lines VMM1 and H1915 were therefore grown to 80 % confluence and ≥ 3 x106. Multicolor-FISH on VMM1 and H1915 showed results from all painting probes blue/aqua, red and green. The conclusion is that in chromosomal extraction from cultured adherent cells should be 80 % confluent to give clear and reproducible probe staining of chromosomes in metaphase when assayed with Multicolor FISH. Analysis of 80 % confluent cells and the use of Multicolor FISH technology is a clear improvement to the “Advanced laboratory methodology” course.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jonsson, Rebecca. "Follikulärt microbiom hos friska individer : Detektion av bakterier och svamp med in situ hybridisering och immunofluorescens." Thesis, Umeå universitet, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58597.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hulander, Jon. "Mat, gemenskaper & gränser : En etnologisk studie om matens betydelse och potential i migrationen till Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15149.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att, med hjälp av postkolonial teori belysa matens roll i några personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berättat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och på olika sätt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskänslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan två kulturella gemenskaper, ett slags ”third space” med möjlighet att föra dessa närmare varandra med hjälp av hybridisering. Mat blir då ett konkret sätt att både se och upptäcka den utvecklingen men också någonting att bygga nya gemenskaper runt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ekholm, Anton, and Mattias Furunäs. "Påverkan till och från fiskodlingar med avseende på vattenkvalitén i svenska vattendrag : Fallstudie ”Slotts Lax AB”." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22055.

Full text
Abstract:
Ett flertal vattendrag i Sverige är idag förorenade (till viss grad), däribland Dalälven. Östersjön är ett utsatt hav vad gäller näringstillförsel, där Dalälven är en bidragande del till detta. I takt med att kunskapsnivån stiger kring hur vattenkvalitén påverkar organismer och människor så kan specifika åtgärder tas fram för enskilda vattendrag, för att förbättra kvalitén. Rapporten handlar om fiskodlingar och hur dem påverkas av utsläpp från mänskliga aktiviteter, samt hur odlingen påverkar dess omgivande vattendrag. Fiskodlingar används främst för att odla fisk som livsmedel, men även fisk som är avsedd för utplantering till sjöar och hav. Utplantering av fisk görs främst för att minska trycket på den vilda fisken. Att bedriva en fiskodling innebär stort ansvar för verksamhetsutövaren, där lagar och krav som är fastställda av riksdagen måste uppfyllas. För att kontrollera lagar och krav har man regelbundna kontroller vid fiskodlingar från olika myndigheter. Större delen av dagens fiskodlingar ligger i kontakt med sjöar och hav, och kan därmed påverkas av yttre faktorer i form av mänkliga aktiviteter, men även från själva odlingen i sig. Påverkan som bygger på utsläpp från dessa kan både vara positivt och negativt för vattendraget beroende på hur förutsättningarna hos denna ser ut. Fiskodlingar kan även placeras på land, men är dock betydligt mer kostsamt i jämförelse med en odling placerad i vattendrag. Det finns vissa risker med att bedriva en fiskodling i vattendrag, med avseende på sjukdomar och rymning. Sjukdomar inom en fiskodling kan resultera i slakt, och denna kan även spridas till utomstående vattendrag. En rymning kan bidra till hybridisering och därav påverka det vilda beståndet av fisk, den kan även rubba näringsväven hos vattendraget i form av konkurrens med det vilda beståndet, men även via bioackumulation och biomagnifikation. Det finns vissa faktorer som avgör placeringen av en fiskodling, detta allt efter hur förutsättningarna ser ut och vilken fisk som odlas. Slotts Lax AB, som är en fiskodlingsverksamhet i Dalarna, har valt att odla sin fisk i vattendrag, detta främst för att minimera kostnaderna och nyttja den miljö som erbjuds, vid Dalälven och Siljan. Fisk kan även odlas på land, detta görs främst för  att minimera riskerna med rymning av fisk och spridning av sjukdomar.
Several rivers in Sweden, including Dalälven, are today contaminated  to certain degree. As the knowledge rises around how water quality affects the organisms and humans can specific measures be developed for water bodies, to improve the quality. This thesis focuses on fish farms and how they are affected by emissions from human activity, and how fish farming affects its surrounding water. Fish farms are mainly used to raise fish for human consumption, but also fish intended for planting out in lakes and seas. The planting of fish is mainly to reduce the pressure on wild fish. Conducting a fish farm involves great responsibility for the operator, where laws and requirements that are established by the parliament must be met. For that purpose the laws and requirements are regularly checked at farms from different agencies. Most of the fish farms are currently in contact with lakes and seas, and those can be affected by external factors such as human activities, but also from the culturing itself. Impact of emissions from fish farms can be both positive and negative for the watercourse, depending on the conditions of the area. Fish farms can also be placed on land, but this would be far more costly in comparison with fish farming in waterways. There are certain risks associated with conducting a fish in streams such as, diseases and fish escaping. Diseases in the fish farming can result in the slaughter, and this can also spread to outside watercourses. An escape can contribute to hybridization which therefore affect the wild population of fish, it can also disrupt the food chain of the stream in the form of competition with the wild population, but also through bioaccumulation and biomagnification. There are certain factors that determine the location of a fish farm, depending on how the conditions look likes and what kind of fish species that are being grown. Slotts Lax AB, which is a fish farming business in Dalarna, have chosen to grow their fish in streams, primarily in order to minimize costs and use the environment offered by the Dalälven River and Lake Siljan. Fish can also be grown on land, this is done primarily to minimize the risks of escape and the spread of diseases.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Hybridisering"

1

Nuovo, Gerard J. PCR in situ hybridization: Protocols and applications. 3rd ed. Philadelphia: Lippincott-Raven Publishers, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Scheepers, Willem. Disruptie, Hybridisering van Arbeid, Diversiteit, Ethiek, Management. Damies, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kickelbick, Guido. Hybrid Materials: Synthesis, Characterization, and Applications. Wiley & Sons, Limited, John, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kickelbick, Guido. Hybrid Materials: Synthesis, Characterization, and Applications. Wiley & Sons, Incorporated, John, 2022.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kickelbick, Guido. Hybrid Materials: Synthesis, Characterization, and Applications. Wiley & Sons, Limited, John, 2021.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kickelbick, Guido. Hybrid Materials: Synthesis, Characterization, and Applications. Wiley & Sons, Incorporated, John, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kickelbick, Guido. Hybrid Materials: Synthesis, Characterization, and Applications. Wiley & Sons, Incorporated, John, 2022.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kickelbick, Guido. Hybrid Materials: Synthesis, Characterization, and Applications. Wiley & Sons, Incorporated, John, 2022.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Arnold, Michael L. Evolution through Genetic Exchange. Oxford University Press, USA, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Arnold, Michael L. Evolution Through Genetic Exchange. Oxford University Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Hybridisering' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography