To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hygiene routine.
Dissertations / Theses on the topic 'Hygiene routine'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 30 dissertations / theses for your research on the topic 'Hygiene routine.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hamainza, Busiku. "Measurement of malaria transmission and impact of malaria control interventions using health facility and community-based routine reporting systems." Thesis, University of Liverpool, 2014. http://livrepository.liverpool.ac.uk/2006039/.
Full textAbstract:
Globally malaria still remains the most important parasitic disease of public health interest. In the recent past, most endemic countries have deployed and scaled up both preventive and curative interventions to reduce malaria transmission and, ideally, eliminate it. This has lead to global reductions in both mortality and incidence of malaria. These declines have been attributed to the reinvigoration of the global malaria control agenda by the explicit ambition of achieving elimination, which has lead to an increase in funding for national control programmes to increase coverage of preventive interventions, field compatible diagnostic tools for confirming parasite infection, and increased access to effective treatment. As a result of declines in malaria transmission, the focal nature of malaria transmission has become much more evident and has lead to consideration of surveillance as a key intervention for malaria control/elimination in its own right. Surveillance systems have been well established in most formal health facilities but the incorporation of these systems at community level and operationalised by community health workers (CHWs) still remains limited. Additionally, these few examples of CHW-implemented surveillance systems have been typically only reporting indicators of malaria infection burden, without capturing indicators of intervention availability, deployment, coverage and utilisation, thus representing a missed opportunity for routine monitoring and evaluation of impact of interventions in “real time” to inform program planning and implementation. The study was established as part of a multi-country study under the Malaria Transmission Consortium Project whose primary objective was to develop and evaluate new or improved methods for measuring malaria transmission. Thus the overall goal of this study was to demonstrate how malaria transmission, and impact of interventions, could be routinely measured through a novel longitudinal community based surveillance system (CBSS) operationalised by modestly paid CHWs. The CBSS included both passive and active surveillance activities using field – compatible test kits for in situ parasitological detection of malaria infections, based on which confirmed cases were treated with anti-malarial drugs, coupled with a detailed questionnaire on access and use of malaria control interventions and population characteristics. Passive surveillance was achieved conventionally whenever community members self-reported to the CHWs and active surveillance was achieved through monthly active visits to all households in their catchment populations to offer testing and treatment. In addition to recording detailed details of each patient contact in a paper patient register, weekly summaries of selected data elements were submitted by the CHWs using a mobile phone platform via short messaging system (SMS). The detailed reference data recorded in the patient register was then used to monitor malaria infection dynamics in the study population, evaluate the impact of preventative measures, such as indoor residual spraying (IRS) and long-lasting insecticidal nets (LLINs) and validate the electronic summaries submitted via SMS. Overall, the CBSS did not routinely capture all malaria infections in the study population and was insufficient to eliminate the human parasite reservoir. This was primarily due to limited study participant participation with the monthly active testing and treatment offered by the CHWs. However, the CBSS clearly demonstrated the incremental and residual impact to supplementation of pyrethroid-treated LLINs with non - pyrethroid insecticides applied by IRS in areas where the dominant malaria vector is highly resistant to pyrethroids. The adequacy of the SMS reports submitted by the CHWs confirms the great potential of mobile phone technology for facilitating and improving the effectiveness of community based reporting. Despite its limitations, the CBSS successfully provided programmatically relevant information regarding malaria infection dynamics across the large study area at a very affordable cost. The CHWs demonstrated their ability to not only provide treatment services but also adequately report their findings both electronically and on paper. CHWs are primarily tasked with providing routine health services at community level but clearly also have a valuable auxiliary role to play in “real time” surveillance of malaria, and most probably a range of other diseases. If the full potential of CHWs as agents of health surveillance can be realized, control programme progress can be measured through spatial and temporal mapping of transmission with greater sensitivity and at finer scales than is possible with health facilities alone, to enable improved, better-informed program planning, resource allocation and implementation.
2
Isaksson, Sabina, and Maria Nordström. "Följsamhet till basala hygienrutiner på två mottagningar inom Akademiska sjukhuset i Uppsala : en jämförande kvantitativ observationsstudie." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-125582.
Full textAbstract:
<p><strong>Syfte.<em> </em></strong>Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem.</p><p><strong>Metod<em>. </em></strong>Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning.</p><p><strong>Resultat.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom.</p><p><strong>Slutsats.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner.</p><br><p><strong>Aim</strong><strong>.</strong> Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them.</p><p><strong>Method</strong><strong>.</strong> Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception.</p><p><strong>Results</strong><strong>.</strong> The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.</p>
3
Tavakolinia, Hansen Fanny. "THE IMPORTANCE OF HYGIENE ROUTINES AND PRACTICES. : AN INTERVIEW STUDY WITH NURSES IN BALI, INDONESIA." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6740.
Full textAbstract:
Hygiene routines and practices is an important part of healthcare. Without hygiene routines there might not be a functional health care system nor would the hospitals be a safe environment. Patient safety is one of our most important tasks as nurses and in order to achieve that, we need good education. Of the actively working nurses in Indonesia 29% have a diploma, 1% has a higher degree and the remaining 60% only obtains a high school level of knowledge and education. Although the country is in development there are currently still problems in the education of nursing. The aim was to describe nurses’ experiences of hygiene routines and practices in hospitals in Bali, Indonesia. A qualitative interview study with semi structured interviews was carried out at hospitals in Bali, Indonesia. A qualitative content analysis was used to transcribe and analyze data from four interviews with different educated nurses. The result shows four themes and ten subthemes. In addition to hygiene and education, teamwork was also frequently mentioned. To make sure the patient was happy was also an answer given many times during the interviews. Some participators had a hard time explaining their experiences of hygiene routines and practices, which made it seem like they were lacking in knowledge due to shortage of context in education.<br>Hygienrutiner och dess utövande är en viktig hörnsten i hälso- och sjukvården. Utan det hade vi inte haft ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem och sjukhusen hade inte heller varit en säker miljö att vistas i. Patientsäkerheten är en av våra viktigaste begrepp uppgifter och för att uppnå det så behövs en bra utbildning. Av de aktivt arbetande sjuksköterskorna i Indonesien har 29 % tagit en treårig examen, 1 % med högre utbildning och de resterande 60 % erhåller endast en gymnasienivå av kunskap och utbildning. Trots att landet är under utveckling finns det fortfarande problem i vårdutbildningen. Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av hygienrutiner och dess utförande på ett/flera sjukhus på Bali, Indonesien. En kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer genomfördes på ett/flera sjukhus på Bali, Indonesien. En kvalitativ innehållsanalys användes för att transkribera och analysera data från fyra intervjuer med olikt utbildade sjuksköterskor. Resultatet visar fyra huvudteman och tio subteman. Förutom hygien och utbildning nämndes även teamwork ofta. Att se till att patienten är glad och nöjd var ett frekvent svar i intervjuerna. Vissa deltagare hade svårt att förklara sina erfarenheter av hygienrutiner och dess utövande. Vilket fick det att se ut som att de saknade kunskap. Kunskapsbristen skulle kunna vara på grund av att utbildningen saknar innehåll om hygienrutiner.
4
Englund, Cecilia, and Elena Lindström. "Hur röntgenpersonal kan reducera spridningen av vårdrelaterade infektioner : En integrativ litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60595.
Full textAbstract:
Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas.<br>Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.
5
Garpenfeldt, Katarina, and Erika Sjöström. "HYGIENE ROUTINES FOR NURSES WHEN TAKING BLOOD SAMPLES IN HIGH RISK AREAS." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24577.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjukvårdsrelaterade infektioner komplicerar vården av miljontals patienter varje år och är mer frekventa i utvecklings länder. Hur sjuksköterskor arbetar med hygienrutiner har ett stort inflytande över spridningen av dessa sjukdomar. Att ta ett blodprov är en invasiv procedur och trots att det för många sjuksköterskor är rutin så kan det vara förenat med risker för patient och sjuksköterska. Syfte: Att observera och beskriva hur sjuksköterskor utför hygien rutiner vid blodprovstagning i högrisk områden. Metod: En empiriskt strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats, genomförd på ett sjukhus i Mpongwe distriktet i Zambia. Resultatet har blivit analyserat med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas arbete med hygienrutiner vid blodprovstagning följde ofta inte från sjukhuset uttalade riktlinjer. Majoriteten av de observerade sjuksköterskorna tvättade och desinfekterade inte händerna enligt angiven procedur. Skyddsutrustning användes ofta inte alls eller på ett felaktigt sätt. Omständigheterna för arbete uppmuntrade inte till utförande av hygienrutiner. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av mer finansiella medel såväl som mer utbildning och förespråkande för vikten av hygienrutiner vid blodprovstagning. Detta för an ökad förståelsen av värdet av dessa rutiner.<br>Background: Healthcare related infections complicates the care of millions of people world wide every year and is shown more frequent in developing countries. How nurses follow basic hygiene routines has a great impact of the spreading of such infections. Collecting blood is an invasive procedure and even though it is a routine procedure for most nurses it can still be related to a great risk of exposure for both patient and performer.Objective: To observe and describe how nurses follow hygiene routines when collecting blood samples in areas with high prevalence of infection diseases.Methods: Empirically structured observational study with a qualitative approach, carried out in a hospital in Mpongwe district, Zambia. The result has been analyzed through manifest content analysis. Result: Basic hygiene routines were often not followed when collecting blood specimen in the hospital who served as setting for this study. A majority of the nurses did not wash and disinfect hands in accordance with guidelines recognized by the hospital. Protective equipment was often not used, at all, or in a correct way even when available. The environment did not promote hygiene routines when collecting samples. Conclusion: The result indicate a need for more financial means as well as more persistent education and campaigning regarding the importance of preforming hygiene routines when collecting blood samples. This to promote a change in performance and attitudes among staff members regarding the importance of those routines.
6
Dykiel, Jannika, and Katri Kääriä. "Personalens följsamhet av hygienrutiner vid allmän kirurgiskt ingrepp på operationssal : en observationsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-223971.
Full textAbstract:
Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet.<br>Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.
7
Edling, Jeanette, and Sandra Lundin. "Sjuksköterskors kunskaper om MRSA och hygienrutiner på olika dialysavdelningar : - en enkätstudie." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3152.
Full textAbstract:
<p>Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten. Sjuksköterskornas kompetens har grupperats i kategorier (låg, måttlig och hög kompetens) utifrån antalet rätt på enkäten. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper och då speciellt om ingångskälla och att engångsförkläde skyddar mot spridning. Dock visade det sig att det brister när det gäller kunskaper om infektionstecken och om MRSA kan behandlas. Vid jämförelse visade det sig att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens.</p><br><p>Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a very contagious bacterium which is increasing in hospitals. One reason for this is poor hand hygiene among the medical staff. The aim of this study was to find out how much nurses know about MRSA and hygiene routines and to examine if the knowledge differs between nurses in different hospitals. The study was directed to nurses in four different dialysis divisions. The data was collected from through a questionnaire, which was distributed to 141 nurses, of which 86 answered. Based on the numbers of correct answers given in the questionnaire the competence of the nurses was divided into different categories (low, average and high competence).The result of the questionnaire showed that the majority of the nurses has a good knowledge of MRSA, in particular when it comes to enter source and the protection against spread disposable aprons give. However, the result also showed that nurses do not have sufficient knowledge of the signs of MRSA and if the infection can be treated. On comparison, no difference in number of average competence between the different hospitals was found. However, there was a significant difference in the group with high competence.</p>
8
Hollertz, Aina. "Friskare förskola? : Förutsättningar för följsamhet till en hygienrutin." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172750.
Full textAbstract:
Introduktion:Att basal hygien som att tvätta händerna är effektivt för att bryta smitta är väl grundat imedicinsk forskning. På vilka grunder tar människor till sig en sådan rutin? Vilka faktorerpåverkar om ett nytt beteende anammas? Syfte:Studien syftar till att undersöka förutsättningar för följsamhet till en ny hygienrutin iförskoleverksamhet utifrån uppfattningar bland vårdnadshavare och pedagoger. Studien syftaräven till att studera denna typ av preventiv insats utifrån olika perspektiv på hälsa, preventionoch hälsopromotion. Metod:Studien är utformad som en kvalitativ utvärdering av en intervention. Studiens syfte besvarasgenom en tematisk analysmetod av data som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Konklusion:Drivkrafter som understödjer följsamheten är fungerande kommunikation, tilltro till sin egenförmåga att klara av att följa hygienrutinen samt att hygienrutinen genererar märkbara fördelar.Utmaningarna handlar om att det finns en acceptans för smitta. Att bli sjuk uppfattas inte somtillräckligt allvarligt för att hygienrutinen ska prioriteras och att den inte kommer åt allsjukfrånvaro. Av studien framgår att det finns uppfattningar som belyser att det holistiskaperspektivet är viktigt för hälsan. Att ta hänsyn både till den salutogena och patogena synen påhälsa kan vara en väg att gå för att överbrygga att hygienrutinen inte kommer åt allt.<br>Introduction:The fact that basic hygiene such as hand washing is effective in preventing infections is welldocumented in medical research. But why do people adopt such routines? Which perceptionsaffect whether a new behaviour is adopted? Purpose:The study aims to investigate the conditions for adherence to a new hygiene routine in preschoolactivities, based on perceptions among parents and educators. The study also aims to examinethis type of preventive intervention from different perspectives in terms of health, preventionand health promotion. Method:The study takes the form of qualitative research into an intervention. The research question isanswered through the thematic analysis method of data collected through semi-structuredinterviews. Conclusion:The main aspects which support compliance are functional communication, confidence in one’sown ability to follow the hygiene routine and the hygiene routine generating noticeable benefits.The challenge is that there is an acceptance of infection. Becoming ill is not perceived as seriousenough for the hygiene routine to be prioritized or for the hygiene routine to prevent all sickleave. The study shows that there are perceptions which highlight that the holistic perspectiveis important for health. Taking both salutogenic and pathogenic health aspects intoconsideration would create a possible solution to the problem, as a single hygiene routine doesnot cover every aspect involved.
9
Nord, Johan, and Stefan Lindskog. "Hygiene Routines in the Students Clinic - Compliance, Attitude and the Student's View on Knowledge at Malmö University of Dentistry." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19792.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNINGInledning: Vårdrelaterade infektioner har under den senaste tiden fått stor uppmärksamhet inom vård och omsorg. Dessa infektioner kostar samhället miljontals kronor varje år och dessutom ökar användningen av antibiotika tillsammans med utvecklingen av antibiotikaresistens. Det bästa sättet att motverka resistensutveckling och vårdrelaterade infektioner är att vara noga med basala hygienrutiner och handdesinficering. Syfte: Undersöka följsamhet, attityd och studenternas syn på deras egen kunskap för hygienrutinerna vid Tandvårdshögskolan i Malmö.Material och Metod: Vi har undersökt, genom punktprevalensmätning, hur tandläkarstudenterna vid Tandvårdshögskolan i Malmö följer de riktlinjer som Socialstyrelsen har utformat vid patientnära arbete. Synen på kunskap och attityd har utvärderats genom en webbaserad enkät som skickats ut till samtliga studenter som går i kurs 3 till och med kurs 10.Resultat: Tandläkarstudenterna följer riktlinjerna som Socialstyrelsen utformat väl på alla punkter utom handdesinficering och användandet av plastförkläde. Genom webbenkäten kan man se att studenterna medvetet struntar i att använda plastförkläde p.g.a. att det blir för varmt. Studenterna anser sig ha god kunskap och anser sig följa rutinerna för handdesinficering fullt ut men observerad följsamhet säger det motsatta. 60-80% av studenterna struntar i eller glömmer handdesinfektion under patientbehandling. Konklusion: Studenterna brister i följsamhet för handdesinfektion och användning av plastförkläde. Studenterna ser kurskamrater bryta mot hygienrutiner men säger inte till. Studenterna övervärderar sin egen följsamhet jämfört med vad som observerats.<br>ABSTRACTIntroduction: Hospital-acquired infections are a burden to society with an annual cost of millions of SEK. The use of antibiotics and the development of antibiotic resistance are on the increase. The most efficient way to counteract development of antibiotic resistance and hospital-acquired infections is to be immaculate with the basic hygiene routines and to disinfect the hand before and after every patient encounter.Aim: Evaluate student compliance, view on knowledge and attitude regarding basic hygiene routines set by the National Board of Sweden at Malmö University of Dentistry.Materials and methods: In this study, a point prevalence measurement has been carried out at the student’s clinic at Malmö University of Dentistry. Furthermore, knowledge and attitude towards the routines have been evaluated with a web-based survey sent out to students at the faculty.Results: Results of this study show that the students follow the National guidelines well, except for the use of apron and the disinfection of their hands during treatment sessions. In contrast to the aprons, the students consider themselves correctly following the routines of disinfection and also have knowledge about how it should be carried out and when. Analysis of the point prevalence measurement shows that 60-80 % of the students fail to follow the routines of hand disinfection. Conclusion: The students lack in compliance regarding to hand disinfection and the use of apron. They see their classmates violate the guidelines but do not inform them of the violation. The students overestimate their own compliance compared to what have been observed.
10
Jakobsson, Sandra. "Sjuksköterskors följsamhet av basala hygienrutiner : med fokus på handhygien." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13296.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat Följsamheten hossjuksköterskorna i studien var låg. Resultatet visade att sjuksköterskornas följsamhet till handhygienen påverkades av följande kategorier som framkom i de funna resultaten; Hudpåverkan, attityder, materialtillgång, arbetsbelastning och stress, utbildning och kunskap. Det brast framförallt i handhygienen före kontakt med patienten. Diskussion: En stark bidragande orsak till bristande handhygien var att sjuksköterskorna ville skydda sig själva och inte tänker på patienterna. Arbetsbelastning och stress var en annan bidragande faktor till den låga följsamheten. Slutsats: Det behövs fortsatt forskning och förebyggande arbete om handhygien. Detta kan förebyggas med bland annat utbildning och kunskap om handhygien. Bättre materiella resurser behövs för att kunna sköta handhygienen bättre.<br>Background : Nurses adherence to hand hygiene is essential to prevent the spread of infection.Each year 100 000 patients are harmed by nosocomial infections and it effects every tenth inpatient care patient. Care time is prolonged by four days, costing the society vast resources and expenses. Contact infection via hospital stuff hands is the most common cause. This could be prevented if hospital stuff practiced proper hand hygiene according to recommended giudelines. Purpose: The purpose of the study was to highlight elements that influence how inpatient care nurses follow guidelines regarding basic hand hygiene. Method: General literature study. Result: Nurses in the study had low compliance. Result showed that nurses ́compliance to hand hygiene was affected by the following categories, transpiring in founds results; effect on skin, attitude, acess to material, workload and stress, education and knowledge. Especially hand hygiene prior to patient contact was deficient. Discussion: A strong contributory cause of insuffiicient hand hygiene was nurses trying to protect themselves and not thinking of the patients. Work load and stress was another contributing cause of the law compliance. Conclusion: Further research as well as preventive efforts regarding hand hygiene is needed. This can be prevented by for example education and knowledge of hand hygiene. Enhanced material resources is needed to conduct betetr hand hygiene.
11
Heiskanen, Cassandra, and Victoria Bengtsson. "A study of radiographer student´s knowledge about hygiene aspects : A comparative study in Vietnam and Sweden." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40582.
Full textAbstract:
Background: It is important to have good hygiene in healthcare. Studies have shown that bad hygiene among healthcare professionals can lead to spread of bacteria and microorganisms, which in turn can lead to healthcare-associated infections. To counteract this there are established routines, laws and regulations, as basic hygiene routines. Purpose: To study the knowledge of hygiene aspects in patient-related work among radiographer students in Vietnam and Sweden. Method: A quantitative study with descriptive statistics and statistical tests, data was collected through surveys and observations. The number of participants in the survey was 100 students, 50 in Vietnam and 50 in Sweden. The observations were conducted on 12 students at a hospital in Vietnam. Data was analyzed in SPSS and then described in text and tables. Results: The students had relatively good knowledge of hygiene aspects, but the results showed that things could be improved in Sweden and Vietnam. There was insufficient knowledge about the use of plastic apron and the use of jewelry such as watches. The students were careful to fixed their hair, have clean work clothes and wear plastic gloves at risk of contact with body fluids. Conclusion: The study shows that there are similarities and differences among the students in both countries. There are areas that can be improved in the countries because knowledge and basic hygiene routines underlie the spread of healthcare-associatedinfections<br>Bakgrund: Det är viktigt med god hygien inom hälso- och sjukvård. Studier har visat att dålig hygien bland sjukvårdspersonal kan leda till spridning av bakterier och mikroorganismer, vilket i sin tur kan leda till sjukvårdsrelaterade infektioner. För att motverka detta finns framtagna rutiner, lagar och regler som basala hygienrutiner. Syfte: Att undersöka kunskapen om hygienaspekter i patientnära arbete bland röntgensjuksköterskestudenter i Vietnam och Sverige. Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv statistik och statistiska tester där datainsamling skedde via enkäter och observationer. Antalet medverkande i enkätstudien var 100 studenter, 50 i Vietnam och 50 i Sverige. Observationerna genomfördes på 12 studenter vid ett sjukhus i Vietnam. Data analyserades i SPSS och beskrevs sedan i text och tabeller. Resultat: Studenterna hade relativt god kunskap gällande hygienaspekter men resultatet visade att saker kan förbättras i båda länderna. Bristande kunskap fanns gällande användandet av plastförkläde samt användandet av smycken som exempelvis klockor. Studenterna var noggranna med att ha håret uppsatt, ha rena arbetskläder och använda plasthandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Slutsats: Studien visar att det finns likheter och skillnader bland studenternas kunskap i båda länderna. Det finns områden som kan förbättras i både Sverige och Vietnam då kunskap och basala hygienrutiner ligger till grund för minskad spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner.
12
Eriksson, Charlotta, and Sara Ek. "Följsamhet till basala hygienrutiner på en vårdavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-141758.
Full textAbstract:
The purpose of this work was to investigate the adherence to basic hygiene routines among staff and to investigate if there is any difference between the adherences in diverse professions. The purpose was also to study how staff rates their own adherence to current guidelines. Data for the study were collected through observations and questionnaires. Altogether 35 people were observed and 15 answered the questionnaire. Maximum adherence was found in the category of "hand disinfection after patient contact" with a score of 96%. In the observation task “proper use of protective apron” a total adherence of 86 % was found. The observations in the category of "hand disinfection before patient contact" showed an adherence of 74 %. In the observation category "proper use of gloves" a total adherence of 52% was found. The greatest difference between professions was seen in the observation category of "proper use of gloves", where physicians’ observed adherence was 100% and the nurses observed adherence was 48%. In the observation category "proper use of apron” adherence varied between 76-91%. Adherence to “hand disinfection before patient contact” are lower in comparison with adherence to “hand disinfection after patient contact”. An awareness of this is seen in the responses also, with the majority indicating that their own routine deficiencies in this particular moment. Otherwise the compilation of the responses shows that staff rates their adherence lower than the observed adherence. We believe that our presence may have affected the staff during the observations with the consequence that adherence to the basic hygiene routines influenced in a positive direction.<br>Syftet med detta arbete var att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner hos personal på en vårdavdelning samt undersöka eventuella skillnader i följsamhet mellan olika yrkeskategorier. Syftet med studien var också att undersöka hur personalen skattar sin egen följsamhet till gällande riktlinjer. Data till studien insamlades genom observationer och enkäter. Totalt observerades 35 personer och enkäten besvarades av 15 personer. Högst observerad följsamhet fanns i kategorin ”handdesinfektion efter patientkontakt” med ett resultat på 96 %. Observationsmomentet ”korrekt användning av skyddsförkläde” visade en total följsamhet på 86 %. Observationerna i kategorin ”handdesinfektion före patientkontakt” visade en följsamhet på 74 %. I observationsmomentet ”korrekt användning av handskar” fanns en total följsamhet på 52 %. Störst skillnad mellan personalkategorierna sågs i observationskategorin ”korrekt användning av handskar” där läkarnas observerade följsamhet var 100 % och undersköterskornas observerade följsamhet var 48 %. I observationsmomentet ”korrekt användning av skyddsförkläde” varierade följsamheten mellan 76 – 91 %. Personalens observerade följsamhet till ”handdesinfektion före patientkontakt” är lägre i jämförelse med den observerade följsamheten till ”handdesinfektion efter patientkontakt”. En medvetenhet om detta syns i enkätsvaren där flertalet anger att deras egen rutin brister i just detta moment. I övrigt visar sammanställningen av enkätsvaren att personalen skattar sin följsamhet lägre än den observerade följsamheten. Vi anser att vår närvaro kan ha påverkat personalen vid observationerna med konsekvensen att följsamheten till de basala hygienrutinerna påverkats i positiv riktning.
13
Söderström, Frida. "En sjuksköterskas följsamhet till basala hygienrutiner : En studie utifrån Theory of Planned Behaviour." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18291.
Full textAbstract:
Background: Nosocomial infections pose a big threat to patient safety and increased costs for society. An effective way of preventing cross-infections is to apply hygiene routines. Studies show that compliance to hygiene routines is low while there's a lack of knowledge about the best way of improving it. Aim: To investigate whether a conversation based on the Theory of Planned Behaviour (TPB) could influence a nurse's compliance to hygiene routines and whether it could benefit the understanding of a nurse's compliance. Method: A quantitative and qualitative method was used in the study and included one nurse. An observation of his/her daily work at a hospital ward was carried out before and after a conversation which focused on attitude, subjective norm and perceived behaviour control. Main results: Even if compliance was good to start with it improved after the conversation. The nurse's attitude towards hygiene procedures was positive, but heavy workloads and difficulty to access materials could be a barrier. The norm in the ward was, according to the nurse, that hygiene routines were important even if some were less compliant. Conclusion: the use of TPB in a conversation could benefit the understanding of the nurse's compliance. Improvements in daily practices were noticed after the conversation, which could be due to an increased awareness of the need to perform hygiene procedures. No direct conclusions could be drawn from this study because the sample was limited, but the study provides suggestions for further research.
14
Fjällström, Anne, and Anne-Louise Jaregran. "Faktorer som underlättar följsamhet till hygienrutiner : Litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253507.
Full textAbstract:
Bakgrund God vårdhygien kan reducera antalet vårdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper går det med enkla medel att iaktta de förhållningsregler som är nödvändiga för att säkerställa en god vårdhygien. Ändå följs ofta inte hygienrutiner. Syfte Att belysa vilka faktorer som underlättar att vårdpersonal på vårdavdelningar på sjukhus följer basala hygienrutiner. Metod Studiens design är en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes för att utforska det aktuella kunskapsläget inom området. Metoden beskriver det nuvarande kunskapsläget inom ett område genom att granska, analysera och beskriva valda vetenskapliga studier. Resultat Analysen av data från studierna gav sju teman: ansvarskänsla, arbetsbelastning, attityder och beteende, kunskap och utbildningens inverkan, ledningens ansvar i hygienfrågan, återkoppling samt tillgänglighet. De viktigaste faktorerna är ”attityder och beteende” och ”ledningens ansvar i hygienfrågan”. Slutsats Ett tydligt ledarskap med motiverade chefer och en uppmuntrande miljö ger störst möjlighet till att påverka attityder och beteenden hos personalen. För att förbättra följsamheten till hygienrutiner behöver dock alla sju underliggande faktorer beaktas. Därigenom kan patienters lidande undvikas genom en minskning i antal vårdrelaterade infektioner (VRI) och vårddygn.<br>Background Good healthcare hygiene can reduce the number of healthcare associated infections by one-third and with current knowledge we can with simple means observe the precautions necessary to ensure good healthcare hygiene. Yet these hygiene rules are often not followed. Aim To elucidate the factors that facilitate for nursing staff in hospital wards in to follow basic hygiene procedures. Methods The study design is a descriptive literature study. This method was chosen to get an idea of the current state of knowledge in the field. The method describes the state of knowledge of a field by reviewing, analyzing and describing selected scientific studies. Results Analysis of data from the articles gave seven themes: sense of responsibility, workload, attitude and behaviour, knowledge and education, responsibilities with regard to hygiene, feedback and availability. The most important factors are “attitudes and behaviour” and “management’s responsibility considering the hygiene”. Conclusion A clear leadership with motivated managers and an encouraging environment gives the best opportunity to change the staffs' behaviour and attitudes. However, to improve compliance with hygiene routines all seven factors need to be considered. Thus patients suffering can be avoided through a reduction in health care associated infections and days of care.
15
Sjöström, Johanna, and Joel Tirén. "Faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner - en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37279.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjukvårdspersonal är ofta bärare av mikroorganismer vid inkorrekt handhygien och vidtagna hygienrutiner. Bristande vårdhygien hos sjukvårdspersonal gör att smittspridningen ökar och risken att drabbas av vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och risk för patientlidande ökar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienrutiner.Metod: Litteraturöversikten baseras på 15 artiklar varav sju var kvalitativa och sex var kvantitativa samt två med mixad metod. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån fem steg.Resultat: I resultatet framkommer faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner där de främsta faktorerna är attityder, kunskap, barriärer, förutsättningar samt motivation.Slutsats: Konsekvenser av låg följsamhet av hygienrutiner är patientlidande relaterat till ökandet av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande insatser mot faktorer som påverkar är av stor vikt, och krävs av samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvård.<br>Background: Healthcare professionals are often carriers of microorganisms in the event of incorrect hand hygiene and hygiene routines taken. Lack of healthcare hygiene among healthcare professionals increases the spread of infection and increases the risk of suffering from healthcare-associated infections, resistant bacteria and the risk of patient suffering.Aim: The aim of the study is to describe factors that affect nurses` compliance with hygiene routines.Methods: The literature review was written with 15 articles using qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed, were quality reviewed and analyzed in five steps.Results: The results show factors that affect nurse’s compliance to hygiene routines where the main factors are attitudes, knowledge, barriers, prerequisites and incentive.Conclusion: The consequence of low compliance to hygiene routines is patient suffering related to the increase in care-related infections. Preventive measures towards influencing factors are of great importance and are required of all health care workers.
16
Persson, Malin. "Smittspridning i förskolan : Hygienrutiner och mottagandet av sjuka barn samt pedagogers uppfattning av smittskyddsarbete i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66324.
Full textAbstract:
Infectious diseases among preeschool children are in 70–80% of the cases caused by virus. The most common illnesses the children suffer are otitis, respiratory tract infections (common colds) and gastroenteritis. To reduce the risk of infectivity it’s recommended to wash hands regularly and to use gloves and disposable sheets during diaper change. To be able to ensure environmental qualities and health qualities in the preeshool, the hygiene routines for handwashing and diaper change, among others, must be documented in writing. Research show that if the teachers gets educated in infectivity and infection prevention, their attitudes and the implementation of the hygiene routines can be improved. In my study I wanted to show what the routines for handwashing, diaper change and the acceptance of ill childen look like. I also wanted to look into what knowledge the teachers confides in, when it comes to infection prevention, and also what perceptions there are about working with infection prevention in these preeshools. To answer my questions surveys have been sent out to all preeschools in the municipality and one preeschool director has been interviewd. The results show the lack off documented hygiene routines in 10% of the participants workplaces, which makes it hard to assure the health qualities in these preeshools. In a few other preeschools it turns out that all of the teachers lack eduaction in infectivity and infection prevention. My results implies that education in infectivity and infection prevention as well as documented hygiene routines, may affect if infection prevention routines are discussed at the workplace or not. Further studies in this subject are recommended before any conclusions can be made about this.<br>Infektionssjukdomar hos förskolebarn är i 70–80 procent av fallen orsakade av virus. De sjukdomar som barnen i största utsträckning drabbas av är öroninflammationer, luftvägsinfektioner (förkylningar) och mag- och tarmåkommor. För att minska risken för smittspridning rekommenderas regelbunden handtvätt och användning av handskar och engångsunderlägg vid blöjbyte. För att kunna säkerställa miljö- och hälsokvaliteten, i förskolan, måste det finnas skriftligt dokumenterade rutiner på bland annat handtvätt och blöjbyte. Forskning visar att om pedagogerna fått utbildning inom smittspridning och smittskydd, kan attityden och genomförandet av hygienrutinen förbättras. I min undersökning ville jag synliggöra hur rutinerna kring handtvätt, blöjbyte och mottagandet av sjuka barn ser ut. Jag ville också undersöka vilken kunskap pedagogerna förlitar sig på rörande smittskydd, samt vilka attityder som finns om smittskyddsarbetet i verksamheten. För att få svar på mina frågor har enkäter skickats ut till samtliga avdelningar i kommunen och en förskolechef har intervjuats. Resultaten visar att det saknas skriftliga hygienrutiner hos 10% av deltagarna vilket leder till att det blir svårt att säkerställa hälsokvaliteten i dessa verksamheter. I ett fåtal andra verksamheter visar det sig att samtliga pedagoger saknar utbildning inom smittspridning och smittskydd. Mina resultat antyder att utbildning inom smittspridning och smittskydd liksom dokumenterade hygienrutiner, kan påverka ifall smittskyddsrutiner diskuteras i arbetslagen eller inte. Vidare forskning inom ämnet rekommenderas innan några slutsatser kan dras om detta.
17
Edman, Jenny, and Josefin Faust. "Basala handhygienrutiner - på en medicinsk akutvårdsavdelning : - En kvantitativ empirisk långtidsuppföljning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47410.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien. Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys. Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år. Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen.<br>Summary Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years. Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge.
18
Ek, Alexandra, and Jenny Lindgren. "Sprit är bäst på händerna/ Alcohol is best used on hands." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24812.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ett av de effektivaste sätten att förhindra vidare utveckling av vårdrelaterade infektioner anses vara utbildning av vårdpersonal i basal vårdhygien samt att undersöka hur följsamheten till denna kunskap efterlevs. Syfte: Var med denna studie att undersöka skillnaderna i tillämpningen av följsamheten till basal vårdhygien mellan legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor som ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metod: En strukturerad observationsstudie utförd på ett universitetssjukhus där utbildade undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor valdes att observeras. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka om och hur personalen äger kunskaper för de riktlinjer observationerna grundar sig på.Resultat: Handdesinfektion utfördes sämre före patientkontakt än efter för båda yrkeskategorierna. Följsamheten till användning av handskar var hög då bägge yrkesgrupperna använde dessa i nästintill alla arbetsmoment där indikation förelåg. Sjuksköterskor var bristfälliga i jämförelse med undersköterskor i följsamheten till användning av skyddsrock i den dagliga omvårdnaden av patienten.<br>Background: One of the most effective ways to prevent further development of nosocomial infections is to provide education to healthcare workers in basal hygiene routines and to follow up compliance in this knowledge. Aim: Was to investigate the differences in compliance to basal hygiene routines between educated assistant nurses and registered nurses whom are included in the daily care.Method: A structured observational study performed at a university hospital where educated assistant nurses and registered nurses were observed. A questionnaire was used to investigate if and how healthcare workers have knowledge about the recommended guidelines on which the observations are based.Result: Both professional groups performed hand hygiene routines more diligently before than after contact with patients. High compliance concerning glove use was observed in both professional groups when it was indicated. Registered nurses were not as likely as the assistant nurses to use protective gowns in the daily care of the patient.
19
Starö, Rebecca, and Cornelia Svensson. "Rutiner kring munhygien vid behandling med fast apparatur : En enkätstudie bland tandvårdspersonal på ortodontikliniker." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26942.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ortodontisk behandling utförs vanligtvis på ungdomar och kan innebära en risk för den orala hälsan. Studier har visat att patienter med fast apparatur löper större risk att utveckla svullen gingiva och karies. Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandvårdspersonalens rutiner kring munhygien hos patienter med fast apparatur på ortodontikliniker. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät med 11 frågor. Enkäten skickades till fyra ortodontikliniker i fyra olika län i södra Sverige. Enkäten innehöll frågor gällande munhygien-rutiner och tandhygienistprofessionen. Sammanlagt 59 personer tillfrågades delta i studien. Resultat: Enkäten besvarades av 38 personer. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna in-struerade munhygieninstruktion vid insättning av fast apparatur och vid uppvisad dålig munhy-gien. Samtliga deltagare instruerade munhygien på patienten och större delen gav även samtal och uppföljning. Gällande tandhygienistprofessionen har majoriteten av klinikerna inte någon tandhygienist anställd. Av samtliga deltagare ansåg 29% (n=11) att det skulle vara bra att ha en tandhygienist anställd på ortodontikliniker och 45% (n=17) såg behov av kontakt. Slutsats: Det fanns inte några större skillnader mellan professionerna och klinikerna gällande munhygienru-tiner och hur de utförs. Nästan hälften av deltagarna såg behov av kontakt med tandhygienist vid insättning av fast apparatur och vid munhygieninstruktion.<br>Background: Orthodontic treatment is usually performed on adolescents and increase risks for the oral health. Studies have shown that patients with fixed appliances more likely develop gingival enlargement and caries. Aim: The aim of this study was to investigate the dental pro-fessional’s routines including oral hygiene in patients with fixed appliances on orthodontic clin-ics. Method: The study was a quantitative cross-sectional study with questionnaire regarding 11 questions. The questionnaire was sent to four orthodontic clinics in four counties in southern Sweden and contained questions regarding oral hygiene routines and dental hygienists. Alto-gether 59 individuals were asked to participate. Results: The questionnaire was answered by 38 individuals. The result showed that the majority gave oral hygiene instructions at insertion of fixed appliances and when oral hygiene was poor. All participants practice oral hygiene in-structions on patients and almost everyone had conversations and follow-up visits. The majority of clinics didn´t have dental hygienists employed. Of all participants 29% (n=11) thought it would be good to have dental hygienists employed and 45% (n=17) saw need of contact. Conclusion: No major differences between professions and clinics were shown regarding oral hy-giene routines and performance. Almost half of the participants saw need of contact with dental hygienists.
20
Pettersson, Linda, and Ida Axelsson. "Sjuksköterskestudenters kunskaper om Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5616.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig.</p><p>Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras.</p><br><p>The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students.</p><p>The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient.</p><p>The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.</p>
21
Vängborg, Helena, and Carina Östergrens. "Kunskaper om Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus (MRSA) och hygienrutiner hos sjuksköterskestuderande i termin sex." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-732.
Full textAbstract:
<p>The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men. The youngest participant was 22 years old and the oldest participant was 52 years old. The main results showed a large variation regarding the participants knowledge on the subjects. Regarding questions about basic hygiene routines the majority had given the right answers. The number of right answers in the survey on questions about the participants knowledge of MRSA was lower. Only 12 % had given the right answer to the question about common symptoms of MRSA infection. Regarding the question about whether the nurse students considered themselves knowledgeable enough about MRSA for their future occupation, 32% had answered "to a high degree".</p><br><p>Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskestuderande i termin 6 har om Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och basala hygienrutiner. Datainsamlingen genomfördes med enkäter. Enkäten innehöll frågor om kunskaper gällande MRSA samt basala hygienrutiner. Enkäterna delades ut vid ett obligatoriskt undervisningstillfälle och samtliga, vid undervisningstillfället närvarade sjuksköterskestudenter (n =57) tillfrågades om deltagande. Undersökningsgruppen bestod av 45 kvinnor och 12 män. Yngsta deltagaren var 22 år och den äldsta deltagaren var 52 år. Huvudresultatet visade en stor variation gällande deltagarnas kunskaper i ämnena. På frågor angående basala hygienrutiner hade majoriteten svarat rätt. På de frågor som berörde deltagarnas kunskaper om MRSA var antalet rätta svar i undersökningen lägre. Endast 12 % hade svarat rätt på frågan om symtom som är vanliga vid MRSA infektion. På frågan om sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om MRSA för sitt kommande yrke som sjuksköterskor svarade 32 % ”i hög grad”.</p>
22
Söderberg, Jennifer, and Paula Pitkänen. "Faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet av basala hygienrutiner på en akutmottagning : - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27747.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns.<br>Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.
23
Johansson, Maria, and Sophia Westerfors. "Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet till hygienrutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner, en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27867.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna.<br>Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.
24
Flodin, Emelie, and Hannah Pettersson. "Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med MRSA : En kvalitativ studie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2567.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen ovetandes bärare av MRSA. Bakterien kan ställa till problem när de kommer till antibiotikabehandling eftersom bakterien är resistent. Sjuksköterskor kan uppleva MRSA som skrämmande vilket leder till att patienten upplever stigmatisering. SYFTE: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med MRSA. METOD: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer och materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar god kunskap om hur basala hygienrutiner används och hur stress påverkar sjuksköterskans arbete. Det framkommer även kunskap om hur de ska bemöta patienter med MRSA för att minska stigmatisering. SLUTSATS: Erfarenheten av att vårda patienter med MRSA var individuellt hos sjuksköterskorna som deltog. En oro som fanns hos alla informanter var att de skulle bidra till smittspridning. Informanterna beskrev även att patientens upplevelse är viktig. FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING: Studien har utförts på en kirurgisk vårdavdelning. Det skulle därför vara intressant att göra en studie på andra vårdavdelningar för att jämföra sjuksköterskornas erfarenhet.<br>BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing global problem. In Sweden, about 30 percent of the population are unaware that they are carriers of MRSA. The bacteria can cause problems when it comes to treatment via antibiotics due to the fact the bacterium is resistant. Nurses may experience MRSA as frightening which can lead to patients feeling stigmatized. AIM: The purpose of this study was to describe the nurse's experience of caring for patients with MRSA. METHOD: A qualitative interview study was conducted, with data collection consisting of semi-structured interviews. The material from the interviews has been analysed with a qualitative content analysis. RESULT: The result shows good knowledge of basic hygiene routines and how stress affect nurses work. They also show good knowledge about how to receive and care for patients with MRSA to reduce stigmatization. CONCLUSION: All participating nurses had individual experiences when it came to caring for patients with MRSA. A concern that existed in all informants was that they would be contributing to the spread of infection. The informants also describe that the patient's experience is important. PROPOSAL FOR CONTINUED RESEARCH:The study has been performed at a surgical care department. It would therefore be interesting for a study to be conducted in another care department to compare experience of the nurses.
25
Foborg, Matilda. "Distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner : En Observations- och enkätstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-161835.
Full textAbstract:
Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag.<br>Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.
26
Krantz, Helena. "Matter that matters : A study of household routines in a process of changing water and sanitation arrangements." Doctoral thesis, Linköping : Dept. of Water and Environmental Studies, Univ, 2005. http://www.ep.liu.se/diss/arts_science/2005/316/index.html.
Full text
27
Johansson, Maritha, and Helena Björk. "EN KARTLÄGGNING OM VÅRDPERSONALENS KUNSKAP OM BASALA HYGIENRUTINER : - Enkätundersökning utförd på Skaraborgs sjukhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13382.
Full textAbstract:
Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner.<br>Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.
28
Holtz, Jannike, and Matilda Lind. "Sjuksköterskans arbete att förebygga spridning av multiresistenta bakterier inom slutenvården - med inriktning mot MRSA - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37403.
Full textAbstract:
Bakgrund:Innebörden av multiresistenta bakterier beskrivs samt de vanligaste orsaker till smittspridning inom sluten vården. Sjuksköterskans har ett ansvar i sin roll gällande vårdmiljö, omvårdnad och teamarbete för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier där en stor vikt ligger i de basala hygienrutinerna. Upplevelsen hos patienter som bär på en smitta samt vårdpersonalens uppfattning av att vårda patienter med bekräftad smitta lyfts.Syfte:Syftet är att beskriva sjuksköterskans arbete för att begränsa och förebygga smittspridning av MRSA inom slutenvården.Metod:Arbetet har utförts som en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar varav sex kvantitativa artiklar och nio kvalitativa artiklar.Resultat:Ett tema som är kopplat till de flesta delar i resultatet är goda basala hygienrutiner, och att vikten av en följsamhet till det är av stor betydelse för att förhindra smittspridningen. Det finns behov av mer kunskap som krävs för att en god och säkervård ska vara möjligt hos vårdpersonal och för att kunna arbeta förebyggande för smittspridning.Slutsats:Det visade sig i litteraturöversikten att det finns en stor okunskap hos vårdpersonalen gällande MRSA, smittvägar och rutiner kring vård av patienter som är bärare av MRSA.Dessa patienter behöver få rätt kunskap för att kunna förhindra smitta. Tydliga rutiner, utbildningar och bredare kunskap inom ämnet behövs hos vårdpersonalen. Det kan vara aktuellt att lyfta ämnet inom samtliga vårdavdelningar och ge interna utbildningar så att vårdpersonal ges möjlighet till rätt kunskap för att kunna ge en säker vård och även känna sig trygga i vårdandet av patienter med MRSA.<br>Background:The meaning of multi-resistant bacteria is described as well as the most common causes of infection in inpatient care. The nurse has a responsibility in the role regarding the care environment, nursing and teamwork to prevent the spread of multi-resistant bacteria where a great importance lies in the basic hygiene routines. The experience of patients carrying an infection and the care staff's perception of caring for patients with confirmed infection is raised.Aim:The purpose is to describe the nurse's work to limit and prevent the spread of MRSA in inpatient care.Method:This literature review was based on 15 scientific articles, of which six are quantitative articles and nine qualitative articles.Results:A theme that is linked to most parts of the result is good basic hygiene routines, and that the importance of compliance with it is of great importance to prevent the spread of infection. There is a need for more knowledge that is required for good and safe care to be possible with healthcare staff and to be able to work preventively for the spread of infection.Conclusion:The literature review show a lack of knowledge among healthcare professionals regarding MRSA, spread of infection and routines regarding care of patients carrying MRSA. These patients need correct information and knowledge to be able to prevent infection. Clear routines, training and broader knowledge in the subject are needed among the care staff. It may be relevant to raise the topic in all care departments and provide internal training so that care staff are given the opportunity for the right knowledge to be able to provide safe care and feel safe in the care of patients with MRSA.
29
Olsson, Denise. "Distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler: En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25076.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Basala hygienrutiner och klädregler är en säkerhetsåtgärd både för patienten och vårdpersonalen. Alla patienter har rätt till säker vård med en god hygienisk standard. God hygien är elementärt i arbetet med att motverka smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En intervjustudie med deskriptiv design och en induktiv kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen omfattar 11 distriktssköterskor från totalt fyra av åtta inkluderade hälsocentraler. Syfte: Undersöka distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Resultat: Syftet med att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler är att motverka smittspridning för att skydda patienten och distriktssköterskorna. Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler uttrycktes vara en självklarhet i alla situationer, kombinationen av sunt förnuft och erfarenhet var grunden för hur och när distriktssköterskorna arbetar utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Det fanns ting som distriktssköterskorna angav inverkade på hur noga de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler, flera av distriktssköterskorna poängterade att attityden gentemot basala hygienrutiner och klädregler samt tidspress och arbetsbelastning är det som inverkar mest. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att det lätt kunde uppstå brister i hur och när de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler dock eftersträvades alltid följsamhet. För att tillgodose patienternas lagstadgade rätt till en säker vård av god hygienisk standard behöver inte bara distriktssköterskor utan hela primärvården kontinuerlig sträva efter att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler.<br>Abstract Background: Basic hygiene routines and clothing regulations is a safety precaution for the patient and healthcare-staff, all patients have the right to safe care with good hygiene standard. Good hygiene is elemental in the efforts to prevent spread of disease and healthcare-associated infections. Method: An interview study with a descriptive design and an inductive qualitative approach. The research-group contains 11 district-nurses from four of the eight included health-centres. Aim: Investigate district nurses experience of and reflections on working on the basis of basic hygiene routines and clothing regulations. Results: The aim of working according to basic hygiene routines and clothing regulations is to prevent spread of disease to protect the patient and the district-nurses. Working according to basic hygiene routines and clothing regulations was considered a matter of course in all situations, combination of commonsense and experience where the basis for how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Several district-nurses indicated that the attitude against basic hygiene routines and clothing regulations, time-pressure and workload had impact on how thoroughly district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Conclusion: Flaws regarding how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations easily occur even though compliance where always pursued. To accommodate the patients statutory rights to safe care of good hygienic standard not only district-nurses but the whole primary care needs to strive to work according to basic hygiene routines and clothing regulations.
30
Hittinger, Bérangère. "Le travail collectif à travers les actions collectives, les processus de coordination et les manifestations de soutien social : le cas de binômes d'opérateurs du transport routier de marchandises." Thesis, Toulouse 2, 2015. http://www.theses.fr/2015TOU20010/document.
Full textAbstract:
Le secteur du transport routier de marchandises a une position importante dans l’économie française. Au cœur des métiers du transport, l’exploitant planifie les tournées que le conducteur routier exécute. Ces deux métiers travaillent en interdépendance. Ces opérateurs peuvent être confrontés à une multitude de risques professionnels : physiques, psychosociaux... Les questions relatives à la prévention de leurs risques professionnels sont importantes à considérer. Ce doctorat propose d’aborder la question de la santé des exploitants et des conducteurs à partir de leur activité collective qui peut être ou non protectrice de leur santé. Pour ce faire, notre objectif est de comprendre les mécanismes à l’origine de l’activité collective des opérateurs dans des situations de faibles et fortes distances professionnelles et physiques. Les effets de l’activité collective sur la santé des opérateurs sont analysés à partir du soutien social. La méthode proposée repose sur une démarche ergonomique d’analyse de l’activité à partir d’observations sur le terrain et de protocoles verbaux. Nous proposons trois études de cas dans lesquelles varient les degrés des distances professionnelles et physiques. La première étude de cas a permis de caractériser l’activité collective, les processus de coordination nécessaires à cette activité, ainsi que le soutien social chez des exploitants confrontés à une forte distance professionnelle et ceci en forte et faible distance physique. La deuxième étude porte sur les mêmes concepts que précédemment mais cette fois, chez des exploitants présentant une faible distance professionnelle. Enfin, la troisième étude souligne les liens entre la coordination et le soutien social dans l’activité collective d’exploitants et de conducteurs, se réalisant exclusivement en situation de forte distance professionnelle et physique. Les résultats principaux montrent que les formes et degrés de distance affectent l’activité collective de façon différente : si des liens sont observés entre les actions collectives et la distance physique chez des opérateurs en forte distance professionnelle ; une absence de ces liens est relevée chez des opérateurs en faible distance professionnelle. Par ailleurs, le soutien social qui s’exprime majoritairement comme une ressource pour les opérateurs dans les trois études, se révèle comme une contrainte dans certaines de leurs situations de travail<br>The transportation of goods is a key position in the French economy. The transport operator plans the rounds and the truck driver goes these rounds. There is a mutual interdependence in their work. These operators can be faced with several occupational risks: physical, psychosocial…Regarding their health prevention, questions are strategic. This doctoral thesis aims to consider the question of operator’s health with regard to their collective activity. The objective is to understand the origins of operator’s collective activity on professional and physical distance. The effects of collective activity on the health will be analysed from the social support. The proposed method consists on an ergonomic approach of activity with field observations and oral agreements. There are three studies case in which levels of professional and physical distances differ. The first study case characterized the collective activity, the coordination process and social support on operators faced with strong professional distance and small and strong physical distance. The second study case is on the same approach than the first but this time operators are faced with small professional distance. Lastly, the third study case emphasizes the connections between coordination and social support on operator’s collective activity with strong professional and physical distance. The main results indicate that all forms and levels of distance affect collective activity differently. Indeed, we can note that there is a link between collective actions and physical distance on operators with a strong professional distance. However, these links on operators with a small professional distance are absent. Otherwise, social support represents mostly a resource for the operators in these three studies. Nevertheless, it appears to be a constraint on particular work situation