Academic literature on the topic 'Hyresavtal'

Detaljhandeln befinner sig i ett skede av förändring som en effekt av de stora digitala framstegen som skett de senaste åren. Rapporter från fastighetsvärlden vittnar om mängder av butiker och kedjor som tvingats till nedskärningar och i extrema fall, konkurs. Förändring innebär både möjligheter och risker och den stora frågan är hur en ska agera för att lyckas minimera riskerna och maximera möjligheterna. Ett segment ur detaljhandeln har inte drabbats i samma omfattning, dagligvaruhandeln vilken innefattar livsmedelsbutiker som generellt fortfarande positiva siffror i den fysiska handeln. Det primära syftet med studien är att hitta den mest lämpliga hyresutformningen i butiksfastigheter, givet de mest förekommande hyresformerna utifrån hyresgästens perspektiv. Ett särskilt fokus har lagt på omsättningstillägg och dess lämplighet men indexerad bashyra undersöks också i fallstudien som jämförelseobjekt. Omsättningshyran och omsättningstillägget sägs ha haft sitt genomslag i Sverige under 1990-talets fastighetskris som en räddning av dåtidens höga vakansgrader. Metoden som används har varit av kvalitativ karaktär, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som representanter hyresgästens perspektiv med undantag för en respondent. Det korta svaret på vad som ingår i det optimala hyresavtalet bland ICA-handlarna är enstämmigt, en låg hyra. Undersöks saken mer ingående finns andra aspekter som är av stort värde så som en god dialog med fastighetsägare, låga vakansnivåer i centrumet och att fastighetsägaren ser långsiktigt på sitt ägande. ICA-handlarna som har en hyra med omsättningstillägg saknar ett tak på omsättningstillägget för att nå ett optimalt hyresavtal. Studien visar också att utformningen på ett optimalt hyresavtal är subjektiv och ser olika ut från fall till fall. Vägledande i valet av hyresform kan vara att omsättningstillägg endast är aktuellt i fall där en hyresgäst kan dra nytta av omkringliggande butikers kundflöden och centrumledning jobbar aktivt med centrumets utveckling. Finns inte detta så bör hyresgästen yrka på en fast hyressättning. Grundläggande för ett fungerade hyresavtal är att föra en dialog regelbundet med fastighetsägaren och ha en omfattande gränsdragningslista.
Retail is in the middle of a structure change as an effect of the major digital development taking place. The real estate industry reporting of numerous retailers that has been forced into cuts and in extreme cases, bankruptcy. Change means both opportunities and risks where the million dollar question is how to succeed in minimizing the risks and maximizing the opportunities. A segment that hasn´t been affected in the same extent is FMCG (=Fast moving consumer goods) that is still presenting positive figures from sales in the physical store. The purpose of this study is to find the most optimal rental arrangement in retail properties according to tenants, given the most prevalent rental forms. A special focus has been allocated to turnover rents and its suitability, indexed base rent is also analyzed for comparison purpose in the case study. The turnover rent is said to have entered the Swedish real estate market during the crisis of the 1990s as a rescue of the high vacancy rates occurring at the time. The method used has been qualitative, in which semi-structured interviews have been conducted with respondents who represent the tenant's perspective, one respondent represented the property owners perspective. The short answer to what is an optimal rental arrangement is among ICA retailers is unanimous, a low rent. If the matter is analyzed further in detail, there are other aspects of great value to the tenants such as a good dialogue with property owners, low vacancy rates and that the property owner are long-term owners. The ICA retailers who have a lease with a turnover rent are lacking a cap on the turnover rent in order to achieve an optimal rental arrangement. The study also shows that the optimal rent structure is subjective and vary from case to case. Guidelines in the rent negotiation may be that turnover rent is are only preferred in malls and cases where a tenant can benefit from the surrounding stores' footfall and also, when the shopping center management works actively with developing the mall. If these prerequisite are not fulfilled, the tenant should demand a fixed rent. Fundamental in all arrangements is to keep a dialogue regularly with the property owner and have an extensive list including delimitation of responsibility in the lease agreement.

Upprättandet av kommersiella hyresavtal sker i stor utsträckning genom förhandling mellan de inblandade parterna. Detta arbete ger en inblick i hur hyresgäster och hyresvärdar resonerar före och under förhandlingen av avtalet. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med hyresgäster och hyresvärdar med god erfarenhet från marknaden för kommersiella kontorslokaler i Stockholm. Kontrakts- och förhandlingsteori är den huvudsakliga utgångspunkten för arbetet och den främsta problematiken inom ämnet relaterar till asymmetrisk information. Asymmetrisk information innebär att en part har mer information än den andre och kan på så vis få en starkare förhandlingsposition. Det finns metoder för att motverka fenomenet, bland annat genom att lägga resurser på att ta reda på mer information om exempelvis sin motpart (screening). Det finns också sätt att utnyttja informationsasymmetrin, exempelvis genom att skapa en positiv bild av sig själv (signaling). Resultatet från arbetet ger en unison bild av den problematik som finns på marknaden och de lösningar som hyresgäst och hyresvärd använder sig av för att förbättra förhandlingsstyrkan och villkoren i avtalet. Examensarbetet sker främst genom deduktion av teorin. Ur empirin presenteras också en bild av rådande marknadsförhållanden. Syfte Syftet är att identifiera de faktiska problemen i en hyresförhandling och hur hyresgäster och hyresvärdar går till väga för att tackla svårigheterna. Målet är också att få förståelse för hur hyresgäster och hyresvärdar värderar de olika villkoren i hyresavtalet och hur det påverkar förhandlingen. Frågeställningar - Förekommer asymmetrisk information vid förhandling av kommersiella hyresavtal? - I vilken utsträckning använder hyresvärdar och hyresgäster screening och signaling? - Hur värderar hyresvärd och hyresgäst de olika villkoren i det kommersiella hyresavtalet? Metod Undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer med utvalda representanter för hyresgäster och hyresvärdar verksamma i Stockholm. Personerna som intervjuats har valts ut med bakgrund av deras erfarenheter av förhandling av kommersiella hyresavtal. De har också valts ut för att skapa en blandning av hyresgäster med olika verksamhet och hyresvärdar med olika målsättningar i förvaltningen. Respondenterna har fått svara på hur de värderar villkoren i kontraktet som bygger grunderna för ett kommersiellt hyresavtal samt hur de använder signaling och screening. Avgränsning För att göra arbetet strukturerat och ge möjlighet till analys har en begränsning gjorts av det geografiska området för studien. Det geografiska området är Stockholm. Studien begränsar sig också till att endast röra kommersiella hyresavtal för kontor. Slutsatser - Problematiken kring asymmetrisk information är påtaglig vid förhandlingen av kommersiella hyresavtal i Stockholm. Hyresvärden har enligt både hyresgäst och hyresvärd ett övertag. Det främsta informationsgapet mellan parterna är marknadskännedom och förhandlingserfarenhet. - Screening används av både hyresgäst och hyresvärd, främst till att minimera risk och stärka förhandlingsförhållandet. - Signaling används av både hyresgäst och hyresvärd. Hyresgästerna arbetar generellt med sitt varumärke, men inte specifikt inför hyresförhandlingen. Hyresvärdens införsäljning och etablering av varumärke är desto mer inriktat på att möjliggöra affären, främst då hyresavtal är deras huvudsakliga inkomstkälla. - Hyresvärden utnyttjar till större grad hidden characteristics genom att inte visa upp sin sanna typ, de utger sig exempelvis för att inte kunna gå med på en viss hyra eller kontraktslängd, när de i själva verket kan göra det. Allt går att förhandla.
The establishment of a commercial lease in Sweden is done through negotiation between the parties involved. This work provides insight into how tenants and landlords reason before and during negotiation of the lease. The work is a qualitative study based on interviews with tenants and landlords with extensive experience of the market for commercial office space in Stockholm. Contract and negotiation theory compose the framework for the paper and the main problem in the subject relates to asymmetric information. Asymmetric information means that one party has more information than the other, and can thus have a stronger negotiating position. There are methods to counter the phenomenon, for example by allocating resources to find out more information about the counterpart (screening). There are also ways to take advantage of information asymmetry, for instance by creating a positive image of oneself (signaling). The results give a clear picture of the problems that occur on the market and some solutions that tenants and landlords use to improve their bargaining power and the terms of the lease. The paper is done mainly through deduction of the theory. The empirical data also show the conditions of the current market. Purpose The aim is to identify the actual problems of a rent negotiation and how tenants and landlords go about tackling the difficulties. The goal is to gain understanding of how tenants and landlords evaluate the various terms of the lease and how it affects the negotiation. Research questions - Does asymmetric information occur when negotiating commercial lease? - To what extent do landlords and tenants use screening and signaling? - How do landlords and tenants value the various conditions in the commercial lease? Method The study is qualitative and consists of interviews with selected representatives from both tenants and landlords operating in Stockholm. The people interviewed have been selected in light of their experience in the negotiation of commercial leases. They have also been selected to create a mix of tenants with different activities and landlords with the various objectives of management. Respondents were asked to respond on how they value the terms of the contract that builds the foundations of a commercial lease, and how they use the signaling and screening. Demarcation To create structure and make it possible to analyze the results, a limitation of the geographical scope of the study. The geographical area is Stockholm. The study also restricts itself to only touch the commercial lease for office. Conclusions - The problem of asymmetric information is apparent in the negotiation of commercial leases in Stockholm. According to both landlord and tenant, the landlord is the party with the upper hand in terms of information. The main information gaps between the parties are market knowledge and negotiation experience. - Screening is used by both tenants and landlords, primarily to minimize risk and strengthen the bargaining relationship. - Signaling is used by both tenant and landlord. Tenants generally work with their brand, but not specifically for the lease negotiation. The landlord is more focused on establishing their brand in order to enabling business. Something that is natural since the lease is their main source of income. - Hidden characteristics is used by the landlord at a greater extent than the tenant. This is often done by not showing their true nature. They claim, for example, to not be able to negotiate particular clauses, when in fact they can. Everything is negotiable.

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.

Följande rapport kommer redogöra för den hyresrättsliga aspekten på det nya fenomenet co-working.Undersökningen genomförs genom att granska ett antal avtal som används av aktörer på marknaden i Stockholm.Co-working tar sin början i San Fransisco 2005 och har sedan dess vuxit explosionsartat. Konceptet går ut på attupplåta flexibla arbetsplatser i olika former och detta väcker frågeställningen huruvida hyresavtal föreligger. Det ansesföreligga i de fall samtliga rekvisit i 12 kap 1 § JB är uppfyllda. Särskilt intressant är rekvisiten ”hus eller del av hus”och ”upplåts till nyttjande”. Detta p.g.a. att objektet för upplåtelse inte är byggnadstekniskt avskilt och att utrymmet ivissa fall delas med flera andra. Inom ramen för rapporten har fyra olika medlemskapstyper definierats ochundersökningen visar att några av dessa kan anses utgöra hyresavtal, detta innebär att hyreslagens regler ska tillämpaspå medlemskapen. Hyreslagens syfte är att verka som skyddslagstiftning och av vikt blir därför hyresgästernas skydd.Undersökningen har haft särskilt fokus på reglerna om uppsägningstider och indirekt besittningsskydd då dessasannolikt har störst ekonomisk påverkan för inblandade parter. Undersökningen har visat att avtalen som skrivs innehåller flera brister både vad gäller uppsägningstider och indirektbesittningsskydd. Dagens lagstiftning har visat sig flexibel nog att tillämpa på dessa flexibla arbetsplatser. För attaktörerna ska kunna åstadkomma den avsedda flexibiliteten behöver avtalen skrivas om. Ett förslag är att aktörernaskriver avtalen på bestämd tid vilket ger dem möjlighet att tillämpa kortare uppsägningstider. Vidare kan aktörernaavtala bort det indirekta besittningsskyddet genom att inhämta godkännande från hyresnämnden. På detta sätt kanaktörerna fortsätta bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning samtidigt som användarna får tillgångtill lättillgängliga och flexibla hyresavtal för kontorsplatser.
The following thesis will describe the legal aspects of the new phenomena co-working. The study will beimplemented by reviewing a selected number of contracts that are used by actors on the market for co-working inStockholm. Co-working took its form 2005 in San Francisco and has grown rapidly since. The concept is aboutletting flexible workspaces in different shapes and this raises the question if the contracts are to be seen as leaseagreements. This considers be to hand when all four requisites in 12 chapter 1 § JB is fulfilled. Requisites that areespecially interesting is “house or part of house” and “exclusive right to use”. This due to that the object for leasingis not technically separated and that it is sometimes shared by others. In this thesis four different types ofmembership are identified, and the study shows that some of these are to be considered as lease agreements. Thismeans that the memberships have to follow the rental laws (12 chapter JB). The purpose of the rental law is toprotect the tenant that is to be seen as the weaker part. The study has focused on the rules about notification periodsand indirect protection of possession because this could have a large economic impact for the parties involved.The study has shown that the contracts that are used contains several flaws both regarding notification periods andindirect protection of possession. Current legalization has shown to be flexible enough to be applied on these flexibleworkspaces. For the actors to be able to reach the intended flexibility the contracts need to be rewritten. Onesuggestion is that the actors writes the contracts for a designated time that will allow them to use shorter notificationperiods. The actors are also able to create contracts that doesn’t contain indirect protection of possession byobtaining approval from Hyresnämnden. By doing this, the actors are able to operate in accordance with currentlegalization as well as the users are able to have accessible and flexible workspaces.

Ett grönt hyresavtal bidrar till att användandet av fastigheten sker på ett miljömedvetet sätt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika områden där hyresgästen och fastighetsägaren samarbetar för att uppnå energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mån. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa åtgärder bör fastighetsägaren bekosta eftersom det är kostsamt samt för att den vanliga hyresgästen normalt inte har kännedom kring dessa system. Däremot bör hyresgästen bekosta de åtgärder som direkt leder till besparingar för hyresgästen, så som exempelvis belysning som kräver mindre energi eller närvarostyrdbelysning. I gröna hyresavtal betalar vanligtvis hyresgästen elräkningen, vilket bidrar till att hyresgästen har incitament till att utföra de åtgärder som direkt leder till en minskad energianvändning rörande el. Däremot är det fastighetsägaren som betalar för värme- och kylförbrukningen samt vattenförbrukningen och därefter fakturerar hyresgästen en schablonkostnad. Hyresgästen har inte incitament till att genomföra åtgärder som leder till en minskad energianvändning rörande dessa element, detta då hyresgästen inte kan ta del av de exakta besparingarna denne gör, då fastighetsägaren inte erbjuder mätsystem för förbrukningen per lokal. Därför bör det finnas mätsystem i fastigheten som kan mäta förbrukningen av el, värme, kyla och vatten per lokal.I nuläget utarbetas också en standardmall för gröna hyresavtal, som sedan ska ingå i Fastighetsägarnas Sveriges avtalsformulärsamling, som dess medlemmar kan tillhandahålla. Denna standardmall beräknas finnas att tillgå i början av år 2012. I denna standardmall bör ett brett spektrum av miljöfrågor behandlas. Standardmallen bör även undvika viljeförklaringar, och istället konkret hänvisa till det som hyresgästen åtar sig genom ett grönt hyresavtal. I dag är det enbart ett fåtal aktörer som erbjuder sina hyresgäster gröna hyresavtal. De mindre fastighetsägarna har generellt sätt inte kapital och resurser till att i dagens situation utveckla ett eget grönt hyresavtal. Standardmallen för de gröna hyresavtalen kommer leda till att de fastighetsägare, som idag inte har upprättat ett grönt hyresavtal, kommer att göra det. Genom standardmallen kan en implementering av de gröna hyresavtalen ske på den svenska marknaden. Standardmallen bidrar också till en slags definition av vad ett grönt hyresavtal ska innefatta för att faktiskt kunna kallas ett grönt hyresavtal. Om standardmallen anger en slags minimal prestation från fastighetsägarens och hyresgästens sida, skulle detta kunna vara en del i att kunna definiera vad som krävs för att ett hyresavtal ska kunna betraktas som grönt.

Kontorshyresmarknaden i Stockholm har de senaste åren blomstrat med höga hyresnivåer, låga vakansgrader och en stabil ekonomisk tillväxt. Allt fler företag söker sig till kontor inne i Stockholm city vilket har lett till att hyresgästerna befinner sig i en position där det är konkurrens om utbudet på lokaler samtidigt som efterfrågan på mer flexibilitet i hyresavtalen har ökat. Hittills har få fastighetsägare i Stockholm börjat erbjuda mer flexibla hyresavtal till sina hyresgäster, istället har tredjepartsaktörer såsom coworking- och kontorshotellsbolag absorberat den marknad som möter hyresgästernas efterfrågan på flexibilitet. Den positionen fastighetsägarna i Stockholm befinner sig i just nu med höga hyror och låga vakanser gör att de inte behöver ta steget för att anpassa kontorsutbudet till hyresgästernas önskan om flexibilitet, men i takt med digitaliseringens utveckling, ändrade arbetsvanor och arbetssätt samt en potentiell annalkandelågkonjunktur kan detta komma att ändras. För de fastighetsägare som väljer att gå igenom processen för att anpassa lokalutbudet så att flexibla hyresavtal kan växa fram återstår dock frågan om hur lönsamt det kommer vara att erbjuda mer flexibla hyresalternativ. Detta arbete syftar till att undersöka betalningsviljan för flexibla hyresavtal rörande kontraktslängd, yta och service hos kontorshyresgäster i Stockholm CBD. För att fånga betalningsviljan har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie genomförts, där hyresgäster med kontor i CBD varit respondenter i båda undersökningarna. Resultaten från studien visar att det finns en mycket stor andel hyresgäster i Stockholms primära affärsdistrikt som är villiga att betala ett premietillägg om 4% på marknadshyran för att få ta del av gemensam service i form av reception, konferensrum, omklädningsrum och cykelgarage i fastigheten. En stor andel av hyresgästerna är även villiga att betala ett premietillägg om 25% på marknadshyran för att hyra ett kontor i en fastighet där det även finns tillgång till coworkingyta och därmed möjlighet att hyra extra arbetsplatser. Undersökningen visade även att det finns en relativt stor betalningsvilja för nyckelfärdiga kontor med hyresavtal som löper på obestämd tid och har kort uppsägningstid där premietillägget var 50% på marknadshyran. Tidigare studier visar att en efterfråga på flexibla hyresavtal hos kontorshyresgäster finns, och resultaten från den här studien pekar på att det också finns en vilja att betala mer än marknadsmässig hyra för att få mer flexibilitet i hyresavtalet. För fastighetsägare som är villiga att erbjuda mer flexibla hyresavtal kommer det vara viktigt att diversifiera hyresgästportföljen för att minimera den risk som flexibla hyresavtal medför. Genom att erbjuda hyresgästerna en meny av kontrakt kommer en större mix av hyresavtal kunna uppnås.
such as coworking and flexible office companies have absorbed the market that meets the tenants' demand for flexibility. The current market that property owners in Stockholm is in with high rents and low vacancies has led to a situation where they do not have to take the step to adapt the office supply to the tenants' desire for flexibility, but in line with the progress of digitization, changed working habits and a potential prospective recession this can change in the future. However, the question of how profitable it will be to offer more flexible rental options remains for those property owners who choose to go through the process of adapting the office supply so that flexible leases can grow. The purpose of this thesis is to examine office tenants’ willingness to pay for flexible lease agreements concerning contract length, area and service in Stockholm CBD. In order to capture the willingness to pay, a quantitative survey and a qualitative interview study were conducted, where tenants with offices in the CBD were respondents in both surveys. The results of the study show that there is a very large proportion of tenants in Stockholm's primary business district who are willing to pay a premium of 4% on the market rent in order to benefit from shared service in the form of reception, conference rooms, changing rooms and bicycle garage in the property. A large proportion of the tenants were also willing to pay a premium of 25% on the market rent in order to rent an office in a property where there is also access to a coworking area and thus the opportunity to rent extra workplaces. The survey also showed that there was a relatively large willingness to pay for turnkey offices with lease agreements that run indefinitely and have a short notice period where the premium was 50% on the market rent. Previous studies show that the demand for flexible lease agreements for office tenants exists, and the results from this study also indicate that a willingness to pay more than the market-based rent to get the flexibility exists. For property owners who are willing to offer more flexible leases, it will be important to diversify the tenant portfolio to minimize the risk that flexible leases entail. By offering tenants a menu of contracts, a larger mix of rental agreements can be achieved.

Till följd av digitaliseringens framfart förändras företags och medarbetares arbetssätt varpå nya krav ställs på kontors- och hyresavtalsutformningar. De krav som ställs idag kan sammanfattas med ett ord – flexibilitet. Den ökade efterfrågan på flexibla hyresavtal resulterar i en mängd förändringar på fastighetsmarknaden för kontor. Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägares och hyresgästers attityder gentemot flexibla hyresavtal för att kunna avgöra om det är fördelaktigt för parterna att använda sig utav flexibla hyresavtal jämfört med traditionella hyresavtal. Studien använde sig utav en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes medfastighetsägare, hyresgäster och branschrepresentanter. Studien visade att fastighetsägare och operatörer av flexibla kontorslokaler redan har börjat innovera nya koncept och produkter för att rätta sig efter kontorsmarknadens utveckling för att kunna tillgodose förändrade behov hos företagare. Trenden visar att antalet flexibla hyresavtal fortsätter att öka och därför bör fastighetsägare ha en affärsstrategi för detta.Den slutsats som kunde dras utifrån denna studie är att flexibla hyresavtal är fördelaktigt förbåda parter men att det krävs lite olika implementeringar för att det ska bli mer fördelaktigtför fastighetsägaren. Fastighetsägare som kan tillhandahålla en flexibel produkt som tarhänsyn till dagens attityder kommer troligtvis befinna sig i en starkare position påkontorsmarknaden på lång sikt. Studien visade att den ökade efterfrågan på flexibilitetgrundar sig i att traditionella hyresavtal inte tar hänsyn till den takt företag förändras idag.Vidare är det hög tid att reformera dagens hyresmodell och lagstiftning så att de passar dagensförändrade samhälle och möjliggör implementeringen av det flexibla hyresavtalet. Ökadflexibilitet i hyresmodellen skulle innebära att fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och samtidigt ta hänsyn till hyresgästernas förändrade behov.
The way employees and companies work are changing. The progress of digitalisation iscreating new demands on the design of office and rental contracts. The tenants now require greater flexibility which has resulted in numerous changes to the real estate market for offices. A study was carried out to investigate the attitudes property owners and tenants have towards flexible leases. The purpose was to determine whether it is advantageous for both parties to use flexible leases compared to traditional leases. The study used a qualitative research method in which semi-structured interviews were conducted with property owners,tenants and representatives in the property industry. The study shows that property owners and operators of flexible office space have already begun to innovate new concepts and products in order to meet the changing needs ofbusiness owners. The trend indicates that the number of flexible leases continues to increase thus property owners should adapt accordingly. Furthermore, the study highlighted that flexible leases can be advantageous to both parties,but further implementations are required to also make it beneficial for the property owner.That being said, the property owners that can provide flexible contracts are likely to be in a stronger position in the long term. The study also suggested that traditional leases do not take into account companies' rate of change which subsequently explains the reason for the increased demand for flexibility. In addition, the current rental model and legislation must be reformed to suit today's changing society to enable the implementation of the flexible lease agreement. Increased flexibility inthe rental model would mean that property owners can contribute to a more efficient use of resources and simultaneously take into account the changing needs tenants' have.