Academic literature on the topic 'Hyggesfritt skogsbruk'

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services<br>I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.

Forests are key providers of terrestrial ecosystem services such as climate regulation, water purification, natural pest control, habitats for biodiversity, as well as different forms of wood based materials and food. Nevertheless forests are dangerously exposed to great pressures from various kinds of societal activities. This report examines the importance of forests for the (i) maintenance of life supporting functions of the biosphere as well as for (ii) providing a flexible resource base for the satisfying of human needs on more and more sustainability-driven markets. How can Swedish forestry be managed such that those two essential roles of forests become mutually supportive? The report also relates the results to three relevant and well-citied protocols for the subject: the Sustainable Development Goals in UN’s Agenda 2030, the Swedish Environmental Quality Objectives, and the Swedish National Forest Program. The approach applied Maxwell’s process design for qualitative research. Data have been collected from literature search and interviews of experts and the analytical instrument for modeling of data was the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The report concludes: Sustainable development for forestry relies on a paradigm shift in civilization’s perception of forestry to a practice where planning departures from envisioning a future where natural forest functions to sustain higher life forms and civilization are safeguarded and prioritized before other usages of forestland, and where diversity is enhanced in terms of tree age and species to foster more resilient and high-quality timber forests. When the above points are achieved, the higher diversity of more resilient forests should also have potential to supply markets with various kinds of resources offered to more and more sustainability driven markets. Furthermore, this development of society’s forest use increases the chances for civilization to be sustainable also with relatively smaller forest areas put aside for no forestry at all. In such a situation forestry and society have prioritized forest products and usages with long life spans before such with short. A future sustainable Swedish forest sector has recognized the above, and drawn an essential conclusion from it: the interdependency of forests with society’s overall sustainability performance calls for a cooperative approach that departures from an understanding of basic sustainability principles that are shared across sectors and disciplines. The Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Objectives and the Swedish National Forest Program all fail to take the above broad- systems perspective when it comes to proposing measures for the future, including how to advise further research to explore what the sustainable Swedish forestry could entail. The study arrives at pointing out an overall approach to analyses, planning and further research in those regards, rather than evaluating details on the path towards sustainable forestry.<br>Skogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.