Relevant bibliographies by topics / Hyperaktivita

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Hyperaktivita'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 16 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Hyperaktivita.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Hyperaktivita"

1

BÖHME, JEANETTE, and DAVID BRICK. "Urbane Kompetenz = Hyperaktivität?" Vierteljahrsschrift für wissenschaftliche Pädagogik 86, no. 4 (November 23, 2010): 611–20. http://dx.doi.org/10.1163/25890581-086-04-90000013.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schneider, Regina, and Christiane Wilmers. "Aufmerksamkeits-Defizit-Syndrom mit Hyperaktivität." Musik-, Tanz- und Kunsttherapie 15, no. 2 (April 2004): 70–72. http://dx.doi.org/10.1026/0933-6885.15.2.70.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. In den letzten acht Jahren wurden neun Beiträge zum Thema Musiktherapie und Aufmerksamkeits-Defizit-Syndrom mit Hyperaktivität veröffentlicht. Die musiktherapeutischen Behandlungsansätze basieren in der Regel auf subjektiven Therapiekonzepten und Überlegungen. Obwohl erfahrungsgemäß viele ADHS-Patienten eine Musiktherapie besuchen, gibt es bisher wenige Wirksamkeitsnachweise.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hausmann, Ralph. "Ultrakurze SCIT verbessert bronchiale Hyperaktivität." HNO Nachrichten 47, no. 4 (August 2017): 52. http://dx.doi.org/10.1007/s00060-017-5504-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hausmann, Ralph. "Spezifische Immuntherapie: ultrakurze SCIT verbessert bronchiale Hyperaktivität." Allergo Journal 26, no. 5 (August 2017): 83. http://dx.doi.org/10.1007/s15007-017-1412-y.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wolf, I., H. Tost, M. Ruf, M. H. Schmidt, and G. Ende. "Bildgebende Darstellung neurokognitiver Dysfunktionen bei der Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivit�tsst�rung." Der Radiologe 45, no. 2 (February 2005): 169–77. http://dx.doi.org/10.1007/s00117-004-1162-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schmiedeler, Sandra, Kay Khambatta, Julia Hartmann, and Frank Niklas. "Wenn den Zappelphilipp die Aufschieberitis packt: Zusammenhänge zwischen ADHS-Symptomen und Prokrastination und mögliche Mediatoren." Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 34, no. 1 (February 2020): 23–34. http://dx.doi.org/10.1024/1010-0652/a000248.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Die Aufmerksamkeitsdefizit- / Hyperaktivitätsstörung (ADHS) scheint mit prokrastinierendem Verhalten in Verbindung zu stehen und beides kann den individuellen Bildungserfolg beeinträchtigen. Weitere Studien weisen zudem auf Zusammenhänge zwischen den beiden Konstrukten und Selbstkontrolle sowie Perfektionismus hin. In der vorliegenden Arbeit wurde anhand von zwei verschiedenen Stichproben ( N gesamt = 762) untersucht, ob Zusammenhänge zwischen ADHS-Symptomen und Prokrastination bestehen und ob diese Zusammenhänge durch Selbstkontrolle und Perfektionismus mediiert werden. Die Ergebnisse zeigen positive Assoziationen zwischen Prokrastination und den ADHS-Subskalen für beide Stichproben (Unaufmerksamkeit: r = .67 bzw. r = .66; Hyperaktivität / Impulsivität: r = .35 bzw. r = 0.22). Dabei wurden indirekte Effekte von der ADHS-Gesamtskala sowie den beiden Subskalen Unaufmerksamkeit und Hyperaktivität / Impulsivität auf Prokrastination über Selbstkontrolle deutlich. Zudem zeigte sich ein indirekter Effekt von Hyperaktivität / Impulsivität auf Prokrastination über sozial vorgeschriebenen Perfektionismus. Ein Teil des Zusammenhangs zwischen ADHS-Symptomen und Prokrastination kann demnach durch indirekte Effekte über dritte Konstrukte erklärt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Fr�lich, J., and G. Lehmkuhl. "Die medikament�se Behandlung der Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivit�tsst�rung im Erwachsenenalter." Der Nervenarzt 75, no. 11 (November 2004): 1074–82. http://dx.doi.org/10.1007/s00115-004-1756-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

R�sler, M., W. Retz, P. Retz-Junginger, J. Thome, T. Supprian, T. Nissen, R. D. Stieglitz, D. Blocher, G. Hengesch, and G. E. Trott. "Instrumente zur Diagnostik der Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivit�tsst�rung (ADHS) im Erwachsenenalter." Der Nervenarzt 76, no. 1 (January 2005): 129–30. http://dx.doi.org/10.1007/s00115-004-1848-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ptok, M., N. Buller, C. Schwemmle, C. Bergmann, and K. Lüerßen. "Auditive Verarbeitungs- und Wahrnehmungsstörungen versus Aufmerksamkeitsstörungen mit/ohne Hyperaktivität." HNO 54, no. 5 (May 2006): 405–14. http://dx.doi.org/10.1007/s00106-005-1288-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Zeiner, Pia Susan, Marie Meyer-Ohlendorf, Florian Dvorak, Kolja Jahnke, Philipp S. Reif, and Adam Strzelczyk. "Paroxysmale sympathische Hyperaktivität als Syndrom im Grenzgebiet der Epilepsie." Zeitschrift für Epileptologie 30, no. 1 (November 24, 2016): 49–52. http://dx.doi.org/10.1007/s10309-016-0083-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Hyperaktivita"

1

Franck, Eva-Maria. "Hyperaktivität und Schizophrenie eine explorative Studie /." [S.l.] : [s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=969561059.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Blom, Linda, and Maria Holmgren. "Omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47680.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och risken att drabbas ökar i takt med stigande ålder. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) förekommer ibland till följd av demenssjukdomen. BPSD delas in i fyra huvudgrupper där hyperaktivitet innebär vandring, upprepat frågande, muntligt störande beteende samt agitation och aggressivitet, som är något av det svåraste och mest utmanande att bemöta för omgivningen. Syfte: Syftet var att sammanställa omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt enligt SBUs riktlinjer. De kvantitativa studierna analyserades med stöd i processen för manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: I resultatet framkom två övergripande typer av omvårdnadsinterventioner: Generella omvårdnadsinterventioner med tre grupper: Musik minskar agitation och aggressivitet, Närhet till hundar kan stabilisera agitation och aggressivitet, och Ljusterapi för bättre dygnsrytm minskar agitation. Individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med två grupper: Interventioner utifrån patientens intressen minskar beteendeproblem och Individualiserad Montessori intervention minskar agitation. Resultatet indikerade att generella omvårdnadsinterventioner hade en kortvarig effekt på patienterna medan omvårdnadsinterventioner baserade på individens behov antydde ett bättre och mer långvarigt resultat. Konklusion: Rätt metoder är en förutsättning för att kunna hjälpa människor samt att de är utformade för rätt målgrupp och sker evidensbaserat. Eftersom omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet indikerade en kortvarig effekt behöver samtlig personal arbeta aktivt och kontinuerligt med individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med hänsyn till patientens bakgrund, vilket överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer (Socialstyrelsen 2010).
Background: Dementia is increasingly common, and the risk increases with age. Behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) sometimes occur as a result of dementia. BPSD is divided into four main groups where hyperactivity containing wandering, verbal behavior and agitation/aggression, is one of the most difficult and challenging symptoms that both caregivers and family members are faced with. The purpose: The purpose was to compile nursing interventions that can limit hyperactivity in dementia care. Method: The method was a systematic literature review carried out under SBUs guidelines. The quantitative studies were analyzed with the support of the process of content analysis according to Graneheim & Lundman (2003). Results: The result revealed two main types of nursing interventions: General nursing interventions with three groups: Music reduces agitation and aggression, Dogs within close proximity can stabilize both agitation and aggression and Light therapy improves circadian rhythm and thereby decreases agitation. Personalized care interventions with two groups: Patient interest based interventions decreases behavioral problems and Montessori interventions which focus on the person as an individual reduces agitation. The result indicated that the general nursing interventions had a short term effect on patients. However, the interventions based on individualized care suggested a better and longer lasting effect. Conclusion: The right methods are a prerequisite to be able to help people and that they are formed evidence based for the right purpose. As the nursing interventions for hyperactivity only provide short term effect, the staff caring for the patient need to work actively as well as continuously with individualized interventions with respect to the patients background, which is consistent with the Social board’s guidelines (The Social board 2010).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wihman, Veronica. "Föräldrars välbefinnande, föräldraroll och reaktioner på barn med hyperaktivitet/impulsivitet och uppmärksamhetsproblem." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58546.

Full text
Abstract:
Denna studie undersökte föräldrar till barn som upplevdes ha höga problem med hyperaktivitet/impulsivitet och uppmärksamhet. Studiens syfte var att undersöka om föräldrarnas välbefinnande, föräldraroll och reaktioner på barnets beteende skiljde sig åt mellan dem som hade ett barn med Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) och dem vars barn inte hade diagnosen. Deltagarna (N=1086) var föräldrar som svarade på en enkät från Nationella Jämförelsestudien (en utvärdering av föräldrastödsprogram i Sverige). Denna studie fokuserade på de 225 föräldrar till barn som hade höga ADHD-relaterade beteenden, varav 62 barn hade ADHD-diagnos och 163 hade inte denna diagnos. Resultaten av variansanalyser visade att föräldrar till barn med ADHD-diagnos och föräldrarna till barn utan diagnos inte skiljde sig åt gällande deras välbefinnande, föräldraskap och reaktioner på barnet. Den här studien föreslår att båda grupper av föräldrar till barn som visar stora svårigheter med hyperaktivitet/impulsivitet och uppmärksamhetsproblem behöver socialt stöd.
This study evaluated parents of children who perceived high in problems with hyperactivity/impulsivity and attention. The purpose of this study was to investigate whether parents’ well-being, parenting role or reaction on the child’s behavior differed between parents’ who had a child with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and parents of a child with no diagnose. Participants (N=1086) answered a survey from the National Effectiveness Evaluation of Parenting Programs in Sweden. Focus was on 225 parents of children who had high ADHD-related behaviors, 62 children had an ADHD-diagnose and 163 had no diagnose. The results of analyses did not show any differences on well-being, parenting role or reaction on the child’s behavior between parents of children who were diagnosed ADHD and parents of children with no diagnose. This study suggests that both these groups of parents with children high in hyperactivity/impulsivity and inattention need social support.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rheinberger, Peter. "Hyperaktivität und Impulsivität im Spiegel der pädagogischen Arbeiten Maria Montessoris eine qualitative Analyse." Hamburg Kovač, 2009. http://d-nb.info/996953566/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schindlbeck, Katharina Anna [Verfasser], and Michael [Akademischer Betreuer] Rösler. "Häufigkeit von Störungen der Hyperaktivität in der Bevölkerung / Katharina Anna Schindlbeck. Betreuer: Michael Rösler." Saarbrücken : Saarländische Universitäts- und Landesbibliothek, 2014. http://d-nb.info/1054055661/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nilsson, Emma. "Fysisk aktivitet och symtomen ouppmärksamhet och hyperaktivitet hos vuxna individer med ADHD. : En tvärsnittsstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39473.

Full text
Abstract:
Orsaken bakom ADHD är okänd. Forskning indikerar på att det är en obalans i det dopaminerga systemet i hjärnan som leder till ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Idag är behandlingsmetoderna för vuxna outvecklade. Studier på barn med ADHD tyder på att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD symtom. Syftet med studien var att undersöka associationen mellan nivån av fysisk aktivitet och graden av ouppmärksamhet och hyperaktivitet hos vuxna individer med ADHD. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter genomfördes på en allmänpsykiatrisk mottagning i Malmö. Ett bekvämlighetsurval valdes, sammanlagt deltog 37 stycken individer. Analys skedde i SPSS statistics 24 med Spearmans rangkorrelation och för statistisk signifikans valdes konfidensintervall 95 % och p-värde 0.05. Resultatet indikerar på att det fanns en association mellan nivå av måttlig fysisk aktivitet och lägre grad av ouppmärksamhet hos det totala urvalet, detta var inte signifikant för kvinnor och män. Vidare fanns det en association mellan nivå av låg fysisk aktivitet och högre grad av ouppmärksamhet hos kvinnor, detta var inte signifikant för män och totala urvalet. Det fanns inte någon association mellan fysisk aktivitet och hyperaktivitet. Det är av betydelse att forskning med andra studiedesigner studerar hypotesen vidare för att resultatet eventuellt skall kunna implementeras som en potentiell behandling
The cause of ADHD is unknown. Research indicates that there is an imbalance in the dopaminergic system in the brain that leads to inattention, hyperactivity and impulsivity. Today, the treatment methods for adults are undeveloped. Studies in children with ADHD indicate that physical activity may improve ADHD symptoms. The purpose of the study was to investigate the association between the level of physical activity and the degree of inattention and hyperactivity in adult individuals with ADHD. A quantitative cross-sectional study with questionnaires was conducted at a general psychiatric reception in Malmö. A comfort selection was chosen, a total of 37 individuals participated. Analysis took place in SPSS statistics 24 with Spearman's rank correlation and for statistical significance the confidence interval was chosen 95% and p-value 0.05. The result indicates that there was an association between the level of moderate physical activity and lower degree of inattention in the overall sample, this was not significant for women and men. Furthermore, there was an association between the level of low physical activity and higher degree of inattention in women, this was not significant for men and overall selection. There was no association between physical activity and hyperactivity. It is important that research with other study designs further studies the hypothesis in order that the result may be implemented as a potential treatment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Frank, Elmar. "Kortikale Exzitabilität bei Attention Deficit Hyperaktivity Disorder (ADHS) des Erwachsenenalters und deren Modulation durch Stimulantien : eine TMS-Studie /." Regensburg, 2007. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?sys=000253221.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Källström, Cecilia, and Jenny Hedin. "Koncentrationssvårigheter och skolsituation." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-473.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med den här studien var att ta del av yrkesverksamma lärares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvårigheter och skolmiljö hos barn. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lärare i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visade att lärarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvårigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlätta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lärare nämnde som typiska för barn med koncentrationssvårigheter var rastlöshet, impulsivitet och svårighet att behålla fokus. Vad samtliga lärare framhöll som något av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm. Trots att lärarna hade liknande erfarenheter var de noga med att betona att varje barn är unikt och att all form av stöd och hjälp måste anpassas efter det enskilda barnets förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Howaldt, Maike Susanne. "Phänotypische und genotypische Charakterisierung der ENU-induzierten Mausmutante SMA002 als Tiermodell für Wachstumsdefizit und Hyperaktivität." Diss., lmu, 2004. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-19293.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Liljegräs, Amanda, and Catrine Eriksson. "En geting kan vara lugn också : En fenomenografisk studie om lärares och elevers uppfattningar om diagnosen ADHD." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11695.

Full text
Abstract:
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen. Anpassningen av miljön är av stor betydelse för att elevernas handikapp inte ska skapa problem. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om diagnosen ADHD. Vi vill även se hur dessa uppfattningar eventuellt påverkar undervisningen. I studien gjordes intervjuer, sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav fyra var intervjuer med lärare och två intervjuer med elever med diagnosen ADHD. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Lärarnas övergripande uppfattning är att elever med ADHD är mer krävande, rörligare och hörs mer än elever utan ADHD. De menar även att orsaken till ADHD kan vara ärftlig eller att barnet påverkas under nyföddhetstiden som kan vara fallet med förtidigt födda barn. Lärarna anser att dessa elever behöver stöd och struktur i skolan för att fungera bra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Hyperaktivita"

1

Bauer, Annette. Minimale cerebrale Dysfunktion und/oder Hyperaktivität im Kindesalter. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-71113-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bauer, Annette. Minimale cerebrale Dysfunktion und, oder, Hyperaktivität im Kindesalter: Überblick und Literaturdokumentation : ein Leitfaden für Eltern, Lehrer, Psychologen und Ärtze. Berlin: Springer-Verlag, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Michael, Huss. Vorbereitung der Erhebung und Auswertung zur Prävalenz des Aufmerksamkeits-Defizit-Hyperaktivitats-Syndroms (ADHS) in Deutschland im Rahmen des Kinder- und Jugendsurveys des Robert-Koch-Instituts: Abschlussbericht an das Bundesministerium fur Gesundheit und Soziale Sicherung (BMGS). Bonn: Bundesministerium fur Gesundheit und Soziale Sicherung, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Simonsohn, Barbara. Hyperaktivität. Goldmann, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Passolt, Michael. Hyperaktivität zwischen Psychoanalyse, Neurobiologie und Systemtheorie. Reinhardt, München, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Puchbauer-Schnabel, Konrad. Gelöste Blockaden. Abbau von Lernstörungen, Hyperaktivität und Stress. öbv&hpt, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bauer, Annette. Minimale cerebrale Dysfunktion und/oder Hyperaktivität im Kindesalter: Überblick und Literaturdokumentation. Ein Leitfaden für Eltern, Lehrer, Psychologen und Ärzte. Springer, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Hyperaktivita"

1

Goodman, Robert, Stephen Scott, and Aribert Rothenberger. "Hyperaktivität." In Kinderpsychiatrie kompakt, 77–87. Heidelberg: Steinkopff, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-12144-3_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brisch, K. H. "Hyperaktivität und Konzentrationsstörungen." In Pädiatrische Differenzialdiagnostik, 293–96. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-29798-4_70.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ladwig, K. H., and M. Sund. "Hyperaktivität und Depression bei Patienten mit koronarer Herzerkrankung." In Psychische Bewältigung der chronischen Herzerkrankung, 41–52. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-70435-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ebert, D., H. Feistel, A. Barocka, and W. P. Kaschka. "Limbische Hyperaktivität bei Schlafentzugsrespondern — Bestätigung früherer SPECT Ergebnisse." In Biologische Psychiatrie der Gegenwart, 529–31. Vienna: Springer Vienna, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-9263-4_123.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bauer, Annette. "Vorbemerkungen." In Minimale cerebrale Dysfunktion und/oder Hyperaktivität im Kindesalter, 1–7. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-71113-8_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bauer, Annette. "Überblick zum Themenkreis." In Minimale cerebrale Dysfunktion und/oder Hyperaktivität im Kindesalter, 8–162. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-71113-8_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bauer, Annette. "Literaturdokumentation." In Minimale cerebrale Dysfunktion und/oder Hyperaktivität im Kindesalter, 163–309. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-71113-8_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schwenck, Christina. "Ist ADHS eine Modediagnose? Haben Aufmerksamkeitsprobleme und Hyperaktivität zugenommen?" In Psychische Störungen bei Jugendlichen, 91–110. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-47350-4_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hüther, Gerald. "Die nutzungsabhängige Herausbildung hirnorganischer Veränderungen bei Hyperaktivität und Aufmerksamkeitsstörungen Einfluss präventiver Maßnahmen und therapeutischer Interventionen." In ADHS - Frühprävention statt Medikalisierung, 222–37. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2006. http://dx.doi.org/10.13109/9783666451782.222.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Döpfner, Manfred, and Gerd Lehmkuhl. "Hyperaktivität." In Differentialdiagnose Pädiatrie, 712–17. Elsevier, 2005. http://dx.doi.org/10.1016/b978-343722530-7.50126-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Hyperaktivita"

1

Schmidt, MF, J. König, C. Diefenbach, C. Gräf, I. Hoffmann, K. Schnick-Vollmer, J. Wendt, M. Huss, and M. Urschitz. "Zusammenhang zwischen Einschulungsalter, Hyperaktivität und Aufmerksamkeitsdefizit – Ergebnisse der prospektiven Kinderkohortenstudie ikidS." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst: Mitten in der Gesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1679316.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Luderer, M., T. Weber, E. Sobanski, S. Vollstädt-Klein, S. Lis, D. Hermann, and F. Kiefer. "Wo ist denn der Zappelphillipp? Screening und Diagnostik der Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivität-Störung (ADHS) bei Alkoholabhängigen mithilfe von Fragebögen und computerbasierten Methoden." In Deutscher Suchtkongress 2017. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1604631.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Hyperaktivita' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography